LokalEko 2 2014 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Miljömål Miljömålet levande skogar från ord till handling i länet Katning: stamskador som efterliknar brandljud på hänsynstallar vid Nybodknätten i Härjedalen. Foto: Mats Ricklund Hösten 2012 påbörjades arbetet med att revidera de lokala miljömålen där Skogsstyrelsen har ansvaret för miljömålet Levande skogar. I lokaleko nr 1 2013 kunde man läsa om hur miljömålsarbetet kring Levande skogar i Jämtlands län växte fram och nu står det nya regionala miljömålsprogrammet klart. Det regionala miljömålsarbetet har två komponenter ett regionalt miljömålsprogram och ett regionalt åtgärdsprogram. Rapporten går att läsas i sin helhet på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/jamtland (dnr:501-4254-2013). Jämtlands län ligger i framkant vad gäller miljömålsarbetet och framtagandet av ett regionalt åtgärdsprogram vilket är ett bevis på gott samarbete med aktörerna inom skogsnäringen, andra parallella näringar, ideella-, kommunala- samt statliga organisationer. De åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet har en aktör som själv utformat och avgränsat åtgärden och åtagit sig att genomföra den. Åtgärdsprogrammet är ett levande dokument. Information från Skogsstyrelsen Skogligt Forum - Levande skogar Förutom att vara samordnaren för miljömålsarbetet är Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen några av många aktörer som genomför konkreta åtgärder. Skogsstyrelsens egen åtgärd är ett skogligt forum för att effektivisera, samordna och sprida information. Tanken är att ha två träffar per år, höst och vår, oftast i fält. Detta är fortsättning på sidan 3
Personal & adresser Vi som jobbar på Norra Jämtlands distrikt Svenstavik Hammarstrand Bräcke Vi som jobbar på Södra Jämtlands distrikt Åre Strömsund Krokom Östersund Om distriktet Norra delen av Jämtland omfattande de fyra kommunerna Åre, Krokom, Strömsund och Östersund är Norra Jämtlands distrikt. Distriktet är ett av 8 inom region Nord. Skogsmark (hektar): 1 200 000 Privata: 610 182 Övriga: 589 818 Krokom Forsbergs väg 1 831 32 Krokom Tfn 0640-175 40 Fax 0640-627 08 Strömsund Storgatan 14 835 35 Strömsund Tfn 0670-64 84 50 Fax 0670-61 42 23 Järpen Strandvägen 1 830 05 Järpen Tfn 0647-66 55 70 Fax 0647-61 15 08 Östersund Infanterigatan 18 831 32 Östersund Tfn 063-19 45 70 Fax 063-51 22 38 Krokom Barbro Eriksson 0640-175 47 Hans Karlsson 0640-175 42 Alf Pedersen 0640-175 44 Inger Sandström 0640-175 52 Jörgen Sundin 0640-175 45 Gunnar Tengström 0640-175 46 Strömsund Anders Griph 0670-64 84 55 Maja Ramström 090-15 83 37 Frederik Rosendahl 0670-64 84 52 Susanne Wiik 0670-64 84 58 Järpen Peter Newman 0647-66 55 72 Uno Nilsson 0647-66 55 73 Östersund Anna-Karin Mähler Distriktschef 063-19 45 80 Erik Kretz Föräldrarledig t.o.m. augusti 063-19 45 74 Terese Olofsson 063-19 45 82 Per-Olov Ringnér 063-19 45 84 Henrik Wikström 063-19 45 86 Lena Zachrisson 063-19 45 83 Sveg Om distriktet Södra Jämtlands distrikt omfattar kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och Härjedalen och är ett av region Nords 8 distrikt. Skogsmark (hektar) 1 355 000 Privata 712 000 Övriga 643 000 Hammarstrand Skalgränd 2A 840 70 Hammarstrand Tfn 0696-171 90 Fax 0696-557 03 Bräcke Hantverksgatan 18 840 60 Bräcke Tfn 0693-66 12 40 Fax 0693-66 18 27 Stenstavik Stationsvägen 7 Box 8 840 40 Stenstavik Tfn 0687-58 13 50 Fax 0687-514 32 Sveg Herrögatan 2 842 32 Sveg Tfn 0680-554 40 Fax 0680-71 12 36 Hammarstrand Anette Arvidsson 0696-171 95 Gullik Nilsson 0696-171 92 Åsa Roos 0696-171 93 Bräcke Peter Lundgren 0693-66 12 45 Bo Magnusson 0693-66 12 44 Barbro Norberg 0693-66 12 42 Maria Strand 0693-66 12 43 Svenstavik Johan Agestam Distriktschef 0687-58 13 55 Lars Andersson 0687-58 13 54 Lars-Eric Ericsson 0687-58 13 58 Magnus Frimodig 0687-58 13 56 Lars Hammarfalk 0687-58 13 53 Jessica Jonasson 0687-58 13 52 Sveg Lisa Classon 0680-554 45 Mats Fredriksson 0680-554 48 Inger Hallgren 0680-554 46 Anders Ryberg 0680-554 43 Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren www.skogsstyrelsen.se Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand
fortsättning från sidan 1 ett ypperligt tillfälle för Skogsstyrelsen att följa upp de övriga åtgärderna. I slutet av oktober ifjol gick startskottet för den första träffen där ett gäng samlades vid foten av Sonfjället vid Dalsvallen. Markvärd för dagen var Bergvik Skog AB och ciceron Ingemar Mäkitalo, Stora Enso. Senare på dagen informerade Jan Weslien från Skogforsk om storskalig naturvårdande skötsel av tallskogar med höga naturvärden. I Nyboknätten bedriver Skogforsk ett projekt där olika naturvårdande skötselåtgärder kommer att beprövas och utvärderas, med fokus på produktion med förstärkt hänsyn. Exempel på dessa hänsynsåtgärder inkluderar högkapning, katning (se bild på sid 1), stamläggning, punktbränning och naturvårdsbränning. Forumträffar 2014 Det är fastställt två träffar under 2014, en träff i april där Svenska kyrkan och Härnösand stift tillsammans med Länsstyrelsen i Jämtlands län är värdar för dagen. Temat var att ta del av Svenska Kyrkans naturvårdande skötselåtgärder i en kalkbarrskog utanför Gällö där stormen Ivar härjade rejält samt där det återfunnits ett ödesböle. Deltagarna fick information kring både kulturmiljöer samt åtgärdsprogrammet och dess hotade arter. Ett ödesböle återfinns på marken och information kring kultur, åtgärdsprogrammet och dess hotade arter samt Natura 2000 vattenmiljöer var intressanta inslag. En träff är inplanerad den 16:e oktober där vi ser fram emot SCA Skog:s värdskap med temat hur förhindra körskador. Text: Peter Newman & Jessica Jonasson Utmärkelse NOR Nit och redlighet i rikets tjänst Agneta Jacobsson I april utdelades utmärkelsen NOR för Nit Och Redlighet i rikets tjänst, till Agneta Jacobsson. Utmärkelsen delas ut till de som arbetat i statens tjänst i 30 år. Agneta som varit anställd på Krokomskontoret sedan 1984 har nu också slutat sin anställning hos oss på Skogsstyrelsen. Agneta har som administratör varit sina arbetskamrater behjälplig med registrering av avverkningsanmälningar, brevutskick, ansvarat för tjänstebilar mm. Vi kommer att sakna Agneta och hennes hjärtliga skratt så att tårarna sprutade. Hon har varit en omtänksam arbetskamrat och vi önskar henne ett bra liv som friherrinna! Text & foto: Barbro Eriksson
Ledaren Tillsammans gör vi skillnad! Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen Upparbetning och utforsling av virket som föll i samband med stormarna i slutet av förra året pågår för fullt. Många aktörer inom skogsbruket har utökat antalet maskinlag, kallat in mer transportkapacitet och planerar för så kallade tillfälliga virkesterminaler. För dig som skogsägare inom det stormdrabbade området är det viktigt att du bildar dig en uppfattning om hur det ser ut på din fastighet. Har du inte själv möjlighet att undersöka det så be någon som du känner förtroende för. Enligt Skogsvårdslagen måste allt virke utöver 5 m 3 sk ut ur skogen senast den 15 juli. Anledningen är att man på så vis motverkar större granbarkborre-angrepp. En risk är annars att vi bygger upp en stor population av granbarkborrar med hjälp av kvarliggande stormfälld gran. När den kvarvarande stormfällda granen inte längre duger som yngelmaterial för insekterna, angriper de stående skog. Ett scenario som vi vill undvika och där vi tillsammans kan göra skillnad! I detta avsnitt av LokalEko kan du även läsa om återväxter. I norra delen av länet har vi under hela 2000-talet haft upprepade sorkangrepp. Detta har resulterat i att vi på många håll har extremt dåliga föryngringar. Här krävs det att vi alla tar ett ansvar. Skogsägare genom att ha koll på sina senaste avverkade objekt, skogsbruket genom att marknadsföra avtal om markberedning och plantering vid köp av en avverkning och vi inom myndigheten genom att informera och följa upp. Då kommer vi att se en skillnad på återväxtresultaten framgent. Anna-Karin Mähler Norra Jämtland Året 2014 är och kommer att vara ett år fyllt av utmaningar för oss inom skogen, men det är vi tillsammans som kommer att påverka resultatet av det! Ha en skön vår och sommar i skog och mark! Anna-Karin och Johan Johan Agestam Södra Jämtland
Skogsskador Upptäck stormskador, snöbrott och plantskador Våren ger dig möjligheten att gå ut i skogen och upptäcka stormskador, snöbrott och fortfarande ha tid att undvika att skadeinsekter hinner utnyttja det skadade virket. Plantor som nyligen satts är också lättare att se innan hygget grönskar. Våren är helt enkelt en bra tid att inhämta information om din skogs tillstånd. När våren kommer blir dagarna långa, vädret mildare och ofta är det fantastiskt skönt att vara i skogen. Vi vill uppmana dig till att passa på att gå över din fastighet. Stormen kom I slutet av 2013 kom stormarna Hilde och Ivar till länet och gjorde mycket skada på vissa områden. Nu hoppas vi att du redan har sett över din fastighet och beställt upparbetning av det stormfällda virket. Du som ännu inte har hunnit eller kunnat vara ute och tittat till din fastighet, gör det! Tveka inte att be om hjälp med översynen om du inte har möjlighet att göra det själv. Det är viktigt att vi så snabbt som möjligt får ut virket ur skogen. Detta för att minska risken för stora insektsangrepp. Om det är både gran och andra trädslag som har skadats, bör ni prioritera att ta reda på granen då granbarkborren kan orsaka allvarliga skador på din skog. Inom Jämtlandsdistrikten är det Strömsunds och delar av Krokoms kommuner, Östersunds kommun söder om Brunflo, Bergs och Härjedalens kommuner öster om E45 samt Bräcke och Ragunda kommuner som drabbats mest. Men vi har också sett att det inom spridda delar i resten av länets kommuner finns skog som har blåst omkull. Snöbrott I vinter har snöbrott inte orsakat så stora skador men det förekommer i vissa områden. Här finns också risk för att skadeinsekter kan massföröka sig. Liggande granar efter stormen Hilde. Illustratör: Martin Holmer Lagen kräver Skogsvårdslagen kräver normalt sett att allt virke över fem skogskubikmeter (5 m 3 sk) som kan nyttjas av granbarkborre eller större märgborre ska vara bortforslat senast den 15 juli. (3 m 3 sk i bekämpningsområdena Strömsunds kommun utom Frostvikens socken, Östersunds kommun, Ragunda, och Bräcke kommuner). Fakta Granbarkborrens borrhål där den krupit in och lagt ägg under den färska barken. Liggande skadad skog ger stora populationer Det är just granbarkborrens svärmning som vi är rädda för i samband med skadad skog. Granbarkborren får om virket ligger kvar en enorm mängd material att föröka sig i. Och stora möjligheter till att föröka sig leder till stora nya generationer granbarkborrar som sedan flyger ut och skadar den stående granskogen och med det förstör stora virkesvärden. Granbarkborren svärmar När temperaturen når +18 grader börjar granbarkborren sin svärmning. Detta inträffar i regel i maj-juni. De letar då upp färska vindfällen och torkstressade stående granar. I dessa vindfällen kläcks den nya generationen granbarkborrar som i slutet av juli flyger ut och gör näringsgnag i stående granskog för att sedan gå ner i marken för invintring. Våren därpå svärmar de och nya granbarkborrar blir åter till. fortsättning på nästa sida Foto: Bjarne Almqvist
fortsättning från föregående sida Planteringar Nu i vår när du går ytterligare ett varv på din fastighet för att se vad som hänt under vintern är dina föryngringsytor ett viktigt stopp. Går du över dem och bedömer att föryngringen lyckats och uppnår skogsvårdslagens krav är det bra. Om inte, bör en noggrannare stickprovskontroll utföras med en käpp eller ett snöre (se bild). Man bör egentligen redan några veckor efter att en plantering är utförd göra en första undersökning om plantorna skadats av snytbaggar eller dött av andra anledningar. För ju tidigare eventuella skador uppmärksammas desto bättre möjlighet finns att komplettera med nya plantor, men även att kunna reklamera plantor eller plantering. Speciellt i norra delarna av Jämtland har återväxtresultaten varit dåliga de senaste åren. Största orsaken har varit sorkangrepp på plantorna. Se också över era skogsförsäkringar. Täcker de sork-, brand- och stormskador? Klimatförändringar inte bara negativt Stormen som drog förbi är kanske ett led i de klimatförändringar som vi kommer få uppleva. Ofta får ordet klimatförändringar oss att tänka på negativa saker. Men det finns positiva saker som vi bör ta tillvara på i samband med att klimatet förändras. Redan nu ger till exempel klimatförändringarna möjlighet till ökad tillväxt. Här i norr gör det varmare klimatet att tillväxten i skogen blir högre. Den som genom en god skogsskötsel tar tillvara på dessa möjligheter och undviker skador, kan få en bättre ekonomi samtidigt som en ökad användning av skogsråvara i stället för oljebaserade produkter och bränslen minskar klimatpåverkan. För det är på längre sikt just anläggning av den nya skogen där vi har störst möjlighet att påverka framtida skogsproduktion. Det gör du genom att använda förädlade plantor och se till att föryngringen utvecklas på ett bra sätt. Helt enkelt välj nog- Sorkbetad tall. grant och vårda rätt. Tänk också på att sprida riskerna genom att plantera fler än ett trädslag där det är möjligt. Mer information finns på: www.skogsstyrelsen.se samt www.kunskapdirekt.se Foto: Jörgen Sundin Text: Bjarne Almquist & Barbro Eriksson Skogsskador Granrost i Västjämtland Kanske har du som bor eller reser i Västjämtland sett mystiskt gulbrunfärgade barr på granar? Då är det sannolikt granrost du sett. Liknande angrepp kan också orsakas av granens gråbarrsjuka och är orsakade av svamp. Symptom På sommaren får de angripna årsbarren gulgröna tydligt avgränsade tvärband. Fruktkropparna utvecklas på hösten. De angripna barren sitter kvar över vintern och den gula färgen i grenspetsarna syns tydligt mot den vita snön. Skoglig betydelse Angreppen kan orsaka viss tillväxtminskning men mycket sällan med dödlig utgång. Mest yngre, ofta undertryckta granar angrips. Det kan vara mycket iögonenfallande inom vissa områden med en gulbrun färgskiftning på granskogen. Har iakttagits i västra Jämtland nu i vår, speciellt i höjdlägen. Text & foto: Jörgen Sundin
Varning för rotvältor och stormfällda träd!! Gå inte intell en rotvälta så här! Livsfara! Foto: Barbro Eriksson Gå runt rotvältorna Vinterns stormar har lämnat många rotvältor efter sig, ibland nära bostadsområden, skolor och strövområden. Nu börjar marken tina och rotvältorna kan då plötsligt slå igen som livsfarliga råttfällor. Farlig lekplats Barn lockas av halvliggande stammar som inbjuder till lek, klättring och kojbyggande. Men det kan vara livsfarligt att röra sig på och i närheten av dessa träd. Trädstammar som ligger i spänn kan utan förvarning röra sig och krossa armar och ben. Kvistar och stamdelar kan plötsligt falla ner med stor kraft. Klättra aldrig på virkeshögar Vid avverkning läggs det upp virkeshögar vid vägen. Tala om för barnen att det är livsfarligt att klättra på dessa. En stock väger mer än hundra kilo. När den kommer i rörelse är den en dödsfälla. Håll riskavstånd till skogsarbete Gå inte nära där skogsarbete pågår med maskiner. Säkerhetsavståndet är ofta hundra meter eller mer på grund av risken för flygande smådelar om sågkedjan brister. Maskiner kan också fälla träd som i sin tur råkar fälla andra träd. Vid motorsågsarbete gäller minst två trädlängders avstånd. Respektera varningar Nära bostadsområden kan avspärrningar och skyltning varna för att skogsarbete pågår, respektera alltid dessa varningar. Må bra i skogen Skogen är en fantastisk resurs för hälsa och välbefinnande. Skogen är också ett inspirerande klassrum och utflyktsplats. Tänk på säkerheten!
SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER Höj värdet på din fastighet Investera i en skogsbilväg För att lyckas med en lämplig skogsbilväg krävs en effektiv projektering och rätt byggteknik. En välanpassad och funktionell skogsbilväg ger dig goda förutsättningar för: Ökad tillgänglighet God skogsvård Virkestransporter året runt Minimera skogsskötsel- och avverkningskostnader Minsta möjliga miljöpåverkan Skogsstyrelsen erbjuder vägnätsplanering, upprustning och underhållsplanering, vägspecialistutbildningar mm. För mer information www.skogsstyrelsen.se/produkter 020-35 90 00 SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER NYA KRAV FÖR motorsåg! ÄR DU KÖRKLAR? Nu har de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket börjat att gälla. De innebär att du senast den 1 januari 2015 måste ha dokumenterade kunskaper för att få använda motorsåg. Välkommen att utbilda dig hos oss i Jämtland! För mer information och anmälan gå in på www.skogsstyrelsen.se/kampanj eller ring oss på 020-35 90 00 Information om röjningsbehov på din fastighet Skogsstyrelsen skickar under maj månad brev med information till ett antal markägare i Bergs och Östersunds kommun, om att de kan ha röjningsbehov på sin fastighet. Du kanske är en av dem. Vi har med hjälp av analys av satellitbilder sett att det troligen finns behov av röjning på din skogsfastighet. Med detta brev vill vi dela med oss av informationen och göra dig uppmärksam på åtgärdsbehovet. I analysen använder vi satellitbilder som kan vara tagna för som mest 1,5 år sedan. Om det aktuella beståndet blivit röjt efter att bilden togs kan du bara bortse från den här informationen. Inget lagkrav på röjning, men Det finns inget lagkrav på att du ska röja, men många goda argument. Oavsett vilka mål och drivkrafter du har som skogsägare finns det stora vinster med att ha välskötta ungskogar. Röjnigsbehovet är stort Röjningsbehovet i den svenska skogen är fortsatt stort. Röjningen är en viktig åtgärd för det unga beståndets fortsatta utveckling, den gör mycket för skogens framtida värde. Av något skäl blir ofta röjningen eftersatt för många. De flesta är medvetna om att de har ett röjningsbehov. Tidsbristen i kombination med att många markägare inte längre bor kvar på fastigheten samt kostnaden för åtgärden är troligtvis anledningar som gör att röjningen i viss mån blir lidande. Hård konkurrens av löv. Just lövet konkurrerar hårt med barrträden och kan försämra beståndets kvalitetsutveckling lövet växer fort i ungdomen och röjningsbehovet kan uppkomma snabbt. Om man har en hög ambition med sitt skogsbruk och vill ha en hög kvalitet på sin skog är det väldigt viktigt att röja i tid. Hård och tidig röjning för stabilitet Ett annat viktigt argument med tanke på klimatförändringar är att tänka på att skapa bestånd som står stabila i storm. En hård och tidig röjning är något som flera forskare förespråkar för att skapa stabila rotsystem som står pall när stormarna river i trädkronorna. Att röjningen är en kostnad idag går inte att bortse ifrån men röjningen bör hellre ses som en investering. Kostnaden du har för röjningen idag går ofta att räkna hem redan vid första gallringen. Kontakta gärna oss på Skogsstyrelsen för råd! Text: Lisa Classon