VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER

VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER 2

Värdefullt vatten Trycket på vattenresurserna i den europeiska gemenskapen ökar ständigt på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga mängder vatten av god kvalitet. 3

Vatten är en viktig resurs både ur produktionssynpunkt, till exempel inom jordbruk och industri, men också som ett råmaterial till dricksvatten. 4

Vattendirektivet EU införde ett ramdirektiv för vatten år 2000. I direktivet slår EU fast att det behövs samarbete över nationsgränser för att vi ska vara säkra på att det finns vatten av god kvalitet även i framtiden. Direktivet omfattar grundvattnet och alla typer av ytvatten, det vill säga sjöar, vattendrag och kustvatten, men däremot inte öppet hav. 5

Medlemsländerna ska främja hållbar användning av vatten förhindra att vattenekosystemen försämras minska förorening av grundvattnet minska utsläpp av farliga ämnen minska effekterna av översvämningar och torka underlätta arbetet med att uppnå internationella avtal om vatten och även hav. 6

Statusen får inte försämras Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras 7

8 PROGNOSER

I prognosmodeller kan man även bygga in antaganden om resurseffektivitet. Detta kräver tillgång till historiska data över utvecklingen och/eller teknisk kunskap om produktionsprocesser. 9

Värdefullt vatten Trycket på vattenresurserna i den europeiska gemenskapen ökar ständigt på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga mängder vatten av god kvalitet. Vatten är en viktig resurs både ur produktionssynpunkt, till exempel inom jordbruk och industri, men också som ett råmaterial till dricksvatten. 10

Vattenanvändningens ekonomiska betydelse Det första steget, vattenanvändningen, är en analys av vattnets samhällsekonomiska betydelse. Det innebär att vattenanvändarna identifieras och den mängd vatten de förbrukar uppskattas. Vidare görs en skattning av de utsläpp som vattenanvändningen genererar. Att analysera vattenanvändningen har betydelse för att få reda på vilka de viktiga användarna är i ett område. 11

Prognos Att förutspå hur vattenanvändningen och kunna förutsäga framtida påverkan krävs det att man vet hur olika samhällssektorer påverkar vattnet, men också om en sektor kommer att öka eller minska nyttjandet. Man behöver beräkna tillväxttal. Ett exempel på ett tillväxttal är befolkningsökning. Vi vet att den genomsnittliga vattenanvändningen i Sverige är 66 m3 per person och år. Om vi antar att ett samhälle förväntas ha en befolkningsökning med 520 personer innebär det att vattenanvändningen i samhället ökar med 34 320 m3 per år. 12

Vidare görs en skattning av de utsläpp som vattenanvändningen genererar. Att analysera vattenanvändningen har betydelse för att få reda på vilka de viktiga användarna är i ett område. 13

Vi vet att den genomsnittliga vattenanvändningen i Sverige är 66 m3 per person och år. Om vi antar att ett samhälle förväntas ha en befolkningsökning med 520 personer innebär det att vattenanvändningen i samhället ökar med 34 320 m3 per år. 14

I prognosmodeller kan man även bygga in antaganden om resurseffektivitet. Detta kräver tillgång till historiska data över utvecklingen och/eller teknisk kunskap om produktionsprocesser. 15

För att förutspå hur förändrad vattenanvändning och kunna förutsäga framtida påverkan krävs: att man vet hur olika samhällssektorer påverkar vattnet, men också om en sektor kommer att öka eller minska nyttjandet. att man kan beräkna tillväxttal. Ett exempel på ett tillväxttal är befolkningsökning. 16

Verksamheter Jordbruk Vattenintensiva branscher (SNI 21, 24 och 27) Övriga branscher inom tillverkningsindustrin (SNI 10-37 exkl. SNI 21, 24 och 27) El-, gas och värmeverk (SNI 40) Övriga branscher (SNI 45-99) 18

Övrig vattenanvändning Dvs vattenverkens egen vattenanvändning och läckage från ledningsnäten. 19

Hushåll Prognoserna bygger på befolkningsprognoserna och beräknas för dels : användning av kommunalt distribuerat vatten dels uttag från egna vattentäkter för permanentboende och i fritidshus. I princip är det befolkning utanför tätort som har egna vattentäkter medan tätortsbefolkningen oftast är ansluten till det kommunala nätet. Vattenförbrukning om 189 liter per person och dag. 20

21 RÅVATTENKVALITET

Vad är råvatten? Råvatten är sådant vatten som är avsett att efter uppfordring och eventuell beredning användas som dricksvatten. 22

Råvatten blir dricksvatten när det tas in i vattenverket och att det då jämställs med livsmedel. Beslutet om vad som betraktas som vattenverk styr alltså detta från fall till fall. Även om vattnet jämställs med livsmedel måste det som regel genomgå beredning för att uppfylla kraven i föreskrifterna. 23

En förutsättning för att kunna genomföra vattenrening framgångsrikt är att känna råvattnets kvalitet och dess variationer så att beredningsprocessen kan anpassas och ge ett dricksvatten med stabil och tillfredsställande kvalitet.

Grundvatten, ytvatten eller ytvattenpåverkat? Det är viktigt att dricksvattenproducenten avgör om råvattnet är: ett opåverkat grundvatten, alternativt ytvatten eller påverkat av ytvatten. 25

26 Normalt kan råvatten som härrör från konstgjord infiltration av ytvatten betraktas som ett opåverkat grundvatten om vattnets verkliga medeluppehållstid mellan infiltrations- och uttagspunkterna är 14 dagar eller längre.

Om det är tveksamt om ett råvatten är ytvattenpåverkat eller inte bör man utreda saken. Vart och ett av följande förhållanden i ett råvatten kan indikera ytvattenpåverkan: snabba förändringar i t.ex. turbiditet eller konduktivitet som korrelerar med klimatologiska eller ytvattenrelaterade förhållanden, förekomst av mikrobiologiska indikatorer på ytvattenpåverkan, t.ex. koliforma bakterier eller Clostridium perfringens, förekomst av partiklar i form av makroorganismer (insekter, alger m.m.) eller större sjukdomsframkallande mikroorganismer, t.ex. Giardia och Cryptosporidium. 27

Råvattnets beskaffenhet Det är viktigt att råvattnet har så bra kvalitet som möjligt. Bra råvattenkvalitet gör det lättare att producera ett bra dricksvatten, genom att beredningen i vattenverket kan göras enkel. Det är viktigt att skaffa sig kunskap om föroreningskällor i råvattentäkten och i råvattentäktens tillrinningsområde och kontinuerligt arbeta för att avlägsna dessa. Det är bättre att motverka en förorening av täkten än att införa en beredningsmetod med syfte att ta bort föroreningen. 28

29 Kunskap om variationer i råvattnets kvalitet på kort och lång sikt är en förutsättning för att kunna utforma beredningen i vattenverket, liksom för styrning av beredningsprocesserna.

Barriärer Det är vägledningen till dricksvattenföreskrifterna som anger hur många barriärer som krävs. Antalet barriärer är beroende av råvattnets kvalitet. Barriärer bygger på någon av principerna avskiljning eller inaktivering. Godkända som barriärer mot mikrobiologisk förorening är: kort konstgjord infiltration av ytvatten (<14 dagar) kemisk fällning med efterföljande filtrering långsamfiltrering primär desinfektion (klor, ozon, UV-ljus) membranfiltrering (porvidd <0,1 mikrometer) 30

Indelning av vattenskyddsområdet i skyddszoner vattentäktszon primär skyddszon (motsvarar tidigare inre skyddszon) sekundär skyddszon (motsvarar tidigare yttre skyddszon) tertiär skyddszon (vid behov) Utgångspunkterna för indelning av vattenskyddsområde i skyddszoner för ytvatten och grundvatten är generellt detsamma, d.v.s. att behovet av skydd är avgörande. 32

Vattentäktszon Ett vattentäktszon bör avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i vattendraget eller sjön. Området bör skyddas mot obehöriga genom inhägnad och/eller markeras med hjälp av bojar eller länsor. Området inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 33

Primär skyddszon En primär zon bör avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag ger möjlighet till att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Mycket liten risk för förorening bör föreligga. Den rinntid som förordas för avgränsning av den primära zonen är 12 timmar. 34

Sekundär skyddszon Den sekundära zonen ska skydda ytvattendraget eller sjön från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet. Den sekundära zonen avgränsas genom: ett område omfattande ytvattendraget eller sjön och dess tillflöden samt all småskalig ytvattendränering på och under mark med en maximal rinntid till den primära zonen av 12 timmar samt av: ett område motsvarande flödestiden (uppehållstiden i mark- och grundvatten) av 100 dygn. Dock minst ett 50 m brett markområde kring de sjöar och vattendrag där rinntiden till den primära zonen är mindre än 12 timmar vid en högflödessituation. Vid de stränder där primär och sekundär zon sammanfaller, blir sålunda den totala strandzonen minst 50m + 50m, d.v.s. 100 m på vardera sidan om vattendraget 35

Tertiär skyddszon I den tertiära zonen är det av stor vikt att beakta de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. 36

Arsenik är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. I områden med höga halter av arsenikinnehållande mineral kan arseniken lösas ut till grundvattnet. Det beror på att berggrunden oftast har höga phvärden och låg syrehalt vilket gör arseniken mer rörlig. Dricksvattnet kan därför vara en källa till betydande arsenikexponering 39

PROBLEM SOM DU MÄRKER SJÄLV

Problem som kommer fram vid analys

PROBLEM SOM KOMMER FRAM VID ANALYS 45

47 KVALITET

KVALITETSSÄKRA DITT VATTENVERK 48

49 MÄT- OCH LARMFUNKTIONER

50 Egenkontroll

Varför egenkontroll? För kundens säkerhet, dricksvatten som uppfyller Livsmedelsverkets krav. För bättre lönsamhet, rätt förebyggande underhåll ger bättre ekonomi. För att ha underlag till redovisning av egenkontroll vid godkännande eller registrering, bra dokumentation av egenkontroll underlättar myndighetens arbete. För att uppfylla de krav som ställs vid myndighetskontroll, 51

Grundförutsättningar / Allmänna hygienregler är de rutiner som ska finnas för den dagliga verksamheten. Det kan vara till exempel: verksamhetsbeskrivning, rutiner för utbildning, rengöring och ordning rutiner för dokumentation. 52

HACCP är ett sätt att kartlägga verksamheten för att hitta kritiska styrpunkter vid produktion och distribution av livsmedel. Genom att kunna kontrollera dessa kritiska styrpunkter är det tänkt att så långt det är möjligt garantera ett säkert dricksvatten. HACCP är ett sätt att arbeta förebyggande så att användaren i så liten utsträckning som möjligt märker en eventuell driftstörning. 53

54 Kontroll i efterhand är de provtagningar och undersökningar som VA-huvudmannen ska genomföra

HACCP-principerna innebär att 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas eller reduceras till en godtagbar nivå, 2. Identifiera kritiska styrpunkter på det stadium eller de stadier då styrning är av yttersta vikt för att förebygga eller undanröja en fara eller för att reducera den till en godtagbar nivå, 3. Fastställa kritiska gränsvärden mellan godtagbart och icke godtagbart för de kritiska styrpunkterna i syfte att förebygga, undanröja eller reducera identifierade faror, 55

4. Upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna, 5. Fastställa vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll, det vill säga när styrningen av en kritisk styrpunkt gått förlorad, 6. Upprätta rutiner för att verifiera att de åtgärder som avses i leden 1-5 fungerar effektivt. Verifieringsförfarandena ska genomföras regelbundet, 7. Upprätta dokumentation och register avpassade för verksamhetens storlek och art för att visa att de åtgärder som avses i leden 1-6 tillämpas effektivt och för att underlätta tillsynen vid anläggningen. 56

57 Säkerhet, Kris & Beredskap

Vattentäktsskydd Enligt Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd för vattenskyddsområde ska en riskinventering genomföras inom tillrinningsområdet för vattentäkten vid inrättande av vattenskyddsområden. Inventeringen ska omfatta såväl befintliga föroreningskällorsom eventuella framtida riskobjekt. 58

Syftet med risk- och sårbarhetsanalys En risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjningen är ett viktigt underlag i kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen är också en viktig förutsättning för fungerande beredskapsplanering för vattenförsörjningen. Målen för en RSA är: att upptäcka behov av förebyggande och förberedande åtgärder (jfr begreppen att systematiskt rangordna oönskade händelser med hänsyn till risk som underlag i beredskapsplaneringen 59

Det är viktigt att förutsättningarna är klargjorda redan vid projektstarten när det gäller: mål och mandat politisk förankring ekonomiska ramar för förebyggande och förberedande åtgärder projektets aktiviteter deltagarnas roller och behovet av kompetens i projektgruppen tids- och resursramar för projektet behov av interna och externa avstämningar plan för kommande uppdateringar av analysen 60

Generell lista över oönskade händelser: 1. Akut förorening i vattentäkten eller dess tillrinningsområde 14. Avbrott i leverans av t ex processkemikalier och reservdelar 2. Akut förorening i vattenverket 3. Otillräcklig hygienisk barriär (UV, klor m m) 4. Dålig råvattenkvalitet 5. Otillräcklig vattenberedning (fällning, filter m m) 6. Återströmning av förorening från enskilda VAinstallationer till den allmänna anläggningen 7. Förorening från ledningsgrav till ledningsnätet 8. Insugning av förorening på grund av undertryck, t ex vid brandvattenuttag 9. Felkoppling av ledningar vid underhålls- eller ombyggnadsarbete 10. Kritiskt ledningsbrott (t ex huvudledning eller sjöledning) 11. Driftavbrott i pumpar 12. Kortvarigt elavbrott (timmar) 13. Långvarigt elavbrott (dagar) 61 15. Brand eller explosion i viktig byggnad 16. Brand eller explosion i teknisk installation 17. Inträngande vatten i teknikutrymme 18. Fysisk skada på byggnad (vind, fallande träd, snölast m m) 19. Skadegörelse eller hot om skadegörelse 20. Avsiktlig förorening eller hot om avsiktlig förorening (sabotage) 21. Fel eller avbrott i styrsystem 22. Avbrott i driftsövervakningssystem 23. Felaktig hantering av driftsövervakningssystem 24. Omfattande olycka i området 25. Översvämning (inkl. vattenintrång i installationer och/eller vattentäkter) 26. Långvarig torka 27. Akut personalbrist på grund av frånvaro (sjukdom m m)

VAKA (Nationell vattenkatastrofgrupp) Under de senaste åren har en rad händelser inträffat, vilka påverkat dricksvattenförsörjningen i en eller flera kommuner. Det kan handla om till exempel översvämningar och elavbrott samt större olyckor. Erfarenheter har visat att en sådan händelse, som drabbar en eller flera kommuner, kan bli en svår uppgift att hantera, särskilt vid utdragna förlopp. Därför tog Livsmedelsverket under 2004 initiativet till bildandet av VAKA. VAKA består av personer från hela Sverige. Huvudman är Livsmedelsverket, som bildat gruppen som ett stöd till kommuner och regioner när de drabbas av kriser av lite mer besvärligt slag. 62

VAKA handlägger endast akuta problem med den kommunala dricksvattenförsörjningen. Du ska vara behörig (VA-chef, chef för Miljökontoret, Räddningschef) eller ha fått delegation av annan behörig att kontakta VAKA. Meddela SOS-alarm kortfattat, enkelt och klart om problemet. Du kan få stöd och hjälp via telefon eller genom besök av VAKA. VAKA:s medverkan är kostnadsfri. 63

EGEN VATTENTÄKT 64

65 VATTENFÖRBRUKNING ca 1m 3 /d i ett hushåll

EGEN VATTENTÄKT Varsamhet vid anläggning och hantering Tillgången på bra vatten är väsentlig för boendet. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Var därför omsorgsfull när du anlägger och hanterar din brunn. Dålig vattenkvalitet kan bli dyrt Dålig vattenkvalitet kan innebära ytterligare arbeten eller investeringar i vattenreningsutrustning. Detta medför extra kostnader. Normalt lämnar brunnsborrningsföretaget inga garantier beträffande vattnets kvalitet. Brunnsprotokoll är en värdehandling Begär ett brunnsprotokoll av brunnsborraren för din brunn. Om något fel skulle uppstå är det nästan alltid nödvändigt att ha fakta om brunnens utformning. Brunnsborraren är också skyldig enligt lag att sända ett sådant protokoll till Sveriges geologiska undersökning. Dessutom är protokollet en värdehandling för fastigheten.

71 INFILTRATION AV YTVATTEN

72 VATTENDELARE

73 SPRICKOR

79 Mikrobiologiska undersökningar

80 Fysikalisk kontroll

Kemisk kontroll 81

Föroreningar 82

Beredning Om råvatten bereds för dricksvattenändamål, bör sådana metoder användas som säkerställer att vattnet när det når användarna har god kvalitet. Beredningen bör vara enkel och lättskött för att minimera behovet av underhåll. 83