732G71 Statistik B. Föreläsning 8. Bertil Wegmann. IDA, Linköpings universitet. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 23

Relevanta dokument
Regressions- och Tidsserieanalys - F8

732G71 Statistik B. Föreläsning 9. Bertil Wegmann. December 1, IDA, Linköpings universitet

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa.

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa.

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa.

732G71 Statistik B. Föreläsning 7. Bertil Wegmann. IDA, Linköpings universitet. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 29

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa.

TENTAMEN I STATISTIK B,

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 24: Tidsserieanalys III

Räkneövning 5. Sebastian Andersson Statistiska institutionen Uppsala universitet 7 januari För Uppgift 2 kan man med fördel ta hjälp av Minitab.

Räkneövning 4. Om uppgifterna. 1 Uppgift 1. Statistiska institutionen Uppsala universitet. 14 december 2016

Sveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend.

Tidsserier. Data. Vi har tittat på två typer av data

Tidsserier. Tre modeller för tidsserier är den multiplikativa, additiva och säsongdummymetoden.

Regressions- och Tidsserieanalys - F7

732G71 Statistik B. Föreläsning 1, kap Bertil Wegmann. IDA, Linköpings universitet. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 20

TENTAMEN I REGRESSIONS- OCH TIDSSERIEANALYS,

1. Man tror sig veta att en viss variabel, y, i genomsnitt beror av en annan variabel, x, enligt sambandet:

Tidsserier, forts från F16 F17. Tidsserier Säsongrensning

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet

Säsongrensning i tidsserier.

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

Regressions- och Tidsserieanalys - F1

Regressions- och Tidsserieanalys - F1

Prognoser. ekonomisk-teoretisk synvinkel. Sunt förnuft i kombination med effektiv matematik ger i regel de bästa prognoserna.

Person Antal månader som utrustningen ägts. Antal timmar utrustningen användes föregående vecka.

732G71 Statistik B. Föreläsning 3. Bertil Wegmann. November 4, IDA, Linköpings universitet

F11. Kvantitativa prognostekniker

Facit till Extra övningsuppgifter

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

732G71 Statistik B. Föreläsning 6. Bertil Wegmann. IDA, Linköpings universitet. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 15

Bayesiansk statistik, 732g43, 7.5 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström. Omtentamen i Regressionsanalys

Utvärdering av Transportstyrelsens flygtrafiksmodeller

Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning 1

Sveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend.

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

Analys av egen tidsserie

Metod och teori. Statistik för naturvetare Umeå universitet

Föreläsning 12: Regression

10.1 Enkel linjär regression

Regressions- och Tidsserieanalys - F3

Föreläsning 2. Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5,2 5,3

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Stokastiska processer med diskret tid

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 9,

Något om val mellan olika metoder

Regressions- och Tidsserieanalys - F4

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

TENTAMEN. HiG sal 51:525A B eller annan ort. Lärare: Tommy Waller ( tel: eller )

Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8

Föreläsning 12: Linjär regression

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh

Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp)

Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF25 Övning om regression

Lö sningsfö rslag till tentamen i matematisk statistik Statistik öch kvalitetsteknik 7,5 hp

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT

DEN FRAMTIDA VERKSAMHETSVOLYMEN I RÄTTSKEDJAN - CENTRALA PROGNOSER FÖR PERIODEN : RESULTATBILAGA

Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)

TAMS65 - Seminarium 4 Regressionsanalys


TENTAMEN I REGRESSIONSANALYS OCH TIDSSERIEANALYS

1/23 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

tentaplugg.nu av studenter för studenter

oberoende av varandra så observationerna är

Modellskattningen har gjorts med hjälp av minsta kvadratmetoden (OLS).

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 11: Multipel linjär regression 2

Gör uppgift 6.10 i arbetsmaterialet (ingår på övningen 16 maj). För 10 torskar har vi värden på variablerna Längd (cm) och Ålder (år).

Laboration 4 R-versionen

Preliminärt lösningsförslag - omtentamen i Finansiell statistik,

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

F13 Regression och problemlösning

Autokorrelation och Durbin-Watson testet. Patrik Zetterberg. 17 december 2012

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

Matematisk statistik, Föreläsning 5

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Planering av flygplatser

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti

F12 Regression. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 28/ /24

Föreläsning 9. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

Övningshäfte till kursen Regressionsanalys och tidsserieanalys

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent)

Transkript:

732G71 Statistik B Föreläsning 8 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 23

Klassisk komponentuppdelning Klassisk komponentuppdelning bygger på en intuitiv approach, utan teoretisk grund, som har visat sig vara användbart då parametrarna som beskriver tidsserien inte förändras över tid. Vid ökande/minskande säsongsvariation används en multiplikativ modell och vid konstant säsongsvariation används en additiv modell. Multiplikativ modell: Additiv modell: y t = TR t SN t CL t IR t y t = TR t + SN t + CL t + IR t där y t är värdet på y vid tidpunkt t, TR t är trendkomponenten vid tidpunkt t som skattas med tr t, SN t är säsongskomponenten vid tidpunkt t som skattas med sn t, CL t är den cykliska komponenten vid tidpunkt t som skattas med cl t och IR t är slumpkomponenten vid tidpunkt t som skattas med ir t. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 2 / 23

Omsättningsindex hotell och restaurangverksamhet År Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal 1 2 3 4 2000 100 112 116 117 2001 103 114 117 120 2002 99 114 117 113 2003 99 112 116 112 2004 100 116 118 113 2005 102 124 126 119 2006 107 128 136 127 2007 114 135 146 136 2008 117 144 148 135 2009 113 134 143 134 2010 116 145 158 145 2011 125 154 161 147 2012 127 156 162 149 2013 130 163 170 157 2014 136 170 177 167 2015 145 178 187 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 3 / 23

Omsättningsindex hotell och restaurangverksamhet Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 4 / 23

Glidande medelvärden och centrerade glidande medelvärden Glidande medelvärden (moving averages (MA)) kan användas för att ta bort säsongsvariation och slumpvariation från data. Eftersom vi har 4 säsonger för kvartalsdata beräknar vi 4-punkts-medelvärden: MA 2.5 = 100 + 112 + 116 + 117 4 = 111.25 Detta MA är centrerat på tidpunkt 2.5, d.v.s. mitt emellan kvartal 2 och 3. Nästa MA är centrerat på tidpunkt 3.5: MA 3.5 = 112 + 116 + 117 + 103 4 = 112 Vi vill ha centrerade medelvärden (CMA) som är centrerade på specika säsonger. CMA för kvartal 3 ges som medelvärdet av MA 2.5 och MA 3.5, d.v.s. CMA 3 = 111.25 + 112 2 = 111.625 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 5 / 23

Glidande medelvärden och centrerade glidande medelvärden Årtal y MA CMA Årtal y MA CMA 2000 100 2008 117 135,75 136 112 144 136,25 136,125 116 111,25 111,625 148 136 135,5 117 112 112,25 135 135 133,75 2001 103 112,5 112,625 2009 113 132,5 131,875 114 112,75 113,125 134 131,25 131,125 117 113,5 113 143 131 131,375 120 112,5 112,5 134 131,75 133,125 2002 99 112,5 112,5 2010 116 134,5 136,375 114 112,5 111,625 145 138,25 139,625 117 110,75 110,75 158 141 142,125 113 110,75 110,5 145 143,25 144,375 2003 99 110,25 110,125 2011 125 145,5 145,875 112 110 109,875 154 146,25 146,5 116 109,75 109,875 161 146,75 147 112 110 110,5 147 147,25 147,5 2004 100 111 111,25 2012 127 147,75 147,875 116 111,5 111,625 156 148 148,25 118 111,75 112 162 148,5 148,875 113 112,25 113,25 149 149,25 150,125 2005 102 114,25 115,25 2013 130 151 152 124 116,25 117 163 153 154 126 117,75 118,375 170 155 155,75 119 119 119,5 157 156,5 157,375 2006 107 120 121,25 2014 136 158,25 159,125 128 122,5 123,5 170 160 161,25 136 124,5 125,375 177 162,5 163,625 127 126,25 127,125 167 164,75 165,75 2007 114 128 129,25 2015 145 166,75 168 135 130,5 131,625 178 169,25 146 132,75 133,125 187 136 133,5 134,625 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 6 / 23

Skattning av säsongskomponenter CMA skattar trendkomponent gånger cyklisk komponent för multiplikativ modell och trendkomponent plus cyklisk komponent för additiv modell, eftersom vi har tagit bort säsongsvariation och slumpvariation vid beräkning av CMA. Alltså, för multiplikativ modell har vi att CMA t = tr t cl t och sn t ir t = y t tr t cl t = y t CMA t och för additiv modell har vi att CMA t = tr t + cl t och sn t + ir t = y t (tr t + cl t ) = y t CMA t Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 7 / 23

Multiplikativ modell för klassisk komponentuppdelning Årtal y MA CMA sn x ir Årtal y MA CMA sn x ir 2000 100 2008 117 135,75 136 112 144 136,25 136,125 116 111,25 111,625 1,04 148 136 135,5 1,09 117 112 112,25 1,04 135 135 133,75 1,01 2001 103 112,5 112,625 0,91 2009 113 132,5 131,875 0,86 114 112,75 113,125 1,01 134 131,25 131,125 1,02 117 113,5 113 1,04 143 131 131,375 1,09 120 112,5 112,5 1,07 134 131,75 133,125 1,01 2002 99 112,5 112,5 0,88 2010 116 134,5 136,375 0,85 114 112,5 111,625 1,02 145 138,25 139,625 1,04 117 110,75 110,75 1,06 158 141 142,125 1,11 113 110,75 110,5 1,02 145 143,25 144,375 1,00 2003 99 110,25 110,125 0,90 2011 125 145,5 145,875 0,86 112 110 109,875 1,02 154 146,25 146,5 1,05 116 109,75 109,875 1,06 161 146,75 147 1,10 112 110 110,5 1,01 147 147,25 147,5 1,00 2004 100 111 111,25 0,90 2012 127 147,75 147,875 0,86 116 111,5 111,625 1,04 156 148 148,25 1,05 118 111,75 112 1,05 162 148,5 148,875 1,09 113 112,25 113,25 1,00 149 149,25 150,125 0,99 2005 102 114,25 115,25 0,89 2013 130 151 152 0,86 124 116,25 117 1,06 163 153 154 1,06 126 117,75 118,375 1,06 170 155 155,75 1,09 119 119 119,5 1,00 157 156,5 157,375 1,00 2006 107 120 121,25 0,88 2014 136 158,25 159,125 0,85 128 122,5 123,5 1,04 170 160 161,25 1,05 136 124,5 125,375 1,08 177 162,5 163,625 1,08 127 126,25 127,125 1,00 167 164,75 165,75 1,01 2007 114 128 129,25 0,88 2015 145 166,75 168 0,86 135 130,5 131,625 1,03 178 169,25 146 132,75 133,125 1,10 187 136 133,5 134,625 1,01 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 8 / 23

Skattning av säsongskomponenter Vi har nu skattningar för säsongskomponent gånger slumpkomponent för den multiplikativa modellen och vi kan även beräkna skattningar för säsongskomponent plus slumpkomponent för den additiva modellen. För att ta bort slumpkomponenten och få skattningar av endast säsongskomponenterna beräknar vi medelvärdet för varje säsong (här kvartal): Kvartal År 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 medel sn 1 0,91 0,88 0,9 0,9 0,89 0,88 0,88 0,86 0,86 0,85 0,86 0,86 0,86 0,85 0,86 0,87 2 1,01 1,02 1,02 1,04 1,06 1,04 1,03 1,06 1,02 1,04 1,05 1,05 1,06 1,05 1,04 3 1,04 1,04 1,06 1,06 1,05 1,06 1,08 1,1 1,09 1,09 1,11 1,1 1,09 1,09 1,08 1,08 4 1,04 1,07 1,02 1,01 1 1 1 1,01 1,01 1,01 1 1 0,99 1 1,01 1,01 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 9 / 23

Standardisering av säsongskomponenter För att alla säsongskomponenter (4 st. för kvartalen) ska summera till antal säsonger, L, multipliceras varje kvartalsmedelvärde sn t med L L t=1 = sn t 4 3.99995 = 1.0000125 för multiplikativ modell, d.v.s. sn t = sn t skattningar (en per säsong): sn 1, sn 2, sn 3, sn 4. L L t=1 sn t. Vi får alltså fyra För additiv modell ska summan av säsongskomponenterna bli noll och justering blir därmed på detta sätt: sn t = sn t L t=1 sn t L Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 10 / 23

Säsongsrensade värden För att skatta en trend rensar vi bort säsongsvariationen från data med hjälp av säsongskomponenterna. För multiplikativ modell ges de säsongsrensade värdena som: d t = y t sn t För additiv modell ges de säsongsrensade värdena som: d t = y t sn t Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 11 / 23

Skattade trendvärden Årtal y MA CMA sn x ir sn d Årtal y MA CMA sn x ir sn d 2000 100 0,87 114,50 2008 117 135,75 136 0,87 133,97 112 1,04 107,77 144 136,25 136,125 1,04 138,56 116 111,25 111,625 1,04 1,08 107,81 148 136 135,5 1,09 1,08 137,55 117 112 112,25 1,04 1,01 115,69 135 135 133,75 1,01 1,01 133,49 2001 103 112,5 112,625 0,91 0,87 117,94 2009 113 132,5 131,875 0,86 0,87 129,39 114 112,75 113,125 1,01 1,04 109,69 134 131,25 131,125 1,02 1,04 128,93 117 113,5 113 1,04 1,08 108,74 143 131 131,375 1,09 1,08 132,90 120 112,5 112,5 1,07 1,01 118,66 134 131,75 133,125 1,01 1,01 132,50 2002 99 112,5 112,5 0,88 0,87 113,36 2010 116 134,5 136,375 0,85 0,87 132,82 114 112,5 111,625 1,02 1,04 109,69 145 138,25 139,625 1,04 1,04 139,52 117 110,75 110,75 1,06 1,08 108,74 158 141 142,125 1,11 1,08 146,84 113 110,75 110,5 1,02 1,01 111,73 145 143,25 144,375 1,00 1,01 143,38 2003 99 110,25 110,125 0,90 0,87 113,36 2011 125 145,5 145,875 0,86 0,87 143,13 112 110 109,875 1,02 1,04 107,77 154 146,25 146,5 1,05 1,04 148,18 116 109,75 109,875 1,06 1,08 107,81 161 146,75 147 1,10 1,08 149,63 112 110 110,5 1,01 1,01 110,74 147 147,25 147,5 1,00 1,01 145,35 2004 100 111 111,25 0,90 0,87 114,50 2012 127 147,75 147,875 0,86 0,87 145,42 116 111,5 111,625 1,04 1,04 111,62 156 148 148,25 1,05 1,04 150,10 118 111,75 112 1,05 1,08 109,67 162 148,5 148,875 1,09 1,08 150,56 113 112,25 113,25 1,00 1,01 111,73 149 149,25 150,125 0,99 1,01 147,33 2005 102 114,25 115,25 0,89 0,87 116,79 2013 130 151 152 0,86 0,87 148,85 124 116,25 117 1,06 1,04 119,31 163 153 154 1,06 1,04 156,84 126 117,75 118,375 1,06 1,08 117,10 170 155 155,75 1,09 1,08 157,99 119 119 119,5 1,00 1,01 117,67 157 156,5 157,375 1,00 1,01 155,24 2006 107 120 121,25 0,88 0,87 122,52 2014 136 158,25 159,125 0,85 0,87 155,73 128 122,5 123,5 1,04 1,04 123,16 170 160 161,25 1,05 1,04 163,57 136 124,5 125,375 1,08 1,08 126,39 177 162,5 163,625 1,08 1,08 164,50 127 126,25 127,125 1,00 1,01 125,58 167 164,75 165,75 1,01 1,01 165,13 2007 114 128 129,25 0,88 0,87 130,53 2015 145 166,75 168 0,86 0,87 166,03 135 130,5 131,625 1,03 1,04 129,90 178 169,25 1,04 171,27 146 132,75 133,125 1,10 1,08 135,69 187 1,08 173,79 136 133,5 134,625 1,01 1,01 134,48 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 12 / 23

Säsongsrensade värden Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 13 / 23

Skattning av trend över tiden Man skattar en trend på de säsongsrensade värdena över tiden med hjälp av en enkel eller multipel linjär regressionsanalys. Beroende på hur vi tror att trenden ser ut skattar vi en linjär, kvadratisk, etc. trend (se förra föreläsningen). Anta att vi vill skatta en linjär trend: TR t = β 0 + β 1 t, d.v.s. vi anpassar följande modell till de säsongsrensade värdena d t = β 0 + β 1 t + ɛ t. Detta ger den skattade regressionslinjen till tr t = b 0 + b 1 t = 100.34 + 0.991t. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 14 / 23

Skattning av cyklisk komponent, multiplikativ modell Nu har vi skattningar för säsongskomponenter och trend. Skattningar för den cykliska komponenten, CL t, ges från y t cl t ir t = tr t sn t Om vi har kvartalsdata eller månadsdata kan vi beräkna en skattning av cyklisk komponent som medelvärdet för tre närliggande tidpunkter: cl t = (cl t 1 ir t 1 ) + (cl t ir t ) + (cl t+1 ir t+1 ) 3 För de första tre tidpunkterna får vi att cl 2 = 1.130+1.053+1.044 3 1.08. Vi kan slutligen skatta IR t som ir t = cl t ir t cl t, som för den andra observationen blir ir 2 = 1.053 1.08 0.98. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 15 / 23

Skattning av cyklisk komponent, additiv modell För additiv modell har vi istället att cl t + ir t = y t tr t sn t Då får vi skattningar av de cykliska komponenterna som cl t = (cl t 1 + ir t 1 ) + (cl t + ir t ) + (cl t+1 + ir t+1 ) 3 och slutligen för slumpkomponenterna ir t = (cl t + ir t ) cl t Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 16 / 23

Slutlig tabell för komponenterna, multiplikativ modell Årtal y MA CMA sn x ir sn d tr cl x ir cl ir Årtal y MA CMA sn x ir sn d tr cl x ir cl ir 2000 100 0,87 114,50 101,33 1,13 2008 117 135,75 136 0,87 133,97 133,04 1,01 1,02 0,99 112 1,04 107,77 102,32 1,05 1,08 0,98 144 136,25 136,125 1,04 138,56 134,03 1,03 1,02 1,01 116 111,25 111,625 1,04 1,08 107,81 103,31 1,04 1,07 0,98 148 136 135,5 1,09 1,08 137,55 135,02 1,02 1,01 1,01 117 112 112,25 1,04 1,01 115,69 104,3 1,11 1,09 1,02 135 135 133,75 1,01 1,01 133,49 136,01 0,98 0,98 1,00 2001 103 112,5 112,625 0,91 0,87 117,94 105,29 1,12 1,09 1,03 2009 113 132,5 131,875 0,86 0,87 129,39 137 0,94 0,95 0,99 114 112,75 113,125 1,01 1,04 109,69 106,28 1,03 1,06 0,98 134 131,25 131,125 1,02 1,04 128,93 138 0,93 0,94 0,99 117 113,5 113 1,04 1,08 108,74 107,28 1,01 1,05 0,97 143 131 131,375 1,09 1,08 132,90 138,99 0,96 0,95 1,01 120 112,5 112,5 1,07 1,01 118,66 108,27 1,10 1,05 1,04 134 131,75 133,125 1,01 1,01 132,50 139,98 0,95 0,95 1,00 2002 99 112,5 112,5 0,88 0,87 113,36 109,26 1,04 1,04 0,99 2010 116 134,5 136,375 0,85 0,87 132,82 140,97 0,94 0,96 0,98 114 112,5 111,625 1,02 1,04 109,69 110,25 0,99 1,00 0,99 145 138,25 139,625 1,04 1,04 139,52 141,96 0,98 0,98 1,00 117 110,75 110,75 1,06 1,08 108,74 111,24 0,98 0,99 0,99 158 141 142,125 1,11 1,08 146,84 142,95 1,03 1,00 1,03 113 110,75 110,5 1,02 1,01 111,73 112,23 1,00 0,99 1,00 145 143,25 144,375 1,00 1,01 143,38 143,94 1,00 1,00 0,99 2003 99 110,25 110,125 0,90 0,87 113,36 113,22 1,00 0,98 1,02 2011 125 145,5 145,875 0,86 0,87 143,13 144,93 0,99 1,00 0,99 112 110 109,875 1,02 1,04 107,77 114,21 0,94 0,96 0,98 154 146,25 146,5 1,05 1,04 148,18 145,92 1,02 1,01 1,01 116 109,75 109,875 1,06 1,08 107,81 115,2 0,94 0,94 0,99 161 146,75 147 1,10 1,08 149,63 146,91 1,02 1,01 1,01 112 110 110,5 1,01 1,01 110,74 116,19 0,95 0,96 1,00 147 147,25 147,5 1,00 1,01 145,35 147,9 0,98 0,99 0,99 2004 100 111 111,25 0,90 0,87 114,50 117,18 0,98 0,96 1,02 2012 127 147,75 147,875 0,86 0,87 145,42 148,9 0,98 0,99 0,99 116 111,5 111,625 1,04 1,04 111,62 118,18 0,94 0,95 1,00 156 148 148,25 1,05 1,04 150,10 149,89 1,00 0,99 1,01 118 111,75 112 1,05 1,08 109,67 119,17 0,92 0,93 0,99 162 148,5 148,875 1,09 1,08 150,56 150,88 1,00 0,99 1,01 113 112,25 113,25 1,00 1,01 111,73 120,16 0,93 0,94 0,99 149 149,25 150,125 0,99 1,01 147,33 151,87 0,97 0,98 0,99 2005 102 114,25 115,25 0,89 0,87 116,79 121,15 0,96 0,96 1,01 2013 130 151 152 0,86 0,87 148,85 152,86 0,97 0,99 0,99 124 116,25 117 1,06 1,04 119,31 122,14 0,98 0,96 1,01 163 153 154 1,06 1,04 156,84 153,85 1,02 1,00 1,01 126 117,75 118,375 1,06 1,08 117,10 123,13 0,95 0,96 0,99 170 155 155,75 1,09 1,08 157,99 154,84 1,02 1,01 1,01 119 119 119,5 1,00 1,01 117,67 124,12 0,95 0,96 0,99 157 156,5 157,375 1,00 1,01 155,24 155,83 1,00 1,00 0,99 2006 107 120 121,25 0,88 0,87 122,52 125,11 0,98 0,97 1,01 2014 136 158,25 159,125 0,85 0,87 155,73 156,82 0,99 1,01 0,98 128 122,5 123,5 1,04 1,04 123,16 126,1 0,98 0,98 0,99 170 160 161,25 1,05 1,04 163,57 157,81 1,04 1,02 1,01 136 124,5 125,375 1,08 1,08 126,39 127,09 0,99 0,98 1,01 177 162,5 163,625 1,08 1,08 164,50 158,81 1,04 1,04 1,00 127 126,25 127,125 1,00 1,01 125,58 128,09 0,98 1,00 0,98 167 164,75 165,75 1,01 1,01 165,13 159,8 1,03 1,03 1,00 2007 114 128 129,25 0,88 0,87 130,53 129,08 1,01 1,00 1,01 2015 145 166,75 168 0,86 0,87 166,03 160,79 1,03 1,04 0,99 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 17 / 23

Cyklisk komponent och slumpkomponent Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 18 / 23

Prognoser Vi kan slutligen göra prognoser för den multiplikativa modellen som ŷ t = tr t sn t cl t. En prognos för det fjärde kvartalet år 2015 ges som (om vi antar att vi inte kan förutspå cyklisk komponent) ŷ 64 = tr 64 sn 64 = (100.34 + 0.991 64) 1.01 = 165.40 För additiv modell ges prognoser som ŷ t = tr t + sn t + cl t. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 19 / 23

Analys i Minitab Utskrift från multiplikativ uppdelning (utan cyklisk komponent). Minitab använder medianer vid uträkning av säsongskomponenter i stället för medelvärden. Time Series Decomposition for Omsättningsindex i fasta priser Multiplicative Model Data Omsättningsindex i fasta priser Length 63 NMissing 0 Fitted Trend Equation Yt = 100,55 + 0,9856 t Seasonal Indices Period Index 1 0,86608 2 1,04113 3 1,08539 4 1,00740 Accuracy Measures MAPE 3,4129 MAD 4,3091 MSD 29,9838 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 20 / 23

Trend, skattade och observerade värden Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 21 / 23

Fler grafer från Minitab Första grafen ger originaldata. Andra grafen ger data med trenden bortrensad. Här kan vi se om det nns säsongsvariation, cyklisk variation samt slumpvariation. Tredje grafen ger säsongsrensad data. Här kan vi se trend, cyklisk variation samt slumpvariation. Fjärde grafen ger data med både säsong och trend bortrensad. Här kan vi se cyklisk variation samt slumpvariation. Om det nns något mönster i denna graf som inte enbart ser slumpmässigt ut antar vi att det förekommer cyklisk variation. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 22 / 23

Fler grafer från Minitab Första grafen visar säsongskomponenterna. Andra grafen visar boxplottar över säsongsvariation (d.v.s. spridning). Tredje grafen visar säsongsvariation i procent. Fjärde grafen visar spridningen (boxplottar) för residualerna per säsong. Ju större spridning för residualerna för en viss säsong desto sämre skattar vi värden för den säsongen. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 23 / 23