diagonalen Öjung Letsbo Harsa Nore Tallåsen Hamre Överälve Hybo Undervik Nianfors Ljusnan Nordsjö Orbaden Vallsta Bergslagsdiagonalen Friggesund Norrbo Svedja Roteberg Lottefors Långhed Ovanåker Runemo Rengsjö Viksjöfors Annefors Hållbo Kilafors Sibo Nordellen Sördellen Glössbo Harmånger Vattlång Näsviken Sörforsa diagonalen Segersta Mohed Bergvik Edsta Marma verken Skog Ilsbo Rogsta Långvind Skärså Stocka Strömsbruk Idenor Bålsö Hornslandet Hölick Agö Enhammarsfjärden Hällgrund Ljusne Vallvik Storjungfrun Vägsystemutveckling Bergslagsdiagonalen är ett viktigt vägsystemutvecklande stråk, som gör Sveriges huvudvägnät betydligt mera rationellt och heltäckande. Den genande diagonalen som ska sammankoppla Bergslagsdiagonalen längst i norr till är ännu i ett inledande planeringsskede. diagonalen kommer att stärka Bergslagsdiagonalens nationella funktion och Hälsinglands roll i det övergripande vägsystemet. Dessutom stärks den regionala integrationen för Hälsingland. Två av de största tätorterna i Hälsingland, och, ligger 56 km från varandra fågelvägen, men vägavståndet är idag hela 91 km (via väg och ), vilket innebär en restid på ca 56 minuter. diagonalen innebär många fördelar såväl för Hälsingland som för Sverige som helhet: Bergslagsdiagonalens nationella funktion stärks. Ett huvudvägkryss bildas centralt i Hälsingland. Sträckan - förkortas ca 18 km. Restiden till och minskar med ca 11 minuter. - tar endast 45 minuter. Tillgängligheten till s sjukhus förbättras från Ovanåkers och kommuner. De täta landsbygdsområdena, Rengsjö, Glössbo, Mohed,, och får god tillgänglighet till fem betydelsefulla arbetsplats- och servicekoncentrationer:,,, och. De mindre arbetsplatserna i stråket får breddad geografisk marknad. Investeringsbehovet för nybyggnadssträckan och för viss rätning och breddning av befintlig väg är ca 140-170 Mkr. Detta antyder god samhällsekonomisk lönsamhet. 1 2012-11-15
Tromsö Bergslagsdiagonalen i det nationella vägnätet Narvik Kiruna Bodö Rovaniemi Luleå Uleåborg Bergslagsdiagonalen har en betydelse full roll för att hela landet ska få ett väl fungerande och heltäckande huvudvägnät. Trondheim Jämtlandsfjällen Östersund Umeå Vasa Särskilt Örebroregionen, Bergslagen, Falun/Borlängeregionen och Hälsingland får avsevärt stärkta positioner i det svenska huvudvägsystemet. Härjedalsfjällen diagonalen stärker Bergslagsdiagonalens roll genom att åstadkomma en tydligare koppling till/från norrifrån Tammerfors och norrut. Vägsträckan förkortas ca 18 km jämfört med att köra väg och via. OSLO Karlstad Falun Borlänge Åbo diagonalen ger i samspel med Bergslagsdiagonalen, räknat från Norrlandskusten HELSINGFORS till Mjölby, ca 30 km kortare reslängd än. Från Norrlandskusten till Göteborg blir reslängden ca 110 km kortare än vägvalet via och E18/E20. Göteborg Linköping Visby Bergslagsdiagonalen och diagonalen skapar avsevärt bättre samspelsmöjligheter mellan Norrlandskusten/, Hälsingland och Dalarna/Bergslagen/Örebro/Västsverige samt södra Sverige/kontinenten. Halmstad Köpenhamn Karlskrona Kalmar Bergslagsdiagonalen skapar också ett väl fungerande stråk från södra Sverige via Örebro, Falun och till orterna i Ljusnans dalgång och vidare via Ånge till Östersund och norra inlandet resp Åre och Trondheim. Malmö Bornholm 2
diagonalen stärker det nationella vägsystemets betydelse för Hälsingland Genom att Bergslagsdiagonalen/diagonalen/ norrut bildar ett vägkryss med Väg och söderut får hela Hälsingland en starkare roll i det övergripande vägsystemet. Hela Hälsingeregionen och dess kommuner blir bättre tillgängliga, dels genom ett tydligare svenskt huvudvägnät och dels genom att Bergslagsdiagonalens stärkta roll successivt motiverar fler förbättringar längs hela vägstråket. Industrin i Hälsingland (figur på nästa sida) får genom förbättrad Bergslagsdiagonal successivt förbättrade kopplingar till andra industriregioner i Sverige, särskilt Dalarna/Bergslagen, Örebroregionen, Göteborgsregionen och Småland. Förbättrad tillgänglighet uppnås också till/från befintliga och potentiella marknader nationellt och inom EU:s tätbefolkade delar. Hälsinglands turistiska potentialer kommer mera till sin rätt. Tillsammans med främst Dalarna uppnås ett variationsrikt och intressant kulturrelaterat utbud inom besöksnäringen. Boende och verksamheter i själva diagonalstråket får bättre tillgänglighet och bättre utvecklingsmöjligheter genom att inte ligga vid sidan av allfarvägarna utan mitt i region Hälsingland., Rengsjö, Glössbo, Mohed,, och har tillsammans nästan 00 invånare och närliggande, täta landsbygdsdelar i och s kommuner har mer än 8000 invånare. Tillsammans med ortsstråken --- och -- finns en stor potential för att Hälsingland ska fungera som en integrerad region. För att uppnå detta krävs emellertid förkortade restider och förbättrad trafiksäkerhet. HÄRJEDALS- FJÄLLEN JÄMTLANDS- FJÄLLEN LULEÅ/ UMEÅ/ SUNDSVALL BEFOLKNING Antal per 2 m x 2 m 0 2 (2011) SILJANS- BYGDEN FALUN/BORLÄNGE/ ÖREBRO/ GÖTEBORG/ MALMÖ Rengsjö Glössbo GÄVLE/ UPPSALA/ 3
Hälsingland behöver förstärkas och fungera som en samverkande arbetsmarknadsregion Hälsingland har många unika kvaliteter, bl a mycket intressanta kultur-, natur- och boendemiljöer. Hälsingland fungerar emellertid idag inte tillräckligt integrerat, vilket leder till obalanser och bristande resursutnyttjande. Arbetsplatserna är relativt väl spridda längs de fyra huvudstråken (se fig nedan). Detta innebär, tillsam mans med unikt tät landsbygdsbefolkning i de fyra stråken, goda förutsättningar att uppnå en samver kande arbetsmarknadsregion. För att uppnå detta behövs goda dagspendlingsmöjligheter både till arbete och till högre utbildning. X-trafik har såväl längs stråken - som --- utvecklat väl fungerande regional tågtrafik, som även tillgodoser mellanliggande tätorter som, och. Tågtrafiken innebär att man når viktiga, kompletterande arbetsmarknader. På sikt blir även s arbetsmarknad dagspendlingstillgänglig för kuststråkets orter. Förbättrad vägtrafik är betydelsefull för kortare pend lingsrestid. Restider under 45 min bör eftersträvas. Längre väg- och tidsavstånd kan bli nödvändiga för att klara omställningar vid byte av arbetsplats/bostadsort. HÄRJEDALSFJÄLLEN JÄMTLANDSFJÄLLEN LULEÅ/ UMEÅ/ SUNDSVALL ARBETSPLATSER Antal per 2 m x 2 m (2011) 0 2 SAN LJ EN I S GD BY Rengsjö Glössbo FALUN/BORLÄNGE/ ÖREBRO/ GÖTEBORG/ MALMÖ GÄVLE/ UPPSALA/ Att exempelvis bo i skulle innebära 18 km till, 27 km till, 36 km till och 46 km till. Avståndet till blir 125 km. 4
FÖRVÄRVSFREKVENS MÄN 16-65 år (2010) Studentkorrigerat Differens mot rikssnitt 75,7% Över Under >5 %-enh 0-1 %-enh 3-5 1-3 1-3 3-5 0-1 5-7 > 7 10 Nordanstig FÖRVÄRVSFREKVENS KVINNOR 16-65 år (2010) Studentkorrigerat Differens mot rikssnitt 75,7% Över Under >5 %-enh 0-1 %-enh 3-5 1-3 1-3 3-5 0-1 5-7 > 7 10 Nordanstig ARBETSPENDLING (2009) MÄN 25-1 km fågelvägen Färre än 10 pendlare redovisas ej. 100 200 400 ARBETSPENDLING KVINNOR (2009) 25-1 km fågelvägen Färre än 10 pendlare redovisas ej. 100 200 400 Ovanåker Ovanåker Rättvik Ockelbo Rättvik Ockelbo Gagnef Falun Gagnef Falun Arbetspendlingen Arbetspendlingen i Hälsingland är idag starkt koncentrerad till de väst-östliga stråken, där förbättrade pendlingsmöjligheter är viktiga för många, särskilt som tågtrafik inte betjänar dessa stråk. Arbetspendlingen i stråken - och - är idag betydligt mindre.önskvärt är dock att bättre klara inbördes komplementaritet och effektivare nyttjande av arbetskraft. ANDEL HÖGRE UTBILDADE I förhållande till rikssnitt 19% (2011) ÖVER UNDER > 9% 0-3% 6-9% 3-6% 3-6% 6-9% Härjedalen 0-3% > 9% Universitet och högskolor Utlokaliserade enheter med enstaka program Nordanstig Tillgänglighet till högre utbildning Hälsingland har sedan länge haft bristfällig dagspendlingstillgänglighet till högre studier, vilket hållit nere andelen högre utbildade. Älvdalen 5 Orsa Mora Tillgängligheten till utbildningsutbudet i och Uppsala, i Falun/Borlänge, i och i Östersund Malung har stor betydelse för olika delar av Hälsingland, liksom de decentraliserade utbildningarna i och Vansbro Gagnef. Rättvik Leksand Ovanåker Falun Borlänge Ockelbo Sandviken Hofors Tierp
Stärkt regionfunktion Hälsingland har vad avser befolkningsutveckling (se figur i högerspalten) hamnat i ett utkantsläge, i förhållande till, Falun/Borlänge/ Siljansbygden och sregionen. Detta beror i betydande grad på att restidsavstånden till strategisk samhällsservice och kompletterande arbetsplatser är alltför långa och att den potentiellt integrerade regionen Hälsingland ännu inte fungerar tillräckligt integrerad. Utvecklingen av region Hälsingland kräver därför en samlad utveckling av transportsystem och strategiska lokaliseringar. diagonalen ger, tillsammans med successiv utveckling av Bergslagsdiagonalen, stärkt tillgänglighet till befolkning, arbetsplatser/utbildning, samhällsservice, turism och kulturmiljöer och underlättar människors vardag. Befolkningsutvecklingen och ortsstrukturen stärks i hela Hälsingland och särskilt för tät orter och landsbygd inom Ovanåker, och s kommuner. De tätbefolkade landsbygdsområdena blir härigenom viktiga buffertområden med goda arbetspendlings möjligheter till flera alternativa arbetsplatsområden (se figurerna på motstående sida). Arbetsmarknadens funktion förbättras genom bättre arbetspendlingsmöjligheter, varigenom bättre balansering kan uppnås mellan kommunernas arbetsplatsutbud. Detta ger förbättrat resursutnyttjande och bättre långsiktig befolkningsutveckling. Sysselsättningen stärks genom att ökad integration stärker utvecklingsdynamiken i storregionen. Kompetensförsörjning stärks genom att det med mer samspelande arbetsmarknader blir lättare att nå högre utbildning och lättare att rekrytera familjer. Attraktiva boendemiljöer kan tas tillvara. Hälsinglands unika kulturmiljöer kan tas tillvara för attraktiv kulturturism och det turistiska utbudet blir bättre tillgängligt. Orsa Mora BEFOLKNINGS- FÖRÄNDRING Tätorter (2000-2010) ÖKNING Ny >9 %-enh. 6-9 3-6 0-3 MINSKNING 0-3%-enh. 3-6 6-9 >9 Antal 25 10 Småorter Leksand Gagnef Rättvik Falun Borlänge Ockelbo Sandviken Attraktiv turismregion med unika kultursevärdheter Besöksnäringen är generellt en av de starkast växande näringarna och ska fördubblas från 2010 till 2020 enligt Svensk Turisms nationella mål. Hälsingland har särskilt med sin ovanligt tätbefolkade och fortfarande levande landsbygd (se vidstående sida) goda förutsättningar att utvidgas som turismregion. Det breda utbudet av kultursevärdheter, bl a det nyblivna Världsarvet (se figur på sista sidan) och naturupplevelser av varierande karaktär från inland till kust kan utvecklas till glädje även för lokalbefolkningen (såväl sysselsättning som attraktivitet). 6
HÄRJEDALSFJÄLLEN JÄMTLANDSFJÄLLEN 9400 490 5400 3200 18800 3400 40 BEFOLKNING LULEÅ/ UMEÅ/ SUNDSVALL Antal per 2 m x 2 m 0 (2011) 2 30 1200 260 1200 SAN N LJ SI GDE BY 200 30 6000 14600 800 Rengsjö 2100 3 700 4600 100 20 4900 FALUN/BORLÄNGE/ ÖREBRO/ GÖTEBORG/ MALMÖ Glössbo GÄVLE/ UPPSALA/ HÄRJEDALSFJÄLLEN 4800 870 LULEÅ/ UMEÅ/ SUNDSVALL JÄMTLANDSFJÄLLEN 45 1700 10600 ARBETSPLATSER 800 1300 Antal per 2 m x 2 m (2011) 0 2 1790 140 220 20 1200 SAN LJ EN I S GD BY 3100 FALUN/BORLÄNGE/ ÖREBRO/ GÖTEBORG/ MALMÖ 100 1700 7700 860 Rengsjö4 85 Glössbo 1300 GÄVLE/ UPPSALA/ 7 30 6700
Ramsjö Hassela Forngård, Fäbodvall Movikens Masugn Friggesund Museum Järnbruk Äldre Kyrka Kapell Linets landskap Mindre badplats Skidbacke Norrbo Utsiktpunkt Odlingslandskap Kulturreservat Rikskulturmiljöer Riksintr. friluftsliv Naturmiljö Naturreservat backen Odlingslandskap Bandy Näsviken Idenor Sörforsa Anrik byamiljö Ljusnans Dalgång Fiskeläge Edsta Sördellen Kulturreservat, skogsskiften Grottsystem Stocka Strömsbruk Dellen Kulturbygd Järv Zoo De Fem Stora Harmånger Nordellen Ljusnans Dalgång Större badplats Fyr Vacker väg Kust & Skärgårdsmiljö h ot o c, k an Fiske Kvarn Anrik byamiljö Väggmålningar Långvind d Rengsjö Skärså Odlingslandskap Farstukvistar Skalens Natur & Kulturgård Enhammarsfjärden ba Los Mattmyra Agö Fiskeläge Hornslandet Ekopark Hölick Orbaden Långhed Bålsö skusten Ljusnan henningsons.se Kommersiell kulturminnes verksamhet Hembygdsgård, etc Fiskeläge Glashytta Hällgrund Ljusnans Dalgång Segersta Kilafors Mohed Järnframställningsplatser Norrlandsporten Fornlämningsmiljö Storjungfrun Hamrånge Fortsatt arbete Kontaktuppgifter Bergslagsdiagonalen Projektledare inom Partnerskapet för Bergslags- diagonalen och diagonalen: Utvecklingsarbetet för Bergslagsdiagonalen fortlöper successivt sedan idéuppslaget 1986 och sedan Partner skap Bergslagsdiagonalen officiellt bildades 1994. diagonalen Som ett nästa steg i arbetet för diagona len behöver utföras en djupare analys av tänkbara dragningsalternativ Glössbo-- inkl kostnads beräkningar. Håkan Bergeå, InfraSupport, tel 070-655 73 47 Partnerskapets särskilda Väggrupp och Turismgrupp har utgjort styrgrupp. Utredningsarbetet har utförts av ÅF Infraplan med Stellan Lundberg som uppdragsledare. 2012-11-15