1 ISBN 978-91-980248-8-3
2 INNEHÅLL 1. INLEDNING...3 1.1. Om musik... 3 2. LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL...4 2.1. Ljudlära (= akustik)... 4 2.2. Ljudkällan... 6 2.3. Sångrösten... 7 2.4. Hörseln... 8 3. MUSIKHISTORIA...9 3.1. Inledning & bakgrund... 9 3.2. Översikt 1... 10 3.3. Översikt 2...11 3.4. Musikinstrument; Äldst & först... 12 3.5. Klassisk musikhistoria epoker... 13 3.6. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 1... 14 3.7. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 2... 15 3.8. Bluesbaserad musik (rockhistoria)... 17 4. NOTSKRIFT & MUSIKTEORI...18 5. LINJENOTSKRIFT...19 5.1. Notsystem; Klaver; Stamtonerna... 19 5.2. Oktaver & hjälplinjer... 20 5.3. Förtecken... 21 5.4. Takter & taktartsbeteckningar... 22 5.5. Rytm & tidsvärden 1... 23 5.6. Rytm & tidsvärden 2... 24 5.7. Ojämna tidsvärden; punkteringar & bindebågar... 25 5.8. Tidsvärden sammanfattning... 26 5.9. Tempo & BPM (Beats per minute)... 27 6. INTERVALL...28 6.1. Grundintervall... 29 6.2. Analoga intervall... 30 7. SKALOR...31 7.1. Halvton, helton, dur & moll... 31 7.2. Kyrkoskalor (modus I-VII)... 32 7.3. Pentatonisk skala; bluesskalan... 33 8. ACKORD...34 8.1. Treklanger... 34 8.2. Grundackorden... 35 9. ACKORDBETECKNINGAR...36 9.1. Tabell... 37 10. STEGSYSTEM...38 11. FUNKTIONER...39 12. TONARTER & KVINTCIRKELN...40 13. ELGITARR ELBAS TRUMMOR...41 14. SKALOR ACKORD FINGERSÄTTNING...43 15. VAMPER (Ackordföljder)...47 16. TONHÖJDER/FREKVENSER...48 17. MUSIKPROGRAM...49 18. ORDLISTA...50 19. KÄLLOR (urval)...54 20. NOTPAPPER...55
VAD ÄR MUSIK? Ordet musik kommer från grekiskans mousiké, som inte betydde musik i modern mening. Det betydde ungefär intellektuell/själslig, och hade med teorier om musik att göra. Grekiskans motsvarighet till nutidens musik var snarast melos. VARFÖR MUSIK? 1. INLEDNING 1.1. Om musik Människan har hållit på med musik i åtminstone 43 000 år. Troligen längre än så. En del tror att neandertalarna skapade musik, inte människan. Att musik funnits så länge talar för att musik Man har ofta använt ord som spel och lek (play) för musik. Musik är roligt. På svenska användes inte ordet musik förrän på 1600-talet. Idag används ordet musik över nästan hela världen. Det beror på västvärldens dominans. Politiska och religiösa makthavare verkar alltid ha försökt kontrollera hur musik låter och vad människor lyssnar på för musik. Det beror antagligen på att de insett hur viktigt musik är. Att de varit har väldigt stor betydelse för oss. Att musik är viktigare än man tror. Många har försökt komma fram till vad musik är. Det finns många teorier, men det enda man säkert vet är att musik låter. ORDET MUSIK rädda för musikens makt, eftersom musik kan påverka människor på allvar. Även i demokratier försöker makthavare påverka vad människor lyssnar på. Det är ett syfte med kulturpolitik. Varför ska man ha musik i skolan? Är det inte viktigare att satsa på ämnen som matematik och språk? Frågan har egentligen redan besvarats ovan: människan har hållit på med musik i tiotusentals år. Musik finns i alla kulturer och de flesta lyssnar på musik varenda dag. Det talar för att musik är väldigt viktigt. Man bör ha koll på allt som är viktigt. Därför är musikämnet viktigt. MAKT & MUSIK Och politiska, ekonomiska och religiösa makthavare försöker ständigt manipulera oss med hjälp av bl.a. musik. Kunskap är viktigt om man ska kunna genomskåda manipulation. 3
2. LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL 2.1. Ljudlära (= akustik) LJUD ÄR VÅG- RÖRELSER TON BRUS HASTIGHET= TONHÖJD= FREKVENS A 4 = 440 Hz År 1939 bestämdes att utgångspunkt för musiktonhöjder ska vara A 4 = 440 Hz (gamla A 1 ). Det är en ISO-standard (= International Organization for Standardization) som ska gälla överallt. Ljud (ljudenergi) är mekaniska vågrörelser som sprids via media (gaser, vätskor och fasta kroppar). När sådana vågrörelser når örat och tolkas av hjärnan hör vi ljud. Vågrörelserna kallas också svängningar. TONER skapas av regelbundna vågrörelser som upprepas många gånger. BRUS skapas av oregelbundna våglängder som inte upprepas. Både toner och brus används i musik. Tonhöjden bestäms av vågrörelsens hastighet. Ju högre hastighet, desto högre tonhöjd. Tonhöjd kallas också frekvens, eftersom frekvens anger hur ofta något sker. Tonhöjder anges i antalet vågrörelser eller svängningar per sekund. Måttenhet = Hz (Hertz). 440 Hz betyder tonhöjden som uppstår när svängingarna upprepas 440 gånger per sekund. Människans höromfång = 20-20 000 Hz (= svängningar per sekund). Ultraljud = 20 000 Hz och uppåt (uppfattas inte som ljud av människan). Infraljud = 20 Hz och nedåt (uppfattas inte som ljud av människan). Många djur hör fler frekvenser än människan. Fladdermöss orienterar sig med signaler på ca 100 000 Hz (= svängningar per sekund). 4
5 DELTONER SOUND KLANG STORLEK= LJUDSTYRKA= AMPLITUD En ton består oftast av många olika toner, trots att det låter som en enda ton. På samma sätt som vitt ljus består av många olika färger. Sådana toner kalllas sammansatta eller komplexa toner. Ljudstyrkan bestäms av vågrörelsens storlek. Ju större (högre) vågrörelse, desto starkare ljud. Vågrörelsens storlek kallas amplitud. Ljudnivån anges i decibel (db). Sådant som har med ljudnivåer i musik att göra kallas dynamik. De enskilda tonerna i en sammansatt ton kallas deltoner. Tillsammans bildar deltonerna ett klangspektrum, som bestämmer soundet. Den lägsta deltonen kallas grundton och är den ton man spelar eller sjunger. Ibland kallas övriga deltoner övertoner. De harmoniska deltonerna utgör naturtonsserien. 195 db = maximalt ljudtryck i luft (vid högre nivåer uppstår chockvågor) 180 db = kanonskott (trumhinnan spricker) 120-130 db = smärtgräns 105-125 db = rockkonsert 90-115 db = disco/klubb 80-100 db = lågmält liveband 70 db = stark trafik 50-70 db = samtal 50-60 db = bakgrundsmusik 10 db = lövsus i svag vind 0 db = det svagaste ljud människan kan uppfatta - 20 db = det svagaste ljud en hund kan uppfatta
LJUD- KÄLLAN SLAG- VERK BLÅSIN- STRU- MENT LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL 2.2. Ljudkällan Ljudkällan = där ljud alstras/skapas. Ljud uppstår när tillförd energi omvandlas till ljudenergi (vågrörelser). Strängar är elastiska kroppar. Det betyder att när man drar i eller slår till en sträng, strävar den efter att återta sin ursprungliga form. Under tiden som den gör det, uppstår ljud. Så fungerar bl.a. gitarr och piano. På stråkinstrument alstras ljud p.g.a. friktion mellan stråkens tagel och strängen. Stråken drar med sig strängen en liten bit i stråkriktningen. Vid en viss punkt åker strängen tillbaka. Detta upprepas om och om igen när man drar en stråke över en sträng. Slagverk påminner om stränginstrument, för när man slår till ett trumskinn blir det en liten buckla i skinnet. Ljud uppstår när bucklan rätas ut. STRÄNGIN- STRUMENT Ljud kan uppstå när en (komprimerad) luftström stöter på hinder. En pulserande luftström uppstår när luftströmmen släpps igenom/stoppas av ett hinder. Så fungerar bl.a. rösten (stämbanden pulserar), brass- (läpparna pulserar) och rörbladsinstrument (rörbladet pulserar). På flöjtinstrument uppstår ljud genom att ett smalt luftband bryts mot en kant. 6
Sångrösten är troligen det äldsta, viktigaste och vanligaste musikinstrumentet. Människor sjunger över hela världen och det finns många olika sångsätt. På 1800-talet började man skapa vetenskapliga metoder för hur SÅNG & SAMHÄLLE SÅNGRÖSTEN BESTÄMMER TONARTEN KASTRAT- SÅNG LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL 2.3. Sångrösten man skulle sjunga här i Europa. Man menade att det bara fanns ett enda riktigt sångsätt alla andra var felaktiga och/eller farliga. Det var arrogant och insnöat. Människan har sjungit i mer än 43 000 år vem kan tro på att det Samhällsförändringar påverkar sång. Under antiken verkar det ha varit lika vanligt med manliga som med kvinnliga sångare. Men när kristendomen dominerade Europa från 800-talet till 1800-talet var det manlig sång som Alla sångare har ett bestämt omfång. Därför är det omöjligt för sångare att sjunga vissa toner, i synnerhet om man vill att det ska låta bra. Därför ska sångaren bestämma tonarten. Instrument har inte sådana begränsningar. I tusentals år har man kastrerat pojkar före målbrottet för att de inte ska genomgå ett normalt målbrott utan behålla sina ljusa barnröster livet ut. skulle dröja till 1800-talet innan man förstod hur man ska göra? I själva verket finns det många sångsätt som fungerar hur bra som helst. Sammanhanget avgör vad som är rätt och fel. gällde. Kvinnor sjöng förstås, men fick sällan vara med i fina sammanhang. Det berodde på den kristna kyrkans kvinnosyn. Men på 18/1900-talen förlorade kyrkan inflytande. Idag finns fler kvinnliga än manliga sångare. För hundra år sedan Sådan könsstympning har varit vanlig även i Europa, fr.a. i den katolska kyrkan och inom operan. På 16/1700-talen var de i särklass största europeiska sångstjärnorna kastrerade sångare. Den sista europeiska kastratsångaren dog 1922. skulle kvinnliga sångare sjunga mjukt och vakert. Idealet var att låta lite flickaktig. Det återspeglar dåtidens kvinnosyn. Idag kan kvinnor sjunga på många olika sätt. Det beror på att samhället förändrats. RÖST- TYPER Sångröster delas in i olika typer, beroende på hur högt/lågt man kan sjunga. Som regel har män större omfång än kvinnor, tack vare falsett-rösten. 7
YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT HÖRSELSKADOR LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL 2.4. Hörseln Ljud når de inre hörselorganen via ytterörat. Ljudvågorna fångas upp av öronmusslan och leds in till trumhinnan via hörselgången. Trumhinnan är en 0,4 mm tunn hinna, som sätts i rörelse av ljudvågorna. Därmed omvandlas ljudenergi till mekanisk energi. På trumhinnans insida sitter hörselbenen (människans minsta ben). Dom leder vibrationerna från trumhinnan till hörselsnäckans ovala fönster. I mellanörat regleras volymen eller ljudstyrkan. Svagt ljud förstärks och alltför starka ljud försvagas. Vibrationerna når innerörat via det ovala fönstret, en tunn hinna som sitter i hörselsnäckans ände. Hörselnäckan är fylld med lättflytande vätska, som påverkar hörselcellerna. Där omvandlas vågrörelserna till elektriska impulser, som via hörselnerven leds till hjärnan, där ljud tolkas. Hörselorganen är oerhört känsliga. Därför sitter de långt in i skallen, väl skyddade. Men ibland räcker inte kroppens skyddsmekanismer till. T.ex. när man utsätts för plötsliga starka ljud, som skyddsmuskeln tensor tympani inte hinner dämpa. I synnerhet om man är trött eller berusad. Man kan också nöta ner hörseln genom att lyssna för länge på musik med slutna hörlurar. Hörseln ska räcka hela livet: var försiktig. 8
FÖRHISTORISK VAD ÄR DET? Vad fanns FÖRE historien? 3. MUSIKHISTORIA 3.1. Inledning & bakgrund LÄMNINGAR KÄLLOR KÄLLKRITIK Tiden före skrivspråken kallas förhistorisk tid. Det beror på att historiker traditionellt utgår från skrivna källor. Förhistorisk tid betyder alltså tiden före den tid historiker beskriver. De första skrivspråken skapades i Mellanöstern och Egypten på 3 000-talet före Kristus. Det man vet om tiden Historiker undersöker (analyserar) lämningar från äldre tider och drar slutsatser utifrån dem. Lämningar som används så kallas källor. Det är oerhört viktigt att källor undersöks och jämförs med andra källor så man vet hur pålitliga de är. Det kallas källkritik. före skrivspråken bygger bl.a. på arkeologi (= fornkunskap) och naturvetenskapliga undersökningar av olika slags lämningar. Tack vare den tekniska utvecklingen vet man mycket mer idag än för bara några år sedan. Blombos-grottan i Sydafrika där man funnit lämningar efter människor som är minst 75 000 år gamla. VIKTIGA ÅRTAL (UNGEFÄRLIGA) Musik låter, så huvudproblemet för musikhistoriker är att det inte finns några riktiga källor från tiden före 1800-talets slut, när inspelningstekniken skapades. Noter, bevarade musikinstrument etc. ger bara en vag bild av hur musik faktiskt låter. 13,7 miljarder år: Big Bang 4,54 miljarder år: jorden skapas 6 miljoner år: människan och schimpansen går skilda vägar 3,2 miljoner år: Lucy, den äldsta kända föregångaren till människan 200 000 f.kr: den moderna människan skapas i nuvarande Etiopien 80 000 f.kr: människans definitiva utvandring från Afrika inleds 40 000 år f.kr: människan kommer till Europa 12-13 000 f.kr: klimatuppvärmningen gör att istäcket över Nordeuropa börjar smälta undan 11 000 f.kr: tack vare klimatuppvärmningen kommer de första människorna till Sverige (Tornedalen) via Finland 9
10 MUSIK ÄR INTERNATIONELL: VÅRA RÖTTER FINNS I ASIEN OCH AFRIKA Människan kan ha haft med sig musik från Afrika till resten av världen för ca 80 000 år sedan. Det skulle innebära att olika musiktyper världen över är dialekter av ett musikaliskt grundspråk från Afrika. Många av de uppfinningar vårt musikliv bygger på gjordes i Mesopotamien/Irak/Syrien och Afrika (notskrift, musikteori, tonförråd, musikinstrument etc). MESOPOTAMIEN 2 600 f.kr. Den äldsta detaljerade musikbeskrivningen gjordes i Mesopotamien ca 2.600 f.kr. Där beskrivs improviserad musik byggd av 7-tonsskalor (diatoniska skalor). NOTSKRIFT Skrivspråk skapades i Mesopotamien och Egypten på 3 000-talet f.kr. De första notskrifterna skapades ungefär samtidigt. Det är logiskt: båda använder tecken som symboler för ljud. 0-1900 Under antiken användes musik på i princip samma sätt som musik användes fram till 1900-talets början, när inspelningstekniken förändrade musiklivet i grunden. På 1500-talet etablerades ackordisk musik byggd på dur och moll. Man började göra musik MUSIKHISTORIA 3.2. Översikt 1 Man kan spela de mesopotamiska skalorna genom att bara använda pianots vita tangenter. Se vidare kyrkoskalor. Detta är grunden för gospel-, blues- och jazzbaserad musik. Kanske är det där det äldsta musikarvet förvaltas. byggd på melodi, ackord och bas. Det är fortfarande grunden för euroamerikansk musik. Både män och kvinnor har arbetat som yrkesmusiker, ett yrke som sedan antiken haft låg status. Musikteoretiker har haft högre status än musiker. Att teori anses finare än praktik är en del av arvet från grekisk antik. Människan har hållit på med musik i minst 43 000 år, troligen längre än så. Att människan har hållit på med musik så länge talar för att musik är viktigare än man trott. DANSMUSIK VÄRLDENS ÄLDSTA MUSIK? Noter användes som stöd för minnet och som ett sätt att beskriva musik. Inget tyder på att noter användes när man spelade och sjöng. Man lärde sig musik via tradering (genom att härma). Notskrifter från Mellanöstern importerades till Europa under antiken och medeltiden. Grunden för modern notskrift fanns på 1300-talet, men först på 1800-talet fick alltigenom noterad musik genomslag (klassisk musik). 1900-TALET På 1900-talet förändrades musiklivet i grunden. Dels p.g.a. inspelningstekniken (1880-talet) och el-instrumenten (1930-talet), och dels p.g.a. sociala och ekonomiska förändringar, som gjorde att vanliga människor själva kunde välja vilken musik de ville lyssna på. Att få välja själv är långt ifrån självklart. MINST 43 000 ÅR MUSIK Dansmusik är den enda musiktyp vi (tack vare bilder) vet att förhistoriska människor höll på med. Allt annat är gissningar. Att det finns noter kvar från antiken innebär inte att vi vet hur antikens musik lät. Det kräver att den som läser noterna har hört hur musiken ska låta, precis som man måste ha hört ett språk för att kunna uttala orden rätt.
11 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 Klassicism Romantik Modernism Renässans Barock Medeltid Många parallella musiktraditioner baserade kring musiker, särskilda lokaler etc. Standardisering Atonalitet Ljudkonst Vidgad tonalitet Bas/melodi i centrum Dur/moll-tonalitet Ackord Tonalitet Samklang 4 stämmor Noterad flerstämmighet (polyfoni). Mest 2/3-stämmigt. Ett kristet tonspråk införs i hela Europa (gregoriansk sång) Europeisk musik till Amerika fr.o.m. ca 1500. Amerikansk musik till Europa fr.o.m. ca 1570. Arabisk (islamitisk, nordafrikansk), orientalisk och judisk musikkultur till Europa. Fr.o.m. 1400-talet även zigensk musikkultur. Klassisk: estetisk musiksyn. 1 person skapar. Verket i centrum. MUSIKHISTORIA 3.3. Översikt 2 Oklassisk: retorisk musiksyn. Grupparbete. Musikern i centrum. Musik är i allmänhet ett kreativt grupparbete. Musikern är i centrum, inte musikverk. Musik beskrivs ofta i retoriska termer. Modern musik står i centrum. Litet eller inget intresse för historisk musik, med undantag för viss rituell musik, Improvisation ut ur klassisk musik Det tar ca 500 år att utveckla grunden för vår notskrift Det tar ca 500 år innan tonsättare skriver ner "allting" Inspelning Film Radio TV Video Nottryck Ackordanalys Musikautomater Mensuralnotskrift Tabulatur Nevmer Linjenotskrift Stravinsky Armstrong Beethoven Wagner Bach Haydn Mozart Monteverdi Lully Corelli Palestrina Lasso Dufay Desprez Leoninus Perotinus Machaut Landini Guido av Arezzo Hucbald Balbulus Ziryab Abul Hasan Symfoniorkester Kör Dirigent Rytmsektionen kvar i oklassisk musik Teknik och musik separeras i klassisk musik Korisk Elinstrument besättning Trumset Som tidigare, men nu även familjer. Bas/ackord-baserade ensembler (rytmsektion; generalbas) Heterogent ( spretigt ) klangideal. Solistisk besättning. Få praktiska läroböcker om musik. De som bevarats har oftast anknytning till kyrkomusik. Mängder av musikläroböcker publiceras. Praktiska böcker bygger på improvisation. Många arabiska/orientaliska musikinstrument till Europeiska versioner av Instrumentfamiljer Basinstrument. Gradvis mjukare Europa. importerade instrument klangideal. HISTORIA Gud (teokrati) Naturrätt Mänskliga rättigheter Kyrka kungamakt adel Medelklass Demokrati Medeltid Renässans Reformation Barock Upplysning Industrialism
12 MUSIKINSTRUMENT ÄLDST & FÖRST Musikhistoria 3.4. Musikinstrument; Äldst & först Musikinstrument av material som trä, ben, skinn etc har byggts i tiotusentals år. Men nästan alla har förstörts eftersom materialen är organiska och bryts ner. Världens äldsta musikinstrument är en 43 000 år gammal benflöjt (södra Tyskland). Pilbågen har funnits i tiotusentals år och är troligen grunden för stränginstrument. När människan börjar med metaller på 3 000-talet f.kr. byggs musikinstrument av metall, som slagverk och blåsinstrument. Ctesibius i Egypten uppfinner hydraulis, grunden för keyboards, på 200-talet f.kr. Under antiken fanns grundversioner av alla akustiska musikinstrument, med undantag för stråkinstrument, som uppfanns i Centralasien på 8/900-talen. Under medeltiden byggs alltmer avancerade tangentinstrument och europeiska varianter av arabiska instrument, bl.a. luta och gitarr. När ackordisk musik slår igenom på 1500-talet skapas instrument som passar den nya musiken som fiolinstrument. Samtidigt byggs de första basinstrumenten, eftersom vi uppfattar ackord nedifrån och upp. Det första pianot byggdes år 1700, och den moderna flygeln konstruerades på 1800-talet. På 1900-talet kommer elinstrument och mikrofon. Därmed fick vi på kort tid en helt ny ljudvärld det är nog den största musikljuds-revolutionen genom tiderna. 43 000 f.kr: äldsta musikinstrumentet (benflöjt, Tyskland; troligen äldre). 9 000 f.kr: äldsta dansavbildningen (Indien). 3 000-talet f.kr: världens första musikinstrument av metall. 2 600 f.kr: äldsta detaljerade musiktexten (Irak/Mesopotamien, kilskrift). 2 500 f.kr: äldsta dirigeringen (Egypten). 2 300 f.kr: första kända kompositören, Enheduanna (kvinna; Irak/Mesopotamien). 1 800 f.kr: äldsta bevarade notskiften (Irak/Mesopotamien). 1 500 f.kr: äldsta kända skådespelen (Egypten) 1 400-250 f.kr: äldsta noterade musikstycket med text (Ugarit/Syrien/Mesopotamien). 800-talet: de äldsta västeuropeiska noterna (nevmer). 1300-talet: den äldsta noterade europeiska instrumentalmusiken. 1748: världens första elstyrda musikinstrument byggs i Nordamerika. 1850-talet: de första mikrofonerna konstrueras. 1877: Inspelningstekniken skapas i och med Edisons fonograf (ljudskrivare). 1890-talet: de första användbara syntarna byggs i Amerika.
13 Musikhistoria 3.5. Klassisk musikhistoria epoker ANTIKEN (3200 f.kr.- 400 e.kr.) Betyder gammal tid. Nyare musikinstrument, musikteori och notskrift skapas i Mesopotamien (ungefär nuvarande Irak) och importeras senare till Europa. Antikens musikliv påminde om musiklivet i Europa fram till 1900, när inspelningsteknik, radio etc. förändrade musiklivets förutsättningar. MEDELTID (400-1400) Betyder mellantid = tiden mellan antik och renässans. Europa påverkades av kristen musik från Mellanöstern och av arabisk musik. I kyrkan improviserades flerstämmig musik fram. Guido av Arezzo, Leoninus, Perotinus, Guillaume de Machaut. RENÄSSANS (1400-1600) Betyder pånyttfödelse ; man ansåg att antiken återföddes under denna tid. Ackordisk dur/moll-musik utvecklas. De första tryckta noterna. Sydamerika blir en europeisk musikkoloni. Grunden för senare tiders musik läggs. Giovanni Pierluigi da Palestrina, Orlando di Lasso, Josquin Desprez. BAROCK (1600-1750) Betyder svulstig, överdriven och onaturlig ; från början skällsord. Grunden för orkestrar, solo/tutti, olika sonat-former, kantat, opera. Claudio Monteverdi, Antonio Vivaldi, Johann Sebastian Bach, Georg Friedrich Händel, Jean-Philippe Rameau, Domenico Scarlatti. WIENKLASSICISM (1750-1800) Av klassisk som betyder förebildlig och oöverträffbar. Man lägger till Wien eftersom staden var centrum för denna musikstil. Grunden för symfoniorkestern läggs. Klassisk sonatform. Wolfgang Amadeus Mozart, Joseph Haydn, Ludwig van Beethoven. ROMANTIK (1800-1920) Av romanz = gamla mystiska berättelser. Namnet beror på att musiken ansågs mystisk, övernaturlig och känslosam. Romantikens musik är grunden för nutidens klassiska musik. Nu grundläggs det moderna kommersiella musiklivet med stjärnsystem etc. Felix Mendelssohn, Franz Liszt, Richard Wagner, Johannes Brahms. MODERNISM (1920-) Namnet beror på att denna musik var modern när epokindelningen slog igenom. Atonalitet. Tolvtonsteknik. Elektroniska ljud och verktyg. Igor Stravinsky, Arnold Schönberg, Karlheinz Stockhausen, John Cage. Klassisk musikhistoria utgår från bestämda epoker (= tidsperioder eller tidsåldrar) Klassisk musikhistoria utgår från noterad musik annan musik lämnas utanför. Så kvinnor och invandrare är sällan med i klassisk musikhistoria, eftersom de oftast arbetat med musik som inte noteras. Ett problem med epokindelningar är att samma begrepp används i bl.a. konst- och litteraturhistoria, men oftast avses olika tidsperioder i exempelvis musik- och litteraturhistoria. Det finns många olika epokindelningar även i musikhistoria. Här har bara de vanligaste tagits med. Exempel på mer detaljerad epokindelning: antik äldre medeltid yngre medeltid renässans manierism barock rokoko känslosam stil wienklassicism förromantik romantik senromantik impressionism- expressionism modernism.
14 Musikhistoria 3.6. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 1 Grunden för gospel-, blues- och jazzbaserad musik är i grund och botten densamma som för nästan all annan europeisk och euro-amerikansk musik sedan 1500-talet. 2500 f.kr. 50 e.kr. 300 1500 1600 MESOPTPTAMIEN (Irak) Den äldsta musikteorin 7-tonsskalor Improvisationsanvisningar PALESTINA (Mellanöstern) Den äldsta kyrkomusiken byggde troligen på systemet i Mesopotamien 7-tonsskalor EUROPA Kristendom till Europa. Musiken byggde troligen på kristen musik från Palestina (Mellanöstern) 7-tonsskalor börjar så småningom kallas kyrkoskalor (grunden för stegsystemet i jazz/rock-teori) EUROPA Dur/moll, ackordisk musik Musik byggs med melodi, ackord, bas; ackord- och basinstrument skapas Exporteras till Latinamerika NORDAMERIKA Europeisk musik börjar exporteras till Nordamerika. Det är grunden för gospel-, blues- och jazzbaserad musik. I Amerika har det europeiska musikspråket färgats av andra musikspråk. Exakt på vilket sätt och i vilken utsträckning vet man inte, men indianska och afrikanska musiktraditioner har bidragit till att forma musiken. Resultatet blev bl.a. gospel, blues och jazz och alla de musikstilar de givit upphov till. Vad gäller frågan om hudfärg så har människor av alla nyanser medverkat. Att svarta haft en central roll är naturligt, eftersom svarta redan på 16/1700-talen stod för musiken i Amerika. Musik var en av få karriärvägar svarta kunde välja för att skapa sig en dräglig tillvaro. Men svarta arbetade med alla typer av musik, inklusive klassisk musik. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik har alltid haft låg status hos kulturetablissemanget. Det beror ytterst på att det från början var underklassmusik. I Europa och USA såg nästan alla ned på svarta. I synnerhet svarta kvinnor hade låg status. Så det var ett slag i ansiktet på fint folk när svarta bluessångerskor blev kända över hela världen på 1920-talet. Det skapade en ihållande kulturpanik som legat till grund för bl.a. musikpolitik och sättet man beskriver musikhistorien på: GBJ-musik behandlas sällan som en självklar del av musikhistorien, utan som rockhistoria.
Musikhistoria 3.7. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 2 BAKGRUND 1865-1920 Boogie woogie Blues Spirituals Jubilee songs Coon-songs Barbershop Jass/Jazz New Orleans Scott Joplin Buddy Bolden Jelly Roll Morton Eubie Blake 1920-1945 Swing Boogie woogie Blues Modern gospel New Orleans Louis Armstrong Bessie Smith Count Basie Fats Waller Duke Ellington Art Tatum Andrew Sisters Historien om gospel-, blues- och jazzbaserad musik (GBJ-musik) börjar när Christofer Columbus landsteg på Bahamas 1492. För det ledde till att européerna erövrade Amerika, och det var där gospel, blues och jazz skapades på 18/1900-talen. Amerika blev snabbt en europeisk musik-koloni. För de européer som flyttade dit tog med hemlandets musik. Musikspråket blev detsamma i Europa och i Amerika. När slaveriet förbjöds i USA 1865 tog många vita avstånd från svarta. Gospel övergick från att vara svart/vit till svart. Det bildades sånggrupper som sjöng olika typer av arrangerad gospel (Jubilee och barbershop). Väckelserörelsen vid 1900-talets början blev startpunkt för modern gospel, som påverkades av blues och jazz. Blues växte fram i USA:s sydstater under 1800-talets andra hälft. Bakgrunden är oklar, men Detta var swing-epoken. Jazz var den största musiken och har aldrig varit så populär sedan dess. Tack vare modern teknik kunde människor över hela världen lyssna på och dansa till swing. Improvisation blev allt viktigare i jazz; jazzpianisterna, Louis Armstrong och storbandens solister var pionjärer. Blues fick stort genomslag på båda sidor av Atlanten, i synnerhet den blues som sjöngs av 1502-1888 tvingades ca 12 miljoner afrikaner till Amerika som européernas slavar. I Nordamerika (USA) fick slavarna inte syssla med afrikansk musik, utan tvingades lära sig europeisk musik och att spela europeiska musikinstrument. Många slavar arbetade yrkesmässigt med europeisk musik redan på 16/1700-talen. Det beror på att musikeryrket hade låg status. Gospel växte fram i USA:s sydstater. Grunden lades grunden var europeisk (ackordföljd som upprepas). Vid den här tiden var blues snarare ett sångsätt och en spelstil än en musikform. Jazz var instrumental stadsmusik som växte fram samtidigt som blues. Jazz var en spelstil, inte en genre. Man jazzade upp musik. Kornettister/trumpetare och pianister var stjärnor. Teknisk skicklighet var viktigare än improvisation. kvinnliga stjärnor uppbackade av jazzmusiker. Modern city-blues grundlades i Chicago. Jazz-instrumentalister härmade bluessångarnas sångsätt, vilket kom att prägla jazz. Gospelmusiken liknade alltmer jazz och blues. Instrumentalackompanjemang blev viktigare, och avancerad gospel dominerades av jazzinspirerade gospelkvartetter. på 1700-talet när vita, svarta och indianer började sjunga protestantiska sånger från England och Tyskland. Musiken var från början inte rasbunden, utan skapades av en mix av människor med olika hudfärg och bakgrund som verkade i USA. Gospel, blues och jazz växte fram i en tid när vita tog avstånd från mörkhyade. Tidsandan var rasistisk. Därför fick hudfärgen så stor betydelse, ett arv som lever vidare i vår egen tid. 15
1945-1960 Bebop Elektrifierad blues Jump blues Rythm and blues Country and Western Rock and roll Hard gospel Cool jazz Do woop Miles Davis Ella Fitzgerald Elvis Presley Louis Jordan Ray Charles 1960-1980 Engelsk beat-boom Rock Hårdrock Soul Funk Tamla Motown Electronica Disco Miles Davis The Beatles Aretha Franklin James Brown Weather Report Jimi Hendrix 1980- Hiphop Rap Neo Soul Euro-beat House New Wave Acid jazz Punk Electronica Digitalteknik Michael Jackson Quincy Jones Mariah Carey Miles Davis På 1940/50-talen slår elsoundet igenom i bluesbaserad musik (rythm & blues, do woop, rock & roll, country & western). Nu läggs grunden för modernare musik av bl.a. Louis Jordan, Ray Charles, Chuck Berry, Dinah Washington, Elvis Presley, Little Richard och do woop-grupper. Hard gospel får brett internationellt genomslag. Man tar snabbt upp den elektrifierade ljudvärlden, och gospelsång blir utgångspunkt i R&B och doo-wop. I många fall var det ingen På 1960/70-talen lades definitivt grunden för de kommande årtiondenas blues-baserade musik. Rock, rap/hiphop, soul/ R&B, dansmusik och electronica bygger på 60/70-talens musik och dåtida tekniska landvinningar. Många faktorer bidrog till detta. Den elektriska ljudvärldens utveckling inbjöd till experiment. Avancerad inspelningsteknik gjorde det möjligt att skapa musik på nya sätt. Det låg i tiden att ifrågasätta och experimentera: det var en kreativ tid. skillnad på modern gospel och R&B-baserad musik (texten undantagen). Jazz förlorar mark. R&B och gospel dominerar. Flera jazzmusiker övergår till jump-blues och R&B, en del fortsätter med swing-baserad jazz. Men bebop och dess understilar dominerar jazzen. Jazz var fortfarande stort, men de nya jazzstilarna når ingen stor publik. En delförklaring är att ny jazz ofta ville vara konstnärlig. Jazz upphörde att vara dansmusik. Gospel och jazz hamnade i skymundan, men hade stor indirekt betydelse. Gospel var stilförebild för sång, och jazz hade betydelse för bl.a. funk, disco och hårdrock. Jazz med rock- och soulinfluenser var mest framgångsrik. Att människor struntade i auktoriteter skapade kulturpanik. Den nya musiken motarbetades av etablissemanget, bl.a. genom kulturpolitiska satsningar på annan musik och genom att spela så lite som möjligt av den nya musiken i radio/tv. GBJ-musik dominerar i stora delar av världen och det produceras mer musik än någonsin. Datorbaserad musikproduktion fick genomslag, och förnyelsen har till stor del bestått i att man utnyttjat datorns möjligheter på befintliga modeller och material. Lån mellan genrer blev vanligt, och gränserna mellan olika musikstilar otydligare. Michael Jackson och producenten Quincy Jones blev de stora stilbildarna med bl.a. Thriller. Att det inte hänt så mycket nytt är en del av förklaringen till att 60/70-talens stjärnor fortfarande är så aktuella (Paul McCartney, Rolling Stones, Stevie Wonder etc.). Tack vare datorer och internet blev det möjligt för vanliga människor att göra avancerade inspelningar och publicera dem. Därmed förlorade skivbolagen mycket av sin makt över musiklivet. Skivbolagen har gått allt sämre sedan 90-talets slut. Man skyller på nedladdning, men bristen på förnyelse är en troligare förklaring. 16
17 1890 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 Hiphop/rap slår igenom. Utvecklades i New York under 70-talets slut. Bygger bl.a. på blues, R&B och funk. House får genomslag. Bygger från början på remixer, till en början mest av disco och funk. Olika varianter av rock och hårdrock lever vidare utan några större förändringar. Soul/R&B lever också vidare men med ny karaktär och en ny typ av sångare. Michael Jackson blir förebild. Reggae bygger bl.a. på jamaicansk ska och blues/r&b och får internationellt genomslag. Disco, som bl.a. bygger på R&B och funk, slår igenom och blir prototyp för modern dansmusik i decennier framöver. Jazz/blues/rock/ funkbaserade band som Blood Sweat & Tears, Chicago och Tower of Power slår igenom. The beat-boom: brittiska gitarrbaserade band skapar ny musik utifrån bl.a. blues och R&B (The Beatles, The Rolling Stones). Modernare/hårdare rock (hårdrock) bygger på blues (Led Zeppelin). Viss R&B börjar kallas soul-music med företrädare som Solomon Burke, Sam Cooke, Otis Redding och Aretha Franklin. Tamla Motown. Funk skapas ca 1965 och bygger på blues/r&b. Första rapskivan med funkkomp 1968. Souljazz blir en stor jazzstil. Rock & roll slår igenom med Elvis Presley och Bill Haley; är egentligen R&B, som dock är en svart kategori, så R&B av vita får ett annat namn. R&B elektrifieras. Elgitarr, elbas och trummor blir självskriven rytmsektion. Revival av countryblues via festivaler och speciella turnéer i både Europa och USA. Skiffle-boomen lägger grunden för 60-talets brittiska beat-boom. Jump-blues och R&B är moderniserade varianter av blues. Saxofon blir det viktigaste R&B-instrumentet i och med Louis Jordan och Illinois Jacquet. Blues elektrifieras av gitarrister som T-bone Walker, John Lee Hooker, Rosetta Tharpe och Muddy Waters. Gitarr blir det viktigaste bluesinstrumentet. R&B ersätter race records som kategorinamn för svart musik 1949. Leroy Carr (cityblues) och Robert Johnson (countryblues) gör stilbildande inspelningar. Boogie woogie slår igenom och präglar modernare blues. Blues blir en dominerande musiktyp i swingjazz. 1937 släpps Count Basies One O Clock Jump, som blir prototyp för jump-blues (swing +blues/boogie woogie). El-instrument (gitarr/bas/hammondorgel) börjar användas av en del blues- och jazzmusiker. Inspelningar med bluesdrottningarna (Bessie Smith, Ida Cox, Mamie Smith) gör blues känd över stora delar av världen. Blues är ingen enhetlig stil, utan det finns många varianter. De första inspelningarna av countryblues. De första inspelningarna av bluesgitarr (1923). Bluestexter anspelar ofta på sex. 1922 används orden rock & roll (slang för samlag) på skiva (Trixie Smith: My Baby Rocks Me With One Steady Roll). 1928: första rockinspelningen (Tight like that). På 1890-talet nedtecknas musik som kan ha varit countryblues-låtar (Texas). 1905 1908 nedtecknas blues (Georgia). Musikhistoria 3.8. Bluesbaserad musik (rockhistoria) 1908: den första publicerade blues-låten med ordet blues i titeln. 1912 1920 publiceras bluesklassiker som Memphis Blues och St Louis Blues. Blues blir hippt och innan 1920 publiceras/inspelas många blues-låtar av vita och svarta musiker. Michael Jackson, Stevie Ray Vaughn, Robert Cray, Bonnie Raitt, Chris Thomas King, Elliot Sharp, Neville Brothers. Albert King, Ry Cooder, Allman Brother s Band, Robben Ford, ZZ Top, Tower of Power, Funkadelic, Larry Graham, Gloria Gaynor, Chic. Jimi Hendrix, Buddy Guy, Jimmy Smith, James Brown, Ray Charles, The Band, Led Zeppelin, The Beatles, Clifton Chenier, Junior Wells. Muddy Waters, Oscar Peterson, B.B. King, Professor Longhair, Elvis Presley, Little Richard, Chuck Berry, Jerry Lee Lewis. Sonny Boy Williamson, Big Bill Broonzy, Leadbelly, Louis Jordan, Rosetta Tharpe, Ruth Brown. Robert Johnson, Leroy Carr, Jimmy Rushing, Big Joe Turner, Meade Lux Lewis, Albert Ammons, Memphis Minnie, Memphis Jug Band. Louis Armstrong, Bessie Smith, Mamie Smith, Charley Patton, Gus Cannon, Barbecue Bob, Blind Willie McTell, Ethel Waters. Chris Smith, Henry Sloan, Jelly Roll Morton, Ma Rainey, Mamie Smith, W.C. Handy. Digitalteknik, datorbaserad musikproduktion, CD 1982/83. Transistorer förändrar soundet. Avancerad inspelningsteknik. Ljudprocessorer. LP i stereo slår igenom (1958) och album blir viktigare. Syntar vanligare. Vinylskivan (1948) och flerkanalsinspelningar. Tv slår igenom. Efter 2:a världskriget blir bandspelaren standard vid inspelningar. Bandspelartekniken utvecklas. Reguljära TV-sändningar i bl.a. Tyskland. Elektrisk inspelningsteknik utvecklas. Radion slår igenom. 78-varvsskivan 1929. Akustisk inspelningsteknik. Jukeboxen uppfinns 1915.
18 MUSIKTEORI KEYBOARD HUR BLIR MAN BRA? 4. NOTSKRIFT & MUSIKTEORI Syftet med musikteori är att förklara grunderna för hur vårt euro-amerikanska musikspråk fungerar och att underlätta för den som vill göra egen musik och improvisera. Alla har nytta och glädje av musikkunskaper. Men det är viktigare för den som vill skapa egen musik och improvisera än för den som vill spela efter traditionella noter. Att förstå olika typer av notskrift gör det lättare att förstå hur vår musik byggs. Det var därför notskriften skapades: notskrift var ett sätt att förklara och minnas musik. Jämför med matematik: man kan naturligtvis räkna utan att kunna läsa och skriva. Men våra räknesätt bygger på att man kan det, så det är mycket enklare för den som kan siffror och tecken. Det är likadant med noter och musikteori. Gitarr i all ära men keyboard är det bästa hjälpmedlet när man lär sig musikteori. Det beror på att ett keyboard är konsekvent uppbyggt och man ser vad man gör. Det är enkelt Förutsättningen för att man ska bli bra på att göra musik är att man spelar, sjunger och testar så mycket man kan. Det finns inga genvägar man lär sig genom att hålla på med musik så mycket man kan. Och naturligtvis genom att lyssna på musik. Det beror på att man inte kan se eller ta på musik. Så för att förstå hur musik byggs måste man ge musikens byggstenar namn och organisera dem: det är det som är musiklära & musikteori. Det var så det började. De äldsta kända musiktexterna skrevs i Mellanöstern för 4 500 år sedan (bilden nedan). De handlar bl.a. om hur man kan ordna toner i 7-tonsskalor och improvisera fram musik utifrån dom. Dessutom är noter överlägset bäst när man behöver visa andra hur man vill att dom ska spela/sjunga. Och den som vill hålla på med musik i datorer måste lära sig någon form av symboler för ljud för att kunna hantera musikprogram. Därmed inte sagt att noterad musik är bättre än annan musik. Noter spelar ingen roll för musikens kvalitet. Men det är ett smart verktyg. att testa olika ackordlägen och stämföring och att bygga ackord på olika sätt. Även om Du är gitarrist använd keyboard så mycket som möjligt. Det lönar sig. Musik är en färdighet: ju mer man håller på, desto bättre blir man. För den som vill göra egen musik finns ingen ände på vad man kan lära sig. Det finns alltid nya saker att upptäcka. Man blir aldrig fullärd. De beskrev grunderna för det vi kalllar rock- och jazzbaserad improvisation. Tyvärr kan man i musikvärlden inte komma överens om vad saker och ting ska kallas, utan det finns hur många mer eller mindre genomtänkta system som helst. Här används ett system som till delvis bygger på engelska begrepp, eftersom engelska är nutidens stora musikspråk. NOTER
5. LINJENOTSKRIFT 5.1. Notsystem; Klaver; Stamtonerna NOTSYSTEM notrad Linjenotskrift bygger på fem notlinjer som tillsammans kallas ett notsystem eller en notrad. Notlinjerna numreras nedifrån och upp (1-5), liksom de fyra mellanrummen (1-4). Man anger tonhöjder genom att placera nothuvuden i höjdled (vertikalt). På, mellan och utanför notlinjerna. Tidsvärden/rytm noteras i sidled (horisontellt), från vänster till höger. STAMTONER & KLAVER Vår musiklära utgår från 7 stamtoner: A B C D E F G. För att notera stamtonerna i linjenotskrift måste man först visa var en bestämd tonhöjd ligger. Det görs med en klav (nyckel) som placeras först på notsystemet. Klaven är notkodens nyckel. DISKANTKLAV; G-klav Vanligast är diskant- eller G-klav, Diskantklav används för det övre omfånget (höga/ljusa tonhöjder; tonerna på keyboardets högra sida). G-klaven visar att tonen G ligger på den 2:a notlinjen. Den markerade/röda linjen i Ex. 2. Ex.2 Ex.1 Klaven visar var G ligger. Eftersom tonerna kommer i bokstavsordning kan man räkna ut resten: Ex.3 BASKLAV; F-klav Basklav eller F-klav är näst vanligast. Basklav används för det lägre omfånget (basstämmor, låga/mörka tonhöjder; tonerna på keyboardets vänstra sida). Basklaven visar att tonen F ligger på den 4:e notlinjen. Den markerade/röda linjen i Ex. 4. Ex.4 Eftersom tonerna kommer i bokstavsordning kan man räkna ut resten: Ex.5 19
20 OKTAVER Avståndet mellan två tonhöjder kallas intervall. Oktaven är ett speciellt intervall, för den övre tonen klingar dubbelt så högt som den undre tonen. Det är samma ton, fast den ena klingar högre än den andra. Hur kan en och samma ton klinga olika? Det beror på att toner är vågrörelser i bestämda hastigheter. Om en sträng svänger 100 gånger per sekund (100 Hz) och en annan 200 gånger per sekund (200 Hz), kommer den andra strängen att klinga dubbelt så högt som den första. Intervallet eller avståndet mellan tonerna kallas en oktav. Ett keyboard har många tangenter men det är bara 12 toner som upprepas i olika oktaver (Ex. 1). Här används internationell standard för att ange oktaver (för andra system, se Tonhöjder/frekvenser). Ex.1 HJÄLPLINJER En del nothuvuden är genomdragna med ett streck. Sådana streck kallas hjälplinjer. Det är extra notlinjer som gör det lättare att läsa noter som ligger utanför de fem notlinjerna. Det är svårt att se tonhöjderna i Ex. 2 utan hjälplinjer (Ex. 3): Ex.2 Ex.3 LINJENOTSKRIFT 5.2. Oktaver & hjälplinjer
21 FÖRTECKEN Hittills har det handlat om dom 7 stamtonerna (vita tangenterna). Varifrån kommer dom resterande 5 tonerna (svarta tangenterna)? Dom härleds ur stamtonerna genom att man höjer eller sänker stamtoner ett halvt tonsteg (½) med förtecken. KORSFÖRTECKEN; ½-ton upp Ett korsförtecken ( # ) höjer en not ett halvt tonsteg (+½). Man kan alltså notera de svarta tangenternas tonhöjder genom att sätta ett # (kors) framför den not som ligger närmast under den svarta tangenten. När en not/ton höjs lägger man till iss efter tonnamnet: C à Ciss, D à Diss, E à Eiss, F à Fiss, G à Giss, A à Aiss, B à Biss. Ex.1 b-förtecken; ½-ton ned Ett b-förtecken ( b) sänker en not ett halvt tonsteg (-½). Man kan alltså notera de svarta tangenternas tonhöjder genom att sätta ett b framför den not som ligger närmast över den svarta tangenten. När en not/ton sänks lägger man till ess efter tonnamnet: C à Cess, D à Dess, E à Ess, F à Fess, G à Gess, A à Ass, B à Bess. Återställningstecknet n suddar bort kors- och b-förtecken och återställer Dess till D o.s.v. Ex.2 SAMMANFATTNING Der svarta tangenterna kan alltså noteras på två sätt: Ex.3 LINJENOTSKRIFT 5.3. Förtecken
22 RYTM & TIDSVÄRDEN Här förklaras grunden för hur rytm noteras i linjenotskrift. Det är grunden för all rytmnotation, vare sig det gäller trumnoter, ackordnotskrift eller tabulatur för elgitarr och elbas. TAKTSLAG puls, fjärdedel Utgångspunkt är taktslag. Taktslagen är oftast detsamma som den puls eller grundrytm man känner när man hör musik och som gör att man omedvetet markerar takten. Taktslagen noteras oftast som fjärdedelar, d.v.s. noter med fyllda nothuvuden och skaft. BETONING accent > Betoningar eller accenter avgör hur man uppfattar rytm. Att betona en ton innebär att den framhävs genom att den spelas/sjungs starkare än omkringliggande toner. Man kan skriva ut vilka toner som ska betonas med ett liggande kiltecken (>). Ex.2 LINJENOTSKRIFT 5.4. Takter & taktartsbeteckningar Ex.1 Accenterna gör att det låter rytmiskt och är en viktig grund för vår musik. Regelbundna betoningar är grunden för takter och taktarter. TAKTER Taktslagen grupperas med regelbundna betoningar när man spelar och sjunger. I notskift motsvaras det av takter, som markeras med taktstreck. Dubbla taktstreck = slut på ett avsnitt. Taktstreck + tjockt streck = slut (2:a takten i Ex. 3). Ex.3 TAKTARTSBETECKNINGAR Taktartsbeteckningen visar hur taktslagen grupperats (= taktarten). Den skrivs direkt efter klaven på första notraden och tolkas så här: den övre siffran visar antalet taktslag per takt. den undre siffran visar grundpulsens notvärde. Ex.4 Ex.5
23 JÄMNA TIDSVÄRDEN Man använder skaft, flaggor, balkar, punkter och fyllda/ofyllda nothuvuden för att ange tidsvärden, d.v.s. hur lång en ton ska vara. Dessutom har man tecken för tystnad (paus), som visas till höger nedan. Det här är jämna tidsvärden som kan delas i jämna tal. Namnen talar om hur stor del av en 4/4-delstakt notvärdet eller pausen ifråga har (se vidare nästa sida). Ex.1 Ex.2 Ex.3 Ex.4 Ex.5 LINJENOTSKRIFT 5.5. Rytm & tidsvärden 1 Kortare/snabbare tidsvärden noteras genom man att lägger till flaggor och balkar. 32:delar har 3 flaggor/balkar; 64:delar har 4 flaggor/balkar o.s.v. Systemet är strikt matematiskt, så man kan räkna ut det mesta.
24 Cirklarna till vänster motsvarar en takt med 4 fjärdedelar. Tårtbitarna visar hur stor del av en 4/4-delstakt tidsvärden har. Den undre notraden visar vilket paustecken som motsvarar notvärdena. Ex.1 Ex.2 Ex.3 Ex.4 Ex.5 LINJENOTSKRIFT 5.6. Rytm & tidsvärden 2
25 LINJENOTSKRIFT 5.7. Ojämna tidsvärden; punkteringar & bindebågar Med ojämna tidsvärden menas tidsvärden som inte är delbara med jämna tal (2, 4, 8 o.s.v.). TRIOL Vanligast är 8:delstrioler, som innebär att ett taktslag delas i tre delar. Trioler noteras med vanliga notvärden, men man skriver ut siffran 3 (ibland även en klammer) för att visa att det är en triol. Triolpaus noteras med 8:delspaus med en trea och en klammer. Ex.1 Trioler kan i sin tur delas in i kortare eller längre tidsvärden. Vanligast är 16:delstrioler eller sextoler. Ex.2 Här motsvarar cirklarna 1 taktslag. KVINTOL Ett taktslag kan delas in i hur många delar man vill. När det delas in i 5 lika långa delar får man kvintoler. De noteras som sextoler, men man skriver 5 i stället för 6. Ex.3 PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR När man skriver en punkt efter en not innebär det att noten förlängs med halva tidsvärdet. Sådana noter kallas punkterade (punkterad 4:del; punkterad 8:del etc). Samma sak kan noteras genom att man skriver ut tidsvärden som vanligt och binder samman dem med en bindebåge. Tonerna under bågen räknas då som en enda ton om de har samma tonhöjd. Ex.4 Ex.5 Ex.6
26 Ex.1 LINJENOTSKRIFT 5.8. Tidsvärden sammanfattning Här har de vanligaste tidsvärdena sammanställts. Ju längre ner, desto snabbare tidsvärde.
27 LINJENOTSKRIFT 5.9. Tempo & BPM (Beats per minute) Taktslagens hastighet kallas tempo (av italienskans tid ) och anges i BPM = Beats Per Minute eller med beskrivande ord som slow, medium, fast etc. I klassisk musik brukar man skriva M.M. (förkortning av Mälzels Metronom ) i stället för BPM. Men betydelsen är densamma. Det mest exakta sättet att ange tempot är att ange BPM (Beats Per Minute ). Står det exempelvis BPM = 120, betyder det att taktslagens hastighet = 120 per minut. Sedan är det bara att använda en metronom för att få fram rätt tempo (hastighet). En metronom är en digital enhet som man ställer in så att den spelar upp klickljud eller blinkar i rätt BPM. På nätet finns flera gratis-metronomer med avancerade funktioner (sök på metronome ). En enkel metronom med stämmaskin kostar från 200:- och uppåt. Metronomen är ett utmärkt hjälpmedel när man övar. Man blir noggrannare och det är enkelt att mäta framsteg. Och när man lär sig noter kan man ha stor nytta av en metronom.
28 Avståndet mellan två tonhöjder kallas intervall. I Ex. 1 visas stamtonernas (durskalans) intervall från grundtonen. Det är grundintervallen. Av tradition används ofta latinska/italienska räkneord som intervallnamn. Men det blir allt vanligare att man använder det egna språkets räkneord, eftersom det är enklare. Att säga stor sexa (svenska) är inte mindre rätt än att säga en stor sext (svenska & latin/italienska). Ex.1 Vi ska se lite närmare på olika varianter av tre grundintervall för att göra det lättare att förstå hur ackord byggs. 3 TERS liten/stor Tersen är intervallet som avgör dur (S3) och moll (L3). Ackord byggs av terser. 6 SEXT liten/stor Ex.2 Ex.3 7 SEPT liten/stor Ackord byggs av en skala med liten septima (mixolydisk skala). Ex.4 6. INTERVALL
INTERVALL 6.1. Grundintervall 29
INTERVALL 6.2. Analoga intervall För att förstå ackordbeteckningar måste man även ha koll på intervallen 9-13. Dom kallas analoga (= motsvarande) intervall, eftersom dom motsvarar intervallen 1-6 + 1 oktav. Så en stor nia/nona (S9) = en stor sekund (S2) + 1 oktav (R8) o.s.v. När man adderar en oktav med ett annat intervall, räknas oktaven som 7 tonsteg, eftersom man utgår från en 7-tonsskala. Så en oktav + en stor ters = 7 + 3 = 10. Även de analoga intervallen har latinska/italienska namn, men man brukar säga namnet (= numret) på svenska. I Ex. 1 visas de vanligaste analoga intervallen (övre raden), och vilka intervall de är analoga med (undre raden). Ex.1 ÖVRIGT OM INTERVALL När tonerna i ett intervall spelas efter varandra kallas de melodiska intervall. När tonerna spelas samtidigt kallas de harmoniska intervall (harmoni betyder ungefär samklang). I musikteori skiljer man ofta på konsonanta (väl- eller medklingande) och dissonanta (illa- eller särklingande) intervall. Konsonanta intervall = R1, L/S3, R4, R5, L/S6, R8. Övriga intervall är dissonanta. Olika intervall som låter lika på keyboard kallas enharmoniska intervall (Ex. 2). Men det är alltid viktigt att intervallen skrivs korrekt: annars blir det ologiskt och svårläst (med undantag för dimackord). Ex.2 Principen för intervallnamn: +1 Dubbelt överstigande +1 +½ Överstigande +½ ±0 Stor 2-3-6-7 Ren 1-4-5-8 ±0 -½ Liten 2-3-6-7 Förminskad 1-4-5-8 -½ -1 Förminskad 2-3-6-7 Dubbelt förminskad 1-4-5-8 -1 30
SKALOR De toner ett musikstycke utgår ifrån kan ordnas i skalor. Det innebär att tonerna ordnas stegvis. Grundskalorna består av hela (1) och halva (½) tonsteg. Förstår man skillnaden mellan dom är det här med skalor enkelt. Därför börjar vi med en skala som bara består av halva tonsteg, och en som bara består av hela tonsteg. KROMATISK SKALA 12-tonsskala, halvtonsskala När man spelar alla toner i en oktav stegvis efter varandra, får man en skala som bara består av halva tonsteg (½). För det är ett halvt tonsteg mellan tonerna på ett keyboard. Skalan kallas 12-tonsskala (kromatisk skala; halvtonsskala). Ex.1 HELTONSSKALA 6-tonsskala Hoppar man över varannan tangent får man en skala som bara består av hela tonsteg (1). För ett helt tonsteg (1) är dubbelt så stort som ett halvt tonsteg (½). Skalan kallas heltonsskala eller 6-tonsskala. Ex.2 DURSKALA; JONISK SKALA Vår musik utgår från skalor som består av 7 toner och kallas 7-tonsskalor, dur/moll-skalor eller diatoniska skalor. Dom består av 5 hela och 2 halva tonsteg. Man skapar olika skalor genom att mixa dom hela och halva tonstegen på olika sätt. När man spelar på dom vita tangenterna på ett keyboard från C till C får man en durskala (jonisk skala i jazz/rock-teori). Det innebär att de hela och halva tonstegen kommer i följande ordning: Ex.3 MOLLSKALA (ren); AEOLISK SKALA När man spelar på dom vita tangenterna på ett keyboard från A till A får man en ren mollskala (aeolisk skala i jazz/rockteori). Det innebär att tonstegen kommer i ordningen: Ex.4 7. SKALOR 7.1. Halvton, helton, dur & moll 31