Energi- och klimatstrategi Bergs kommun 2010-2020 i
Innehållsförteckning...I 1 INLEDNING...1 1.1. Bakgrund...1 1.1.1 Internationella och nationella målsättningar...1 1.1.2 Energi- och klimatstrategi för Jämtlands län...2 1.1.3 Lokala styrande dokument för Bergs kommun...2 1.2. Syfte...6 1.3. Metod...6 1.4. Disposition...6 1.5. Avgränsningar...6 1.6. Ordlista...7 2 NULÄGESANALYS...9 2.1 Uppgifter om byggnader...9 2.2 Uppgifter om transporter...10 2.3 Övriga uppgifter...11 3 MÅL FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING TILL 2014 OCH 2020...12 4 HANDLINGSPLAN 2010-2014...13 4.1 Val av åtgärder...13 4.2 Handlingsplan...13 5 FAKTA OM BERGS KOMMUN...19 Figur 1. Bilden på framsidan visar Hoverberget, ett välbesökt turistmål i Berg. ii
1 Inledning Bergs kommun ansökte och beviljades under 2010 statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting i enlighet med förordning 2009:1533. Föreliggande dokument utgör energi- och klimatstrategi för Bergs kommun. Strategin är en naturlig fortsättning på det arbete som tidigare bedrivits i kommunen enligt nedanstående bakgrund. Faktaruta 1. Innehåll i strategi för energieffektivisering. Enligt (STEMFS 2010:5) ska en strategi för energieffektivisering: Avse kommunens förvaltning samt hel- och majoritetsägda bolag. Innehålla en nulägesanalys i form av en identifiering och översyn av kommunens energiaspekter. Innehålla mål kommunen avser att uppnå till och med år 2014 och år 2020 för byggnader och transporter i den egna verksamheten. Innehålla en handlingsplan för arbetet med energieffektivisering som syftar till att kommunens mål för energieffektivisering uppnås. 1.1. Bakgrund I miljöpolicyn för Bergs kommun fastslås att kommunen, i sina roller som verksamhetsutövare, myndighet och ansvarig för Agenda 21, ska arbeta för en hållbar utveckling och sträva efter att skapa en bra miljö för kommande generationer. 1 Mot bl.a. denna bakgrund inledde Bergs kommun under början 2000-talet ett miljöledningsarbete, därefter utformades ett klimatinvesteringsprogram och Bergs kommun deltog även i projektet REKLIM som delfinansierades av Naturvårdsverket. Utgångspunkten för arbetet har hela tiden varit att utforma och uppnå lokala målsättningar kopplade till internationella, nationella och regionala målsättningar. 1.1.1 Internationella och nationella målsättningar Den 10 januari 2007 antog EU-kommissionen ett energi- och klimatförändringspaket där rådet och Europaparlamentet uppmanades att godkänna: - ett oberoende EU-åtagande att minska växthusgasutsläppen med minst 20 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer och målet att minska utsläppen med 30 % till 2020, förutsatt att andra industriländer också förbinder sig att göra jämförbara utsläppsminskningar, - ett obligatoriskt EU-mål på 20 % förnybar energi till 2020 och ett specifikt mål för 10% för biobränsle inom transportsektorn. Strategin fick stöd av både Europaparlamentet och vid Europeiska rådets möte i mars 2007. Rådet uppmanade kommissionen att lägga fram konkreta förslag, bl.a. om hur insatserna ska fördelas mellan medlemsstaterna. I januari 2008 presenterade EUkommissionen ett åtgärdspaket enligt vilket Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser med 17% från år 2005 till år 2020 och andelen förnybar energi ska år 2020 uppgå till minst 49 % 2. Enligt EG-direktivet om effektivare energianvändning (2006/32/EG) ska också alla medlemsländer effektivisera energianvändningen med skäliga, genomförbara och kostnadseffektiva åtgärder. 1 http://www.berg.se/index.php?option=com_content&task=view&id=79&itemid=42 2 http://europa.eu/rapid/pressreleasesaction.do (2008-01-23) 1
1.1.2 Energi- och klimatstrategi för Jämtlands län Länsstyrelserna har uppdraget att, i samråd med bland andra kommunerna och andra berörda aktörer, utarbeta en regional energi- och klimatstrategi i syfte att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och effektivare transportsystem. Strategin för Jämtlands län pekar mot 2020, och med sikte mot 2030 då länet ska vara en fossilbränslefri region. Visionen för 2020 beskriver en bild av Jämtlands län där det bedrivs ett klimatmedvetet samarbete mellan näringsliv och offentliga aktörer. Energianvändningen är effektiv och länets potential att bidra med förnybar energi tillvaratas fullt ut vilket leder till minskad klimatpåverkan, långsiktig och säker tillgång till energi samt en hälsosam miljö. Under innevarande år är arbetet med strategin inriktat på att vid ett antal seminarier gemensamt påbörja utformningen av konkreta handlingsplaner och enas om ett arbetssätt som ger handlingskraft. 1.1.3 Lokala styrande dokument för Bergs kommun Av kapitlen 1.1.1 1.1.2 framgår att Bergs kommun omfattas av ett antal mål inom energi- och klimatområdet på internationell, nationell och regional nivå. Bergs kommun arbetar också i enlighet med ett antal styrande dokument på lokal nivå: Miljöpolicy 3 : Enligt miljöpolicyn åtar sig Bergs kommun att: Visa miljöhänsyn och miljöansvar i planarbete, myndighetsutövning, upphandling och som verksamhetsutövare. Arbetet ska kännetecknas av effektivitet i utnyttjandet av energi och hushållning med råvaror. Sträva efter att påverka övriga verksamheter och kommunmedborgare så att en långsiktigt hållbar miljö kan uppnås i kommunen. Miljömål för Bergs Hyrehus Bergs Hyreshus (BH) är ett av kommunens helägda bolag. BH har under många år bedrivit ett framgångsrikt miljöarbete enligt EMAS-standarden. Exempel på målsättningar som uppnåtts inom ramen för detta arbete är bland annat effektivare elanvändning och minskad andel fossilbaserad energi. Vidare bedrivs arbete med att löpande komplettera tidigare utförda radonmätningar och informera fastighetsägare. Strategi för energianvändning Antogs av kommunfullmäktige den 28 april 2003 och inriktas mot energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. Energi- och klimatmål för Bergs kommun Som ett resultat av arbetet inom projektet REKLIM fastställde kommunfullmäktige den 17 juni 2008 de målsättningar för Bergs kommun som redovisas i faktaruta 2. 3 http://www.berg.se/index.php?option=com_content&task=view&id=79&itemid=42 (2007-11-08) 2
Faktaruta 2. Befintliga energi- och klimatmål för Bergs kommun (Antagna 17/6 2008). 1. Utsläppen av koldioxid per el-abonnemang i Bergs kommun skall minska med 10 % från år 2005 till år 2020. 2. Möjligheterna för utbyggnad av fjärrvärmenäten i kommunen skall undersökas. 3. Enskild uppvärmning baserad på eldningsolja i kommunalägda fastigheter skall ha upphört senast år 2010. 4. Elförbrukningen per m 2 i kommunala byggnader, med tillhörande kringutrustning, skall minska med 10 % från år 2007 till år 2012. 5. Bergs kommun skall från år 2010 endast köpa och leasa miljöfordon som tjänstefordon, men bör sträva efter att från år 2008 köpa och leasa miljöfordon som tjänstefordon. 6. Väl utbyggda distributionssystem för drivmedel för fordon ska finnas i alla delar av kommunen. 7. År 2009 skall det finnas minst ett tankställe för förnybara drivmedel i Bergs kommun. 8. År 2012 ska minst 50 % av kommunens elbehov utgöras av egenproducerad el från vindkraft och/eller andra förnybara energislag. Målsättningarna har ingen inbördes rangordning, de är här numrerade för att enklare kunna hänvisas till. Målsättningarna omfattar Bergs kommun såväl som geografisk enhet som kommunal förvaltning. Alla mål är aktuella för den tidsperiod som avser det statliga stödet till energieffektivisering (2010 2020), se kapitel 1. De mål (2-5) som primärt avser verksamheten inom den kommunala förvaltningen har därför på ett naturligt sätt inkluderats i föreliggande strategi. Befintliga mål (förutom mål 2 som mer är en åtgärd), med tillhörande motivering och uppföljning, redovisas utförligt nedan. 1. Utsläppen av koldioxid per el-abonnemang i Bergs kommun skall minska med 10 % från år 2005 till år 2020. Detta mål kan ses som en övergripande målsättning. Alla andra mål och alla typer av åtgärder på energiområdet bidrar direkt eller indirekt till att detta mål uppfylls. Motivering: Mellan 1990 och 2005 minskade antalet invånare i Bergs kommun med cirka 1.000 personer (- 11 %). Trots detta ökade utsläppen av koldioxid med cirka 13 % under samma period. Orsakerna till de ökade utsläppen utgjordes främst av ökade leveranser av dieselolja och el vilket i sin tur, med stor säkerhet, kan hänföras till en ökad mängd tunga transporter som passerar genom kommunen respektive en expanderande turistnäring som medfört ett ökat antal fritidshus, boendeanläggningar, snökanoner etc. Den negativa utvecklingen avseende utsläpp av koldioxid kan således till stor del hänföras till verksamheter utövandes av människor som endast periodvis uppehåller sig i kommunen, verksamheter som på många andra sätt innebär en positiv utveckling. Att mäta utsläppen av koldioxid i förhållande till antalet invånare i kommunen skulle mot denna bakgrund ge en delvis missvisande bild av utvecklingen. Istället har valts att relatera utsläppen av koldioxid till antalet el-abonnemang i kommunen. Detta med anledning av att i princip alla nya fritidshus, liftar etc. har ett el-abonnemang vilket gör att utvecklingen för antalet el-abonnemang antas ge en mer rättvis bild av utvecklingen i kommunen avseende hur många människor som över tid befinner sig i kommunen, permanent eller periodvis. Antalet el-abonnemang uppgick 1990 till ca 8.465 st. medan de 2005 hade ökat till 9.146 st., en ökning med ca 8%. Uppföljning 2010: Antalet el-abonnemang har minskat till 8.390 st. Samtidigt har utsläppen av koldioxid mellan åren 2005 och 2009 minskat från 59.262 ton till 39.666 ton. Utsläppen av koldioxid per elabonnemang har således minskat från 6,5 till 4,7 ton, en minskning motsvarande cirka 28%. Sammantaget är målet uppnått men variationen mellan olika år är stor vilket gör att det finns all anledning att arbeta vidare med åtgärder som ytterligare minskar utsläppen. 3
3. Enskild uppvärmning baserad på eldningsolja i kommunalägda fastigheter skall ha upphört senast år 2010. Motivering: Denna målsättning bör främst ses om ett delmål för att uppnå den övergripande målsättningen om minskade utsläpp av koldioxid. Delmålet bör i första hand uppnås genom att fastigheter som i dagsläget (2008) värms upp med eldningsolja ansluts till fjärrvärme där så är möjligt, i andra hand bör konvertering till värmepump och/eller biobränsle genomföras. Uppföljning 2010: Under 2010 ersattes oljepannan vid Klövjö skola, den sista kommunalägda fastigheten där uppvärmningen baserades på eldningsolja, med en bergvärmeanläggning (värmepump). Målsättningen är således uppfylld. 4. Elförbrukningen per m 2 i kommunala byggnader, med tillhörande kringutrustning, ska minska med 10 % från år 2007 till år 2012. Motivering: BH har under ett antal år arbetat efter uppsatta målsättningar med syfte att minska förbrukningen av värme och fossila bränslen. Däremot har det inte funnits några fastställda målsättningar avseende minskad elförbrukning. Den specifika elförbrukningen är relativt stor vilket i sin tur innebär att det finns stor potential för minskad elförbrukning. Detta gäller inte minst i de byggnader där värmeförsörjningen baseras på el, direktverkande och vattenburen. Vidare ska hyres- och bostadsrätthus, lokaler och specialbyggnader över 1 000 m 2 genomgå en energideklaration 4. Sammantaget avkrävs Bergs kommun ett systematiskt energiarbete vilket innebär att energiaspekter hanteras strukturerat i såväl investeringsprojekt som i den löpande driften. Uppföljning 2010: 2009 utgör basår för föreliggande strategi. Uppgifter avseende elförbrukning år 2009 presenteras därför i kapitel 2. Det som kan vara värt att nämna är att elförbrukningen år 2009 var något lägre än 2007, dessa siffror var dock ej normalårskorrigerade. När det gäller energideklarationerna är detta arbete klart för bostäderna i de delar av kommunen där dessa ska avvecklas. För närvarande pågår ortsvis arbete med alla typer av fastigheter och det återstår en del att göra. 5. Bergs kommun skall från år 2010 endast köpa och leasa miljöfordon som tjänstefordon, men bör fr. o m nu sträva efter att från år 2008 köpa och leasa miljöfordon som tjänstefordon. Motivering: Merparten av koldioxidutsläppen i Bergs kommun, cirka 2/3, härrör från transportsektorn. Två större genomfartsleder går igenom kommunen; E45 och väg 321. Trafiken på dessa vägar är svår att påverka, insatser bör istället riktas mot att utveckla möjligheterna att tanka förnybara drivmedel. Bergs kommun har ett stort antal tjänstefordon och är dessutom en relativt stor drivmedelskund. Kommunen skall därför föregå som gott exempel och endast införskaffa tjänstefordon som uppfyller kriterierna för miljöfordon 5. Undantag kan medges i specifika fall. Viktigt är också att de fordon som köps in och leasas ska uppfylla gällande säkerhetskrav. Uppföljning 2010: Vid tidpunkten för fastställande av aktuell målsättning var antalet miljöfordon fyra av totalt 51 fordon (leasingbilar). Antalet miljöfordon har därefter ökat till sju stycken, se kapitel 2.2., medan det totala antalet bilar minskat från 51 till 50 (se tabell 5). Sammantaget har andelen miljöfordon ökat från 8% till 14% men målsättningen är ännu inte uppnådd. 4 Boverket. Energideklaration nu är det dags! 5 Definitionen för miljöfordon finns på www.miljofordon.se 4
6. Väl utbyggda distributionssystem för drivmedel för fordon ska finnas i alla delar av kommunen. Motivering: Invånarna i Bergs kommun är på olika sätt beroende av transporter; till och från arbetet, för inköp av livsmedel etc. Även den expanderande turistnäringen är beroende av att besökare från andra delar av länet, landet och världen kan transportera sig till och från kommunen. Väl utbyggda distributionssystem för drivmedel, såväl för landsvägsfordon som för snöskotrar, i alla delar av kommunen är därför en förutsättning för en framtida positiv utveckling för Bergs kommun. Nuvarande utveckling går i detta avseende åt fel håll, antalet tankställen har minskat under det senaste decenniet och tenderar att minska ytterligare. Detta riskerar att minska kommunens attraktionskraft för såväl besökare som potentiella inflyttare. Dessutom medför ett minskat antal tankställen ofta ett ökat behov av transporter. Uppföljning 2010: Frågan drivs ur ett regionalt perspektiv i riksdagen. 7. År 2009 skall det finnas minst ett tankställe för förnybara drivmedel i Bergs kommun. Motivering: Den 1 april 2006 infördes Lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel i Sverige. Dessutom fastslås i de regionala miljömålen att väl utbyggda distributionssystem för förnybara fordonsbränslen ska finnas i alla delar av länet senast år 2010. Uppföljning 2010: Under 2008 etablerades ett tankställe för E-85 i Myrviken. Där finns också en laddstation för elfordon. Ytterligare ett tankställe för E-85 planeras i Svenstavik. Målet är uppfyllt. 8. År 2012 ska minst 50 % av kommunens elbehov utgöras av egenproducerad el från vindkraft och/eller andra förnybara energislag. Motivering: På årsbasis är produktionen av el i Bergs kommun i dagsläget ca fyra gånger större än elförbrukningen. Produktionen baseras uteslutande på förnybar energi, främst i form av vattenkraft. Således nettoexporteras årligen en relativt stor mängd förnybar elenergi från Bergs kommun. Detta är, sett ur ett globalt klimatperspektiv, mycket positivt. Ur samma perspektiv är det av yttersta vikt att ny elproduktion med förnybara energikällor, inte minst i form av vindkraft, på olika sätt stimuleras, exempelvis genom ökad andel förnybar el i offentlig sektor. Av EG-direktiv 2001/77/EG framgår också bl.a. att ett mål är att 50 % av anskaffad el i offentlig sektor skall komma från förnybara energislag. Den aktuella målsättningen kan uppnås på flera sätt, dels genom att kommunen främjar vindkraftsfrågor vid planering samt dels genom att kommunen verkar för ökad elproduktion med vindkraft i egen regi och/eller i samverkan med andra. Aktuell målsättning motsvarar cirka 7.000 MWh och/eller två vindkraftverk á 2 MW. Vidare är det viktigt att Bergs kommun på olika sätt arbetar för att förtjänsterna av den vindkraft som byggs i kommunen i så stor utsträckning som möjligt skall komma kommunens invånare tillgodo. Detta kan ske genom lokalt ägande av vindkraftverk, bygdepeng, markarrenden etc. Möjlighet till delägarskap i elproduktionsanläggningar skulle sannolikt även bidra till att öka kommunens attraktionskraft och förbättra villkoren för kommuninvånarna. Uppföljning 2010: Utbyggnaden av vindkraft i kommunen har accelererat under 2010. Minst ett vindkraftverk är lokalt delägt. BTEA är i dagsläget endast ett eldistributionsbolag, dvs inte ett elproduktionsbolag. Förändrade ägardirektiv för BTEA, vilket skulle möjliggöra elproduktion, har börjat diskuteras. 5
1.2. Syfte Föreliggande energi- och klimatstrategi syftar till att minska kommunens energianvändning, och därmed energikostnader, samt att bidra till att fastställda målsättningar för såväl Bergs kommun som motsvarande målsättningar på regional, nationell och internationell nivå kan uppnås. 1.3. Metod Energi- och klimatstrategin har utformats under perioden maj 2010 mars 2011. Arbetet har övergripande bestått av nedanstående moment: 1. Uppstart av process. Förankring i kommunen, beslut från ansvarig nämnd och ansökan till Energimyndigheten. Utnämning av ansvarig tjänsteman. 2. Utformning av arbetsgrupp med representanter för Energikontoret samt kommunala bolag och avdelningar (se figur 2); BTEA, Bergs Hyreshus, Bergsbostäder respektive miljö och bygg, VA, skola, omsorg, kansli, ekonomi och renhållning. Gruppen har under aktuell period träffats fem gånger. Representanterna har för respektive avdelning/bolag ansvarat för framtagande av uppgifter för: 3. Utformning av nulägesanalysen, se kapitel 2, och 4. Utformning av mål för den energieffektivisering kommunen avser att uppnå till och med år 2014 och år 2020, se kapitel 3. 5. Enskilda möten med respektive förvaltning/bolag vid vilka dessa inkommit med förslag till åtgärder för att uppnå målen. 6. Sammanställning av handlingsplan med ansvarig, tidplan, kostnader och hur strategin ska förmedlas inom den egna förvaltningen/bolagen samt rapporteras. 7. Beslut om strategin i kommunstyrelsen den 29 mars. 1.4. Disposition Energi- och klimatstrategin är disponerad enligt följande; Kapitel 1 innehåller bl.a. bakgrund, syfte, metod och avgränsningar. I kapitel 2 presenteras nulägesanalysen medan kapitlen 3 och 4 innehåller en redovisning av mål respektive handlingsplan. I kapitel 5 presenteras en del fakta om Bergs kommun. 1.5. Avgränsningar Den grundläggande avgränsningen vid utformningen av strategin har varit att inte gapa efter för mycket. De målsättningar och åtgärder som föreslås ska vara rimliga att uppnå/genomföra med befintliga resurser avseende kapital och personal. Andra avgränsningar som använts i arbetet har varit följande: Bergs kommun har valt att framför allt arbeta med åtgärderna 5 och 6 i 3 förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter, se faktaruta 3. Effektiviseringsarbetet ska främst inriktas på minskad användning av el. Kostnaderna för föreslagna åtgärder ska i möjligaste mån beräknas med livscykelkostnader (LCC). 6
1.6. Ordlista Bergsbostäder: Bergs Hyreshus: Biobränsle: Bioenergi: BTEA: CO 2 : EMAS: Energi: E 85: Fjärrvärme: Förnybara energikällor: Livscykelkostnad - LCC: Miljöfordon: Kommunalt bolag som äger ca 500 lägenheter och ett antal mindre lokaler runt om i kommunen. Bolagets fastigheter förvaltas av Bergs Hyreshus AB. Kommunalt bolag som äger och förvaltar lokaler. Bränslen utvunna från biologiskt material; trädbränslen, energigrödor, etc. Bränslen av biologiskt ursprung, t.ex. biobränslen, avlutar, biogas. Kommunalt eldistributionsbolag. Kunder finns i Jämtland, Härjedalen och Medelpad. Producerar och distribuerar även fjärrvärme genom dotterbolaget BTEA Energi AB. Koldioxid står för ca 80 % av världens utsläpp av växthusgaser. Därför jämförs de övriga växthusgasernas styrka med koldioxidens genom omräkning till s.k. koldioxidekvivalenter. Miljöledningssystem öppet för privata och offentliga organisationer. Finns i många former, t.ex. el och värme. Energi kan varken produceras eller förbrukas, bara omvandlas mellan olika former. Drivmedel bestående av 85% etanol och 15% bensin. Fjärrvärme används för att förse stadsdelar eller hela städer med värme från ett gemensamt ledningssystem 6. Energikällor som ingår i det naturliga kretsloppet. Exempel är vattenkraft, bioenergi och solenergi. Exempel på motsatsen är fossila bränslen; kol, olja och naturgas. Inkluderar investerings-, drifts- och underhållskostnad. Ger en helhetsbild av total kostnad för aktuell investering/åtgärd. Kostnaden för olika alternativ kan jämföras. Alternativkostnaden för att inte genomföra åtgärden också vara relevant att redovisa (dvs. en jämförelse med nuvarande utrustning/lösning). Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller som släpper ut max 120 g/km koldioxid per km (motsvarar c:a 5,0 l bensin respektive 4,5 l diesel per 100 km). De måste tillhöra miljöklass 2005 (bensinbilar) respektive miljöklass 2005PM (dieselbilar). Miljöklasskravet på dieselbilar innebär att de måste ha partikelfilter eller annan effektiv rening som släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km. 6 Fredriksen och Werner. Fjärrvärme Teknik, teori och funktion. (Studentlitteratur, 1993). 7
Fordon som drivs med etanol E85. Miljöbilar som drivs med E85 får maximalt förbruka motsvarande 9,2 liter bensin per 100 km och måste tillhöra miljöklass 2005. Fordon som drivs med naturgas-biogas (metan). Miljöbilar som drivs med gas får maximalt förbruka 9,7 kubikmeter gas per 100 km och måste tillhöra miljöklass 2005. A-temp: BIA: BOA: LOA: ÖVA: Invändig area som värms till mer än 10 C. Biarea Boarea Lokalarea Övrig area 1 kwh: Energienhet som motsvarar 1.000 Wh. 1 MWh: Energienhet som motsvarar 1.000 kwh. 1 MW: Effektenhet som motsvarar 1.000 kw. 1 m 3 olja: Motsvarar ett energiinnehåll av cirka 10 MWh. 1 m 3 olja: Motsvarar utsläpp av koldioxid med cirka 2,7 ton. 8
2 Nulägesanalys Enligt föreskrifter och allmänna råd (STEMFS 2010:5) ska strategin innehålla en nulägesanalys vilken ska ligga till grund för prioritering av betydande energiaspekter mellan åtgärder för energieffektivisering. Basåret ska utgöras av det kalenderår som föregår ansökan om stöd. Då Bergs kommun ansökte om stödet 2010 avser nedanstående nulägesanalys år 2009. Den är, som rapporteringssystemet för stödet, uppdelad på uppgifter om byggnader, uppgifter om transporter samt övriga uppgifter. 2.1 Uppgifter om byggnader I tabellerna 1-4 redovisas uppgifter om byggnader avseende ytor, köpt energi etc. Tabell 1. Area för ägda bostäder respektive lokaler. Lokaler (m 2 ) Bostäder(m 2 ) Totalt A-temp 13 173 13 173 Boarea 35 882 35 882 LOA 62 671 62 671 Övrig area 5 595 5 595 Totalt 7 117 321 Tabell 2. Köpt energi avseende lokaler och bostäder per energibärare. Bostäder Lokaler Totalt Olja (m 3 /år) 50 0 50 Bioolja (m 3 /år) 0 0 0 Naturgas (Nm 3 /år) 0 0 0 Biogas (Nm 3 /år) 0 0 0 Stadsgas (Nm 3 /år) 0 0 0 Biobränsle (MWh/år) 7 680 0 7 680 Fjärrvärme (MWh/år) 7568 261 7829 Fjärrkyla (MWh/år) 0 0 0 El (MWh/år) 9688 3400 13089 Bedömd el som hyresgäster köper (MWh/år) 8. 1 435 Tabell 3. Bränslemix avseende köpt fjärrvärme. Bränslemix avseende köpt fjärrvärme El (%) 2 Förnybar energi (%) 97 Fossil energi (%) 1 Tabell 3 avser fjärrvärmeproduktion i Svenstavik som baseras på förnybar energi i form av sågspån, torv, flis. Små fjärrvärmenät, s.k. närvärme, finns även Rätan, Åsarna och Myrviken. I dessa fall baseras värmeproduktionen till 100% på pellets. Denna mängd pellets redovisas på raden biobränsle i tabell 2. För att undvika dubbelräkning finns därför endast Svenstavik med i tabell 3. 7 Lokaler som drivs i regi av VA-enheten ingår ej. 8 Energimyndigheten. Allmänt vedertagen schablon är 40 kwh/m 2. 9
Tabell 4. Övriga uppgifter avseende inköp respektive produktion av el och värme. Omfattning av förnybar köpt el (MWh/år) 0 Årlig energiproduktion av förnybar energi från solceller, vindkraft eller solvärme El från solceller (MWh/år) 0 El från vindkraft (MWh/år) 0 Värme från solfångare (MWh/år) 1 Total energikostnad (kr/år) 17 474 656 2.2 Uppgifter om transporter Tabellerna 5-6 avser personbilstrafik medan tabell 7 avser kollektivtrafik. Tabell 5. Antal fordon samt körda fordonskilometer. Fordon Antal Km/år Leasingbilar 50 1 355 000 9 Förmånsbilar 0 0 Kommunägda bilar 29 394 570 Anställdas privata bilar - 483576 Totalt 79 2233146 Tabell 6. Årsförbrukning av drivmedel. Drivmedel Mängd Bensin (m 3 /år) 53 Diesel (m 3 /år) 119 Etanol (m 3 /år) 0,1 Biogas (Nm 3 /år) 0 RME (m 3 /år) 0 Naturgas (Nm 3 /år) 0 Övrigt (MWh/år) 0 Tabell 7. Resor och drivmedelsförbrukning för kollektivtrafik. Antal resor per år (st) Redovisas av Jämtlands läns landsting Årsförbrukning av drivmedel Drivmedel Mängd Bensin (m 3 /år) Redovisas av Jämtlands läns landsting Diesel (m 3 /år) Redovisas av Jämtlands läns landsting Etanol (m 3 /år) Redovisas av Jämtlands läns landsting Biogas (Nm 3 /år) 0 RME (m 3 /år) 0 Naturgas (Nm 3 /år) 0 Övrigt (MWh/år) 0 Bergs kommun har sju personbilar som uppfyller miljökraven i förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Vidare har VA dieselvärmare på sina bilar men i de gamla bilar som BH har finns det inte. BH har å andra sidan tagit över fordon från VA vilket bör ses som bra resurseffektivitet. 9 Körsträckan för leasingbilar har beräknats baserats på leasad körsträcka för respektive bil. 10
2.3 Övriga uppgifter Av kapitel 1.1.3. framgår att BH har ett etablerat miljöledningssystem i enlighet med EMAS. Av samma kapitel framgår att Bergs kommun antagit ett antal energi- och klimatmål som bl.a. innehåller krav på energieffektivitet vid upphandling. Kommunen strävar också mot att integrera energifrågor i översiktsplaneringen. Bedömningen har dock hittills varit att det är svårt att minimera transporterna p.g.a. kommunens geografiska struktur. Under perioden 2009 2011 bedrivs ett arbete med att utforma en fördjupad översiktsplan för vindkraft i Bergs kommun. I detaljplanearbetet, mestadels för fjällvärlden, är uppvärmning med direktverkande el ett prioriterat område. Det har gjorts försök att ställa krav på installation av andra alternativ, exempelvis bergvärme, men det har försvårats då den känsliga fjällmiljön redan är full av borrade hål för dricksvatten. Det finns goda exempel på närvärme i fjällvärlden och detta kan vara något som det kan komma att ställas krav på i kommande detaljplaner. Bergs kommun har ingen resepolicy. Avseende internutbildning i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering ingår detta som en del i EMAS-arbetet inom BH. Motsvarande arbete har ännu så länge inte bedrivits inom den övriga kommunala förvaltningen. Arbetet med utformningen av föreliggande strategi har dock inneburit att energifrågor kommit att omfatta flertalet kommunala avdelningar, se figur 2, och bolag. Inom skolförvaltningen har exempelvis varje avdelning utsett ett energiombud som kommer att jobba löpande med dessa frågor på respektive arbetsplats. En förutsättning för att detta ska fungera är att ombuden fortlöpande genomgår internutbildning. Figur 2. Organisation Bergs kommun. Arbetet med utformningen av strategin kan även kallas ett aktivt internt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering. Externt ingår Bergs kommun i det nätverk kring energieffektiviseringsstödet som, under ledning av Länsstyrelsen Jämtlands län, bildats på regional nivå. 11
3 Mål för energieffektivisering till 2014 och 2020 Enligt Energimyndighetens föreskrifter och allmänna råd (STEMFS 2010:5) ska målen för den energieffektivisering kommunen avser att uppnå omfatta byggnader och transporter i den egna verksamheten. Målen ska anges i MWh per år 2014 och år 2020 samt som procentuell minskning av energianvändningen mellan basåret (2009) och år 2014 respektive år 2020. De befintliga målsättningar som redovisas i kapitel 1 omfattar visserligen såväl byggnader som transporter i den egna verksamheten. De är dock, i enlighet med ovan nämnda kriterier, inte kompletta. En del av arbetet i den en arbetsgrupp, se kapitel 1.3, som ansvarat för utformningen av föreliggande strategi har därför varit att utforma mål för den energieffektivisering kommunen avser att uppnå till och med år 2014 och år 2020. Resultatet av detta arbete utgörs av de målsättningar som presenteras nedan: Mål för byggnader Den specifika elförbrukningen (kwh/m 2 ) kommunala byggnader, med tillhörande kringutrustning, ska minska med 10 % från år 2009 till år 2014. Elförbrukningen uppgick år 2009 till 13.089 MWh fördelat på en yta av 117.321 m 2. Målsättningen motsvarar således en minskning av den specifika elförbrukningen från 112 kwh/m 2 till 100 kwh/m 2. Förutsatt att ytan förblir oförändrad motsvarar målsättningen, i absoluta tal, en minskning med cirka 1.300 MWh/år. Den specifika elförbrukningen (kwh/m 2 ) kommunala byggnader, med tillhörande kringutrustning, ska minska med 20 % från år 2009 till år 2020. Målsättningen motsvarar en minskning av den specifika elförbrukningen från 112 kwh/m 2 till 89 kwh/m 2, i absoluta tal en minskning med cirka 2.600 MWh/år Mål för transporter Den specifika energianvändningen (kwh/km) och de specifika utsläppen av koldioxid (CO 2 /km) ska minska med 10 % från år 2009 till år 2014. Energianvändningen för transporter i den egna verksamheten, exklusive energianvändningen för anställdas resor med privata bilar, uppgick år 2009 till ca 1.653.000 kwh 10 fördelat på 1.749.570 körda km. Målsättningen motsvarar således en minskning av den specifika energianvändningen från 0,94 kwh/km till 0,85 kwh/km. Förutsatt att körsträckan förblir oförändrad motsvarar målsättningen, i absoluta tal, en minskning med cirka 165 Mwh/år. Målsättningen är också att minska körsträckan för anställdas resor med privata bilar. Den specifika energianvändningen (kwh/km) och de specifika utsläppen av koldioxid (CO 2 /km) ska minska med 15 % från år 2009 till år 2020. Målsättningen motsvarar en minskning av den specifika energianvändningen från 0,94 kwh/km till 0,80 kwh/km, i absoluta tal en minskning med ca 248 MWh/år. 10 Räknat på energiinnehåll i diesel; 10 kwh/l, bensin; 8,72 kwh/l samt E-85; 6,76 kwh/l. 12
4 Handlingsplan 2010-2014 Enligt Energimyndighetens föreskrifter och allmänna råd (STEMFS 2010:5) ska handlingsplanen baseras på nulägesanalysen och syfta till att kommunens mål för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 uppnås. Handlingsplanen ska innehålla följande uppgifter: Åtgärder för att uppnå målen för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020, med angivande av planerad tidsperiod för respektive åtgärds genomförande. Minst två av de åtgärder som framgår av 3 förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter, med angivande av planerad tidsperiod för respektive åtgärds genomförande. De åtgärder som kan väljas presenteras i faktaruta 3. Angivande av hur kommunens strategi till och med år 2014 och år 2020 ska förmedlas inom den egna förvaltningen samt hel- och majoritetsägda bolag. Ansvarig avdelning, enhet eller funktion för respektive åtgärd för att uppnå målen för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 respektive åtgärd enligt 3 förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Beräknad kostnad för respektive åtgärd för att uppnå målen för energieffektivisering till och med år 2014 och år 2020 samt respektive åtgärd enligt 3 förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter Faktaruta 3. Åtgärder i förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter. 1. Utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav. 2. Köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning. 3. Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge. 4. Byta ut/modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3. 5. Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa. 6. Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Åtgärder bör utföras löpande under hela perioden till och med år 2014. 4.1 Val av åtgärder Bergs kommun har beslutat att i första hand arbeta med åtgärderna 5 och 6 i enlighet med förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter, se faktaruta 3. 4.2 Handlingsplan Arbetet med utformningen av föreliggande strategi har, med utgångspunkt från de valda åtgärderna, utmynnat i den handlingsplan som presenteras i tabell 8. Handlingsplanen har delats upp på olika typer av åtgärder; tekniska åtgärder/investeringar, information och utbildning, åtgärder inom administration/rutiner/utredningar samt uppföljning och redovisning. 13
Tabell 8. Handlingsplan för Bergs kommun under perioden 2010-2014. Åtgärd Tid (år) Kostnad (kr) Energi (MWh/år) Ansvar Tekniska åtgärder och investeringar Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Svenstavik. Fyra fastigheter som värms med direktverkande el anslöts; Tre bostadslängor och Tingshuset. Fler anslutningar av elvärmda fastigheter till fjärrvärme. Inköp av program för energistatistik avseende fastigheter ägda av kommunen och kommunala bolag. Medför behov av rutiner för insamling av statistik samt hur uppgifter och statistik ska redovisas. Byte till bokningsoch klimatstyrda motorvärmare. När föreningar söker prio-pengar bör de även fortsatt styras mot energieffektiviserande åtgärder. Bränslevärmare på nya bilar som köps in. Införande av årlig energipott för åtgärder som medför energieffektivisering. 2010 7.000.000 (Varav 30% anslutningsavgifter). - 350 BTEA Energi AB, BH, BB 2011-2014 BH 2011 70.000 0 BH + kommun 2010-2014 500.000 (100.000 kr/år) - 70 80% BH 2011-2014 Fritid 2011-2014 Ekonomi 2012-2014 3.000.000 14
Installation av timer och manuell tändning vid elljusspår i Storsjö, Myrviken och Åsarna. Innebär att belysningen endast kan vara tänd 17-21. Byte till virtuella servrar och tunna klienter. Nytt övervakningssystem, bl.a. för att mäta förbrukning i förhållande till märkeffekten. Installation av luft/luft-värmepumpar vid VA-verk i Hackås och Åsarna. Åtgärder i klimatskal i VA-byggnader Sänkning av temperaturer i VAbyggnader Nedsäkring av elabonnemang. Inköp av mindre bilar, förändrad bilbokning och färre möten. 2010 Fritid 2010-2014 IT 2012 VA 2012 VA 2011-2012 VA 2011 VA 2011 VA 2010 Skolan Information och utbildning Engagera personal och hyresgäster för att stimulera beteendeförändringar. Energi i undervisning. Kampanj för att spara el. Externa föreläsare, studiebesök m.m. MSR-utbildning i energieffektiv upphandling. Utbildning i sparsam körning inom hemvården. 2012-2014 BH + BB + projektledare Löpande 2011-2014 Skolan 2012 Kommun och kommunala bolag 2012 1500 kr/ person Verksamhetsnämnden 15
Kommunal energioch klimatrådgivning. Vänder sig främst externt men viktigt för att sprida kommunens budskap samt bidra till att övriga må för kommunen kan nås. Utbildning i driftoptimering för fastighetsskötare 2010 2014 280.000/år Miljö och Bygg April 2011 BH Administration/rutiner/utredningar/fysisk planering Energikartläggning av Start feb 2011. VA VA-byggnader; temperatur, radiatorer, möjligheter till små åtgärder etc. Rapport med förbättringsförslag våren 2011. Samordnad styrning Hösten 2011 BH + skola av ventilation kontra skolans schema för lokaler och personal. Inventering av 2011 2014 BH + skola belysning; antal/typ av armaturer, se över möjligheter för närvarostyrning. Utformning av 2011-2014 Miljö och bygg detaljplaner och exploateringsavtal så att el-värme vid nyexploatering undviks. Om möjligt ska krav ställas på närvärmelösningar och förutsättningar för uppvärmning baserat på förnybar energi. Utformning av översikts- och detaljplaner med tanke på infrastruktur av de kommunaltekniska anläggningarna. 2011-2014 Plankommittén 16
Intern transportanalys. Förutsättningar för minskat transportarbete och/eller minska förbrukning av bränsle genom byte av bilar etc. Utredning avseende VA-verksamheten. OBS! Inkluderar ej energi. Utredning avseende möjligheterna för utbyggnad av fjärrvärme i Hackås. Förbättrade rutiner för redovisning av hur fordon körs och används. (Ex införande av färddatorer och/eller körjournaler). Årlig avläsning i relation till inköpt bränsle. Utredning avseende Ljungalid och Åsarna skidspår inom energiprojekt inom idrottsförbundet. Nattvandring för att undersöka belysning och ventilation i skolor utanför undervisningstid. Nya rutiner för motorvärmare vid skolan i Rätan Möjlighet till distansmöten vid rektorsträffar ska undersökas 2012 Ekonomi 2010 2011. Visar att standarden är hög både för vattenoch avloppsverk. 0 VA 2012 BH Påbörjas 2011 Ekonomi Maj 2011 Fritid/kansli (Åsarna kan bli första skidstadion med LEDbelysning). 2011 Skola 2010 Skolan 2012 Skolan 17
Uppföljning/redovisning/vidareförmedling Redovisning för Årligen kommunfullmäktige Uppföljning av mål och handlingsplan Information i Bergsbladet Utse projektledare som; kallar till möten, sammanställer information, besöker, inspirerar och informerar verksamheterna samt kommer med idéer om möjliga åtgärder. Information på kommunens hemsida och internt på Bergsbasen. Miljöbokslut på kommunens hemsida All statistik ska vara normalårskorrigerad när mål följs upp Miljöombud inom skola och förskola. Vidare förmedling av information till elever och personal. Information om möjlig energibesparing ska finnas vid kopiatorer och andra apparater, strömbrytare etc. Info om strategiarbetets fortskridande vidareförmedlas till arbetsgrupp och miljöombud Revidering av handlingsplan Kvartalsvis och årligen vid budgetuppföljning Kvartalsvis April 2011 2014 Årligen Löpande från mars 2011 Hösten 2011-2014 Månadsvis Kvartalsvis Arbetsgrupp och projektledare Arbetsgruppen Projektledare Arbetsgruppen Projektledare BH Projektledare och skolan Projektledare och miljöombud BH och projektledare Arbetsgruppen 18
5 Fakta om Bergs kommun Bergs kommun, en av åtta kommuner i Jämtlands län, bildades 1971 genom sammanslagning av Berg, Oviken, Rätan och Övre Ljungadalens kommun samt Hackås församling. Den 31 december 2008 uppgick antalet invånare i kommunen till ca 7.500. Centralorten är Svenstavik, andra större tätorter är Hackås, Myrviken, Rätan och Åsarna. Kommunens invånare fördelar sig på en yta av 5.753 km 2, se figur 3, vilket innebär att befolkningstätheten uppgår till cirka 1,3 invånare/km 2. 11 Antalet invånare i Bergs kommun har minskat de senaste 30 åren, från 9.000 invånare i slutet på 1970-talet till dagens 7.500 invånare. Det motsvarar en minskning med drygt 15%. En relativt stor andel av invånarna i kommunen är också äldre än 65 år. Färre invånare kombinerat med en relativt hög andel icke förvärvsarbetande människor, innebär lägre skatteintäkter. Det leder i sin tur till problem med att bedriva kommunens kärnverksamhet inom den offentliga sektorn, främst vård, skola och omsorg. Antalet årsarbetskrafter inom kommunen som organisation uppgick år 2009 till 533 st. Näringslivet präglas främst av driftiga entreprenörer som driver en- och fåmansföretag. De små företagen är viktiga för kommunens växtkraft och väldigt viktiga som komplement till de större företagen i kommunen. Vidare har turismnäringen i kommunen växt under senare år, mycket tack vare de upplevelseföretag som kontinuerligt startas upp. Kommunen uppfattas som naturskön vilket gör att den är attraktiv både när det gäller sommar- och vinterturism. Näringslivet i kommunen har sammantaget en väldigt viktig roll att spela när det gäller kommunens framtida samhällsutveckling. Figur 3. Karta över Bergs kommun. 11 Statistiska Centralbyrån (SCB). Kommunfakta 2009 (2003-02-24) 19