Höghastighetsbanor i Norge och i Sverige?



Relevanta dokument
Höghastighetsbanor i Sverige och i Norge?

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Höghastighetståg i Sverige Affärsmässighet och samhällsnytta

Höghastighetståg i Sverige

Infrastruktur i en växande region. Borås

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 26 januari oskar@infra.kth.se

Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Höghastighetsbanor och utbyggda stambanor - Vad kan man uppnå?

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 5 februari oskar@infra.kth.se

Lyntog Ett paradigmskifte i internasjonal samferdseltenkning

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 19 juni oskar@infra.kth.se

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Tåget till framtiden En nordisk järnvägsvision

Hur många tåg kan man köra? Och vad ska man göra? - Om man vill köra fler tåg

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj Oskar Fröidh.

Affärsmässig analys Finansiering och genomförande av ett höghastighetsnät på järnväg Sammanfattande presentation

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari

OSTLÄNKEN, NYCKELN TILL HELHETSLÖSNINGEN FÖR FRAMTIDENS RESANDE. Almedalen

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Hur många tåg kan man köra? - Om man vill köra fler tåg

Sverige måste få ett modernt trafiksystem som i kapacitet och kvalitet motsvarar de järnvägar som redan byggs i övriga Europa.

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

frågor om höghastighetståg

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH

Kapacitetsförstärkning av Svealandsbanan Mälardalen med omgivningar

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. December 2011

KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning inom Järnvägsteknik Utveckling av järnvägen - var står vi i Sverige?

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. December 2012

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Aktuellt om höghastighetsbanor

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Januari 2012

Status. Södra Stambanan efter Nationell plan

Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg

SAS- Destinationer och avreseorter Europa

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Februari 2012

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Godstransporter i Mälardalen - Forskning vid KTH. Professor Emeritus Bo-Lennart Nelldal Tekn. Dr Behzad Kordnejad KTH Järnvägsgruppen

Höghastighetsbanor i Sverige

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA. Vecka

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Framtida godstransporter i Östra Mellansverige

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA. Vecka

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Juli 2013

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Mars 2013

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. April 2011

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Maj 2011

Fram kommer man väl alltid?

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Juni 2013

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Maj 2012

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER

6 oktober

Trafikverkets höghastighets- projekt

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Mars 2012

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Maj 2013

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Januari 2011

Einar Schuch och Christer Agerback

En ny generation järnväg

Nya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo

Varför bildas Trafikverket?

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Vecka

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Avdelning III Samhällsbyggnad, Planeringsgruppen

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Juni 2012

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. September 2011

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Oktober 2012

Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten.

Nya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv. Jan Kyrk Affärschef SJ AB

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Februari 2011

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Januari 2013

Besök från trafikutskottet 30 mars Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB

InterRail. Res fritt och bekvämt i hela Europa.

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. September 2012

Framtidens järnväg formas idag!

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Mars 2011

Föreläsning II Utveckling & Trender. Hållbara städer (ECO-CITIES och Hållbart (kollektivt) resande. Källa:

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Höghastighetsbanor i Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Uppsala. öpin. Landvetter Göteborg Borås. Värnamo ARSRAPPORT. Helsingborg. Lund. Malmö. Lübeck. Hamburg

Transkript:

Höghastighetsbanor i Norge och i Sverige? Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-11-27 1

KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/ samverkan Effektiva tågsystem Kostnad 2

Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. 1. Ostlänken Stockholm-Linköping 2. Götalandsbanan Linköping-Göteborg 3.Europabanan Jönköping-Helsingborg- Köpenhamn-Hamburg Bergen Stavanger 2:00 2:45 Bremen Trondheim Oslo Göteborg Århus Moss Odense Hamburg Borås Östersund Lund Malmö 3 Örnsköldsvik Sundsvall Köpenhamn Ålborg Varberg Halmstad Helsingborg Falun Gävle Borlänge Uppsala Västerås Örebro Eskilstuna Skövde Norrköping Trollhättan Linköping Karlstad Jönköping 4:25 Skellefteå Umeå Luleå Åbo Stockholm 1:00 1:20 Uleåborg Tammerfors S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Höghastighetsbanor Ostlänken GötalandsbananKiev Europabanan Konventionella banor

Höghastighetsbanor i Sverige -Historik 1980-talet: Visioner 1992: SJ tar initiativ och Europakorridoren bildas 1990-talet Banverket: Ostlänken (Stockholm-Linköping) med i planeringen för 250 km/h och blandtrafik Götalandsbanan som vision Europabanan existerar inte Näringsdepartementet avvaktande 2000 talet Banverkets utredning 2003: Ej samhällsek. lönsamt Ostlänken planeras och Banverket bestämmer att den ska byggas som höghastighetsbana för 320 km/h 2006 2007: SJ AB och GCAB m.fl. förordar höghastighetståg 4

Miljarder personkilometer 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 Privatbilens genombrott Persontrafik på järnväg 1950-2008p Energikris 1 Energikris 2 Flyget växer Resor >100 km Nya spår och nya tåg Klimatkrisen 2,0 Resor<100 km 0,0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Källa: Järnvägsgruppen KTH 5

40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: Jakob Wajsman, Banverket Båt utrikes Järnväg Båt inrikes Älvflottning 6

Höghastighetsbanor i Sverige - Bakgrund Höghastighetståg ger mycket korta restider och bidrar till regionförstoring Efterfrågan på person- och godstrafik järnväg har ökat snabbt de senaste åren Kapaciteten är hårt ansträngd på många delar i nätet Klimatfrågan har blivit akut 7

Höghastighetståg i Sverige - Läget 2008 1. Näringsdepartementet ger Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för höghastighetsbanor i Sverige 2008-02 2. Banverkets presenterar sin utredning 2008-06 3. Utredning om marknad och finansiering presenteras av industrigruppen (SJ, GCAB, Alstom, NIB och Jernhusen) 2008-07 4. Europakorridorens utredning om höghastighetståg effekter för godstrafiken presenteras 2008-09 5. 5 av 6 politiska partier har stagit ställning för höghastighetståg 6. Näringsdepartementet beslutar att tillsätta en utredningsman för att utreda finansiering och genomförande klart under 2009 8

Snabbtåg och höghastighetståg Järnvägsgruppen Konventionell järnväg Höghastighetsjärnväg Definition Maxhastighet Medelhastighet (snabbtåg) Tågtyper Spårgeometri Plankorsningar väg - järnväg Uppgraderad eller nybyggd bana för person- och godståg 200-250 km/h med eller utan korglutning Nybyggd bana dimensionerad för snabba persontåg 250-350 km/h utan korglutning 120-180 km/h 200-250 km/h Snabbtåg, Lokal- och regionaltåg, Tunga och lätta godståg Måttliga kurvradier Små lutningar Förekommer Höghastighetståg, snabba regionaltåg, snabbgodståg Stora kurvradier Stora lutningar Inga 9

Hastighetsrekord april 2007: 574,8 km/h Senaste modellen Alstom AGV Byggt för 360 km/h i ordinarie trafik 10

Gröna tåget provkört i 303 km/h Järnvägsgruppen Utveckling för höga hastigheter på gamla och nya banor 11

Hastighetsrekord och maxhastighet i ordinarie trafik Tåghastigheter Största tåghastighet (km/h) Världsrekord Reguljärt världen Reguljärt Sverige 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1850 1875 1900 1925 1950 1975 2000 2025 2050 12

Varför måste vi åka så fort? Ökad hastighet ger kortare restid Kortare restid ger ökad tillgänglighet till fler arbetsplatser, bostäder, vänner och marknader Det transportmedel som är snabbast ger nya resmöjligheter och genererar nya resor Ju kortare restid ju högre marknadsandel för tåget ju mindre bil- och flygresor ju bättre miljö Ökad hastighet innebär högre energiförbrukning nya tåg utvecklas mot lägre energiåtgång Tåget är ändå energieffektivast och eltåg kan gå på valfri energikälla 13

När är höghastighetsbanor intressanta i Sverige? När det finns en stor ändpunktsmarknad med flygkonkurrens och Stora marknader mellan större städer längs banan samt En omfattande godstågstrafik så att det finns behov av att separera person- och godstrafik 14

Långväga resor Med alla färdmedel utlagda på vägnätet 15

Godsflöden i Sverige blå=lastbil röd=järnväg lila=sjöfart 16

Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Stora godstrafikflöden + Stora persontrafikflöden = Separering av trafik nödvändig Bergen Stavanger Trondheim Oslo Moss Trollhättan Göteborg Ålborg Skövde Borås Varberg Östersund Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Jönköping Eskilstuna Sundsvall Gävle Uppsala Norrköping Linköping Örnsköldsvik Skellefteå Umeå Luleå Åbo Stockholm Uleåborg Tammerfors S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Bremen Århus Odense Köpenhamn Halmstad Helsingborg Hamburg Lund Malmö Målstandard Kiev Blandtrafik 250 km/h Blandtrafik 200 km/h Annan viktig linje 17

Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Luleå Uleåborg Skellefteå Bannät för 200-250 km/h för tåg med korglutning Bergen Stavanger Trondheim Oslo Moss Trollhättan Göteborg Ålborg Skövde Borås Varberg Östersund Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Jönköping Eskilstuna Sundsvall Gävle Uppsala Norrköping Linköping Örnsköldsvik Umeå Åbo Stockholm Tammerfors S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Bremen Århus Odense Köpenhamn Halmstad Helsingborg Hamburg Lund Malmö Målstandard Kiev Blandtrafik 250 km/h Blandtrafik 200 km/h Annan viktig linje 18

Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Luleå Uleåborg Skellefteå Höghastighetsnät Götalands- och Europabanan för 300-350 km/h Bergen Stavanger Trondheim Oslo Moss Trollhättan Göteborg Ålborg Skövde Borås Varberg Östersund Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Jönköping Eskilstuna Sundsvall Gävle Uppsala Norrköping Linköping Örnsköldsvik Umeå Åbo Stockholm Tammerfors S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Bremen Århus Odense Köpenhamn Halmstad Helsingborg Hamburg Lund Malmö Målstandard Persontrafik 350 km/h Blandtrafik 250 km/h Kiev Blandtrafik 200 km/h Annan viktig linje 19

Europa- Korridoren Fjärrtrafiknät -En linje = ett tåg i timmen 20

Europakorridoren exempel på restider Kortaste restid till Stockholm från I dag som bäst Med Europakorridoren Förändring Linköping 1:38 1:03-36% Jönköping 3:02 1:21-55% Göteborg 2:45 2:00-28% Växiö 3:26 2:39-23% Köpenhamn 5:05 2:41-48% Hamburg 10:00 4:25-56% 21

Järnvägens marknadsandel av långväga godstransportarbete 1990-2007 - 2020 Marknadsandel (%) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 28% 31% Järnväg 25% 38% Lastbil 22% 42% 35% 32% 10% 5% 0% 1990 2007 2020 Referens 2020 Kapacitet och avreglering 22

Utrikestrafik till/från Sverige 1970-2006 prognos till 2020 med nuvarande trend 60 Godsmängd miljoner ton exkl malm och olja 50 40 30 20 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Lastbil 3 000 lastbilar/dag Eller 60 godståg 10 000 lastbilar/dag Eller 200 godståg Järnväg 23

Utrikestransporter 2006 - Mot Danmark och den Västeuropeiska kontinenten 1 lastbil var 15:e sekund 1 godståg var 40:e minut Avser båda riktningarna 1 EU-lastbil medellast 15 ton 1 godståg medellast 600 ton 1 godståg=40 lastbilar 24

Containertrafiken i Göteborgs hamn 2000-2007 prognos till 2020 med nuvarande trend 10 9 Godsmängd miljoner ton 8 7 6 5 4 3 2 Järnväg Lastbil 1 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 25

Antalet godstågslägen dagtid blir 2-3 gånger fler med höghastighetsbanor Antal godståg per timme (medel) Tåglägen 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Järna - Hallsberg Hallsberg - Göteborg Mjölby - Hässleholm 2008 2020 26

Europa framtida godskorridorer Avreglerat Ingen byråkrati Låga banavgifter Långa tåg Interoperabelt Intermodalt 27

Förarlöst tåg i Australien på Rio Tinto RR Järnvägsgruppen 2,4 km långt 240 vagnar med axellast 31 ton Lastar 25 000 ton väger 30 000 ton Motsvarar 1000 fullastade EU-lastbilar Provdrift sedan 2007 full drift 2012 på 130 mil 28

Japan serie 500 Frankrike TGV Spanien Talgo 350 29 Tyskland ICE

Olika länder olika nät Järnvägsgruppen Japan Frankrike 210-300km/h dubbelspår 270-350km/h dubbelspår Ändpunktsmarknad Mellanmarknad Heltäckande nät Ändpunktsmarknad Planer för heltäckande nät Kör vidare på gamla banor 30

Olika länder olika nät Järnvägsgruppen Tyskland Spanien 270-330 km/h dubbelspår 300-350km/h dubbelspår Gamla och nya linjer i nätverk Kapacitet Godstrafik på vissa banor Ändpunktsmarknad Mellanmarknader Planer för heltäckande nät 31

Olika länder olika nät Järnvägsgruppen Norge Sverige 250 km/h enkelspår 320 km/h dubbelspår Ändpunktsmarknad Mellanmarknader Ändpunktsmarknad Mellanmarknader Gods på gamla banor 32

Andra jämförelser - Ej höghastighetsbanor Järnvägsgruppen Svealandsbanan Stockholm-Eskilstuna Enkelspår och partiellt dubbelspår Byggd för snabba regionaltåg i 200-250 km/h Tät persontrafik och några godståg Mellansel Boden Vännäs Umeå Hörnefors Nordmaling Husum Örnsköldsvik Eskilstuna C Kjula Flen Strängnäs Läggesta Nykvarn Härad Malmby Ryssjöbrink Grundbro Åkers styckebruk Södertälje syd Järna Flemingsberg Stockholm C Kramfors Timrå Härnösand Sundsvall Botniabanan Sundsvall-Umeå Enkelspår Byggd för kombinerad gods- och persontrafik 250 km/h för persontåg, axellast 25 ton för gods Öppnas 2011-2012 Hudiksvall Söderhamn Gävle 33 Hallsberg Stockholm Karta: Oskar Fröidh

Prognoser för höghastighetsbanor - metodproblem De vanliga prognossystemen t ex Sampers har svårt att prognostisera stora systemförändringar Höghastighetståg är som ett nytt transportmedel och ger nya förutsättningar på kort och lång sikt Jämförelser med svenska och internationella erfarenheter visar att resultaten inte stämmer Realistiska prognoser är en förutsättning för samhällsekonomiska kalkyler Därutöver finns andra metodproblem som forskarna diskuterar 34

Prognos och verklighet - Prognoser med prognosmodellerna Sampers och Samvips jämfört med verkligheten Samvips Sampers 35

Effekterna av regionala snabbtåg: Svealandsbanan Stockholm-Eskilstuna Regional trips (millions per year) 5 4 3 Car Estimated regional travel Long-distance express bus 2 1 0 Train 1993 Södermanland county PTA buses 1994 SJ bus 1995 1996 1997 1998 Train The Svealand line 1999 2000 2001 36

Effekter av Svealandsbanan Tågresandet är nu 8 gånger större än förut Tågets marknadsandel ökade från 6 till ca 30% Bilister har ökat sitt tågresande mest Boende nära stationerna har ökat mest Ökad tillgänglighet har medfört ökad pendling Ingen trodde på prognoserna följden blev med kapacitetsbrist och olämpliga tåg 37

Höghastighetståg har hög punktlighet - eftersom de går på egna banor Höghastighetståget Shinkansen mellan Tokyo och Osaka 11 tåg per timme och riktning och många förbigångar Medelförsening på endast 42 sekunder 2005 Inklusive tyfoner och snöstormar! 38

Realistiska prognoser - en förutsättning för samhällsekonomisk kalkyler De konventionella prognosmodellerna underskattar effekterna den samhällsekonomiska lönsamheten blir låg eller negativ Realistiska prognoser ger mycket god lönsamhet NNK=2, investeringen betalas tillbaka 3 ggr under 60 år Resenärernas tidsvinster, järnvägsoperatörernas vinster och investeringskostnaden väger tyngst Producentöverskottet visar att det finns möjlighet att ta ut avgifter av operatörerna som kan bidra till finansieringen Den samhällsekonomiska kalkylen kan inte ensam avgöra vi måste bestämma om vi vill ha ett nytt transportsystem 39

Samhällsekonomiska kalkyler - Pågående diskussion Banverket och Vägverket räknar inte på samma sätt Hänsyn tas inte till förseningar och förseningsrisker Godstrafiken väger för lätt i de samhällsekonomiska kalkylerna Effekter på tillväxt och regionförstoring svåra att kvantifiera ska dom beskrivas verbalt i stället? Klimatfrågan måste få en avgörande betydelse men hur och var? 40

Långsiktiga effekter av höghastighetståg Höghastighetståg är som ett nytt transportssystem som både ersätter bil och flyg och skapar nya resmöjligheter Dynamiska utbudseffekter: Bättre tågutbud ger minskat flygutbud - som ger underlag för bättre tågtutbud - som påverkar flyget etc Utbyggd höghastighetstrafik minskar tillsamman med övrig kollektivtrafik bilinnehavet på lång sikt Sammantaget kan detta innebära minskat behov av investeringar i väg- och flygsystemet Lokaliseringen av arbetsplatser, service och bostäder påverkas också jämför USA med Europa 41

Utveckling av järnvägens marknadsandelar i Sverige, Europa, Japan och USA 1970 1996 Utveckling totalt transportarbete Index 1970=100 Sverige 7% 6% 164 Europa 10% 6% 219 Japan 41% 30% 200 USA 0,5% 0,3% 191 Källa: Bo-Lennart Nelldal, Järnvägsgruppen KTH 42

Förutsättningar för järnvägen i olika länder Sverige Europa Japan USA 1996 EU 15 Antal inv/km2 22 115 334 29 Bilar/1000 inv 413 447 375 770 Marknadsandelar(%) Bil 81 79 55 86 Tåg 6 6 30 0,3 Flyg 2 6 6 11 Övrigt 11 9 9 3 Infrastruktur Högfartsbana i % av motorväg 0% 5% 38% 0% Källa: Bo-Lennart Nelldal, Järnvägsgruppen KTH 43

Kortsiktiga och långsiktiga effekter Järnvägsgruppen Marginella förändringar Systemförändringar Socio-ekonomiska förutsättningar Nya socio-ekonomiska förutsättningar Bilinnehav Bilinnehav Resgenerering Resbehov Målpunktsfördelning Lokalisering Färdmedelsfördelning Dynamiska effekter på konkurrerande utbud Enskilda länkar i befintliga transportsystem I prognosmodellerna Hela nätverk, nya transportsystem Utanför prognosmodellerna 44

Därför är järnväg klimatsmart Låg energiförbrukning Stålhjul mot stålräls ger lågt rullmotstånd Hög lastförmåga - många vagnar i ett tåg Små lutningar Låga utsläpp Hög andel eldrift och återmatande broms El kan produceras på valfritt sätt: Från vindkraft till kärnkraft Effektiviteten förbättras och utsläppen per enhet minskar med ökad efterfrågan 45

Banverkets utredning: Slutsatser - Av tre utredningar under 2008 Det finns marknad för höghastighetståg i Sverige De största marknaderna för långväga person- och godstrafik går i stråken Stockholm-Göteborg/Köpenhamn Industrigruppens utredning: (SJ, GCAB, Alstom, NIB, Jernhusen) Utbyggnad av höghastighetsnätet kan finansieras Höghastighetsnätet kostar 100 Mdr och är samhällsekonomiskt lönsamt Kan finansieras med brukaravgifter 40 Mdr, statliga investeringar 40 Mdr, regionala och EU-bidrag 20 Mdr Ett särskilt bolag bygger banan och upplåter den till operatörer Europakorridorens utredning: Höghastighetsnätet frigör kapacitet för ökad godstrafik Höghastighetståg avlastar stambanorna för ökad godstrafik 46

Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Luleå Uleåborg Skellefteå Analyserat höghastighetsnät i Sverige med anslutande länkar i Norden Bergen Stavanger Trondheim Oslo Moss Östersund Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Eskilstuna Gävle Örnsköldsvik Sundsvall Uppsala Umeå Åbo Stockholm Jyväskylä Tammerfors Lahtis S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Trollhättan Norrköping Linköping Göteborg Ålborg Borås Varberg Jönköping Riga Bremen Århus Odense Köpenhamn Halmstad Helsingborg Hamburg Lund Malmö Järnvägar Kiev Höghastighetslänk Blandtrafik 250 km/h Annan viktig linje 47

Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Stockholm- Karlstad-Oslo Trondheim Östersund Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Uleåborg Sundsvall Ko rt ast e rest id m ed Re st id St ö r st a h a st ig h e t k m / h snabbtåg och få uppehålli dag 250 300 350 400 Stockholm-Karlst ad-oslo Via Örebro-Karlskoga Stockholm-Karlstad 2:12 1:46 1:42 1:39 1:36 Via Arvika-Lilleström Stockholm-Oslo 4:40 2:41 2:34 2:28 2:24 Via Åmål-Halden Stockholm-Oslo 3:13 3:03 2:55 2:50 2:30 Bergen Stavanger Bremen Göteborg 48 Oslo Århus Moss Odense Trollhättan Ålborg Hamburg Skövde Borås Varberg Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Lund Malmö Jönköping Köpenhamn Halmstad Helsingborg Eskilstuna Gävle Uppsala Norrköping Linköping Åbo Stockholm Tammerfors S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Målstandard Persontrafik 350 km/h Blandtrafik 250 km/h Kiev Blandtrafik 200 km/h Annan viktig linje

Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Västkustbanan Trondheim Östersund Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Uleåborg Sundsvall Ko rt ast e rest id m ed Rest id Största hastighet km/h snabbtåg och få uppehålli dag 250 300 350 400 Västkustbanan Oslo-Göt eborg 3:55 1:47 1:41 1:37 1:34 Oslo-Köpenhamn 8:25 3:37 3:31 3:27 3:24 Oslo-Hamburg ca 13 5:34 5:21 5:12 5:06 Bergen Stavanger 1:40 3:30 5:20 Bremen Oslo Göteborg Århus Moss Odense Trollhättan Ålborg Hamburg Skövde Borås Varberg Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Lund Malmö Jönköping Köpenhamn Halmstad Helsingborg Eskilstuna Gävle Uppsala Norrköping Linköping Åbo Stockholm Tammerfors S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Målstandard Persontrafik 350 km/h Blandtrafik 250 km/h Kiev Blandtrafik 200 km/h Annan viktig linje 49

2020 Umeå Järnvägsgruppen European High-Speed Network Oslo Stockholm Tallinn Helsinki St.Petersburg Réseau Européen à Grande Vitesse Europäisches Hochgeschwindigkeitsnetz new lines lignes nouvelles Neubaustrecken upgraded lines lignes aménagées Ausbaustrecken Göteborg Edinburgh Riga Glasgow København Vilnius Gdansk Dublin Hamburg Amsterdam Berlin Minsk London Hann. Warszawa Brux. Köln Fr. Praha Katowice Lux. Nürnberg Lviv Kiev Paris Wien Mün. Rennes Bratislava Zürich Budapest Chisinau Gen. Ljubljana Mil. Lyon Zagreb Bordeaux Beograd Bologna Bucuresti Genova Sarajevo Marseille Sofia Skopje Porto Roma Tirana Barcelona Istanbul Madrid Napoli Bari Valencia Moskva Ankara Lisboa Athinai Málaga 0 500 km 50 Källa: UIC bearbetad av KTH Järnvägsgrupp

Litteratur om Höghastighetståg från Järnvägsgruppen KTH Europakorridoren ett bredband för fysiska transporter (2001) Banverkets utredning 2003 deltog med prognoser Europabanan utbud, prognoser och samhällsekonomi (2003) Underlagsrapport till Banverkets utredning (2008-06) Nya tåg i Sverige marknad och finansiering (Railize 2008-07) Höghastighetståg effekter för godstrafiken (2008-08) Höghastighetståg i Sverige affärsmässighet och samhällsnytta (WSP-KTH 2008) 51

Tack! bolle@infra.kth.se Hemsida: www.infra.kth.se/jvg 52