INFORMATION 1 (10) Vår handläggare Lena Andreasson, förvaltningschef Vård- och omsorgsnämnden Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 Förord från SKL 1 Kommunens Kvalitet i Korthet - Ett dokument som stöder förtroendevalda i dialogen med medborgarna kring frågor som berör kommunens service. I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor ojämlikhet i valdeltagande mellan olika områden och förtroendet för politiker minskar. Medborgarna har också bristfälliga kunskaper om kommunens ansvar och behovet av prioriteringar av resurser. En av de största utmaningarna för kommunerna är därför att utveckla dialogen med medborgarna om kommunens kvalitet i servicen. Kommunens kvalitet i korthet kom till utifrån detta behov för att ge en god bild för de förtroendevalda av kommunens kvalitet. Det vanliga är att informationen i årsredovisningar och verksamhetsberättelser formas främst utifrån lagstiftningens och tjänstemännens bedömning av centrala nyckeltal. Denna information har oftast utgått från ett internt perspektiv som framförallt grundat sig på den servicen som producerats till olika brukargrupper, dvs. det uppdrag som har givits från de förtroendevalda. De förtroendevaldas uppdrag som utgår ifrån medborgarperspektivet har således sällan omfattats i de beskrivningar av verksamheten som redovisats av kommunen. Detta samtidigt som det finns ett stort behov från de förtroendevalda att kunna kommunicera med medborgarna om hur effektivt skattemedel används och vilka kvalitativa resultat det leder till för att skapa ett gott samhälle att leva i. Kommunens kvalitet i korthet består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. För att utveckla kunskapsområden inbjöds under 2006 ett antal Kommunstyrelseordföranden för att ge sin bild av vilka områden som är centrala att ha kunskaper om. För varje område har mått och mätformer tagits fram. Detta prövades och utvecklades under 2007 2009 av ett antal kommuner. Under 2010 arbetar 130 kommuner med verktyget. Inledning Som stöd i arbetet med Kommunens Kvalitet i Korthet finns en Handbok, en Verktygslåda och en Resultatrapport. Verktygslådan innehåller mått och definitioner. Resultatrapporten innehåller resultaten för samtliga kommuner som ingår i nätverket Kommunens Kvalitet i Korthet. Kommuner som inte deltar i nätverket Kommunens kvalitet 1 Sveriges kommuner och landsting
INFORMATION 2 (10) i korthet kan genom att använda Verktygslådan och Resultatrapporten genomföra en egen mätning och jämföra sig med kommunerna i nätverket. Resultaten som tas fram i Kommunens Kvalitet i Korthet har som syfte att utgöra underlag för de förtroendevaldas dialog med medborgarna om kommunens kvalitet men kan också användas i kommunens styrning. Men vad gör man då när man tagit fram resultaten för måtten i sin kommun? Hur går man vidare? Handboken skall ses som ett stöd i detta arbete och innehåller flera tips och råd på hur den politiska ledningen kan använda Kommunens Kvalitet i Korthet i sin dialog med medborgarna eller som en del i styrningen. Eller varför inte både och. Syfte med att använda Kommunens Kvalitet i Korthet Vi tror att flera politiska ledningar i kommunerna som börjat genomföra mätningar enligt Kommun Kvalitet i Korthet funderar på hur man skall använda och utveckla Kommunens Kvalitet i Korthet i sin kommun. Hur får man igång en dialog med medborgarna? Hur får man Kommunens Kvalitet i Korthet att bli en naturlig del i styrningen? I handboken ger vi tips och råd på hur man kan gå tillväga. Som i alla projekt är det viktigt att i inledningsskedet bestämma kommunens syfte med att använda Kommunens Kvalitet i korthet. Varför skall kommunen använda sig av Kommunens Kvalitet i Korthet och vad vill man åstadkomma? Syftet för att delta i Kommunens Kvalitet i Korthet är olika för kommunerna. För några kommuner handlar det om att förtroendevalda vill att invånarna skall få en bättre bild av kvaliteten på servicen i kommunen medan andra kommuner kanske vill få en dialog kring resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Genom att fastställa syfte skapas förutsättningar för att utvärdera och följa upp resultaten. Att skapa förståelse och acceptans i verksamhetsorganisationen I processen med Kommunens Kvalitet i Korthet är det viktigt att det så tidigt som möjlighet sker en förankring i verksamhetsorganisationen. Även om Kommunens Kvalitet i Korthet i första hand är ett verktyg för de förtroendevalda måste det finnas en förståelse för verktyget i verksamhetsorganisationen och en kunskap om resultaten. Medborgarna som får ta del av resultatet ställer frågor till personal ute i verksamheten. Personalen måste vara rustad för att kunna möta och besvara dessa frågor. En annan viktig aspekt är också att om medarbetarna får ta del av verktyget och resultatet ökar medarbetarnas förståelse för medborgarnas syn på verksamheten. Mätning under hösten sammanställning av resultat Arbetet med att med att mäta och samla in resultat från de kommunerna som deltar i nätverket sker enligt en fastställd tidsplan, men någon given plan för hur arbetet skall fortskrida i den egna kommunen efter att resultatrapporten presenterats i januari månad finns inte utan varje kommun måste att själv besluta hur denna process skall se ut.
INFORMATION 3 (10) Analys Fyra områden; Information, Analys, Dialog och Styrning För att underlätta arbetet har vi identifierat fyra olika områden som kommunen kan använda som utgångspunkt i sina diskussioner kring Kommunens Kvalitet i Korthet. De fyra områdena är; information, analys, dialog och styrning. Det är upp till varje kommun att analysera vilka områden som är viktiga för just dem. För några kommuner handlar det om att i inledningsskedet kanske fokusera på information och dialog medan andra kommuner vill ta ett helhetsgrepp och låta Kommunens Kvalitet i Korthet bli en del i styrning där resultaten används som en del i verksamhetsutveckling. Katrineholms kommun Kommunstyrelsen i Katrineholms kommun har beslutat att kommunen skall delta i arbetet med KKiK. Den första mätningen genomfördes hösten 2010 och tidig vår 2011. Vissa nyckeltal kan redovisas över tid eftersom resultaten inhämtas från flera olika källor, se nedan. Kommunledningsförvaltningen har till uppdrag att närmare föreslå hur resultatet skall preciseras och användas. De direktiv förvaltningen erhållit anger endast att KKiK måtten om möjligt skall användas i nämndernas åtaganden i budgetarbetet. Hur redovisningen skall ske till kommunstyrelsen är inte känt. Årsbokslutet kan vara ett tillfälle att redovisa utvalda variabler med jämförelser t ex över länet. Måtten är framtagna med enhetliga, men nya, definitioner och verktyg. Detta är ett delresultat i ett utvecklingsarbete. Förändringar är redan aviserade för mätningarna hösten 2011. För vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden har två rapporter publicerats. Här redovisas endast exempel på resultatredovisning. För äldreomsorgen för Kungsbacka och för handikappomsorgen för Katrineholm. Den ena resultatrapporten är en sammanställning av de resultat avseende vård och omsorg om äldre som 178 svenska kommuner redovisat i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) under hösten 2010 och tidiga 2011. Nyckeltalen samlas under benämningen Kvalitet i hemtjänst/särskilt boende. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras. Resultaten kompletterar den bild av verksamhetens kvalitet som erhålls från övriga utvecklingsprojekt som rör kvalitetsmätning i äldreomsorgen, som t.ex. Socialstyrelsens Äldreguide och nationella brukarundersökningar, och Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre. Nyckeltalen utgår ifrån det utvecklingsarbete som drygt 100 kommuner bedrev inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet 2007-2010. Ett kännetecken för dessa indikatorer är att de på ett annat sätt än traditionella statistiska nyckeltal fångar information som är relevant utifrån brukarens, den äldres, perspektiv. Den första redovisningen baserad på dessa nyckeltal gjordes 2009/2010, och en jämförelse av resultaten för de kommuner som tagit fram erna två år i rad visar att en förbättring skett sedan den föregående mätningen för de allra flesta måtten. I denna rapport presenteras genomsnittliga resultat för alla deltagande kommuner. Kommunernas enskilda resultat redovisas inte i rapporten men finns tillgängliga on-
INFORMATION 4 (10) line i Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se). Ett särskilt tack riktas till Lilla Edet och Kungsbacka vars resultat vi fått medgivande att lyfta fram i exempel på hur man kan redovisa nyckeltalen i den enskilda kommunen. Den andra rapporten är en sammanställning av de resultat avseende LSS-boende och daglig verksamhet som 113 svenska kommuner har redovisat i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) under hösten 2010 och tidiga 2011. Nyckeltalen samlas under benämningen Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras. Resultaten kompletterar den bild av verksamhetens kvalitet som erhålls från andra utvecklingsprojekt som rör kvalitetsmätning inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning, som t.ex. Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelser om stöd till personer med funktionsnedsättning. Nyckeltalen utgår ifrån det utvecklingsarbete som bedrevs inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet 2007-2010. Ett kännetecken för dessa indikatorer är att de på ett annat sätt än traditionell statistik avseende verksamhet för personer med funktionsnedsättning fångar information som är relevant utifrån brukarens perspektiv. I denna rapport presenteras genomsnittliga resultat för alla deltagande kommuner. Kommunernas enskilda resultat redovisas inte i rapporten men finns tillgängliga online. Ett särskilt tack riktas till Katrineholm och Huddinge vars resultat vi fått medgivande att lyfta fram i exempel på hur man kan redovisa nyckeltalen i den enskilda kommunen. Sammanfattning av resultat för äldreomsorgen Enligt Socialtjänstlagen ska socialtjänsten främja de äldres möjligheter att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden, och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro. I denna rapport beskrivs, utifrån en frivillig redovisning av kvalitet i vård och omsorg om äldre, hur det ser ut i 178 av landets kommuner. Över 100 kommuner har genomfört undersökningen två år i rad, vilket medger en uppföljning av utvecklingen över tid i dessa kommuner. Resultaten sammanfattas mycket kortfattat här: Resultat från 178 kommuner 2010 Leva och bo självständigt Genomgående är resultaten för de mått som beskriver hur äldreomsorgen främjar de äldres förmåga att leva och bo självständigt goda, för både hemtjänst och särskilt boende. Under trygga förhållanden Resultaten för hemtjänsten visar på en god verksamhet, med viss utvecklingspotential. För särskilt boende kan tillgängligheten en viktig förutsättning för trygghet förbättras i många kommuner. Aktiv och meningsfull tillvaro Möjligheten till en aktiv och meningsfull tillvaro tycks, av de använda måtten att döma, ges en lägre prioritet än de andra områdena. Detta gäller i synnerhet på de särskilda boendena.
INFORMATION 5 (10) Förändring 2009-2010 i över 100 kommuner Leva och bo självständigt Resultaten är överlag något bättre 2010 än 2009 i de kommuner som redovisat båda åren, i både hemtjänst och särskilt boende. Under trygga förhållanden För hemtjänsten noteras en viss förbättring, men i särskilt boende är det ingen förändring mellan åren. Aktiv och meningsfull tillvaro Kommunernas resultat på nyckeltal avseende aktiv och meningsfull tillvaro är betydligt bättre 2010 än 2009, i både hemtjänst och särskilt boende. Exempel på redovisning för enskilda kommuner - Kungsbacka Aktiv och meningsfull tillvaro, 2010
INFORMATION 6 (10) Sammanfattning för handikappomsorgen Personer med funktionsnedsättning kan beviljas stöd i enlighet med LSS, i form av boende, daglig verksamhet, personlig assistans och kontaktperson. Drygt 100 kommuner har hösten 2010 eller tidigt 2011 redovisat kvalitetsnyckeltal för i första hand LSS-boende och daglig verksamhet. Resultaten redovisas för de tre områdena leva som andra, delta i samhällets gemenskap och tillgänglighet. Resultat bland deltagande kommuner Boende med särskild service Leva som andra I de knappt 100 kommuner som redovisat sina resultat i Kolada är resultaten generellt sett goda. Särskilda utmaningar tycks vara att erbjuda dagliga individuellt anpassade aktiviteter utanför bostaden, möjligheten att få bli sambo och att erbjuda boende fritt från hot och våld. Daglig verksamhet Delta i samhällets gemenskap Resultaten uppvisar stora variationer mellan de deltagande kommunerna. På flera områden finns möjligheter till förbättringar, t.ex. möjligheten att få delta på arbetsplatsträffar eller att åstadkomma en verksamhet som är fri från hot och våld. Tillgänglighet De resultat som redovisas för väntetider uppvisar stora variationer mellan de deltagande kommunerna, vilket gäller både utredningstider och verkställighetstider. Exempel på redovisning för enskilda kommuner Katrineholm I rapporten görs ingen redovisning i övrigt av enskilda kommuners resultat. Vi betygsätter inte heller resultaten, och ett viktigt skäl är att målen kan variera mellan kommunerna. Om kommunen inte anser att t.ex. tillgång till egen brevlåda är prioriterat blir det fel att sätta underkänt för att LSS-boendet inte erbjuder alla den möjligheten. Betygssättningen måste alltså utföras av varje kommun själv. I detta avsnitt presenteras ett antal förslag på tabeller och diagram som kan åskådliggöra kommunens resultat i form av jämförelser med andra. Dessa förslag ska ses som inspiration för det vidare arbetet med nyckeltalen i kommunen. Samtliga diagram illustrerar jämförelser för kommunerna Katrineholm och Huddinge, mot ovägda medelvärden för samtliga deltagande kommuner. Diagrammen redovisas utifrån de två områdena leva som andra och delta i samhällets gemenskap för att tydliggöra uppföljningen utifrån verksamhetens uppdrag.
INFORMATION 7 (10) Vi har här valt att illustrera resultaten med spindeldiagram. Spindeldiagrammets främsta egenskap är att det ger en mycket tydlig bild för många nyckeltal på en gång i förhållande till andra kommuners resultat. Spindeldiagram kan enkelt skapas direkt i Kolada och jämför för samtliga valda nyckeltal kommunens värde mot medelvärdet för alla deltagande kommuner. Den blå linjen i spindeldiagrammen nedan visar kommunens värde, i detta fall Haparanda, och den gröna linjen visar medelvärdet. Ligger den blå linjen utanför den gröna vid ett visst nyckeltal så visar det att kommunen har ett högre värde än medelvärdet i de övriga kommunerna. Boende med särskild service (leva som andra) 2010
INFORMATION 8 (10) Daglig verksamhet (delta i samhällets gemenskap) 2010
INFORMATION 9 (10) Välj: Katrineholm Mått 1: Epost % Mått 2: Tfn % Mått 3: Bemötande % Mått 4: Bibliotek 15 0 13 25 Mått 5: Simhall 27 Mått 6: Plats på förskola 0 30 60 Mått 7: Väntetid förskola, dagar 0 Mått 8: Väntetid särskilt boende 0 35 70 0 70 140 Mått 9: Handl.tid ekonomiskt bistånd 18 Mått 10: SCB trygghet 0 25 50 Mått 11: Personalkontinuitet 13 Mått 12: Antal barn/personal - planerad resurs 4,8 0 5 10 15 20 25 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 Mått 13: Valdeltagande kommunval % 83 Mått 14: Webbinformation, % av max 77 Mått 15: Delaktighetsindex, % av max 37 Mått 16: SCB Inflytande Mått 17: Kr/barn förskola 95114 Mått 18: Nationella prov åk 5 Väntar på er från Skolverket 75000 112500 150000 Mått 19: Behöriga till gymnasiet, % 81 Mått 20: Kostnad per betygspoäng grundskola 398 200 350 500
INFORMATION 10 (10) Mått 21: Elever som fullf. gymnasiet inom 4 år % 78 Mått 22: Kr/elev i förh. till % som ej fullf. gymn. 21063 5000 22500 40000 Mått 24: Kr/boende i särskilt boende 310457 Mått 25: Nöjd-Kund-Index särskilt boende 74 200000 500000 800000 Mått 27: Kr/vårdtagare i hemtjänst 141254 Mått 28: Nöjd-Kund-Index hemtjänst 77 0 125000 250000 Mått 29: Sysselsättningsgrad, % 73 Mått 30: Antal nya företag per 1000 inv. 3,7 0,0 6,0 12,0 Mått 31: Förändring i antal förvärsarb./1000 inv -21 Mått 32: Andel inv. med försörjningsstöd % 8-60 -30 0 0 6 12 Mått 33: Företagsklimat, enkätdel (ranking) 190 Mått 34: Ohälsotal 36 0 145 290 10 35 60 Mått 35: Andel återvunnet hushållsavfall % 36 Mått 36: Miljöbilar i kommunorganisationen % 65 Mått 37: Andel ekologiska livsmedel % 7 Mått 38: SCB regionindex