Trygga larm och trötta ben

Ingen dag är den andra lik på H&M:s butik i Sundsvall och de som arbetar här tycker att det är roligt. Men det kan också vara stressigt och tröttande för benen, för ryggen. Att stå och gå på hårda golv tar på kroppen. Trygga larm och trötta ben Trygghetslarmet används ofta. Ingen ska behöva känna sig osäker på jobbet. En annan risk är ett trappsteg som finns mitt i butiken här har en och annat trillat omkull. Läs mer t t t t

l En arbetsgivare är ansvarig för arbetsmiljön och att de anställda inte skadar sig eller blir sjuka av jobbet. Det gäller alla arbetsgivare, stora som små. En stor kedja som H&M har checklistor, säkerhetshandbok, arbetsmiljöplan, likabehandlingsplan och regler att följa. För butikschefen och andra ansvariga är det en del att hålla koll på. Varje incident som händer ska rapporteras på en sådan här blankett, visar Annika Carström, butikschef. Det gäller även små händelser som att någon snubblade i en trappa eller gick in i ett ställ. På det sättet kan vi identifiera problem och göra något åt dem, säger hon. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, där syftet är att se riskerna innan någon skadar sig eller blir sjuk. En annan del är skyddsronderna, som Annika Carström går tillsammans med skyddsombudet Lars Jansson en gång varje månad. Skyddsombudet väljs av de anställda och ska ha särskild koll på arbetsmiljön, även om det är arbetsgivaren som är ansvarig. Jag behöver inte göra så mycket. Det fungerar bra här, H&M ligger långt fram när det gäller säkerhetstänkandet. Det är inget snack om att få de hjälpmedel vi behöver, säger skyddsombudet Lars Jansson. Han har jobbat i huset i över trettio år, även om det var i ett annat företag i början. Han vet hur det fungerar i fastigheten. När en brand bröt ut i en restaurang intill så var det han som fick upplysa brandmännen om hur taket var konstruerat. De visste inte att det var dubbla tak, och att branden fortsatte att pyra där uppe efter att de trodde de hade släckt allt. När Lars Jansson började var det inte många som tänkte på arbetsmiljön: Vi gick och bar 20 25 kg Lars Jansson är skyddsombud och har arbetat i huset i mer än trettio år. När han började hämtades tunga lådor på lagret via en spiraltrappa, så det har hänt en del positivt med arbetsmiljön. Det är inget snack om att få de hjälpmedel vi behöver. FAKTA tunga kartonger via en spiraltrappa från lagret som låg en trappa upp, berättar han. Det är otänkbart idag. Nu drar man in stora ställ med kläder eller kundvagnar fyllda med det nya modet. Det är ändå tungt att stå och hänga kläder, utan att man behöver göra det på sämst möjliga sätt. Jobbigt för kroppen är också de trånga skyltfönstren. De är smala, så det är bökigt att få in allt till en snygg skyltning. Nu finns i fönstret vita vårfräscha kläder; klänningar, spetsblusar, skjortor i ekologisk bomull, allt gjort i material där man tänkt bakåt i produktionskedjan. Vettiga villkor även för dem som odlar bomullen och gör kläderna. Annika Carström säger att l Allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket av arbetsgivaren. Allvarligt tillbud är en händelse som kunnat leda till personskada. Till exempel om en fläkt började brinna även om ingen skadades. l Skyddsombud väljs av facket/de anställda. Skyddsombudet har rätt till utbildning och insyn i beslut som påverkar arbetsmiljön. Men det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. fler unga frågar efter sådana saker, de vet mer också om den egna arbetsmiljön. Men ändå slarvas det ibland, t ex med de lyfthjälpmedel som finns på lagret. De ska användas till de backar med schampo, krämer, smink och annat som ska upp till kosmetikavdelningen. Man ska använda dem, men om det är stressigt så är det nog en del som lyfter för hand. Men det gäller att lära sig att göra rätt från början, säger Lars Jansson. Själv ska han stå i kassan idag. Där finns en matta som gör det lite bättre för fötter och ben, än att stå direkt på stengolvet. Kassorna är också höjoch sänkbara, alla är vi ju olika långa. Bakom kassan finns några knappar; dels ett trygghetslarm som används ofta, dels ett överfallslarm som används sällan. Trygghetslarmet kan man använda vid minsta misstanke om snatteri, om någon verkar full eller det kommer in ett helt gäng som du blir osäker på. Vid minsta osäkerhet trycker du. Då kommer vakter som finns i gallerian, berättar Annika Carström. Säkerhetsrutinerna är många.

Annika Carström tar oftast emot morgonens leveranser. Sedan använder man kundvagnar för att få ut kläderna i butiken. Det är trångt och bökigt att skylta i fönstret för Anitha Söderholm. Hon arbetar både som dekoratör och ute i butiken. Tidigare var hon butikschef, men hon ville hellre vara i butiken än att sköta administration. Vid varje kassa finns en checklista för vad man ska göra vid hot exempelvis. Det händer sällan och just därför är det viktigt att veta vad man ska göra om det blir verklighet. Lars Jansson minns att det var en del bombhot förr, men det var många år sedan nu. Handeln är den bransch som oftast anmäler hot och våld. Framförallt gäller det små livsmedelsbutiker och bensinstationer, men överallt där det finns pengar och prylar måste man tänka på risken. Den här butiken har gått igenom en särskild säkerhetscertifiering, där man tänkt igenom allt ifrån sedelhantering, värdeskåp till utbildning av personalen. Och om det allra värsta skulle hända, så har H&M en egen krisjour att kontakta. Det är en trygghet för varje butikschef. En annan trygghet är de brandkontroller Annika Carström och Lars Jansson tillsammans gör varje månad. Och någon av oss går runt med varje nyanställd och visar dem säkerheten och vad de ska göra om larmet går, berättar Lars Jansson. Säkerhet och fysiska risker är viktiga delar av arbetsmiljön, men att ha kul ihop och kunna utvecklas är lika viktigt. Ibland träffas man utanför jobbet och gör något kul ihop. Och företaget har många kurser för de anställda. Butikschefen försöker se vad de anställda vill och är bra på och uppmuntra det. Det gäller för mig att plocka upp det. Om någon är jättebra med kunderna, en solstråle, ska den kanske få åka till något av våra andra länder och hjälpa till att bygga upp en butik där eller liknande. Eller Lasse, som är bra på lager, har byggt upp lager på andra ställen. Eller en tjej som kunde kroatiska, hon kunde ju åka dit när en butik skulle startas där. En annan har hållit i schema- och lönekurser inom H&M. Det är viktigt att dela med sig av sina kunskaper, säger Annika Carström. Det gör man bland annat varje morgon, då man har ett kort möte. Företaget har också en hälsocoach som kommer ungefär fyra gånger per år till den här butiken. Vid det senaste besöket har man bland annat tagit upp stresshantering, som alltid är ett aktuellt ämne inom handeln Jul är det allra roligaste, men också stressigaste, både hemma och på jobbet, tycker Annika Carström. Tar man sig igenom julen med gott humör så klarar man resten av året också med samma goda humör, säger hon. Hälsocoachen har också introducerat gummibanden som man kan träna med. De ligger nu i vilorummet i en låda. Används väl inte så ofta som de borde, medger Annika. Det är ju så, regler och hjälpmedel är bra om de används. Att stå och gå på hårda golv är tufft för benen och det går inte att undvika i sådana här yrken.

1 (5) Här är uppgifter att arbeta vidare med efter att ha läst reportaget. na kan vara att ta reda på svaret genom att söka i boken eller på nätet. Det kan också vara diskussionsuppgifter som löses i grupp eller en uppgift som handlar om att utföra något. 1. Roller i arbetsmiljöarbetet Tänk dig att du är anställd i butiken och att du ser att det skulle behövas hjälpmedel för att underlätta exempelvis lyft. Vad kan du göra som anställd för att se till så att problemet åtgärdas? (Ditt ansvar som anställd) Vad kan arbetsgivaren göra? (Arbetsgivarens ansvar) Vad kan arbetsledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombudet göra? (Skyddsombudets ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapitlet Lagar och regler på arbetsplatsen. Om du arbetar åt ett bemanningsföretag i en butik eller på ett kontor, vem har arbetsmiljöansvar för dig? Arbetsgivaren på arbetsplatsen eller din arbetsgivare på bemanningsföretaget? Sök svar i boken samt på Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se. Extra på nätet Webbutbildning Uppgift Lär dig mer om grunderna i arbetsmiljö, till exempel ergonomi, stresshantering eller krishantering genom att gå in på webbutbildningen www. handelnsarbetsmiljo. se. Utbildningen avslutas med ett kunskapstest. Klarar du testet får du ett diplom. Utbildningen vänder sig till dem som arbetar i butik, på lager eller på kontor. C. Ta reda på Vad händer om arbetsgivaren inte tar ansvar för arbetsmiljön, och om Arbetsmiljöverket påpekar det? Sök svar i regelverket på www.av.se samt på www.arbetsmiljoupplysningen.se. D. Ta reda på Vad är ett regionalt skyddsombud? Sök svar i boken. E. Ta reda på Kan vem som helst bli skyddsombud? Hur utses skyddsombud? Sök svar i boken. F. Ta reda på Har skyddsombud rätt till utbildning? Är skyddsombudet till för alla på arbetsplatsen även för dem som jobbar tillfälligt eller är inhyrda från bemanningsföretag? Sök svar i boken samt på www.av.se.

2 (5) 2. Lagar och avtal Ge exempel på föreskrifter som styr arbetet inom handel eller administration. Sök svar på www.av.se i de branschanpassade regelpaketen. Får du jobba hur länge som helst? Har du rätt till paus eller rast? Kan du lämna jobbet för att t ex röka eller göra något annat? Sök svar i boken och på www.av.se. 3. Systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM? Sök svar i boken, www.av.se eller www.arbetsmiljoupplysningen.se. Vad i reportaget är en del av det? B. Uppgift I reportaget använder de olika checklistor för att undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj ut ett avgränsat område att undersöka, exempelvis trivsel, buller, brand och andra nödsituationer eller skyddsutrustning. Använd gärna någon av checklistorna på www.prevent.se att utgå från. Tips: på www.av.se finns en buller-app som kan användas för att mäta ljudnivån. Förslag på tillvägagångssätt: Välj ut ett område att undersöka. Ta reda på vad som gäller genom att söka information i boken och i regelverket på www.av.se. Ladda ner en checklista från www.prevent.se och ta ut det område du/ni valt att undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fält.

3 (5) 4. Risker Vilka risker, som anställda kan utsättas för, beskrivs i reportaget? Gör en sammanställning och ta reda på om dessa är typiska för branschen. Kan du komma på andra risker inom handeln eller administration? Sök svar på www.av.se. Vilka risker kan du själv påverka som anställd och hur? Sök svar i boken. 5. Hot och våld A. Diskutera Hot och våld i arbetslivet har ökat de senaste åren, och några av högriskyrkena är just inom handeln eller inom myndigheter som socialkontor. Våldet har också blivit allt grövre och även skjutvapen används i större utsträckning. Varför då? Diskutera möjliga orsaker. Sök information på arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se samt på internet. Ge exempel på vad det är som gör att det finns ökade risker för hot och våld på en arbetsplats, så kallade riskkällor? Sök svar på www.av.se, på temasidorna samt i föreskrifterna om våld och hot. Extra på nätet Webbutbildning Uppgift Testa dina kunskaper om hot och våld och att minska riskerna genom att göra testet i webbutbildningen Säker i butik. Kräver registrering och inloggning, vänder sig till dem som arbetar i handeln. www.sakeributik.se C. Ta reda på Vad kan man göra för att minska den här typen av risker, det vill säga hot och våld? I reportaget ges några exempel. Sök information på www.av.se, på temasidorna samt i föreskrifterna om våld och hot. 6. Arbetslokaler I butiken i reportaget finns ett vilrum. Måste det finnas ett vilrum på en arbetsplats? Finns det vilrum på din skola? Sök svar i boken samt på www.av.se.

4 (5) Extra på nätet Första hjälpen-app Tips Första hjälpen är bra att kunna. Men ibland kan det vara svårt att minnas hur man gör. På www. redcross.se finns en första hjälpen-app med två bildspel som guidar genom de viktigaste momenten i hjärt-lungräddning på vuxna samt luftvägsstopp för barn respektive vuxen. 7. Arbetskläder Vad är skillnaden mellan arbetskläder och personliga skyddskläder? Vilken typ av kläder och utrustning är nödvändiga inom handel eller administration? Vilka kläder eller utrustning brukar arbetsgivaren på en sådan arbetsplats stå för? Sök svar i boken. B. Diskutera Kan man vara klädd hur som helst på ett arbete? Hur är det med niqab, burka eller turban kan man ha det i alla yrken? Eller kortbyxor? Sök information i nyhetsartiklar på webben för att få veta mer om hur diskussionerna går. 8. Må bra på jobbet A. Diskutera Att på något vis vara annorlunda, som att vara ensam kille eller tjej på en arbetsplats, kan ibland vara tufft för den personen om han eller hon känner sig utsatt. Diskutera med varandra vad ni som arbetskamrater skulle kunna göra för att underlätta för en person som känner så. Diskutera också vad arbetsledningen kan göra, dvs arbetsgivaren och chefen eller arbetsledaren. Underlag finns i boken. B. Diskutera Vad är det som gör att man trivs på en arbetsplats oavsett om man är kille eller tjej, ung eller gammal? Hur beter vi oss mot varandra? Hur uttrycker vi oss? Är vi stressade? Hur är det med mobiltelefoner? Är det till exempel okej att alltid svara i mobiltelefonen när det ringer oavsett när? Diskutera också vad arbetsledningen kan göra för att öka trivseln, dvs arbetsgivaren och chefen eller arbetsledaren. Underlag finns bland annat i boken.

5 (5) Extra på nätet 9. Hälsa ditt eget ansvar eller fundera på En förutsättning att må bra på arbetsplatsen handlar också om hur du mår det vill säga din personliga hälsa. Vad är viktigt för dig för att du ska må bra? Underlag finns i boken. 10. Tillbudsrapportering Tillbud är händelser som kan leda till olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reportaget? I sådana fall vilka? I reportaget berättar butikschefen att alla incidenter ska rapporteras för att de ska kunna identifiera problemen på arbetsplatsen. Enligt arbetsmiljölagen ska allvarliga tillbud rapporteras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapportering? Sök svar i boken samt på www.av.se. 11. Olyckor och arbetsskador I reportaget beskrivs några exempel på belastningar som är vanliga inom handeln. De vanligaste anmälda arbetsolyckorna generellt är de som orsakas av lyft eller fallolyckor på halt underlag. Hur kan man förebygga belastningsskador och fallolyckor? Sök svar i boken samt på www.av.se. Information och material Tips På Handelns arbetsmiljökommittés, HAKs* hemsida finns information och material som underlättar arbetsmiljöarbetet, exempelvis checklistor, webbutbildningar och information om programmet Skydd mot rån i handeln. * I HAK ingår representanter för Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO, Handelsanställdas förbund och Unionen.