Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning av tänkbara exponeringsvägar, vilka skiljer sig åt mellan olika typer av markanvändning (Tabell ) (Naturvårdsverket 997). Tabell. Naturvårdsverkets generella modell. Exponeringsvägar vid olika markanvändningar. KM känslig markanvändning, MKM mindre känslig markanvändning, MKM GV mindre känslig markanvändning med grundvattenuttag (Naturvårdsverket 99). x ingår i exponeringsberäkningen. Exponeringsväg KM MKM MKM GV Park Direkt upptag av förorenad jord via munnen x x x x Hudkontakt med förorenad jord x x x x Inandning av förorenat damm x x x x Inandning av gaser innehållande föroreningar x x x x Intag av förorenat dricksvatten x - x x Intag av grönsaker som växer på förorenad mark x - - x Intag av som lever i vattendrag intill förorenad mark x - - - För varje aktuell exponeringsväg beräknas ett referensvärde ( x ) utifrån antagen exponeringstid. eferensvärdet är den koncentration i jord som ger en acceptabel rk om endast denna exponeringsväg beaktas. Vid beräkningen av Naturvårdsverkets generella hälsobaserade riktvärden för känslig markanvändning sammanvägs de aktuella exponeringsvägarna enligt formeln nedan. I de fall en exponeringsväg inte är aktuell, som intag av dricksvatten, grönsaker och för MKM, exkluderas dess referensvärde. För MKM-GV och Parkmark behålls exponeringsvägen intag av dricksvatten, men uttaget antas ske 500 m från det förorenade området. hälsa /(/ + / + / id + / iv +/ iw +/ ig +/ if ) intag jord iv inandning ångor iw intag dricksvatten if intag upptag hud id inandning damm ig intag grönsaker hälsa sammanvägt hälsobaserat riktvärde Hälsobaserade riktvärden för icke-cancerogena ämnen baseras på männkors tolerabla dagliga intag (TDI) eller tolerabel referenskoncentration i luft (f) för ett specifikt ämne. Om TDI och/eller f ej överskrids, bedöms rkerna för negativa hälsoeffekter som mycket små (lågrknivå). För cancerogena ämnen tas hänsyn till ett livstidsintegrerat värde, då det för cancerframkallande ämnen är den totala livstidsdosen som är avgörande snarare än
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. 2 (5) enstaka exponeringstillfällen. Den acceptabla lågrknivån är satt till ett extra cancerfall på 00 000 exponerade individer. Vid beräkning av acceptabel föroreningshalt i jord tar Naturvårdsverkets modell hänsyn till att den sammanvägda exponeringen inte ska överskrida respektive ämnes lågrknivå. För vsa ämnen, t.ex. bly, kadmium, kvicksilver, nickel, PB och dioxiner, tas även hänsyn till bakgrundsbelastning. För arsenik görs en justering mot naturlig bakgrundshalt i jord. Justeringar görs för vsa riktvärden med avseende på lukt- eller smakproblem i dricksvatten och för ämnen med hög akut toxicitet..2 Miljöbaserade riktvärden Ekotoxikologka riktvärden är framtagna för att säkerställa att ekologka funktioner bibehålls i mark både inom området och i närbelägna områden. Naturvårdsverkets modell för miljöbaserade riktvärden (Ekotox on site) bygger på holländska ekotoxikologka interventionsvärden (E NL ), som antas ge skydd åt ca 50 % av organmerna inom området och för dem erforderliga markprocesser. E NL motsvarar det ekologka riktvärdet för MKM (E MKM ) enligt Naturvårdsverket. Detta medför att de markprocesser som erfordras för markanvändningen, t.ex. odling av prydnadsväxter och skydd för djur som tillfälligtv vtas i området, bedöms skyddade. För att erhålla ett högre skydd vid KM har man antagit att E KM 0,5 E NL. Närbelägna ytvattenekosystem skyddas i Naturvårdsverkets samtliga markanvändningsklasser (KM, MKM, MKM-GV och Park). 2 Platsspecifika riktvärden 2. Hälsobaserade riktvärden För varje ämne är det platsspecifika riktvärdet det lägsta av ett hälsobaserat och ett miljöbaserat riktvärde (för skydd av miljön på platsen och/eller miljön i omgivningen). Det sammanvägda hälsobaserade riktvärdet för respektive ämne beräknades enligt följande formel: hälsa /(/ + / + / id + / iv +/ ig +/ if ) intag jord id inandning damm if intag upptag hud iv inandning ångor ig intag grönsaker Intag av jord ( ) Exponeringsbidraget via intag av jord har beräknats enligt följande:
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. 3 (5) 0 ED EF D BW AT ji AT ED EF D ji BW Total tid [d] Varaktighet [år] Exponeringstid dagar per år [d/a] Dagligt jordintag [mg/d] Kroppsvikt [kg] Toxikologka referensvärdet [mg/(kgd)] eferenskoncentrationen i mark avseende jordintag [mg/kgts] Hupptag ( ) Exponeringsbidraget via hupptag har beräknats enligt följande: f 0 ED EF D BW AT he D he Daglig hudexponering [mg/d] eferenskoncentrationen i mark avseende hupptag [mg/kgts] f elativ absorptionsfaktor för hupptag [-] Inandning damm ( id ) Exponeringsbidraget via inandning av damm har beräknats enligt följande: id f f exp ad 0 ad Årlig medelkoncentration av förorenad jord i inandad luft [mg/m 3 ] id eferenskoncentrationen i mark avseende inandning damm [mg/kgts] f exp Andelen tid som spenderas på platsen [-]
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. 4 (5) f Toxikologka referenskoncentrationen [mg/m 3 ] Inandning ånga Exponeringsbidraget via inandning av ånga har beräknats enligt följande: iv f f H exp θ w + θ a H K d + ρb DF ia 000 DF ia Utspädningsfaktorn mellan porluft och inomhusluft respektive utomhusluft [-] H Henry s konstant [-] iv eferenskoncentrationen i mark avseende inandning ånga [mg/kgts] K d Fördelningskoefficient jord-vatten [dm 3 /kg] θ w Luft-/vatteninnehåll [m 3 vatten / m 3 jord] θ a Luft-/jordinnehåll [m 3 luft / m 3 jord] ρ b Bulkdensiteten [kg/dm 3 ] Intag av grönsaker, frukt och bär Exponeringsbidraget via intag av grönsaker har beräknats enligt följande: ig f K ig h pl ig f h K pl Daglig konsumtion i medel [kg frukt och grönsaker/kg kroppsvikt och dygn] Andel grönsaker av årligt intag som odlas på platsen Den totala växtkoncentrations faktorn ((mg/kg färskvikt växt)/(mg/kg torrvikt jord)) Intag av Exponeringsbidraget via intag av har beräknats enligt modellen i SEDISOIL (Bockring, 99). Denna metod bygger på att föroreningshalten i uppskattas med hjälp av en biokoncentrationsfaktor. Exponeringen beräknas sedan utifrån uppskattad konsumtion. För metaller och andra oorganka ämnen finns värden angivna för biokoncentrationsfaktorn, BF ((mg/kg våtvikt)/(mg/l)). För organka ämnen beräknas biokoncentrationsfaktorn utgående från ämnets K ow -värde och uppskattad fetthalt i enligt:
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. 5 (5) BF I K ow Där I är fetthalten i (viktfraktion). Samma värde på fetthalten (5%), representativt för fet insjö, har valts som används i SEDISOIL. Om log K ow > beräknas BF enligt följande: BF I 0 Envägskoncentrationen i mark för exponeringsvägen intag, if (mg/kg), beräknas enligt följande: f f BTF BF DF ytv FF vatten ff BTF DFytv FFvatten Toxikologkt referensvärde [mg/kg kroppsvikt, d], dvs. TDI för icke genotoxka ämnen eller rkbaserat dagligt intag för genotoxka ämnen. Genomsnittlig daglig konsumtion [kg/d]. Andelen av konsumerad fångad i närbelägen recipient [dim.lös]. Ämnesspecifik biotillgänglighetsfaktor för intag av [dim.lös]. För de givna scenarierna är BTF. Denna parameter avser tillgängligheten av föroreningar i som konsumeras av männkor. Det är osannolikt att denna parameter varierar signifikant mellan olika platser. Observera att biotillgängligheten av föroreningar i marken till inte beaktas här utan i transportmodellerna. Utspädningsfaktor mellan ytvatten och porvatten [dim.lös]. Fördelningsfaktor mellan porvatten och jord [kg/l]. 2.2 Miljöbaserat riktvärde för platsen För skydd av miljön på platsen (ekotox on site) har miljöbaserade riktvärden använts (framförallt holländska värden). Skydd av miljön i omgivningen bedöms separat.