STRÄNGNÄS KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET GRIPSHOLM 1:9 & DEL AV GRIPSHOLM SLOTT 1:1 STRÄNGNÄS

STRÄNGNÄS KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET GRIPSHOLM 1:9 & DEL AV GRIPSHOLM SLOTT 1:1 STRÄNGNÄS PM ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING - HUVUDSTUDIE Västerås 2008-11-05, reviderad 2008-07-11 WSP Environmental Avd. Mark och Vatten, Stockholm Uppdragsnummer: 10092127 Uppdragsansvarig handläggare: Jenny Seppas Handläggare Riskbedömning: Ann Helén Österås Ombud och granskare: Marie Arnér WSP Environmental

UTKAST 20080609 2 (46) Strängnäs kommun, Samhällsbyggnadskontor Gripsholm 1:9 och del av Gripsholm Slott 1:1 PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning - Huvudstudie Innehåll SAMMANFATTNING...4 1 INLEDNING...5 1.1 Syfte...5 1.2 Omfattning...5 2 OMRÅDESBESKRIVNING...6 2.1 Mark och geologiska förhållanden...7 2.2 Hydrologiska förhållanden och recipienter...7 2.3 Naturskyddade områden...8 3 MARKANVÄNDNING...9 3.1 Tidigare verksamhet...9 3.2 Planerad markanvändning...9 4 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR...9 5 FÖRORENINGSKÄLLA...11 5.1 Jord...11 5.2 Grundvatten...13 6 SPRIDNINGS- OCH TRANSPORTVÄGAR...15 6.1 Områdets känslighet (människors hälsa)...15 6.2 Områdets skyddsvärde...15 7 FRAMTAGANDE AV PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN FÖR JORD...16 7.1 Identifierade skyddsobjekt och exponeringssvägar...16 7.2 Antaganden för beräkning av platsspecifika riktvärden...17 7.3 Förslag till och utvärdering av platsspecifika riktvärden...19 8 FÖRORENINGSSITUATIONEN...21 8.1 Jord...21 8.2 Vatten...21 8.3 Vid ändrad markanvändning till bostadsmark...22 8.4 Fördjupad bedömning av risker kopplade till intag av grönsaker inom odlingsområdet...22 9 MILJÖ- OCH HÄLSORISKBEDÖMNING...24 10 ÅTGÄRDSUTREDNING...26 10.1 Övergripande åtgärdsmål...26 10.2 Föroreningssituationen och behovet av riskreduktion...26 10.3 Möjliga åtgärdsalternativ...29 10.4 Valda åtgärdsalternativ...35 11 RISKVÄRDERING...38 11.1 Värderingskriterier...38 11.2 Sammanfattande riskvärdering...42 12 SLUTSATS OCH REKOMMENDATION...42 12.1 Rekommendationer...43 13 PROJEKTERINGSDIREKTIV...44 13.1 Krav och regler...44 13.2 Underlag inför entreprenad...45 REFERENSER WSP Environmental 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 22 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

3 (46) Bilagor och ritningar Platsspecifik indata Bilaga 7:1 Ämnesspecifik indata Bilaga 7:2 Beräkning riktvärden Bilaga 7:3 Beskrivning av PAH-viktning Bilaga 7:4a PAH-viktning Bilaga 7:4b Riktvärden och referenskoncentrationer Bilaga 7:5 Beräkningar åtgärdsutredning Bilaga 8

4 (46) Sammanfattning Fastigheten Gripsholm 1:9 och del av Gripsholm Slott 1:1 har en industrihistoria som sträcker sig över flera århundraden. Inom området har det bland annat funnits tegelbruk, bränneri, Gripsholms kemiska fabriker samt från 1930-talet Gripsholms Folkhögskola. Området placerades i riskklass 1 vid Länsstyrelsen i Södermanlands inventering av misstänkt förorenade områden, bl. a baserat på påträffade höga halter av arsenik och bly i jord. Vid den reviderade riskklassningen som WSP utförde i samband med förstudie 2007 placerades undersökt område i riskklass 2. WSP utförde på uppdrag av Strängnäs kommun därefter en förenklad huvudstudie med kompletterande provtagning och analys av jord och grundvatten, beräkning av platsspecifika riktvärden, fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning samt en bedömning av behov av särskilda åtgärder för att reducera risken för negativa miljö- och hälsoeffekter I undersökningen har koppar och bly samt ställvis arsenik, nickel och zink uppmätts i halter över beräknade platsspecifika riktvärden för aktuell markanvändning (odling respektive kursområde). De förhöjda metallhalterna påträffades framför allt inom ytligt belägna fyllnadsmassor samt i vissa punkter även i jordprov från direkt underliggande naturligt material. Föroreningsutbredningen är inte avgränsad i plan och profil. Inom det grönsaks-/växtodlingen på det södra odlingsområdet påträffades den högsta föroreningshalten koppar, 2582 mg Cu/kg TS, i ytlig jord. I närliggande punkt påträffades koppar i halt 1903 Cu mg/kg TS. Enligt utförd riskbedömning, där 90:e percentilen enligt Naturvårdsverkets instruktioner antagits presentera ett rimligt, men dåligt fall, kan framför allt koppar medföra en risk för markmiljön inom odlingsområden och inom övriga delar av undersökningsområdet. Uppmätta halter av arsenik bedöms kunna medföra hälsorisker på lång sikt för människor som vistas inom området och som under hela sin livstid intar sitt totala intag av grönsaker från aktuell grönsaksodlingen. Den främsta exponeringen av arsenik sker framförallt via intag av jord. Intag av grönsaker från odlingsområdena bedöms ej utgöra en förhöjd risk avseende bly och koppar. Hälsorisker kan ej uteslutas vid långtids exponering avseende arsenik. Uppmätta halter av övriga analyserade metaller är generellt lägre än de beräknade platsspecifika riktvärdena för aktuell markanvändning. Vid eventuellt ändrad markanvändning till bostadsområden ställs högre krav på marken och uppmätta halter av bly och koppar kan medföra risk för markmiljön inom undersökningsområdet. På lång sikt kan inte uteslutas att uppmätta blyhalter inte medför en hälsorisk för permanent boende inom området. Halterna av analyserade organiska ämnen och metaller var låga i analyserade grundvattenprover. Vattnet är baserat på Socialstyrelsens kvalitetskriterier tjänligt som dricksvatten. Arsenik uppvisar en påtaglig avvikelse från naturliga bakgrundshalter i tre av fyra provpunkter, vid bägge provtagningstillfällen. På basis av de låga uppmätta föroreningshalterna i grundvatten och den stora utspädningen i Mälaren bedöms risken för eventuellt resulterade effektbaserade miljörisker i recipienten som låga till måttliga om inga åtgärder vidtas. Baserat på platsspecifika riktvärden och utförd riskbedömning (90:percentilen) inom aktuellt undersökningsområde bedömde WSP hösten 2007 att det fanns en föroreningsrisk samt, om ingen åtgärd utförs, att hälsorisk inte kunde uteslutas vid långvarig vistelse inom området. På uppdrag av Strängnäs kommun utförde WSP resterande delar av huvudstudien under våren 2008 (åtgärdsutredning, riskvärdering och framtagande av projekteringsdirektiv)om vid kvarlämnande utan åtgärder WSP att det finns en miljörisk i dagsläget med de föroreningar som finns i jorden. Om föroreningarna lämnas kvar utan åtgärd kan hälsorisker inte uteslutas vid upprepad och långvarig vistelse inom området. WSP rekommenderar med hänsyn till nuvarande markanvändning att grönsaks- och växtodlingen belägen inom det södra odlingsområdet åtgärdas. Om området exploateras för bostadsändamål krävs ytterligare åtgärder.

5 (46) 1 Inledning WSP Environmental har på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret i Strängnäs kommun gjort en översiktlig miljöteknisk markundersökning - huvudstudie av fastigheten Gripsholm 1:9 och del av fastigheten Gripsholm Slott 1:11 vid Gripsholms Slott, Mariefred i Strängnäs kommun. Undersökningen redovisas i två delar i Strängnäs kommun, Samhällsbyggnadskontoret. Gripsholm 1:9 och del av Gripsholm Slott 1:1. 10092172 : Rapport: Översiktlig miljöteknisk markundersökning - förstudie, daterad 2007-10-23, innehållande resultat. PM: Översiktlig miljöteknisk markutredning - förstudie, daterad 2007-11- 05, reviderad 2008-07-11, innehållande utvärdering och rekommendationer. Samhällsbyggnadskontoret i Strängnäs kommun har tagit på sig rollen som huvudman för en fördjupad miljöteknisk undersökning i det aktuella området. Uppdraget finansieras med statliga medel som vidareförmedlats av Länsstyrelsen i Södermanlands län. 1.1 Syfte Syftet med aktuellt uppdrag är att genom fördjupat undersöknings- och utredningsarbete genomföra fördjupad riskbedömning och bedöma omfattning av fortsatt arbete. I uppdraget besvaras följande frågeställningar: Utgör föroreningssituationen i jord och grundvatten en miljö och hälsorisk? Kan förekommande föroreningar medföra risk för miljö och hälsa i omgivningen, särskilt hjorthagen och Mälaren? Finns behov av särskilda åtgärder för att reducera risken för negativa miljöoch hälsoeffekter? Efter utförd fördjupad riskbedömning, hösten 2007, identifierades att hälsorisk vid långvarig vistelse inom området utan åtgärd ej kunde uteslutas. Åtgärdsutredning och riskvärdering utfördes i syfte att utreda läpmliga alternativ ur teknisk, ekonomisk och samhällsmässig synvinkel. 1.2 Omfattning Huvudstudien omfattar: Upprättande av provtagningsplan Fältarbete (provtagning av jord och grundvatten) Fält- och laboratorieanalyser Karaktärisering och avgränsning av föroreningarna Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning Muntlig och skriftlig redovisning, rapportering. Åtgärdsutredning, riskvärdering och upprättande av projekteringsdirektiv. Provtagningen har riktats mot områden där förekomst av föroreningar påvisats vid tidigare utförda undersökningar och där föroreningar kan misstänkas utifrån verksamhetshistorik kombinerat med slumpvis valda punkter för att ha underlag för en översiktlig avgränsning. Provtagningsplanen stämdes av med Strängnäs kommun och Länsstyrelsen i Södermanlands län. En detaljerad redovisning av nu utförd kompletterande prov-

6 (46) tagning av jord och grundvatten, analysprogram samt provpunkternas läge framgår av tillhörande rapport och bilagor. 2 Områdesbeskrivning Undersökningsområde utgörs av fastigheten Gripsholm 1:9 och del av fastigheten Gripsholm Slott 1:1 och är beläget strax sydväst om Mariefred i Strängnäs kommun (se Figur 2.1, 2.2). På fastigheterna, som inte är inhägnade, finns kurslokaler, elevbostadsbyggnader, äppelodling, grönsaks- och växtodling samt parkmark. Flera äldre byggnadsminnesmärkta hus finns inom området. Aktuellt undersökningsområde omges av åker i nordväst, naturreservat i sydväst, Mälaren i öst och nordost (igenvuxen vik) samt parkering och Gripsholm Slott åt nordost. Mariefred samhälle ligger ca 500 m nordost om undersökningsområdet. Figur 2.1: Översiktskarta. Svart pil markerar områdets läge. Eniro 20070809 Lantmäteriet.

7 (46) Figur 2.2: Undersökningsområdet med provtagningspunkter. 2.1 Mark och geologiska förhållanden Undersökningsområdet har varierade förekomst av asfalt, grus, gräs och brukad mark i form av växthus och äppelodling. Infartsvägarna är asfalterade, gångvägar grusade och övrig obebyggd mark består av gräsbeklädda ytor. Enligt SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) är morän den dominerande jordarten (jordartskartan) och berggrunden består av yngre granit och pegmatit (bergrundskartan). Uttagsmöjligheterna av grundvatten bedöms av SGU (grundvattenkartan) inom södra delen vara under 600 l/h och inom övriga delar mellan 600 och 2000 l/h. Topografiskt sett är undersökningsområdet kuperat med en höjd inom den nordliga delen. Berg i dagen finns på höjden. Nu utförd undersökning visar en heterogen jordlagerföljd som generellt består av sandig grusig fyllning med inslag av lera och stundtals av tegel, vilket i följs av ett lager finare material såsom sand, silt eller lera. I ett prov (5:1) har slaggrester noterats. 2.2 Hydrologiska förhållanden och recipienter Undersökningsområdets recipient är Mälaren som angränsar området i öster. Det finns fem grundvattenrör inom undersökningsområdet varav provtagning har varit möjlig i fyra (torrt i punkt 7). Mot bakgrund av uppmätta nivåer den 19 juni och 25 september 2007 bedöms grundvattenytan i området ha en vertikal gradient på 1,3 m (Tabell 2.1). Uppmätta nivåer och topografin i området indikerar att såväl ytavrinning som grundvattenflöde sker i ostlig eller nordostlig riktning mot Mälaren. Tabell 2.1. Grundvattennivåer Provpunkt z-nivå rök (rör överkant) Grundvattennivå 20070619 Grundvattennivå 20070925

8 (46) 2 +2,33-0,35-0,37 3 +1,04-0,31-0,46 7 +4,95 Torr A Torr A 8 +2,96 +0,94 +0,76 10 +4,31 +0,83 +0,73 A Botten på grundvattenröret vid punkt 7 ligger på +0,90. Det sker inget grundvattenuttag inom undersökningsområdet. Närmast belägna brunn är enligt Länsstyrelsen (2005) en 47 m djup brunn (typ av brunn okänd) belägen vid Gripsholms kursgård, dvs. omkring 100 m sydsydväst om undersökningsområdet. 2.3 Naturskyddade områden Undersökningsområdet är beläget inom ett område av riksintresse för kulturmiljövård (Gripsholm) och för rörligt friluftsliv (Mälaren med öar och strandområden) (www.gis.lst.se). Naturvårdsområdet Hjorthagen, som är ett ädellövskogsområde, ligger i nära anslutning till undersökningsområdet i väst, sydväst. Naturreservatet Gripsholmens hjorthage är beläget väster om undersökningsområdet.

9 (46) 3 Markanvändning Inom undersökningsområdet finns en kursgård med tillhörande elevhem. Vissa av de tidigare industrilokalerna utnyttjas efter ombyggnad för verksamheten. Elevhemmen är främst belägna på Gripsholm 1:9 samt utanför undersökningsområdet. Undersökningsområdet ligger inom Gripsholms Slott och utomstående personer besöker området. Det finns äppelträd inom objektet och dovhjortar uppehåller sig på objektet. Inom undersökningsområdet iakttogs förutom äppelträd även grönsaksland, växthus och bärbuskar. Försäljning av främst äppelmos sker på lokal marknad. 3.1 Tidigare verksamhet På fastigheten Gripsholm 1:9 och del av Gripsholm Slott 1:1 har industriell verksamhet bedrivits i flera århundraden. Det har funnits ett tegelbruk (troligen ca 1560-1750) och fastigheten hette tidigare Tegelbruket. Sveriges då största bränneri var verksamt på fastigheten mellan åren 1777-1799. Den årliga produktionen uppgick till 1 m 3 sprit. Därefter, mellan 1802 och fram till och med år 1827, bedrev Gripsholms kemiska fabriker verksamhet på området. En fabriksbrand ägde rum 1825. Verksamheten omfattade bland annat tillverkning av svavelsyra, salpetersyra, saltsyra, ättika, oorganiska färger (blyvitt, mineralblått, bergblått, bremerblått, mengelgult, turnersgult, Sheelesgrönt/Gripsholmsgrönt och Gripsholms blått) samt senap, såpa och tvål. Det är okänt vilka verksamheter som pågick under mitten av 1800-talet. Under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet odlades silkesmask och det fanns växt och fruktodlingar på fastigheten. De f.d. fabriksbyggnaderna renoverades under 1930-talet till att bli Gripsholms Folkhögskola. Den 1 juli 1990 övertog Röda Korset driften av folkhögskolan och 1992 köpte de Gripsholm 1:9 som är en avstyckad del av fastigheten Gripsholm Slott 1:1. Gripsholm Slott 1:1 ägs av Statens Fastighetsverk. 3.2 Planerad markanvändning Undersökningsområdet ligger i nära anslutning till Mälaren som är av riksintresse för rörligt friluftsliv, flertalet byggnader inom området är skyddade av riksintresse inom kulturmiljövård och naturvårdsområdet Hjorthagen ligger i nära anslutning till området. Vid tidpunkten för utförande av huvudstudien fanns inga uttalade/skrivna planer på ändrad markanvändning. Aktuell huvudstudie baserar således på fortsatt nuvarande markanvändning. I syfte att ge en inblick i vad som skulle krävas ur miljö- och hälsomässig synvinkel genomförs även framtagande av platsspecifika riktvärden för ändrad markanvändning till bostadsändamål 4 Utförda undersökningar Länsstyrelsen i Södermanlands län har utfört en miljöteknisk inventering enligt MIFO fas 1 av objektet. Fastigheten placerades i riskklass 1, dvs. det kan inte utan vidare undersökningar uteslutas att en mycket stor risk för människors hälsa eller miljö föreligger. I tidigare utförda XRF-analyser av ytlig jord vid f.d. blyvittfabriken och invid det gamla laboratoriet uppmättes upp som mest 1 349 mg bly/kg och 178 mg arsenik/kg.

10 (46) WSP genomförde år 2006 en ansvarsutredning1 på uppdrag av Strängnäs kommun. Slutsatsen var att det inte finns någon aktiv verksamhetsutövare som via tillsyn kan göras ansvarig för eventuella riskreducerande åtgärder inom fastigheten. WSP genomförde under 2007 utfört kompletterande inventering, provtagning och analys av jord och grundvatten, förenklad riskbedömning, förnyad riskklassning samt en bedömning av behov av kompletterande utredningar och undersökningar. Resultatet redovisas i två delar Strängnäs kommun Samhällsbyggnadskontoret, Gripsholm 1:9 och del av Gripsholm Slott 1:1. 10092172, förstudie. Rapport daterad 2007-08-16 och PM daterad 2007-08-17. I undersökningen uppmättes halter av koppar och bly över Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Arsenik, kadmium, kobolt, kvicksilver, nickel, zink och cancerogena PAH uppmättes ställvis i halter över det nationella riktvärdet för känslig markanvändning men överstiger inte MKM. De förhöjda metallhalterna påträffades framför allt inom ytligt belägna fyllnadsmassor samt i vissa punkter även i jordprov från direkt underliggande naturligt material. Förhöjda halter av föreningar uppmättes i ytlig jord i anslutning till odlingsområden. Föroreningsutbredningen kunde inte avgränsas i plan eller profil. Halterna av analyserade organiska ämnen och metaller var låga i analyserade grundvattenprover. Vid den reviderade riskklassningen placerades det undersökta området i riskklass 2. WSP rekommenderade: Kompletterande provtagning av jord i anslutning till odlingsområden och områden där föroreningar påträffades i samband med inventering och nu genomförd provtagning. Provtagning bör utföras före nästa växtsäsong. Förnyad provtagning av grundvatten. Fördjupad riskbedömning på basis av befintliga och ovan föreslagna undersökningar och områdets övergripande åtgärdsmål. Riskbedömningen ligger därefter som grund för bedömning av behovet av riskreduktion och åtgärder. En sammanställning av utförda provtagningar inom området redovisas i tabell 4.1. Resultat och indikationer från de kompletterande provtagningar av jord, grundvatten och luft som utfördes i samband med aktuell huvudstudie redovisas gemensamt med resultat av undersökningen från vår/sommar 2007. Tabell 4.1 Utförda provtagningar inom aktuellt undersökningsområde, Gripsholm. Matris/ År Antal Analys/undersökning Undersökningens Referenser undersökningstyp Provpunkter syfte MIFO 2 Inventering Identifiera förorenat Länsstyrelsen området Ansvarsutredning 2006 - Ansvarsutredning Ansvarsutredning WSP 2006 Jord/förstudie 2007 16 skruvborr Tungmetaller 76 prov Översiktligt kartlägga WSP 2007 (vår o PAH 7 prov föroreningsstatusen Rapport 2007-08-16 sommar) ph, TOC, TS 10 prov och PM 2007-08-17 Vatten/förstudie 2007 5.grundvatten Tungmetaller 4 prov Översiktligt kartlägga WSP 2007 (vår o -rör.installerades,.varav PAH 4 prov föroreningsstatusen Rapport 2007-08-16 sommar) ph och konduktivitet 4 och PM 2007-08-17 ett torrt rör prov Jord/Aktuell huvudstudie 2007 30 Skruvborr Tungmetaller 90 prov Se 1.1 Uppdrag och Aktuell 14 provgropar PAH 10 prov ph, TOC, TS 10 prov syfte Rapport och PM Vatten/Aktuell huvudstudie Se 1.1 Uppdrag och syfte 2007 4 Tungmetaller 4 prov PAH 3 prov ph 4 prov Aktuell Rapport och PM

11 (46) 5 Föroreningskälla Nedan beskrivs översiktligt vilka halter och ämnen som identifierats inom de undersökta medierna, jord och grundvatten för det aktuella undersökningsområdet. 5.1 Jord Statistik från alla jordprov tagna vid undersökningar (dock ej provtagning i samband med MIFO fas 1) redovisas i Tabell 5.1. För bedömning om metallhalter inom undersökningsområdet är förhöjda har en första avstämning gjorts mot regionala bakgrundshalter för åkermark i Strängnäs samt nationella bakgrundshalter i opåverkad morän (Naturvårdsverket 1997). Sammanställning av nationella bakgrundshalter för organiska ämnen saknas. Av standardavvikelserna, medel och medianvärdena i tabell 5.1 kan utläsas att fördelningen av föroreningar är något skev, särskilt avseende koppar, bly och arsenik. De relativt höga standardavvikelserna indikerar starkt heterogen fördelning. Tabell 5.1Statistiska mått samt antagna bakgrundshalter för föroreningsämnen i jord vid Gripsholm1:9 och del av Gripsholm Slott 1:1 (Enhet mg/kg). - = rapporteringsgräns/statistiska mått saknas. För kvicksilver som har mindre antal uppmätta halter än 15 st över detektionsgräns (ett prov över rapporteringsgränsen 1mg/kg) redovisas enbart lägst, median och högst uppmätt halt, dvs. vissa statistiska mått saknas pga bristfälligt underlag. As Cd Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Antal analyser Lägst* Medel Uppmätta halter (mg/kg TS) Standardavvikelse Median 90:e perc Högst Antagen bakgrundshalt (mg/kg TS) 166 1,0 5,8 2,8 5,1 8,9 16,4 9 166 0,0 0,1 0,1 0,1 0,3 0,8 0,35 166 9 25 10 24 37 47 51 166 8 139 313 43 274 2582 43 166 (1 prov över rapporteringsgräns) 0,4 - - 0,6-1,7 0,11 166 5 17 8 17 26 44 21 166 8 90 190 34 195 2024 30 166 11 32 10 33 43 71 55 166 21 99 63 92 140 428 136 Motiv för Bakgrundshalt Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Nationell Bakgrundshalt Strängnäs åkermark Nationell bakgrundshalt Strängnäs åkermark PAH-C 17 0,01 0,46 1,17 0,09 0,77 4,9 <0,04 Rapp.gr. PAH-Ö 17 0,01 0,27 0,47 0,13 0,69 1,9 <0,04 Rapp.gr. TOC % av glödförlust ph 20 0,4 2,8 2,3 2,2 3,6 12,0 - - 20 7,4 8,2 0,5 8,2 8,8 9,5 - - I dagsläget sker två typer av markanvändning inom aktuellt undersökningsområde nämligen kursgårdsverksamhet och odling. I figur 5.1 kan utläsas vilka områden som ses som odlingsmark. Inom övriga delar av aktuellt undersökningsområde sker kursgårdsverksamhet. I tabell 5.1a och 5b redovisas de statistiska måtten för respektive markanvändning; odlingsområden respektive kursgårdsområden.

12 (46) Tabell 5.1a Statistiska mått samt antagna bakgrundshalter för föroreningsämnen i jord vid odlingsområden inom Gripsholm1:9 och del av Gripsholm Slott 1:1 (Enhet mg/kg). - = rapporteringsgräns/statistiska mått saknas. För kvicksilver som har mindre antal uppmätta halter än 15 st över detektionsgräns (ett prov över rapporteringsgränsen 1mg/kg) redovisas enbart lägst, median och högst uppmätt halt, dvs. vissa statistiska mått saknas pga bristfälligt underlag. Fyllning As Cd Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Antal analyser Lägst* Medel Uppmätta halter (mg/kg TS) Standardavvikelse Median 90:e perc Högst Antagen bakgrundshalt (mg/kg TS) Motiv för Bakgrundshalt 47 2,0 7,0 3,3 6,9 10 16 9 Strängnäs åkermark 47 0,06 0,18 0,16 0,12 0,33 0,81 0,35 47 14 31 8 32 39 47 51 47 25 223 468 60 496 2582 43 47 0,4 0,6 0,2 0,6 0,8 1,7 0,11 47 11 23 6 23 28 44 21 47 15 68 107 33 115 687 30 47 21 39 8 39 46 71 55 47 52 115 48 100 148 362 136 Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Nationell Bakgrundshalt Strängnäs åkermark Nationell bakgrundshalt Strängnäs åkermark PAH-C 7 0,018 0,302 0,356 0,140 0,768 0,946 <0,04 Rapp.gr. PAH-Ö 7 0,023 0,274 0,296 0,130 0,687 0,750 <0,04 Rapp.gr. Tabell 5.1b Statistiska mått samt antagna bakgrundshalter för föroreningsämnen i jord vid kursgårdsområdet inom Gripsholm1:9 och del av Gripsholm Slott 1:1 (Enhet mg/kg). -= rapporteringsgräns/statistiska mått saknas. För kvicksilver med mindre antal uppmätta halter än 15 st över detektionsgräns (ett prov över rapporteringsgränsen 1mg/kg) redovisas enbart lägst, median och högst uppmätt halt, dvs. vissa statistiska mått saknas pga bristfälligt underlag. Fyllning As Cd Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Antal analyser Uppmätta halter (mg/kg TS) Standardavvikelse Lägst* Medel Median 90:e perc Högst Antagen bakgrundshalt (mg/kg TS) Motiv för Bakgrundshalt 119 1,0 5,3 2,4 4,8 8,3 14,5 9 Strängnäs åkermark 119 0,04 0,13 0,11 0,10 0,24 0,80 0,35 119 8,5 22 9,6 20 37 44 51 119 8,2 105 219 40 234 1697 43 119 0,4 0,7 0,1 0,7 0,8 1,0 0,11 119 5,0 15 7,0 13 25 43 21 119 8,5 98 214 34 227 2024 30 119 11 30 9,8 29 42 49 55 119 21 93 68 86 131 428 136 Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Strängnäs åkermark Nationell bakgrundshalt Strängnäs åkermark Nationell bakgrundshalt Strängnäs åkermark PAH-C 10 0,014 0,565 1,525 0,057 0,661 4,9 <0,04 Rapp.gr. PAH-Ö 10 0,011 0,270 0,576 0,112 0,343 1,9 <0,04 Rapp.gr.

13 (46) Figur 5.1. Områdesindelning. Inom rödmarkerade områden sker odling av grönsaker, växter och äppelträdgård. Dessa två områden benämns fortsättningsvis för odlingsområden; västra respektive södra odlingsområdet. Inom övriga undersökta delar sker kursgårds liknande verksamhet, vilka fortsättningsvis benämns kursgården/kursgårdsområdet. Kursverksamhetens innergård och Kemiska Fabrikers f.d. laboratorium finns markerade i figuren. Odlingsmarken inom aktuellt undersökningsområde består av två delområde; ett beläget inom undersökningsområdets västra delar och ett (det större) beläget inom undersökningsområdets södra delar. Inom det västra delområdet finns växthus, bärbuskar samt kolonilotter med grönsaks- och växtodling medan det inom det södra området huvudsakligen sker äppelodling samt delvis grönsaks- och växtodling. 5.2 Grundvatten Provtagning av grundvatten inom aktuellt undersökningsområde har utförts vid två tillfällen under samma år, vilket medför att en viss uppfattning om inom års variationer kan bedömas. Mellan års variationer kan ej bedömas. Halterna av alifatiska och aromatiska kolväten, bensen, etylbensen, xylener och PAHföreningar låg under respektive analys rapporteringsgräns vid bägge provtagningstillfällen. Toluen detekterades i låg halt från grundvattenrör 3 den 19 juni 2007. Detekterad halt (0,34 μg/l) understiger med marginal föreslaget riktvärde för dricksvatten (40 μg/l). Noterbart är dock att rapporteringsgränsen för cancerogena PAH (generellt <0,14 respektive <0,38 μg/l) är strax ovan riktvärdet för dricksvatten (0,1 μg/l). Inget dricksvattenuttag sker inom aktuellt undersökningsområde. Resultaten från analyser av vatten med avseende på metaller redovisas i Tabell 5.2. I samtliga vattenprover uppmättes låga halter oorganiska föreningar. Inga rapporterade halter överstiger dricksvattennormen och vattnet bedöms, med undantag för järnhalten, som tjänligt som dricksvatten. Halterna indikerar ingen till liten påverkan av punktkälla (lägsta klassning) enligt Naturvårdsverket 1999b.

14 (46) Arsenikhalten i tre av fyra vattenprov indikerar påtaglig avvikelse från bakgrundshalter (Naturvårdsverket 1999a). Avvikelse finns vid bägge provtagningstillfällen. Påtaglig avvikelse medför att uppmätt halt är tre till fem gånger högre än jämförvärdet som utgörs av bedömd nationell bakgrundshalt. Den högsta uppmätta halten är ca 4 μg arsenik/l, att jämföra med dricksvattennormen 10 μg/l. Tabell 5.2. Vattenprov över Naturvårdsverket jämförvärden anges med fet stil. Enhet µg/l. ( - = ej analyserad / jämförvärde saknas). Socialstyrelsens gränsvärde för otjänligt är kursiverat. Övriga gränsvärden från Socialstyrelsen avser tjänligt med anmärkning. Laboratorieorder L0709356 och T0710319. Ämne 2 20070619 2 20070925 Provpunkt 8 20070619 8 20070925 Jämförvärde NV 4915 Gräns- och jämförvärden MIFO Ingen eller liten påverkan av punktkälla Gränsvärde tjänligt med anmärkning 1, otjänligt Järn 379 174 1580 1 - - 500 (e,t) Aluminium 1,4 2,54 1,2 0,4 - <300 500 (t) Mangan 1660 1150 342 293 - - 300 (e, t) Arsenik 1,1 0,9 3,7 1,0 1 <10 10 (h) Kadmium 0,03 0,02 0,005 0,002 0,1 <5 1 (h),5 (h) Krom (tot) 0,4 0,3 0,1 0,02 - - 50 (h) Koppar 6,3 6,9 0,4 0,6 - <4000 200 (e, t) 2000 (h, e t) Kvicksilver <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 - - 1 (h) Nickel 4,3 10,4 3 0,5 - - 20 (h) Bly 0,06 0,04 0,05 0,01 1 <5 10 (h) Zink 4,3 6,2 0,8 1,4 100 <700 - Forts. Tabell 5.2 Ämne 3 20070619 3 20070925 Provpunkt 10 20070619 10 20070925 Jämförvärde NV 4915 Gräns- och jämförvärden MIFO Ingen eller liten påverkan av punktkälla Gränsvärde tjänligt med anmärkning 2, otjänligt Järn 379 222 346 0,6 - - 500 (e,t) Aluminium 1,3 2,1 4,4 0,5 - <300 500 (t) Mangan 3500 3360 929 728 - - 300 (e, t) Arsenik <0,5 0,6 3,4 0,6 1 <10 10 (h) Kadmium 0,02 0,01 0,01 0,02 0,1 <5 1 (h),5 (h) Krom (tot) 0,6 1,8 0,09 0,06 - - 50 (h) Koppar 6 0,5 0,6 2,6 - <4000 200 (e, t) 2000 (h, e t) Kvicksilver <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 - - 1 (h) Nickel 4 1,0 2,5 2,0 - - 20 (h) Bly 0,02 0,07 0,09 0,04 1 <5 10 (h) Zink 8,8 2,5 2,4 0,8 100 <700-1 Grund för anmärkning baseras på h, e, t. h=hälsomässig, e=estetisk, t=teknisk aspekt 2 Grund för anmärkning baseras på h, e, t. h=hälsomässig, e=estetisk, t=teknisk aspekt

15 (46) 6 Spridnings- och transportvägar Jordarterna består av sandig grusig fyllning med punktvis inslag av lera, tegel och slagg. Grundvatten har påträffats i området och grundvattengradienten är troligtvis mot Mälaren. En fullständig bild av tidigare och nuvarande markförlagda ledningar saknas. Förekomst av metaller och analyserade organiska föroreningar i grundvatten är låg, vilket indikerar att spridningen är låg till Mälaren. Arsenik har påträffats i nivåer som bedöms som påtagligt avvikande från naturliga bakgrundshalter i grundvatten. Samtliga uppmätta ph-värden i jord ger basisk indikation. Arsenik kan till skillnad från tungmetaller vara mer rörlig i basiska än i surare miljöer, vilket kan vara förklaringen till att de förhöjda halterna i grundvatten. Baserat på detta bedöms spridningsförutsättningarna från jord till grundvatten som låga (metaller) till måttliga (arsenik) från mark till grundvatten. Spridningsförutsättningarna för eventuella föroreningar i grundvatten till ytvatten bedöms som stora. Undersökning av aktuella föroreningars lakbarhet har ej ingått i aktuell undersökning undersökts eftersom spridningen antas vara liten. Föroreningar förekommer i ytlig fyllning vilket medför att damm kan utgöra en spridningsväg. Föroreningshalterna i omgivande landområden har inte undersökts, vilket medför att denna eventuella belastning inte kan bedömas. 6.1 Områdets känslighet (människors hälsa) Hälsorisken beror på i vilken utsträckning personer som vistas inom området kan exponeras för påträffade föroreningar. Området används idag som kursgård med parkmark och för odling. Inget dricksvattenuttag sker inom området. Människor vistas i nuläget dagligen inom området. Exponering bedöms främst ske via inandning av damm, intag av jord, intag av växter och hudkontakt. Risker förknippade med inandning ånga bedöms som små med hänsyn till förekommande föroreningars låga flyktighet. Även intag av fisk från Mälaren är en möjlig exponeringsväg. Risk för exponering via intag av eventuell fisk anses dock vara försumbar eftersom spridningen är låg. Uppmätta halter av föroreningar i grundvatten överstiger inte kvalitetskraven för dricksvatten och bedöms inte utgöra en hälsorisk i dagsläget eftersom inget grundvattenuttag sker inom eller nedströms området. Vid en utveckling av området till grönområde eller bostadsändamål är det inte troligt att grundvattnet inom området kommer att användas för dricksvattenändamål och grundvattnet bedöms inte som en framtida skyddsvärd resurs i sig. Förändrat områdesutnyttjande som ökar vistelsetider och antalet exponeringsvägar (exempelvis till bostadsändamål) medför större risker och ett ytterligare behov av riskreduktion. 6.2 Områdets skyddsvärde Miljön inom undersökningsområdet Undersökningsområdets miljö är påverkat av dess industrihistoria och nuvarande verksamheter vilket gör att dess skyddsvärde är lägre. Sammantaget bedöms miljöns skyddsvärde inom området som måttlig till stort.

16 (46) Byggnader inom området är byggnadsminnesmärkta och hela undersökningsområdet är av riksintresse för kulturmiljövård. Området har ur denna synvinkel ett högt skyddsvärde som dock inte beaktas i MIFO-modellens klassning, men kan ha betydelse vid en eventuell riskvärdering. Miljön i omgivningen Undersökningsområdet angränsar till land och vattenområden som har höga naturvärden och är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Med ledning av uppmätta halter i grundvatten och utspädningen i Mälaren bedöms riskerna för förhöjda halter och negativa effekter för det akvatiska ekosystemet som små. 7 Framtagande av platsspecifika riktvärden för jord Platsspecifika riktvärdena beräknas för den omättade zonen, det vill säga jord ovanför grundvattenytan, men kommer även att tillämpas för den mättade zonen. För mark under grundvattenytan är antal exponeringstillfällen färre och behovet av skydd för djur och växter mindre. Därmed kan acceptabla maxhalter för platsen användas även under grundvattenytan, utan att riskerna underskattas. Beräkningen har utförts för dagens markanvändning, kursgårdsområde och odlingsområde, samt möjlig framtida utveckling av området till bostadsområde. Riskbedömningen omfattar ämnen som förekommer i koncentrationer över regional bakgrundshalt, nämligen arsenik, bly, kadmium, koppar, krom (tot), kvicksilver, nickel och zink samt cancerogena och övriga PAH. Bedömningen av hälsorisker inom området omfattar akuta risker och risker vid långvarig exponering. Beräkningar av maximalt acceptabla föroreningshalter baseras på Naturvårdsverkets modell för hälsobaserade riktvärden vid långvarig exponering (Naturvårdsverket, 1997), uppdaterad med plats- och ämnesspecifik indata. För vissa ämnen justeras värdena ned om akuta toxiska risker föreligger till följd av exponering till jord med höga föroreningshalter. För bedömning av behovet av riskreduktion för att säkerställa en acceptabel situation för miljön inom området och miljön i omgivningen har Naturvårdsverkets modell för miljöbaserade riktvärden för skydd av växtlighet och djur använts, med anpassning till markanvändningen, respektive Naturvårdsverkets kriterier för skydd av närbelägna ytvattensystem (Naturvårdsverket, 1997). Som riktvärde anges för varje ämne det lägsta av värden för skydd av hälsa respektive miljö inom området och miljön i omgivningen. Behov av riskreduktion inom området föreligger om uppmätta föroreningskoncentrationer överskrider riktvärdet för jord. 7.1 Identifierade skyddsobjekt och exponeringssvägar Följande skyddsobjekt har identifierats inom aktuellt undersökningsområde: människor som odlar och brukar marken inom odlingsområdet människor som arbetar på kursgården elever som vistas på kursgården barn och vuxna som tillfälligt besöker platsen barn och vuxna som i framtiden eventuellt kommer att bo inom området (enbart vid bedömning av eventuellt ändrad markanvändning till bostäder) miljön i recipienten (Mälaren) markmiljön på platsen vilt som temporärt vistas inom området

17 (46) Vid beräkning av platsspecifika riktvärden antas följande spridnings- och exponeringsvägar vara möjliga: Spridning av förorenad jord till inom- och utomhusluft (damm och ånga). Spridning via jord och grundvatten till växter och därifrån genom konsumtion vidare till människor (intag frukt och grönsaker) Exponering för jord vid grävarbeten eller lek (intag jord och hudkontakt) Spridning av föroreningar från jord till grundvatten inom området och vidare till ytvatten och sediment i Mälaren har ej indikerats, varför exponering för människor via intag av fisk och vid bad antas vara försumbar. 7.2 Antaganden för beräkning av platsspecifika riktvärden Platsspecifika riktvärden har tagits fram för tre olika typer av markanvändning; kursgårdsområde (K), odlingsmark (O) och bostadsmark (B). Kursgårdsområdet avser all mark utom odlingsmarken, se figur 5.1, 5.1a, 5.1b. Bostadsmark avser eventuell framtida utveckling av området. I tabell 7.1 redovisas en sammanställning av de antaganden som har gjorts med avseende på miljö- och hälsorisker. Antaganden för Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM samt MKM redovisas som jämförelse. I avsnitten nedan beskrivs bakgrunden till antagandena. 7.2.1 Hälsorisker Planerad markanvändning medför att människor som arbetar eller tillfälligt vistas inom området kan exponeras för föroreningar från området genom: Intag av förorenad jord och damm via munnen Hudkontakt Inandning av damm och ångor utomhus Inandning av ånga inomhus Intag av frukt och grönt För platsspecifika riktvärden ingår skydd för både barn och vuxna. För mark inom kursgårdsområdet (K) har antagits att vuxna och barn kan exponeras för förorenad mark via intag jord och inandning av damm maximalt 122 dagar per år samt hudkontakt 27 och 15 dagar per år för barn respektive vuxna. Exponering antas ske lika många dagar varje år som i det generella fallet för mindre känslig markanvändning (MKM), fast under fler år (65 år). Inom odlingsmarken (O) antas barn och vuxna maximalt vistas 140 dagar per år och för att vara konservativ har exponering via intag jord, inandning damm och hundkontakt antagits kunna ske vid alla dessa tillfällen. Antagande om antal dagar som människor vistas inom odlingsmarken baseras på att de vistas på platsen 20 dagar i månaden under 7 månader (april till oktober). För Bostadsmark (B) görs samma antaganden angående intag jord, inandning damm och ånga samt hudkontakt som för känslig markanvändning (KM), fast under fler år (78 år). Föroreningar i gasfas kan nå utomhusluft och inomhusluft och därigenom medföra att människor exponeras för dessa, varför 122 och 140 dygn per år har valts som exponeringstid för kursgårdsområdet respektive odlingsområdet. För kursgårdsområdet (K) och bostadsmark (B) tas hänsyn till exponering via ångor inomhus. Utspädningen mellan porluft och inomhusluft har antagits vara lägre än den utspädning som används i det

18 (46) generella fallet (1/1300 istället för 1/20 000), eftersom de översta marklagren inom området huvudsakligen utgörs av fyllningsmaterial vilket kan antas ha en högre genomsläpplighet (NV 4889). För odlingsmarken tas hänsyn till inandning av föroreningar i gasfas utomhus, men utspädningen mellan porluft och utomhusluft antas vara 100 gånger högre än för inomhusluft (1/130 000). För kursgårdsområdet antas ett visst intag av bär och svamp, varför exponeringsvägen intag av frukt och grönt beaktas i dessa riktvärden. Samma antaganden har gjorts som för de generella riktvärdena för parkmark (1 kg per år för både vuxna och barn). Inom odlingsområdet och bostadsmark antas ett intag av grönsaker och frukt motsvarande de generella riktvärden för känslig markanvändning. Dessutom görs en mer ingående bedömning av den exponering som kan tänkas ske via intag av växter från odlingsmarken (se kapitel 8.4). Intag av dricksvatten antas ej vara en relevant exponeringsväg för människor som vistas inom området eftersom det inte finns några planer på grundvattenuttag. Intag av fisk från omgivande vatten bedöms utgöra en försumbar risk för människor som arbetar inom eller tillfälligt vistas på området, varför exponeringsvägen exkluderas vid beräkningen av riktvärden. De som eventuellt skulle äta fisk som har vistats i närliggande ytvatten skyddas indirekt genom att hänsyn tas till skydd av miljön i ytvattnet (miljön i omgivningen). 7.2.2 Risker för miljön på platsen och i omgivningen För klass O och B har samma skydd för miljön på platsen antagits som för känslig markanvändning (KM) eftersom varierande växtlighet är önskvärd inom området. För klass K har samma skydd för miljön på platsen antagits som för mindre känslig markanvändning (MKM), eftersom endast viss typ av växtlighet är önskvärd inom dessa ytor. I dagsläget indikeras spridningen vara låg för metaller från mark till grundvatten. Utspädningen kan även förväntas vara stor i recipienten. För klass O och B har samma skydd av miljön i omgivningen antagits som i det generella fallet för KM (klass K för MKM). Tabell 7.1. Sammanställning av antaganden för beräkning av platsspecifika riktvärden för Gripsholm 1:9 och del av Gripsholm slott 1:1. Antaganden för generella riktvärden för känslig markanvändning och mindre känslig markanvändning visas som jämförelse. B=Barn, V=vuxna Exponeringsväg / Utspädning / Skyddsvärde Kursområde 0-1 m u my Platsspecifika riktvärden Odlingsmark 0-2 m u my Bostadsmark 0-2 m u my Generella riktvärden KM MKM Intag jord (dygn / år) 122 140 365 365 122 Hudupptag(dygn / år) B: 27 B: 80 B: 80 B: 27 140 V: 15 V: 45 V: 45 V: 15 Inandning damm (dygn / år) 122 140 365 365 122 Inandning ångor inomhus (dygn / år) 122-365 365 122 Inandning ångor utomhus (dygn / år) - 140 - - - Intag växter 1 (kg / år) 1 B: 16 B: 16 B: 16 V: 32 V: 32 V: 32 - Intag dricksvatten Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 365 - Intag fisk från närbeläget ytvatten nej 2 Nej nej Ja - Utspädning porluft/inomhusluft 1/1300-1/1300 1/20 000 1/20 000 Utspädning porluft/utomhusluft - 1/130 000 - -- - Skydd av miljön på platsen E NL 0,5 x E NL 0,5 x E NL 0,5 x E NL E NL Skydd av miljön i omgivningen ja Ja ja Ja Ja Utspädning porvatten/ytvatten 1/60 000 1/60 000 1/60 000 1/60 000 1/60 000 1 För odlingsmark görs även en separat bedömning av intag av växter baserat på uppmätta koncentrationer i marken och biokoncentrationsfaktorn (BCF) hos olika växter. 2 Intag av fisk från recipienten beaktas indirekt via skydd av recipienten.

19 (46) 7.2.3 Platsspecifik indata Platsspecifik indata redovisas i Bilaga 7.1. Medelvärdet för TOC (2,3 %) har använts vid beräkning av K d för organiska ämnen (t.ex. PAH). Detta medelvärde har beräknats från analysresultat av 19 prover. Prov med avvikande höga TOC-halter har ej tagits med i medelvärdet för att inte underskatta lösligheten av organiska ämnen. 7.2.4 Ämnesspecifik indata Ämnesspecifik indata som har använts vid beräkning av platsspecifika riktvärden för platsen samt referenser till datakällorna redovisas i Bilaga 7:2. För många ämnen har samma indata använts som då Naturvårdsverkets generella riktvärden togs fram. Om nyare indata finns har uppdaterade värden använts om källan bedömts vara tillförlitlig (t.ex. om uppdaterade värden har tagits fram av samma organisation eller institut som används i Naturvårdsverkets generella riktvärden). I många fall innebär detta en höjning av kraven för att reducera riskerna (d.v.s. lägre platsspecifika riktvärden). 7.2.5 Beräkning av platsspecifika riktvärden Hur beräkningen av platsspecifika riktvärden för platsen har utförts beskrivs i Bilaga 7:3. Viktade riktvärden för cancerogena respektive övriga analyserade PAH har också tagits fram. De viktade riktvärdena baseras dels på beräknade riktvärden för respektive ämne, dels på den representativa fördelningen av dessa PAH i jordprov från platsen. Hur viktningen har utförts beskrivs i Bilaga 7:4 a och b. Bakgrundsexponering: Bakgrundshalter har vid sammanvägningen beaktats för bly, kadmium, kvicksilver och nickel. Antagna bakgrundshalter redovisas i tabell 7.2. Tabell 7.2 Bakgrundshalter uttryckta som andel av TDI (tolerabelt dagligt intag) eller RfC (referenskoncentration inandning). Ämne Andel av TDI eller RfC Källa Bly 0,33 Naturvårdsverket 1996 Kadmium 0,25 Naturvårdsverket 1996 Kvicksilver 0,7 Naturvårdsverket 1996 Nickel 0,5 Naturvårdsverket 1996 7.3 Förslag till och utvärdering av platsspecifika riktvärden Förslag till platsspecifika riktvärden presenteras i Tabell 7.3 och Bilaga 7:5. I bilagan redovisas även referenskoncentrationer för olika exponeringsvägar och jordklasser, sammanvägda hälsobaserade riktvärden och miljöbaserade riktvärden. Platsspecifika riktvärden för samtliga markklasser ligger över regionala bakgrundshalter i åkermark. För bostadsmark och odlingsmark ligger riktvärdena generellt i nivå med generella riktvärden för känslig markanvändning, medan för kursgårdsområdet i nivå med generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. De platsspecifika riktvärdena för kursgårdsområdet är huvudsakligen styrda av skydd av miljön på platsen, medan riktvärdena för övriga markklasser styrs av antingen hälsoaspekter, såsom intag grönsaker, jord och inandning ånga, eller skydd av miljön på platsen.

20 (46) Högre acceptabla maxhalter för metaller än generella riktvärden orsakas av att intag dricksvatten från platsen ej beaktas. Högre acceptabla maxhalter för PAH beror på att värdet är ett viktat värde som tar hänsyn till fördelningen av PAH:erna på platsen. För arsenik är det exponeringsvägen intag av frukt och grönsaker som dimensionerar maxhalten för bostadsmark och odlingsmark. För kursgårdsområdet styrs riktvärdet för arsenik av både intag frukt och grönsaker samt intag jord. Den beräknade maxhalten för arsenik är så låg att den justeras upp till en regional bakgrundshalt för åkermark i Strängnäs kommun, då det inte bedöms vara motiverat att sanera marken till lägre halter än bakgrundsnivån. En lägre bakgrundshalt för arsenik har dock valts än i föreslaget värde i NV 4639, eftersom bakgrundshalten av arsenik inom denna region generellt är lägre. Tabell 7.3. Förslag till platsspecifika riktvärden för förorenad jord (mg/kg TS) för olika typer av markanvändning vid Gripsholm 1:9 och del av Gripsholm slott 1:1. Värden för generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) visas som jämförelse. Den dimensionerande exponeringsvägen redovisas för de riktvärden där hälsorisker är styrande (is=jord, du=hud, iv=ånga inomhus, ow=ånga utomhus, id=damm, iw=dricksvatten, gw = grundvatten, ig=intag grönsaker). Resterande riktvärden styrs av skydd för miljön inom området (normal stil, miljön i omgivningen (omg)) eller bakgrundshalten (b). Ämne Bostadsmark B Platsspecifika riktvärden Bakgrundshalter Odlingsmark O Kursgårdsområde K Strängnäs Åkermark 3 Generella riktvärden KM NV 4639 MKM NV 4639 Arsenik 9 (b) 4 9 (b) 9 (b) 9 15 (b) 40 (is) Bly 145 145 290 30 80 (gw) 300 Kadmium 4 (ig) 4 (ig) 12 0,35 0,4 (gw) 12 Koppar 95 95 190 43 100 200 Krom (III) 115 115 230 51 120 250 Kvicksilver 0,4 (iv) 5 1,2 (iv) 0,11 1 (b) 7 (b) Nickel 39 (ig) 43 (ig) 210-35 (b) 200 Zink 360 360 720 136 350 700 PAH canc. 5 1,3 (ig) 1,6 (ig) 16 (id) - 0,3 (ig) 7 (du) PAH övr. 17 (iv) 20 40-20 40 3 Bakgrundshalterna är 90-percentilen av uppmätta halter i åkermark i Strängnäs kommun inom programområdet Miljöövervakning i jordbruksmark, http://www-jorbruksmark.slu.se 4 Värdet för arsenik är uppjusterat till regionala bakgrundshalter i åkermark i Strängnäs kommun. 5 De platsspecifika riktvärdena för cancerogena och övriga PAH:er är viktade riktvärden d.v.s. hänsyn har tagits till fördelningen av ingående PAH:er på platsen.

21 (46) 8 Föroreningssituationen 8.1 Jord Sett ur dagens markanvändning finns två typer av områden inom aktuellt undersökningsområde; odlingsmark och kursgårdsmark (se figur 5.1). Platsspecifika riktvärden togs fram för respektive områdestyp (se tabell 7.3) samt för eventuell framtida markanvändning som bostadsområde. Nedan redogörs för föroreningssituationen inom respektive typområde, dvs. uppmätta halter inom odlingsområden jämförs med framtagna platsspecifika riktvärden för odlingsmark och vice versa (föroreningssituationen vid ändrad markanvändning se avsnitt 8.3). Föroreningssituationen inom de två odlingsområdena skiljer sig åt. Inom det västra odlingsområdet (växthus, bärbuskar, kolonilotter) har inga halter av metaller eller organiska ämnen påträffats i förhöjda halter över beräknade platsspecifika riktvärden för odlingsmark. Förhöjda metallhalter över beräknade platsspecifika riktvärdena för odlingsmark har påvisats inom det södra odlingsområdet (äppelodling, delvis grönsaksoch växtodling). Omkring 90 % av provpunkterna inom det södra odlingsområdet har ytliga jordmassor (ner till ca 0,5 m djup) med förhöjda halter av koppar (11 av 12 st) samt delvis av arsenik och bly (åtta respektive två av 12 st). I ett ytligt prov (punkt 35) påträffas kopparhalter över klassificeringsgränsen för farligt avfall. Även i närliggande punkt (punkt 5) är kopparhalten starkt förhöjd. Uppmätta metallhalter avtar generellt med djupet. Under 0,5 m djup har förhöjda halterna uppmätts i mindre omfattning. Inga förhöjda halter påvisas under 0,5 m djup inom de västra delarna av odlingsområdet. Inom de centrala och östra delarna påvisas ställvis halter av koppar, arsenik (1prov), zink (1prov) och nickel (1prov) ner till omkring 1,5 m djup. Inga förhöjda halter av organiska ämnen har detekterats inom odlingsområdet. Även inom övriga provtagna delar av aktuellt undersökningsområde är halter av organiska ämnen generellt låga under de beräknade platsspecifika riktvärdena för kursgårdsområden. Vid innergården (se Figur 5.1) har halter av främst koppar men även ställvis bly uppmätts i förhöjda halter. Halterna uppmättes huvudsakligen ytligt inom den västligast belägna gräsbeklädda ytan och avtar generellt med ökat djup. Djupast belägna förhöjda halter är inom innergårdens östra del där förhöjda halter av bly påvisats ner till 2,4 m djup. Nordväst om innergården, vid det f.d. laboratoriet (se figur 5.1), påvisas halter av arsenik, koppar samt ställvis bly (1 prov) över beräknade platsspecifika riktvärden. Halterna påträffas generellt yligt ner till omkring 0,5m djup. I punkten (punkt 11) belägen strax söder om f.d. laboratorium/spruthus byggnaden är arsenikhalten förhöjd även på djupet ner till omkring 1m. I samband med länsstyrelsen i Södermanlands läns MIFO inventeringen togs två prov av ytlig jord inom området kring det f.d. laboratoriet, vilka indikerade på närvaro av förhöjda halter av arsenik och bly. Dessa uppmätta halter har ej verifierats vid efterföljande undersökningar. 8.2 Vatten Halterna av analyserade organiska ämnen och metaller är låga i analyserade grundvattenprover. Vattnet är baserat på Socialstyrelsens kvalitetskriterier tjänligt som dricksvatten. Arsenik uppvisar en påtaglig avvikelse från naturliga bakgrundshalter i tre av fyra provpunkter vid bägge provtagningstillfällen.

22 (46) 8.3 Vid ändrad markanvändning till bostadsmark Möjliga spridningsvägar för bostadsändamål liknar de för odlingsändamål, skillnaden beror framför allt av ökad exponeringstid samt att exponeringsvägen intag via ångor tillkommer. Sammantaget medför det att för odlingsområdena är föroreningssituationen, vid jämförelse med framtagna platsspecifika riktvärden för bostadsändamål, i stort sett densamma som för nuvarande markanvändning (odling). För övriga delar av undersökningsområdet medför jämförelse mot platsspecifika riktvärden för bostadsmark att aktuella föroreningar påträffas i högre andel samt att det förorenade områdets utbredning i plan ökar, se figur 8.1. Figur 8.1. Provpunkter markerade med klarrosa färg har uppmätta halter över dagens markanvändning (odling respektive kursverksamhet). Vid ändrad markanvändning till bostäder tillkommer blåmarkerade provpunkter, dvs. dessa punkter har uppmätta halter över platsspecifika riktvärden för bostadsändamål. 8.4 Fördjupad bedömning av risker kopplade till intag av grönsaker inom odlingsområdet Utgångspunkten i denna separata bedömning av risker kopplade till intag av grönsaker från odlingsområdet är de metaller som förekommit i höga halter på platsen d.v.s. koppar, arsenik och bly. För att vara konservativ har beräkningarna baserats på 90- percentilen av uppmätta halter av arsenik, koppar och bly inom odlingsområdet. I syfte att bedöma högsta exponering med uppmätta halter har beräkningar även utförts baserat på uppmätta maxhalter. I beräkningarna antas all metall vara biotillgänglig för växten. Det dagliga exponeringsbidraget (EXP grönsaker ) via intag av olika grönsaker har beräknats enligt följande och redovisas i tabell 8.1 till 8.3: EXP grönsa ker = C j R ig f BCF fw Där: EXP grönsaker Dagliga intaget av metall per kroppsvikt via grönsaker (mg/kg d) C j Koncentrationen av metallen i jorden (mg/kg) R ig Daglig konsumtion i medel [kg frukt och grönsaker/kg kroppsvikt och dygn] Andel grönsaker av årligt intag som odlas på platsen f h