BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11



Relevanta dokument
Telefon:

Telefon:

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning

Administrativa uppgifter

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Resultat från energiberäkning

indata och resultat

Resultat från energiberäkning

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Resultat från energiberäkning

Bilaga G Indata Energiberäkningar

HÖKERUM BYGG AB ANKARPARKEN ENERGIBERÄKNING. Göteborg Arb.nr:

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Beräknad och verklig energianvändning

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8244

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

INTEGRA E N G I N E E R I N G A B

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energianalys/energideklaration per byggnad

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, Jönköping

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Rapport energibehovsberäkning. Objekt: Tuna 6:66

Hjälpmedel till tydligare verifieringskrav. Per Levin

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning under 3 år. IG Passivhus Sverige

ENERGIBALANSBERÄKNING

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Att ställa energikrav och följa upp

BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Resultat från energiberäkning

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Tekniska anvisningar Energi

ENERGIBALANSBERÄKNING

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Energideklaration/analys/besiktning Håbo Kumla 2:2 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning utförts den 9 april 2015.

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Energihjälpen Formulär för granskning och verifiering av beräknad energiprestanda för byggnader

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Energiprestanda Webseminarium 14 februari Mikael Näslund

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Sveby i praktiken -fördelar och fallgropar

Energideklarationsrapport Runö 7:161 Kanalvägen 18-30, Åkersberga

Byggnadstypologier Sverige

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Energihjälpen Formulär för granskning och verifiering av beräknad energiprestanda för byggnader

Energikrav för lokalbyggnader

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Energikrav för lokalbyggnader

Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Energiteknisk beskrivning för enfamiljshus Tejarp 6:95 i Klågerup

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA KNUTBY

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Boverkets författningssamling

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Energideklarationsrapport Brunnen 1 Klostervägen 1 A-C

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN

SKL:s rekommendation och läget

Brf Utsikten i Rydebäck

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Tekniska krav och anvisningar

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Transkript:

TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Sidnr. 2 Sammanfattning Rapporten omfattar energibalansberäkningar för nybyggnad av böstäder i Brf Björkviken, Hultet 1:11 i Öjersjö, Partille kommun. Fastigheten skall bebyggas med fyra byggnader om totalt 45 lägenheter. Byggs fastigheten med beräknade konstruktioner uppfylls kraven för energihushållning i BBR 20. Ytterväggarna är uppbyggda av utfackningsväggar med en huvudsaklig stomme av 170 mm och ett inre skikt om 45 mm. Tak är isolerat med 350 mm isolering. Innehåll Sammanfattning 2 Syfte 3 Metod 3 Kravnivå 3 Antagande och beräkningsförutsättningar 4 Värmepump 4 Översiktsplan av husen 4 Konstruktion 4 Köldbryggor 5 Luftläckage 5 Ventilation 5 Vädringspåslag 5 Varmvatten 5 Värmetillskott från internlaster 5 Fastighetsenergi 6 Säkerhetsmarginal 6 Resultat 6 Hus 1 och 2 6 Hus 3 7 Hus 4 7 Resultatsammanfattning mot BBR 20 8 Referenser 8

Sidnr. 3 Syfte Rapporten syftar till att undersöka om byggnader som planeras byggas inom fastigheten Hultet 1:11 uppfyller krav ställda av Boverkets byggregler BBR 20, kapitel 9 energihushållning. Metod Beräkningsprogrammet PHPP 7.1 har använts för att beräkna förväntad energianvändning. Utgångspunkt för beräkningarna har varit 3d-modell av byggnader från ArchiCAD 17 samt ritningar och skisser. All mängdning gjordes i ArchiCAD och excel, uppgifter på ventilation, konstruktionsutformning och U-värden är hämtade från VBK. Köldbrygga för stålregel är dimensionerad men inte beräknad i PHPP. Till denna har säkerhetsmarginal lagts till. Den uppvärmda ytan A temp vilket inbegriper den uppvärmda golvytan innanför klimatskärmen har beräknats till: Hus 1: 1126,5 m² Hus 2: 1126,5 m² Hus 3: 1144,8 m² Hus 4: 894,9 m² Teknikrum och källare har inkluderats i beräkningen av A temp. Brukarindata för energiberäkningen har antagits med hjälp av SVEBY:s brukarindata. SVEBY är en branschstandard för energi i byggnader. Kravnivå De krav som rapporten undersökt är tagna från BBR 20, se tabell 1. Lagkravet på den specifi ka energianvändningen för eluppvärmda bostäder i södra Sverige är 55 kwh/m², år. Krav på installerad effekt är areaberoende och därmed olika för byggnaderna. Det beräknades till < 29,4 kw för hus 1, < 29,4 kw för hus 2, < 29,9 kw för hus 3 och < 23,6 kw för hus 4. Den genomsnittliga värmegenomgångskoeffi cienten U m får inte överstiga 0,4 W/m²K. Byggnadens specifi ka energianvändning [kwh/m 2, år] Tabell 1 Krav enligt BBR 20 Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittlig värmegenomgångskoeffi cient U m [W/m 2 K] < 55 < 4,5+0,025*(A temp - 130) < 0,40

Sidnr. 4 Antagande och beräkningsförutsättningar Värmepump COP-värden för bergvärmepump är med marginal satt till 2,5 för varmvatten och till 3 för värme. Genomsnittlig COP är satt till 2,78. Översiktsplan av husen Energibalansberäkningen har utförts för de rödmarkerade husen numrerade från 1 till 4. Hus 4 Hus 3 Hus 2 Hus 1 Situationsplan Konstruktion Beräkningen grundar sig på U-värden i tabell 2 för byggnadsdelar i klimatskalet. Byggnadsdel Isoleringstjocklek [mm] U-värde [W/m²K] Yttervägg 215 0,205 Källarvägg 100 0,338 Snedtak 350 0,116 Grundplatta 250 0,116 Fönster och glaspartier 1,2 Tabell 2 Byggnadsdelar i beräkningen. Isolertjocklekar och värmegenomgångskoeffi cienter för klimatskalet

Sidnr. 5 Köldbryggor Köldbryggor har beräknats enligt tabell 3 nedan: Längd Psi (W/mK) Hus 1 o 2 Hus 3 Hus 4 Kant platta på mark 0,140 57,6 53,2 29,1 Bjälklagskant 0,075 216,1 225,0 196,3 Balkong 0,075 58,5 58,5 48,6 Takfot 0,030 72,7 72,7 51,3 Nock 0,020 36,4 36,4 25,7 Takkupa 0,100 10,0 10,0 10,0 Stålregel 0,100 154,0 154,0 123,2 Tabell 3 Köldbryggor Luftläckage Luftläckage har satts till 0,4 l/s, m2 vid +/- 50 Pa. Vindskyddsfaktorer är satta till e = 0,05 och f = 15. Ventilation Byggnaderna ventileras med ett från- och tilluftssystem med återvinning, ett så kallat FTX-system. Aggregatet har simulerats med ett SFP-tal på 1,5 samt en temperaturåtervinningsverkningsgrad på 79,5 %. Däröver antas att varje lägenhet har en kolfi lterfl äkt som är igång 0,5 h/dygn men som enligt SVEBY:s brukarindata inte behöver räknas med. Källare och trapphus ventileras med frånluftsventilation. Ventilationsfl ödet för de olika husen är satt enligt tabell 4. Innetemperatur i lägenheter simuleras med 21 C, i trapphus med 18 C, källaren, cykelrum och teknikrum med 10 C. Rumsluftfl öde l/s Källar- och trapphus l/s Hus 1 och 2 309,2 88,7 Hus 3 308,5 95,1 Hus 4 257,4 78,6 Tabell 4 Ventilationsfl öden. För köksfl äktar genomsnittliga fl öden. Vädringspåslag För vädring är satt ett påslag på energianvändning om 4 kwh/m 2 värme, antaget enligt SVEBY:s brukarindata. Dessa 4 kwh /m 2 är sedan försörjda av värmepump med COP 2,78. Varmvatten Behovet av varmvatten är beroende av brukarnas vanor och beteenden samt vilken typ av blandare etc som fi nns installerad. I beräkningen användes 20 kwh/m 2, år då individuell debitering av varmvatten antas. Detta enligt SVEBY:s brukarindata. Värmetillskott från internlaster Solinstrålning, personer och apparater/belysning avger värme vilket minskar värmebehovet. Delar av detta värmetillskott tillgodoräknas vid energiberäkningen. 78 % av avgiven värme från hushålls- och fastighetsenergin anses bidrar till uppvärmning av byggnaden. Personvärmen har simulerats med 80 W/person under 14 timmar per dygn.

Sidnr. 6 Fastighetsenergi Energiposten fastighetsenergi omfattar el till pumpar, fl äktar, belysning i allmänna utrymmen, el till hiss etc. Underposterna har beräknats i PHPP med utgångspunkt av SVEBY. Då hissarna betjänar få lägenheter har energianvändningen för hissar satts till 1,2 hissar istället för 2 i hus 1-3 och 0,75 hissar istället för 1 i hus 4. Till detta har en uppskattning av övrig fastighetsel lagts. Säkerhetsmarginal Det fi nns alltid en del osäkerheter i energiberäkningar som t.ex. uppskattning av indata för brukarvanor, klimat och köldbryggor. BBR 20 hävdar att Vid beräkning av byggnadens förväntade specifi ka energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifi ka energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. vilket medför att en säkerhetsmarginal om 2 kwh per m 2 inkluderats i beräkningsresultat. Utöver detta klarar byggnaderna ändå kravet för specifi k energianvändning med en marginal om runt 20 %. Resultat Hus 1 och 2 Genomsnittligt U-värde på 0,375 W/m 2 K Specifi k energianvändning, uppdelning [kwh/m²(a temp ), år] Värmebehov Rumsuppvärmning 17,2 efter värmepump: 47,8 Tappvarmvatten (exkl. VVC förluster) 7,8 efter värmepump: 21,6 Fastighetsenergi Fläktar, pumpar 4,6 Övrig fastighetsenergi, t.ex. hiss, belysning 10,3 Summa energianvändning 39,9 Andra tillägg Vädringspåslag 1,4 efter värmepump: 4,0 Okända värmeförluster 2 Total specifi k energianvändning 43,3 kwh/m²(a temp ), år Beräknad specifi k energianvändning är 43,3 kwh/m 2, år inklusive vädrings- och säkerhetspåslag. En säkerhetsmarginal bör enligt BBR 20 tillämpas. Marginalen till BBRs krav på 55 kwh/m 2, år är 21,3 %. Effektbehov för Hus 1 och 2 är 24,8 kw. Maximal effekt enligt BBR är 29,4 kw.

Sidnr. 7 Hus 3 Genomsnittligt U-värde på 0,375 W/m 2 K Specifi k energianvändning, uppdelning [kwh/m²(a temp ), år] Värmebehov Rumsuppvärmning 17,3 efter värmepump: 48,2 Tappvarmvatten (exkl. VVC förluster) 7,8 efter värmepump: 21,6 Fastighetsenergi Fläktar, pumpar 4,6 Övrig fastighetsenergi, t.ex. hiss, belysning 10,2 Summa energianvändning 39,9 Andra tillägg Vädringspåslag 1,4 efter värmepump: 4,0 Okända värmeförluster 2 Total specifi k energianvändning 43,3 kwh/m²(a temp ), år Beräknad specifi k energianvändning är 43,3 kwh/m 2, år inklusive vädrings- och säkerhetspåslag. En säkerhetsmarginal bör enligt BBR 20 tillämpas. Marginalen till BBRs krav på 55 kwh/m 2, år är 21,2 %. Effektbehov för Hus 3 är 25,1 kw. Maximal effekt enligt BBR är 29,9 kw. Hus 4 Genomsnittligt U-värde på 0,364 W/m 2 K Specifi k energianvändning, uppdelning [kwh/m²(a temp ), år] Värmebehov Rumsuppvärmning 17,8 efter värmepump: 49,4 Tappvarmvatten (exkl. VVC förluster) 7,9 efter värmepump: 22,1 Fastighetsenergi Fläktar, pumpar 5,0 Övrig fastighetsenergi, t.ex. hiss, belysning 9,2 Summa energianvändning 39,9 Andra tillägg Vädringspåslag 1,4 efter värmepump: 4,0 Okända värmeförluster 2 Total specifi k energianvändning 43,4 kwh/m²(a temp ), år Beräknad specifi k energianvändning är 43,4 kwh/m 2, år inklusive vädrings- och säkerhetspåslag. En säkerhetsmarginal bör enligt BBR 20 tillämpas. Marginalen till BBRs krav på 55 kwh/m 2, år är 21,1 %. Effektbehov för Hus 4 är 19,8 kw. Maximal effekt enligt BBR är 23,6 kw.

Sidnr. 8 Resultatsammanfattning Byggnadens specifi ka energianvändning [kwh/m 2, år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittlig värmegenomgångskoeffi cient U m [W/m 2 K] Krav BBR 20 < 55 < 4,5+0,025*(A temp -130) < 0,40 Hus 1 och 2 43,3 24,8 (max 29,4) 0,375 Hus 3 43,3 25,1 (max 29,9) 0,375 Hus 4 43,4 19,8 (max 23,6) 0,364 Tabell 5 Jämförelse mot BBR 20 Referenser Boverkets byggregler BBR 20, Boverkets författningssamling 2013:14 Per Levin: Brukarindata bostäder, version 1.0, 2012-10-10, SVEBY, Stockholm