Madrid den 17 maj 2002 8802/02 (Presse 133) (OR. en) TOPPMÖTET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH LATINAMERIKA/VÄSTINDIEN Madrid den 17 maj 2002 POLITISK FÖRKLARING ÅTAGANDET FRÅN MADRID Vi, stats- och regeringschefer i Europeiska Unionen, Latinamerika och Västindien, som möts i Madrid, förpliktar oss att vidareutveckla vårt biregionala strategiska partnerskap på grundval av den förklaring och handlingsplan som antogs vid det första toppmötet i Rio de Janeiro i juni 1999. Vår historia och kultur, tillsammans med de värderingar och principer vi delar, utgör grunden för detta privilegierade förhållande och vår gemensamma strategi för de viktigaste internationella frågorna. Vi behöver gemensamt ta itu med de allvarliga utmaningarna och tillvarata det tjugoförsta århundradets möjligheter. I en anda av ömsesidig respekt, jämlikhet och solidaritet kommer vi att stärka våra demokratiska institutioner och främja moderniseringsprocessen i våra samhällen samt ta hänsyn till vikten av en hållbar utveckling, utrotande av fattigdom, kulturell mångfald, rättvisa och social jämlikhet. Vi tror att utvecklingen av våra integreringsprocesser samt ökad handel och ökade investeringar är viktiga faktorer för förbättrad tillgång till globaliseringens fördelar. I syfte att utveckla ett stabilt biregionalt strategiskt partnerskap och som en följd av våra diskussioner i dag gör vi därför följande åtaganden: På det politiska området 1. Att stärka det multilaterala systemet på grundval av målen och principerna i Förenta nationernas stadga och internationell rätt. Internet: http://ue.eu.int/newsroom E-post: press.office@consilium.eu.int 8802/02 (Presse 133 - G) 1
2. För att stärka våra demokratiska institutioner och rättsstatsprincipen kommer vi att förstärka de rättssystem som garanterar lika behandling enligt lagen samt främja och skydda respekten för de mänskliga rättigheterna. 3. Att välkomna det nära förestående inrättandet av Internationella brottmålsdomstolen och sörja för att den fungerar effektivt samt eftersträva allmän anslutning till Romstadgan. 4. Att bekämpa terrorismens alla former och uttryck som hotar våra demokratiska system, våra friheter och vår utveckling samt internationell fred och säkerhet i enlighet med FN:s stadga och med fullt iakttagande av internationell rätt, inklusive de mänskliga rättigheterna och humanitär rätt. Vi förpliktar oss att stärka våra politiska, rättsliga och operativa samarbetsmekanismer samt att främja ingående av och anslutning till alla internationella konventioner om terrorism och genomförande av FN:s resolutioner om detta. 5. Att stärka vårt samarbete för att bekämpa gissel som olaglig narkotika och narkotikarelaterade brott, korruption och organiserad brottslighet genom att förstärka samordningsmekanismer, bekämpa källorna för finansiering av narkotikaframställning och narkotikaförsäljning samt förhindra att narkotika används för att finansiera terrorism och brottslig verksamhet i hela världen. 6. Att utrota rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans och i detta sammanhang samarbeta för att genomföra åtagandena i Durbanförklaringen och handlingsplanen som antogs vid världskonferensen 2001. 7. Att främja jämställdhet mellan könen och möjligheter för kvinnor som en allmän strategi och effektiv metod för att bekämpa fattigdom och uppnå en hållbar och rättvis utveckling. 8. Att främja och skydda alla barns välfärd i enlighet med dokumentet "En värld för barnen" som godkändes vid FN:s extra session om barn (New York den 8 10 maj 2002). 9. Att stärka den biregionala politiska dialogen i internationella forum och samråd inom FN:s organisation samt vid viktiga FN-konferenser om centrala frågor på den internationella dagordningen. 10. Vi förkastar de upprepade kränkningarna av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som begås av olagliga grupper i Colombia och fördömer terroristattacker och kidnappningar, inklusive dem som inträffat den senaste tiden. Vi stödjer också strävandena efter en förhandlingslösning av konflikten i Colombia. 11. Att på alla sätt uppmuntra Guatemala och Belize i deras strävan att nå en fredlig, hedervärd och slutlig lösning av den territoriella konflikten under medverkan av OAS. 12. Att uppmana alla parter som berörs av den politiska krisen på Haiti att öka sina ansträngningar att förstärka demokratin och att skapa förutsättningar som leder till att samarbetet mellan Haiti och det internationella samfundet snarast återupptas fullt ut så att levnadsstandarden för befolkningen på Haiti inte försämras ytterligare. 8802/02 (Presse 133 - G) 2
På det ekonomiska området 13. Att öka ansträngningarna i vårt biregionala samarbete och att främja ekonomisk tillväxt för att bekämpa fattigdom genom att bland annat stärka våra demokratiska institutioner, uppnå makroekonomisk stabilitet, minska den tekniska klyftan, öka tillgången till och förbättra kvaliteten på utbildning, hälso- och sjukvård och socialt skydd. I detta avseende kommer vi att samarbeta när det t.ex. gäller att förbättra de offentliga institutionernas effektivitet, främja regionala integreringsprocesser, uppmuntra dynamik inom sektorn för små och medelstora företag samt främja utveckling av infrastruktur. Vi uppmuntrar Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken att lägga fram initiativ och informera de biregionala mekanismerna. 14. Att möta de utmaningar som små ekonomier, i synnerhet små utvecklingsländer som är öar, ställs inför. 15. Att främja handels- och investeringsflöden för en hållbar ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning av fördelarna genom en mer öppen, säker, icke-diskriminerande och tydlig rättslig och företagsmässig miljö. 16. Vi uttrycker vår tillfredsställelse över avslutningen av förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Chile. Denna nya landvinning kan läggas till det första associeringsavtalet mellan våra båda regioner, som gav en klar impuls åt politik, handel och investeringar samt samarbetsförbindelser mellan Europeiska unionen och Mexiko. Vi betonar vårt åtagande när det gäller de pågående förhandlingarna mellan EU och Mercosur och noterar i detta sammanhang att kapitlen om politik, institutioner och samarbete är praktiskt taget avslutade. Vi välkomnar de framsteg som hittills har gjorts när det gäller handeln och de handelsrelaterade kapitlen och antagandet av paketet om åtgärder för att underlätta handeln och är övertygade om att båda parter kommer att fortsätta att göra betydande ytterligare framsteg för att framgångsrikt kunna avsluta förhandlingsprocessen så snart som möjligt. 17. Vi välkomnar beslutet av Västindien och de andra medlemsstaterna i gruppen av afrikanska, karibiska och Stillahavsstater att formellt i september 2002 inleda förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska unionen inom ramen för Cotonouavtalet. Vi välkomnar de nya initiativen till förhandlingar om politiska avtal och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika och mellan EU och Andinska gemenskapen och också beslutet att stärka samarbetet om handel, investeringar och ekonomiska förbindelser. Uppnåendet av målen för sådana avtal och stärkandet av samarbetet bör skapa förhållanden vilka, med utgångspunkt i resultatet av Dohaprogrammet, som vi har åtagit oss att genomföra före utgången av 2004, skulle göra det möjligt att förhandla om ömsesidigt fördelaktiga associeringsavtal, inklusive frihandelsavtal, mellan EU och Centralamerika och mellan EU och Andinska gemenskapen. 18. Vi välkomnar och stöder de argentinska myndigheternas pågående ansträngningar att genomföra ett sunt och omfattande ekonomiskt program, som skall möjliggöra framgångsrika förhandlingar med Internationella valutafonden och andra finansiella organisationer. De argentinska myndigheterna har vårt stöd att uppnå detta mål för att övervinna den situation som landet befinner sig i. 8802/02 (Presse 133 - G) 3
19. Att skyndsamt arbeta med Dohaarbetsprogrammet för att uppnå ytterligare liberalisering av handeln och förtydligande, förbättring och skärpning av tillämpliga multilaterala regler samt för att garantera att den femte ministerkonferensen i Mexiko banar väg för att de förhandlingar som anges i Dohaförklaringen framgångsrikt skall kunna avslutas senast vid utgången av 2004. Vi betonar i detta sammanhang vikten av bestämmelserna om utveckling i Dohaförklaringen, inbegripet genomförandet av arbetsprogrammet för särskild och differentierad behandling för att stödja utvecklingsländernas integrering i världsekonomin. 20. Att samarbeta för att bidra till att världstoppmötet om hållbar utveckling, som skall hållas i Johannesburg i augusti 2002, blir framgångsrikt. Vi ser fram emot ett åtgärdsinriktat resultat som innehåller både övergripande åtaganden för en hållbar utveckling och partnerskap mellan regeringar, det civila samhället och den privata sektorn, och som bekräftar de åtaganden som gjordes vid Riokonferensen 1992 och genomförandet av Agenda 21. 21. Att samarbeta för att skydda miljön, med särskild betoning på förändringar av icke-hållbara produktions- och konsumtionsmönster, bevarande av biologisk mångfald, det globala ekosystemet och hållbart nyttjande av naturresurserna. Vi kommer att arbeta för att Kyotoprotokollet skall ratificeras av samtliga parter och träda i kraft så tidigt som möjligt. 22. Att agera enligt de åtaganden som godkändes vid Monterreykonferensen om utvecklingsfinansiering, särskilt genom att uppbåda internationella och nationella resurser, inrätta interna och internationella miljöer som möjliggör en minskning av fattigdomen, väsentligen öka utvecklingssamarbetet samt fortsätta åtgärder för skuldlättnad för att lösa problemet med ohållbar utlandsskuld i utvecklingsländer. Vi kommer också att verka för att Monterreysamförståndet genomförs fullt ut. 23. Att förbättra funktionen hos det globala finansiella systemet med hänsyn till utvecklingsländernas problem och att aktivt delta i de pågående internationella insatserna för att reformera det internationella finansiella systemet. 24. Att främja ett snabbt och effektivt genomförande av det förstärkta initiativet för skuldlättnad för kraftigt skuldtyngda fattiga länder, samtidigt som man noterar att några utvecklingsländer också är borgenärer. 25. Att välkomna införandet av euron, vars bidrag till den ökade öppenheten i våra ekonomiska förbindelser erkänns fullt ut; att erkänna eurons potentiella bidrag till att ytterligare stimulera handel och ökade investeringar mellan de två regionerna. 26. Att bestämt förkasta alla ensidiga åtgärder med extraterritoriella verkningar, vilka strider mot internationell rätt och allmänt vedertagna frihandelsregler. Vi enades om att denna typ av praxis innebär ett allvarligt hot mot multilateralism. 27. Att samarbeta för att utveckla informationssamhället genom att öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik och att utnyttja de tillfällen som dessa tekniker erbjuder på sådana prioriterade områden som deras användning inom de statliga förvaltningarna. 8802/02 (Presse 133 - G) 4
Samarbete på områdena för kultur, utbildning, vetenskap, teknik, samhälle och mänskliga relationer 28. Att bevara våra möjligheter att utveckla, främja och respektera kulturell mångfald. 29. Att skapa fler möjligheter i våra regioner för utbildning, kultur och tillgång till kunskap som nyckel till framgång under det tjugoförsta århundradet. Vi stödjer en förstärkning av det pågående Alfaprogrammet för institutionellt samarbete inom högre utbildning. Vi välkomnar även @LIS-programmet för utveckling av informationssamhället, samt ett nytt liknande sammanlänkat program för Västindien, och EU:s nya stipendieprogram med Latinamerika. 30. Att rekommendera att utveckla, godkänna och främja handlingsplanen för 2002 2004 för att upprätta ett gemensamt område för högre utbildning mellan Europeiska unionen, Latinamerika och Västindien. 31. Att genomföra en integrerad analys av de olika frågorna om migrationen, vilken har varit och fortfarande är till stort gagn för båda regionerna, för att genomföra lösningar och garantera full respekt för de grundläggande rättigheterna för migrerande arbetstagare och deras familjer, i enlighet med internationell rätt och nationell lagstiftning. 32. Att bekämpa hiv/aids genom program för förebyggande åtgärder, behandling och stöd, särskilt i de mest drabbade länderna, samtidigt som hänsyn tas till rätten till adekvat hälso-och sjukvård och behovet av att främja bättre tillgång till mediciner. 33. Att samarbeta för att främja beredskapen för naturkatastrofer och lindra deras följder. Vi välkomnar de tillfredsställande resultaten och förslagen från ministermötena mellan EU, Västindien och Latinamerika om högre utbildning (Paris den 3 4 november 2000), vetenskap och teknik (Brasilia den 21 22 mars 2002), informationssamhället (Sevilla den 26 27 april 2002) och social trygghet (Valencia den 14 15 maj 2002), som är ett betydelsefullt bidrag till utvecklingen av det biregionala strategiska partnerskapet. Vi godkänner utvärderingsrapporten och antar dokumentet om gemensamma värderingar och ståndpunkter. Vi bemyndigar de biregionala mekanismerna att fortsätta att övervaka uppföljningen av toppmötena med stöd, där så är tillämpligt, av de internationella finansinstitut som är engagerade i programmen för biregionalt samarbete. I samband med detta kommer ett möte på högre tjänstemannanivå att hållas under andra halvåret 2002 för att diskutera uppföljningen av toppmötet i Madrid. Under mötet bör man bl.a. diskutera målen för och de förväntade resultaten av det bilaterala möte om samarbete som skall hållas i Costa Rica före slutet av 2002. Vi tar tacksamt emot inbjudan att hålla det tredje toppmötet mellan EU, Västindien och Latinamerika i Mexiko 2004. Vi vill framföra vårt djupt kända tack till den spanska regeringen och det spanska folket för deras stora tillmötesgående och stöd som gjorde toppmötet i Madrid framgångsrikt. 8802/02 (Presse 133 - G) 5
BILAGA I GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH STÅNDPUNKTER FÖR EU OCH LATINAMERIKA/VÄSTINDIEN 1. Vid det andra toppmötet i Madrid den 17 maj 2002 upprepar vi, stats- och regeringschefer i Europeiska unionen, Latinamerika och Västindien, vår politiska vilja att konsolidera det strategiska partnerskap som vi enades om vid det första toppmötet i Rio de Janeiro 1999 och som grundar sig på värderingar och ståndpunkter som är gemensamma för båda regionerna. Våra förbindelser är förankrade i mångfaldiga gemensamma intressen liksom i vänskapsband mellan våra länder. Toppmötet i Madrid har gett oss tillfälle att befästa och konsolidera det biregionala strategiska partnerskapet genom att ge det en juridisk och institutionell form som grundar sig på associeringsavtal, partnerskapsavtal och andra mekanismer; en fruktbar politisk dialog; solida ekonomiska och finansiella förbindelser som stöds av en progressiv, rättvis och balanserad liberalisering av handels- och kapitalflödet, liksom på dynamiskt och konstruktivt samarbete på utbildningsområdet och på de vetenskapliga, tekniska, kulturella, mänskliga och sociala området i syfte att ge våra biregionala förbindelser en ny dimension inför 2000-talet och ta vara på de möjligheter som en allt mer globaliserad värld erbjuder samt möta de utmaningar den medför. 2. Vi, stats- och regeringschefer i Europeiska unionen, Latinamerika och Västindien, bekräftar att vi respekterar de mänskliga rättigheterna. Vi är fast beslutna att verka för att främja demokratiska processer, social jämställdhet, moderniseringssträvanden, liberalisering av handeln, strukturella reformer samt en rättvis fördelning av vinsten av den ekonomiska globaliseringen och den nya tekniken. Vi bekräftar även vår avsikt att fortsätta att stödja en hållbar utveckling och de framsteg som görs genom integreringsprocesser i båda regionerna. 3. Vi betonar att vi till fullo iakttar internationell rätt och målen och principerna i Förenta nationernas stadga; principerna om icke-intervention och självbestämmande, respekt för suveränitet, territoriell integritet, jämlikhet mellan stater som tillsammans med respekt för de mänskliga rättigheterna, främjandet av demokrati och samarbete för den ekonomiska och sociala utvecklingen ligger till grund för förbindelserna mellan våra regioner. DET POLITISKA OMRÅDET 4. Vårt biregionala strategiska partnerskap förstärks genom att vår dialog i internationella forum fördjupas och breddas, särskilt genom politiska konsultationer i FN:s forum och vid viktiga FN-konferenser. 5. Vi anser det viktigt att fortsätta att förstärka demokratin och konsolidera de demokratiska institutionerna som bland annat garanterar fria och rättvisa allmänna val, grundade på allmän rösträtt och respekt för rättsstatsprincipen. Vi stöder energiskt principen att nationella rättssystem skall vara oberoende och opartiska. Vi anser att demokratin, rättsstatsprincipen och den ekonomiska och sociala utvecklingen utgör element av väsentlig betydelse för fred och stabilitet. 8802/02 (Presse 133 - G) 6 BILAGA I
6. Vi bekräftar vårt totala engagemang för alla mänskliga rättigheter, civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inbegripet rätten till utveckling, och de grundläggande friheterna, med hänsyn till deras universella, ömsesidigt beroende och odelbara natur i enlighet med Förenta nationernas stadga och de instrument för de mänskliga rättigheterna man enats om internationellt, inbegripet 1993 års Wiendeklaration om de mänskliga rättigheterna och handlingsprogrammet. 7. Vi förpliktar oss att ytterligare utveckla en politik som syftar till att främja respekten för migranternas värdighet och välbefinnande och garantera skydd för deras och deras familjers grundläggande rättigheter. Dessutom betonar vi att det är nödvändigt att skydda de rättigheter som tillkommer samtliga medlemmar av utsatta grupper i vårt samhälle,: barn, ungdomar, äldre människor, personer med funktionshinder, urbefolkningar och etniska och religiösa minoriteter. Vi bekräftar även nödvändigheten av att uppnå full jämställdhet mellan kvinnor och män, särskilt med hänsyn till Pekingförklaringen och handlingsplanen från den fjärde kvinnokonferensen i Peking 1995 och de nya åtgärder som antogs vid extra mötet i FN:s generalförsamling 2000. 8. Vi välkomnar antagandet av förklaringen och handlingsprogrammet från världskonferensen mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och relaterad intolerans den 31 augusti 8 september 2001 i Durban, Sydafrika, bekräftar på nytt den politiska viljan liksom vårt åtagande att bekämpa det gissel som utgörs av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed förknippad intolerans för att främja rättigheterna för enskilda och medlemmar i grupper som löper särskild risk att utsättas för diskriminering. 9. Vi understryker betydelsen av och det bidrag som utgörs av det civila samhället och medborgarnas medverkan i syfte att förstärka demokratin, den ekonomiska och sociala utvecklingen samt respekten för och främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Såväl inom EU som i Latinamerika och Västindien blir de icke-statliga organisationernas och andra representanter för det civila samhället inflytande över beslutsfattandet allt större. I detta hänseende uttrycker vi vårt engagemang för att främja att företrädare för det civila samhället intresserar sig för och deltar i de politiska, ekonomiska och sociala processerna i våra länder, i de respektive regionala grupperingarna och i våra biregionala förbindelser. 10. Vi erkänner betydelsen av att förbättra det internationella samfundets beredvillighet att reagera på svåra humanitära kriser, i enlighet med målen och principerna i Förenta nationernas stadga. 11. Vi anser att samarbetet mellan våra regeringar är av avgörande betydelse för att bekämpa korruptionen i alla dess former, eftersom detta allvarliga problem urholkar institutionernas legitimitet och funktionsförmåga och utgör ett hot mot demokratin, samhället, rättsstatsprincipen och utvecklingen. Vi bekräftar även vårt stöd för framtida förhandlingar för att ingå en global FN-konvention för att bekämpa korruption. 12. Vi stöder de nationella försoningsprocesserna och strävandena i detta hänseende. 8802/02 (Presse 133 - G) 7 BILAGA I
13. Vi fördömer alla brott mot mänskligheten. Vi anser det viktigt att förstärka samarbetet för att identifiera, frihetsberöva, utlämna och bestraffa personer som har gjort sig skyldiga till dessa fruktansvärda brott. I detta hänseende erkänner vi den stora betydelsen av internationella regler om straffrättsligt ansvar för personer som gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser; allvarliga brott som berör hela det internationella samfundet. Vi gratulerar de stater som har undertecknat Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen till de ansträngningar som gjorts för att göra det möjligt för stadgan att träda i kraft och vi betonar betydelsen av universell anslutning till den. 14. Vi är eniga om att förstärka politik som främjar människors allmänna säkerhet, vi ger hög prioritet åt kampen mot brottslig verksamhet i våra samhällen och kampen mot spridning av, handel med och användning av olagliga vapen och sprängämnen och vi prioriterar utrotningen av alla former av organiserad brottslighet. Vi måste förena våra krafter för att bekämpa alla former av organiserad gränsöverskridande brottslighet och därmed förbunden verksamhet som människohandel, särskilt med kvinnor och barn, handel med spädbarn, prostitution och pornografi, olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, ammunition och därmed förbundet materiel samt narkotikahandel. Vi manar till ett tidigt ikraftträdande för FN-konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess protokoll. 15. Vi bekräftar att vi fördömer anstiftan, finansiering, organisering, utförande av och i allmänhet allt slags deltagande i terroristhandlingar som utgör ett angrepp på människors säkerhet och är ett hot mot den internationella freden och säkerheten. Vi anser att terrorism är en allvarlig brottslig företeelse som äventyrar det fullständiga åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna, grundläggande friheterna och demokratiska värdena och hotar statens säkerhet, undergräver fundamenten för det civila samhället och negativt påverkar den ekonomiska och sociala utvecklingen. 16. Vi är fast beslutna att förstärka enskilda och gemensamma åtgärder mot terrorismen i alla dess former och yttringar i enlighet med Förenta nationernas stadga och med iakttagande av de relevanta instrumenten för de mänskliga rättigheterna. Vi är också fast beslutna att bli parter i och i praktiken genomföra samtliga relevanta internationella instrument, inbegripet FN:s konvention mot finansiering av terrorism. Vi erkänner att det behövs ökat samarbete för att förebygga och utrota detta gissel, särskilt genom undertecknande och ratificering av de tolv internationella konventionerna om terrorism. Alla tänkbara ansträngningar bör göras för att snabbt avsluta förhandlingarna om utkastet till en övergripande konvention mot terrorismen. 17. Vi bekräftar vår absoluta övertygelse om att man i kampen mot terrorismen måste respektera de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen. 18. Vi betonar också behovet av att bekämpa finansieringen av terrorismen och förstärka befintliga multilaterala instrument på området för nedrustning, vapenkontroll och icke-spridning, vilket kan utgöra ett väsentligt bidrag till kampen mot terrorism. 19. Vi uttrycker vår fasta beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa genomförandet av de relevanta FN-resolutionerna om att bekämpa internationell terrorism, i synnerhet FN:s generalförsamlings resolution 49/60 av den 17 februari 1995 och FN:s säkerhetsråds resolution 1373 av den 28 september 2001. 8802/02 (Presse 133 - G) 8 BILAGA I
20. Vi förpliktar oss att samverka i kampen mot bioterrorismen, förstärka våra länders kapacitet att förbereda sig för och reagera på krissituationer förorsakade av terroristhandlingar av biologisk, radiologisk och kemisk art, för att skydda våra folks hälsa. 21. Vi erkänner att narkotikaproblemet är världsomfattande och bestående, på grund av narkotikans ekonomiska lönsamhet, och vi är eniga om att göra en gemensam ansträngning för att avveckla alla dess beståndsdelar, inklusive kontroll av efterfrågan och tillgång, prekursorer, narkotikahandel (alla typer av narkotika, även syntetisk), penningtvätt, vapenhandel och därtill hörande brott. 22. Inom ramen för vårt strategiska partnerskap förpliktar vi oss att ta itu med det globala narkotikaproblemet i enlighet med principerna om gemensamt och delat ansvar på grundval av en global, heltäckande och balanserad strategi i full överensstämmelse med målen och principerna i FN:s stadga, den politiska förklaringen från generalförsamlingens extra session om narkotika den 8 10 juni 1998 och internationell rätt. Samarbets- och samordningsmekanismen mellan Europeiska unionen, Latinamerika och Västindien, i vilken Barbados- och Panama-handlingsplanerna ingår bör användas för ovan nämnda ändamål. 23. Vi stöder det beslut som antogs vid det fjärde mötet på hög nivå i samordnings- och samarbetsmekanismen för narkotikabekämpning mellan Europeiska unionen, Latinamerika och Västindien i Madrid den 7 8 mars 2002 att genomföra en analys och utvärdering av de resultat som uppnåtts. 24. Vi är eniga om att det behövs en ekonomisk och social utvecklingspolitik för de berörda regionerna för att omstrukturera de samhällen som ägnar sig åt odling av olagliga grödor så att dessa samhällen kan uppnå tillräckligt hög levnadsstandard genom att delta i en hållbar alternativ utveckling. 25. Vi stöder strävan efter effektivt samarbete för att förhindra att olagliga grödor uppträder, återuppträder eller omplanteras i ekologiskt känsliga regioner eller andra områden som tidigare aldrig berörts. 26. Vi framhäver betydelsen av att ömsesidigt stärka våra internationella rättsligt bindande och politiska instrument för att förebygga spridningen av massförstörelsevapen och bärare av sådana. Vi har även förpliktat oss att förstärka nedrustningsinstrumenten. Vi kommer att fortsätta att arbeta för ett fullständigt avskaffande av kemiska och biologiska vapen. Vi betonar betydelsen av att förbättra iakttagandet av och främja allmängiltigheten hos konventionen om förbud mot kemiska vapen och andra internationella normer mot användning av biologiska, kemiska och toxiska vapen. Vi betonar att vi är övertygade om att den sistnämnda konventionen bäst förstärks genom antagande av ett rättsligt bindande instrument för att övervaka förbudet mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt förstörelsen av dem. Vi stöder även i fortsättningen målet att uppnå en ordning som förstärker förtroendet för iakttagande av konventionen mot biologiska vapen i enlighet med mandatet för den ad hoc-grupp som inrättats enligt nämnda konvention. 8802/02 (Presse 133 - G) 9 BILAGA I
27. Vi kommer även i fortsättningen att gemensamt arbeta för att främja en kärnvapennedrustning som skall leda till att kärnvapen helt elimineras samt en allmän och total nedrustning under strikt och effektiv internationell kontroll. Fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT) är hörnstenen i den internationella icke-spridningsordningen och kärnvapennedrustningen. Tlatelolco-fördraget utgör också ett väsentligt regionalt instrument som bidrar till målen icke-spridning och nedrustning. Vi, stater som är parter i fördraget, bekräftar vår fasta beslutsamhet att fortsätta det faktiska genomförandet av det slutliga dokumentet från NPT-utvärderingskonferensen 2000 som antogs genom konsensus och besluten och resolutionerna från utvärderings- och förlängningskonferensen 1995 och arbeta för deras genomförande under förberedelseprocessen för NPT-utvärderingskonferensen 2005. 28. Vi betonar betydelsen av Fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT) som ett viktigt instrument för icke-spridning av kärnvapen och ett viktigt steg i riktning mot kärnvapennedrustning. Vi stöder strävandena för att fördraget skall träda i kraft med det snaraste, i enlighet med vad som bekräftades vid den andra konferensen för att underlätta CTBT:s ikraftträdande som hölls i New York den 11 13 november 2001. Vi uppmanar alla som ännu inte har undertecknat/ratificerat CTBT att göra det, i synnerhet de stater vars ratificering krävs för att fördraget skall träda i kraft, och stöder ett moratorium för sådana sprängningar i avvaktan på att fördraget skall träda i kraft. 29. Vi anser att strävandena att bekämpa spridningen av ballistiska missiler bör genomföras genom en global och multilateral strategi. I detta sammanhang noterar vi det internationella mötet för att diskutera utkastet till en internationell uppförandekod som hölls i Paris den 7 8 februari 2002 och välkomnar ytterligare diskussioner om denna viktiga fråga. Vi välkomnar också det arbete som utförs av FN:s panel med regeringsexperter på missiler samt andra initiativ på detta område. 30. Vi kommer att gemensamt verka för universell anslutning till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen (CCW) och dess protokoll. Vi är tillfreds med resultatet av andra utvärderingskonferensen av ovan nämnda instrument, som hölls i Genève i december 2001, och där det förklarades att bestämmelserna gäller för alla typer av väpnade konflikter. Vi välkomnar beslutet att inrätta en grupp med regeringsexperter för att med hög prioritet ta itu med frågan om explosiva vapen som blivit över från krig och ytterligare behandla frågan om andra minor än truppminor. 31. Vi, stater som är parter i konventionen, välkomnar framgången för konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring ("Ottawa-konventionen") och det andra och tredje mötet för de stater som är parter i den, vilka ägde rum i Genève och Managua i september 2000 respektive september 2001. Vi kommer även i fortsättningen att gemensamt verka för att eliminera det lidande som förorsakas av truppminor och stödja rehabiliteringsprogram. Vi, stater som är parter i konventionen, understryker betydelsen av att ansluta sig till och ratificera konventionen och uppmanar samtliga stater att förena sina ansträngningar för att uppnå en fullständig eliminering av truppminor. Vi fördömer även användningen av truppminor av aktörer som inte utgör stater. 8802/02 (Presse 133 - G) 10 BILAGA I
32. Vi förpliktar oss att förebygga, bekämpa och utrota den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen på nationell, regional och internationell nivå genom åtgärder som garanterar internationellt samarbete och bistånd. Följaktligen uppmuntrar vi till genomförande så snart som möjligt av den handlingsplan som godkändes av Förenta nationernas konferens om olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen i New York i juli 2001. 33. Vi är djupt oroade över de effekter på civilbefolkningen och utvecklingen av samhället som förorsakas av väpnade konflikter i flera delar av världen och understryker betydelsen av att förstärka det internationella samhällets kapacitet, i enlighet med FN-stadgan och principerna i internationell rätt, för konfliktförebyggande, fredlig tvistlösning, fredsbevarande, fredsuppbyggande åtgärder efter konflikter och humanitärt bistånd till utsatta befolkningsgrupper. Vi är fast beslutna att förstärka vårt samarbete på dessa områden och därvid beakta den verksamhet som utförs av FN:s viktigaste organ. DET EKONOMISKA OMRÅDET 34. Den internationella miljön kännetecknas av att globaliseringen och det ömsesidiga beroendet ökar i allt snabbare takt. Vårt strategiska partnerskap bör tjäna som ett exempel på starkt politiskt, ekonomiskt och socialt samarbete, ägnat att leda till snabba, effektiva och differentierade åtgärder i samband med 2000-talets utmaningar och möjligheter och med hänsyn till nya frågor på den internationella agendan. 35. Även om ekonomisk globalisering erbjuder möjligheter till tillväxt och utveckling är det också allmänt erkänt att den innebär utmaningar, särskilt för utvecklingsländerna. Vi är eniga om behovet av att uppnå en rättvisare fördelning av dess förmåner, att bekämpa fattigdom och social utslagning och koncentrera oss på ekonomiska och sociala framsteg, sysselsättningens kvalitet, utbildning och bostäder och integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, särskilt på områden där behoven är särskilt stora. I detta syfte bör ansträngningarna fortsättas, bland annat för att öka tillträdet till marknader och ny teknik och genom att förstärka det internationella utvecklingssamarbetet i enlighet med målet att uppnå en hållbar utveckling. 36. Vi förstår dock att vi för att övervinna de nuvarande internationella ekonomiska svårigheterna, som kännetecknas av en allmän nedgång i den ekonomiska tillväxten i världen och en minskning av handelstillväxten och investeringarna, måste förena våra ansträngningar och att den viktigaste faktorn är en industrialiserad ekonomi som kan spela en avgörande roll när det gäller att främja förnyad tillväxt inom världsekonomin och underlätta utvecklingsländernas fulla medverkan i handels- och finanssystemen. 37. Vi erkänner att det fortfarande finns ojämlikheter inom de internationella ekonomiska och kommersiella förbindelserna, liksom utvecklingsklyftor. Förbättrade regler, fungerande och effektiva möjligheter till marknadstillträde genom det multilaterala handelssystemet och det internationella finanssystemet krävs för att ta itu med dessa ojämlikheter. Vi erkänner i synnerhet att några utvecklingsländer är bundna av restriktioner som hindrar en integrering i det internationella ekonomiska och kommersiella systemet och vi understryker behovet av handelsrelaterat tekniskt bistånd och andra åtgärder för att bygga upp deras kapacitet att uppnå bättre integrering. 8802/02 (Presse 133 - G) 11 BILAGA I
38. Den ekonomiska globaliseringen kräver ökat internationellt samarbete, särskilt på finansierings- och skatteområdet. Sund och produktiv internationell affärsverksamhet vinner på rättsstatsprincipen och rättvis konkurrens. Vi kommer att bekämpa alla typer av penningtvätt, skatteflykt och andra ekonomiska brott genom internationellt samarbete och nationell lagstiftning. 39. På det finansiella området erkänner vi å ena sidan behovet av att bättre utnyttja den befintliga kapaciteten hos de institutioner som ingår i Bretton Woods-systemet, och å andra sidan behovet av att förbättra beslutsprocessen och institutionernas sätt att fungera och politik, för att göra det möjligt för dem att reagera snabbare på de nya utmaningar som följer av att det ekonomiska systemet har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Vi erkänner behovet i detta hänseende av ökad medverkan och aktivt samarbete i beslutsfattandet och upprättandet av regler som berör ekonomiska frågor av intresse för hela det internationella samfundet som ett sätt att föra fram begreppet om globalt styre. Vi förpliktar oss att förstärka det internationella finanssystemet och våra respektive finanssystem för att hantera eventuella kommande finansiella kriser som utgör ett hot mot nationell, regional och internationell stabilitet och säkerställa full behållning av kapitalmarknadernas integrering och minska riskerna i samband med deras föränderlighet. 40. Medvetna om att utlandsskulden är ett betydande hinder för den sociala och ekonomiska utvecklingen i många länder stöder vi i detta hänseende fullständig användning av alla befintliga mekanismer i syfte att uppnå effektiva, rättvisa och varaktiga lösningar för att övervinna denna utmaning. 41. Förmånliga finansieringsvillkor och -åtgärder bör studeras och genomföras för att tillhandahålla rättvis och tillräcklig behandling av svårt skuldsatta fattiga länder (HIPC) inom de relevanta och behöriga forumen, varvid det noteras att vissa utvecklingsländer även är borgenärer. I detta hänseende välkomnar vi de avtal som uppnåddes i Genua 2001 av G7-gruppen om att vidta åtgärder för att minska utlandsskulden för de berättigade HIPC-länderna och stödja ländernas kamp mot fattigdom och extrem fattigdom, särskilt genom ökat icke-ersatt samarbete och finansiering av fler projekt på kritiska områden. 42. Vi återupprepar vår övertygelse om att en öppen regional integration spelar en viktig roll för att främja tillväxten, liberaliseringen av handeln, den ekonomiska och sociala utvecklingen, demokratins stabilitet och ett mer jämlikt deltagande i den ekonomiska globaliseringsprocessen. Vi är därför beslutna att stödja de pågående regionala integrationsprocesserna i båda våra regioner. 43. Vi välkomnar genomförandet av associeringsavtalet mellan Mexiko och EU och slutförandet av förhandlingarna om ett associeringsavtal med Chile. Vi rekommenderar att förhandlingarna om associeringsavtal med Mercosur slutförs i god tid. Vi välkomnar det nya initiativet till förhandlingar om politiska avtal och samarbetsavtal med de centralamerikanska och andinska länderna, liksom beslutet att stärka samarbetet om handel, investeringar och ekonomiska förbindelser. Uppnåendet av målen för sådana avtal och stärkandet av samarbetet bör skapa förhållanden vilka, med utgångspunkt i resultatet av Dohaprogrammet, som vi har åtagit oss att genomföra före utgången av 2004, skulle göra det möjligt att förhandla om ömsesidigt fördelaktiga associeringsavtal, inklusive frihandelsavtal, mellan EU och Centralamerika och mellan EU och Andinska gemenskapen. 8802/02 (Presse 133 - G) 12 BILAGA I
44. Vi noterar även att Västindien och de andra medlemsstaterna i Afrikas, Västindiens och Stillahavsområdets staters grupp, inom ramen för Cotonouavtalet, kommer att inleda formella förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap i september 2002. 45. Vi stöder ett öppet och icke-diskriminerande multilateralt handelssystem där man på grundval av förstärkta och mer genomblickbara multilaterala bestämmelser stegvis öppnar marknaderna och undanröjer handelshinder, vilket gör det möjligt för alla att dra nytta av sina ekonomiers respektive konkurrensfördelar samt främjar en konkurrensmässig integration i världshandeln och minskar omfattningen av protektionism. I detta avseende understryker vi vikten av WTO i egenskap av huvudsakligt forum för att främja liberaliseringen av handeln och upprätta grundläggande regler och förfaranden för den nödvändiga regleringen av det internationella handelssystemet. Vi välkomnar det beslut som fattades vid WTO:s fjärde ministermöte om att inleda nya förhandlingar enligt utvecklingsagendan från Doha. Samtliga WTO-medlemmar bör kunna dra fördel av dessa förhandlingar genom en ökad internationell handel och ekonomisk tillväxt. Den nya förhandlingsrundan bör bidra till att utvecklingsländerna integreras med världsekonomin, också med hjälp av bestämmelser om särskild och differentierad behandling, varvid våra medborgares prioriteringar och synpunkter till fullo skall beaktas, samt främja en hållbar utveckling. 46. Vi understryker behovet av bilateralt och tekniskt stöd och åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för att stödja utvecklingsländerna, och i synnerhet de minst utvecklade länderna, med att föra och slutföra förhandlingarna och att genomföra resultaten av dessa. Vi framhäver även vikten av att på ett tillfredsställande sätt behandla de viktiga frågorna för utvecklingsländerna vid fullgörandet av åtagandena från Uruguayrundan. Vi framhäver det arbetsprogram om små ekonomier som man enades om i Doha, välkomnar att detta har inletts och uppmanar till ett fullständigt och snart genomförande av det. Det bör även säkerställas vid förhandlingarna att utvecklingsländerna erhåller en del av världshandelns tillväxt som motsvarar behoven för deras ekonomiska utveckling. Vi bekräftar vår avsikt att nära samarbeta för att inom den överenskomna treåriga ramen, nå fram till ett välbalanserat och ambitiöst resultat av förhandlingarna om alla frågor och där de viktiga frågorna för samtliga WTO-medlemmar beaktas. 47. Vi upprepar att vi bestämt avvisar varje ensidig åtgärd med extraterritoriell verkan, i strid mot internationell rätt och allmänt vedertagna regler för internationell handel. Vi är eniga om att förfaranden av detta slag utgör ett allvarligt hot mot multilateralismen. 48. I samband med den ekonomiska globaliseringen och framstegen i informationssamhället bör handeln med tjänster främjas. Nya samarbetsformer på detta område är viktiga faktorer för att stärka de ekonomiska banden mellan de båda regionerna och för att främja en fri och ordnad utveckling, liberalisering och stabilisering. 49. Vi förbinder oss att främja immateriella rättigheter i överensstämmelse med de internationella avtal om immateriella rättigheter i vilka vi är parter. 8802/02 (Presse 133 - G) 13 BILAGA I
50. Vi upprepar vår övertygelse om att främjande av direktinvesteringar utgör ett grundläggande mål för förbindelserna inom båda våra regioner och vi är därför eniga om att främja utvecklingen av initiativ som syftar till att öka investeringsflödena mellan regionerna. Vi anser att finansiella flöden och produktiva investeringar särskilt bör inriktas på projekt vars syfte är att främja en hållbar utveckling och integration av regional infrastruktur i Latinamerika och Västindien samt att uppmuntra handelsflöden mellan EU och Latinamerika och Västindien. För att uppnå detta mål måste de båda regionerna nära samarbeta med Europeiska investeringsbanken (EIB), Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), Utvecklingsbanken i Västindien (CDB), Andiska utvecklingsorganisationen (ADC), Centralamerikanska banken för ekonomisk integration (CABEI) och andra regionala banker. Vi kommer att främja gynnsamma förhållanden för utvecklingen av de små och medelstora företag som spelar en viktig roll för att förbättra de sociala villkoren samt samarbete mellan de båda regionerna för att uppmuntra till bildandet av samriskföretag. 51. Vi inser betydelsen av att främja en hållbar nationell och internationell turism, inbegripet ekoturism, som ett effektivt instrument för lokal, regional och internationell ekonomisk och kulturell utveckling. 52. Vi anser att det bör ges prioritet åt att öka och utveckla dialogen och samarbetet om energifrågor mellan våra regioner och länder för att uppnå energitrygghet och främja en hållbar ekonomisk och social utveckling av ömsesidig nytta. 53. Vi understryker betydelsen av energimarknaderna och att regelbundet reformera energisektorn, förbättra energieffektiviteten, främja investeringar, stödja utvecklingen och överföringen av energiteknik samt att främja en hållbar användning av alla energikällor. 54. Vi skall fortsätta att främja målen i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. Vi välkomnar att Bonnavtalet om genomförandet av handlingsplanen från Buenos Aires samt Marrakech-avtalet om Kyotoprotokollet nyligen godkändes. Vi hoppas att de kommer att bidra till att minska och mildra växthuseffekten av gasutsläpp enligt principen om gemensamt men olikartat ansvar och i förhållande till ländernas respektive förmåga. Vi välkomnar EU:s beslut att ratificera Kyotoprotokollet senast den 1 juni 2002 och vi är beslutna att arbeta tillsammans för att protokollet skall kunna ratificeras och träda i kraft så snart som möjligt. 55. Vi anser att det är av största betydelse att vi förstärker vårt samarbete och våra åtgärder i händelse av naturkatastrofer för att öka effektiviteten hos stödet och minska Latinamerikas och Västindiens utsatthet för fenomen som är till stort förfång för nationella och regionala utvecklingsinsatser. Initiativ på detta område bör dessutom tas med beaktande av sambanden mellan katastrofbistånd, rehabilitering och återuppbyggnad, samtidigt som kriterier för en långsiktig hållbar utveckling iakttas. 8802/02 (Presse 133 - G) 14 BILAGA I
56. Vi kommer att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete för att stärka den nationella kapaciteten, gemensamt anta globala utmaningar, stimulera investeringar och uppmuntra till affärsmässigt partnerskap med överföring av teknik och know-how och på så sätt bidra till att främja en hållbar utveckling, särskilt genom den handlingsplan och det samarbetsavtal som ministrarna för vetenskapliga och tekniska frågor enades om vid mötet i Brasilia i mars 2002. 57. Vi understryker betydelsen av att utveckla effektiv infrastruktur med särskild tonvikt på transport, utveckling av informationsteknik, modernisering av telekommunikation och administrativa förfaranden, liberalisering av handel och intensifiering av den ekonomiska integrationen och samarbetet. Vi framhäver även vikten av att främja ett effektivt samarbete med de latinamerikanska länderna och Västindien för överföring av avancerad teknik i syfte att utveckla informationstekniken, modernisera telekommunikationssystemet och de administrativa förfarandena, med beaktande av kraven när det gäller utvecklingen av handel, förstärkning av samarbetet och den ekonomiska integrationen. Vi anser att informations- och kommunikationsteknik har en viktig roll att spela för att främja god offentlig förvaltning och ekonomisk utveckling. I överensstämmelse med slutsatserna från den internationella konferensen om e-förvaltning för utveckling i Palermo den 10 11 april 2002, är vi fast beslutna att modernisera våra offentliga administrativa förfaranden för att tilllhandahållandet av tjänster skall bli klarare och effektivare för medborgarna och näringslivet. 58. Vi värdesätter resultatet av FN:s konferens om utvecklingsfinansiering som hölls i Monterrey, Mexiko den 18 22 mars 2002 och som innebär ett lovande framsteg för att behandla övergripande frågor inom den internationella ekonomin, i synnerhet att mobilisera de finansiella resurser som krävs för att uppfylla målen i millenniedeklarationen och de andra internationellt överenskomna utvecklingsmålen. Vi uttrycker vår beslutsamhet att arbeta tillsammans för att snabbt och fullständigt genomföra resultaten av konferensen. I detta sammanhang välkomnar vi EU:s åtagande att kollektivt uppnå 0,39 % ODA/BNP senast 2006 och på så sätt bidra till att vända på den nuvarande tendensen med minskande globala flöden av utvecklingsbistånd som ett steg på vägen mot målet 0,7 % ODA/BNP. Vi hoppas att tendensen att tilldela utvecklingsbiståndet ökade resurser skall bekräftas. 59. Vårt partnerskap för utvecklingssamarbete erbjuder ett viktigt tillfälle att omsätta våra gemensamma värderingar och ideal i praktiken och att åstadkomma en mer rättvis fördelning av de vinster som härrör från den ekonomiska globaliseringen. 60. Vårt partnerskap för utvecklingssamarbete syftar till att främja en hållbar utveckling i alla dess aspekter särskilt sociala, ekonomiska och miljömässiga genom överenskomna program och åtgärder som omfattar många av de frågor och samarbetsområden som omnämns i detta dokument. Vi har ett gemensamt intresse av bättre nationell och regional integration och ökad effektivitet hos programmen för utvecklingssamarbete mellan EU och Latinamerika/Västindien. Utvecklingssamarbetet erbjuder ett viktigt tillfälle att omsätta våra gemensamma värderingar och ideal i praktiken och att ytterligare sprida vinsterna från globaliseringen i syfte att motverka dess negativa effekter. 8802/02 (Presse 133 - G) 15 BILAGA I
61. En hållbar utveckling kan endast uppnås om alla dess grundstenar beaktas, dvs. ekonomisk utveckling, miljöskydd och social utveckling. I syfte att främja en hållbar utveckling prioriterar vi att utrota fattigdom, hunger, marginalisering och social utslagning, att ändra sådana produktions- och konsumtionsmönster som bidrar till ozonlagrets uttunning och den ökade växthuseffekten, att främja bevarandet av biologisk mångfald och det globala ekosystemet och ett hållbart utnyttjande av naturresurser, särskilt vatten och förnybara energikällor. Det är nödvändigt att i enlighet med principen om gemensamt men olikartat ansvar förhindra och minska miljöförstöringen, särskilt sådan miljöförstöring som uppkommer genom en alltför stark industrikoncentration och olämpliga konsumtionsmönster, förhindra att hav förorenas och att dess levande resurser töms ut och att skogsresurser används på ett icke hållbart sätt samt att bekämpa markerosion som hotar världsklimatet. 62. Vi ser fram emot ett konstruktivt PREPCOM IV som kommer att äga rum på Bali i maj och där man bör slutföra förberedelserna för ett framgångsrikt toppmöte om en hållbar utveckling, i Johannesburg i september 2002. 63. Vi är övertygade om att toppmötet om en hållbar utveckling erbjuder ett unikt tillfälle att utvärdera genomförandet av Agenda 21 och att förnya lokala, nationella, regionala och internationella politiska åtaganden för att främja en hållbar utveckling över hela världen. 64. Vi är fast beslutna att nå målet i handlingsplanen från det internationella toppmötet om livsmedelsfrågor 1996. I detta sammanhang välkomnar vi tanken på en internationell koalition mot svält som kommer att diskuteras vid det internationella toppmötet "fem år efteråt" som kommer att äga rum i Rom den 10 13 juni 2002. KULTUR, UTBILDNING, VETENSKAP, TEKNIK, SAMHÄLLE OCH MÄNSKLIGA RELATIONER 65. Vi bekräftar vårt engagemang för ett fast partnerskap mellan Latinamerika och Västindien och Europeiska unionen när det gäller utbildning, hälsa, kultur och mänskliga relationer, på grundval av gemensamma värden och insikt om betydelsen av utbildning och vetenskapliga och tekniska framsteg för att befästa grunden för vår samstämmighet. 66. Vi åtar oss att upprätthålla våra förbindelser utifrån principerna om jämlikhet och respekt för pluralism och mångfald, utan åtskillnad i fråga om ras, religion eller kön, rättesnören som är idealiska för att uppnå ett öppet, tolerant och välkomnande samhälle där individens rätt till frihet och ömsesidig respekt bevaras genom rättvis tillgång till produktionsresurser, hälsovård, utbildning och samhällsskydd. 8802/02 (Presse 133 - G) 16 BILAGA I
67. Vi åtar oss att öka resurserna för att utveckla sociala program med särskild tonvikt på utbildning, hälsa, livsmedelsfrågor, bostadsfrågor, social integration och sysselsättning, samt på vetenskaplig forskning, teknisk utveckling och kultur som medel för att förbättra villkoren för mänsklig utveckling. I detta sammanhang erinrar vi om de principer och åtgärder som antogs inom ramen för världstoppmötet om social utveckling i Köpenhamn 1995 och de nya riktlinjerna för framtiden om vilka enighet uppnåddes under den extra session i Förenta nationernas generalförsamling som hölls i Geneve 2000. Det kommer därför att bli nödvändigt att genomföra strategier och reformera skattesystemet för att kunna främja ekonomisk utveckling och social rättvisa. 68. Vi betonar betydelsen av att det skapas tillräckligt många, tillräckligt välavlönade och produktiva sysselsättningstillfällen i våra länder. I detta syfte är utbildning och yrkesutbildning för arbetstagare av avgörande betydelse. 69. Vi uttrycker vår stora oro över de allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenserna av hiv/aids och andra pandemier som särskilt drabbar utvecklingsländerna. Vi bekräftar på nytt människors rätt till tillfredsställande hälsovård. Vi inser behovet av att främja bättre tillgång till medicin i enlighet med den förklaring om TRIPS-avtalet och folkhälsa som antogs vid WTO-konferensen i Doha. Vi inser också behovet av en övergripande strategi för att förebygga och ge behandling, genom samarbete mellan stater, internationella organisationer, det civila samhället och den privata sektorn i kampen mot dessa epidemier. Vi välkomnar i detta avseende de framsteg som gjorts av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, Världshälsoorganisationen, Världshandelsorganisationens fjärde ministerkonferens samt den extra sessionen i Förenta nationernas generalförsamling om hiv/aids. 70. Vi anser att vetenskaplig forskning och teknisk utveckling är grundläggande för våra förbindelser och en avgörande förutsättning för att på ett framgångsrikt sätt få länder att ingå i den globaliserade världen, vilket även kräver att det görs framsteg på det vetenskapliga området och att dessa kan utnyttjas och anpassas till en ständigt framåtskridande teknik. Vi stöder genomförandet av den handlingsplan som antogs av ministrarna för vetenskapliga och tekniska frågor vid mötet i mars 2002. Vi inser de möjligheter som informations- och kommunikationstekniken erbjuder att göra demokratiska, ekonomiska och sociala framsteg. Vi är eniga om lämpligheten av att sprida kunskap, teknik och information och att dra nytta av att koppla ihop infrastrukturen och att uppmuntra till allmänt tillträde till denna för alla folk. Vi framhäver att en fullständig användning av digital teknik och nätverk för utveckling och sociala framsteg, den tekniska utmaningen till trots, framför allt innebär en politisk, institutionell, social och kulturell utmaning där det behövs en vision och ett syfte som vidgar utrymmet för samarbete mellan våra länder och mellan den offentliga och privata sektorn, med stöd av finansinstitut och andra internationella enheter. 71. Vi är eniga om att samarbetet på utbildningsområdet bör stärkas med särskild tonvikt på grundutbildning, yrkesutbildning och samarbete mellan institutioner för högre utbildning, inbegripet universitet, centrum för forskning och teknisk utveckling och distansutbildning, med beaktande av våra samhällens särskilda behov. I detta sammanhang erinrar vi om framgången för redan befintliga samarbetsprogram och stöder vidtagandet av de åtgärder som beslutades vid mötet för ministrarna för högre utbildning i Paris den 3 november 2000. 8802/02 (Presse 133 - G) 17 BILAGA I
72. Vi är eniga om att universellt tillträde till utbildning och yrkesutbildning är avgörande faktorer för att främja ekonomisk och social utveckling, minska fattigdom och uppnå tillfredsställande betald sysselsättning, med säkerställande av en fullständig grundutbildning för alla i skolåldern och av människors rätt att upprätthålla sin kulturella och språkliga identitet. Vi betonar att själva rätten till utbildning bygger på det särskilda nationella ansvaret i varje land att tillhandahålla tillräcklig utbildning åt och främja ett livslångt lärande för alla sina medborgare. 73. Vi är eniga om att målet för högre utbildning är att bidra till en hållbar utveckling och att förbättra samhället ur ett övergripande perspektiv; att utbilda och förbereda väl kvalificerade examinerade personer som kan handha alla aspekter av mänsklig verksamhet; att främja, förvalta och sprida kunskap genom forskning; att tolka, bevara och främja kulturerna i deras pluralism och kulturella mångfald; att erbjuda möjligheter till livslångt lärande; att bidra till att utveckla och förbättra utbildningen på alla nivåer; att skydda och främja det civila samhället; att fostra ungdomar enligt demokratiska värderingar och medborgaranda för att de skall kunna inta kritiska och oavhängiga ståndpunkter i alla debatter om strategiska valmöjligheter för att förstärka humanistiska värderingar. 74. Vi är eniga om att interregionala utbyten av aktörer på utbildnings- och kulturområdet i de båda regionerna utgör ett av de effektivaste och mest verksamma medlen för att främja ömsesidig förståelse, konstnärlig utbildning, lärlingsutbildning och kulturproduktion. Nära kontakter mellan konstnärer och organisationer inom alla kultursektorer främjar respekten för kulturell och språklig mångfald och garanterar därigenom mänsklig och social utveckling. 75. Vi är fast beslutna att uppmuntra ytterligare samarbete och utbyte mellan kulturindustrier, även den audiovisuella sektorn, för att bevara vår kulturella mångfald. 76. Vi är eniga om att återvinnande, bevarande och bättre kännedom om våra ofantliga kulturarv och vår olikhet som en väsentlig länk i den biregionala integreringen skulle möjliggöra närmare och mer varaktiga förbindelser mellan våra folk och främja kulturell kreativitet som en grundval för fred och tolerans. Vi anser att åtgärder i båda regionerna samt i multilaterala forum, bör uppmuntras för att främja, respektera och sprida kulturell mångfald och pluralism i världen, och noterar bland annat förklaringen om den kulturella mångfalden som antogs av Unescos generalförsamling i november 2001. 77. Vi erkänner betydelsen av traditionell kunskap, som är en kulturell och ekonomisk tillgång nära förbunden med ursprungsbefolkningen; härav följer att ursprungsbefolkningens rättigheter när det gäller sådan kunskap bör erkännas och få vederbörligt internationellt skydd. 78. Vi ser att världen befinner sig i en förändringsprocess som i grunden har förändrat det sätt på vilket människor påverkar varandra, företagens organisation och produktiviteten samt ländernas ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Likaså är vi eniga om att dessa förändringar i stor utsträckning beror på de stora tekniska framsteg som gjorts under den senaste tiden, särskilt på området för informations- och kommunikationsteknik. Alla dessa omvandlingsprocesser har gett upphov till det så kallade informationssamhället. 8802/02 (Presse 133 - G) 18 BILAGA I
79. Vi observerar att det inom denna process finns en tendens att minska den relativa betydelsen av klassiska produktionsfaktorer som naturresurser och billig arbetskraft och att det uppstår nya former av konkurrens och en ny ekonomisk och social struktur informationssamhället där generering, hantering och spridning av kunskap och information är den viktigaste källan till produktivitet, välstånd och makt. 80. Vi erkänner att den digitala klyftan utgör en ny dimension i de ekonomiska och sociala avgrunder som begränsar den allmänna tillgången till kunskap och information på modersmålet. Särskilda ansträngningar kommer inom ramen för det biregionala och multilaterala samarbetet att ägnas åt att reducera den digitala klyftan. 81. För att fullt ut kunna utnyttja informationssamhällets potential anser vi att staterna bör överväga att inrätta nationella e-strategier efter en samrådsprocess med alla berörda parter. Sådana e-strategier bör omfatta inrättandet av stödjande, konkurrensfrämjande, reglerande och politiska ramar och stimulera användningen av öppna och internationella standarder, bereda vägen för regional harmonisering och sikta på att bidra till de viktigaste utvecklingsområdena, såsom e-förvaltning, e-utbildning, e-hälsovård och e-handel. Staterna bör också överväga om det är ändamålsenligt att vidta åtgärder för att främja skyddet av människans värdighet och informationens sekretess, garantera tillräcklig nätsäkerhet i cyberrymden och förbjuda användningen av Internet för olagliga ändamål. 82. I detta sammanhang välkomnar vi förklaringen från ministermötet om informationssamhället i Sevilla i april och uttrycker vår tillfredsställelse över att @lis-programmet lanserats som en konkret uppföljning av Rio-toppmötet i syfte att förstärka våra förbindelser på detta strategiska område. Vi kommer att uppmuntra gemensamma åtgärder av våra länder vid det världstoppmöte om informationssamhället som skall hållas 2003. 83. Dessa gemensamma värderingar och ståndpunkter samt de som ingår i den politiska förklaringen och handlingsplanen från Rio de Janeiro bör styra vår nuvarande dialog och vårt nuvarande samarbete i interregionala och internationella forum. Samtidigt kommer de att bidra till att framgångsrikt fördjupa och bredda vårt strategiska partnerskap. 8802/02 (Presse 133 - G) 19 BILAGA I
BILAGA II UTVÄRDERINGSRAPPORT I. Inledning 1. Förändringarna i de båda regionerna under nittiotalet och ett ömsesidigt intresse av att upprätta en samlad ram för biregionala förbindelser ledde till det första toppmötet mellan Latinamerika, Västindien och Europeiska unionen (den 28 29 juni 1999). Efter toppmötet utfärdade stats- och regeringscheferna två handlingar: Rio de Janeiro-förklaringen och "Prioriteringar för åtgärder". I den första handlingen, som är en förklaring i 69 punkter, fastställs de allmänna principerna för förbindelserna mellan Europa, Latinamerika och Västindien, och i den andra fastställs 55 prioriteringar på det politiska, ekonomiska, kulturella, utbildningsmässiga, vetenskapliga, tekniska, sociala och humanitära området. 2. Stats- och regeringscheferna beslutade även att inrätta en biregional arbetsgrupp på hög tjänstemannanivå. Gruppen, som skulle "sammanträda regelbundet", fick till uppgift att "övervaka och stimulera till att åtgärdsprioriteringarna uppnås från politisk synpunkt och i syfte att på grundval av befintliga mekanismer bidra till en global dialog som skall stärka det strategiska biregionala partnerskapet" i alla dess dimensioner. 3. Latinamerika och Västindien har djupa historiska, kulturella och politiska rötter gemensamt med Europa, vilka underlättar utvecklingen av ett faktiskt strategiskt partnerskap. 4. Dessa gemensamma rötter och värderingar har skapat betydelsefulla band när det gäller identitet och solidaritet och har uppmuntrat till främjandet av större erfarenhetsbyte och gemensamma ansträngningar för att ta itu med gemensamma problem. Vissa problem som såväl Latinamerika och Västindien som Europeiska unionen står inför är behovet av att modernisera utbildningssystemen, skapa ett klimat som är gynnsamt för hållbar och allomfattande utveckling samt främja effektiva mekanismer för samordning och internationell förvaltning. Främjandet av ett strategiskt partnerskap grundar sig inte endast på historisk, kulturell och politisk identitet, utan är även ett resultat av ett gemensamt intresse av att omvandla principer, värderingar och mål till praktiska mekanismer för dialog och samarbete så att båda regionerna bättre kan hantera de avsevärda utmaningar som det nya seklet innebär. 8802/02 (Presse 133 - G) 20 BILAGA II