Sammanfattning av: Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 2003

Sammanfattning av: Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 2003

2003-09-30 Dnr 342-531-03 KEMIKALIEINSPEKTIONEN Sammanfattning av: Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 2003 Rapporten finns på webbplatsen www.kemi.se A summary in English is available: www.kemi.se KemI Box 2 S 172 13 Sundbyberg Sweden Illustration omslag: Tobias Flygar

FÖRORD Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. Kemikalieinspektionen har i regeringsbeslut 20 december 2002 fått uppdraget att senast 29 april 2003 lämna underlag till Miljömålsrådet till den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet som rådet ska lämna till regeringen våren 2004. Arbetet med att ta fram detta underlag har bedrivits av en grupp inom Kemikalieinspektionens Miljömålsverksamhet där följande personer har ingått: Jerker Forssell (skrivansvarig t.o.m. 021231), Göran Gabrielsson, Bengt Melsäter, Per Nordmalm, Lena Nohrstedt och Peter Sundin (skrivansvarig fr.o.m. 030101). Ytterligare medarbetare från Kemikalieinspektionen har i olika grad varit involverade i arbetet. Arbetet har bedrivits i nära samarbetet med Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Andra myndigheter, företag, branschorganisationer och intresseorganisationer har inbjudits att komma in med uppgifter samt att kommentera utkast till underlaget. Solna 29 april 2003 Peter Sundin Verksamhetsansvarig Miljömålsarbetet *** Underlaget är uppdaterat med hänsyn till inkomna svar i förhållande till remissversionen (030604), och innehåller omstruktureringar och uppdateringar som tillkommit t.o.m. september 2003, av det underlag som sändes in till miljömålsrådets kansli 2003-04-29. Sundbyberg 30 september 2003 Peter Sundin Verksamhetsansvarig Miljömålsarbetet

SAMMANFATTNING Giftfri miljö Generationsmålet Det kommer att bli svårt att nå miljömålet. Det som framför allt är svårt att åtgärda är de föroreningar som redan finns spridda i vår miljö. Kemikalieproduktionen i världen har ökat kraftigt de senaste 50 åren. År 1950 producerades ca 7 miljoner ton idag tillverkas varje år ca 400 miljoner ton. Den kraftiga ökningen kommer sannolikt att fortsätta. OECD beräknar att värdet av den globala kemikalieproduktionen kommer att växa med 85 % mellan år 1995 och år 2020. Kemikalieinspektionens produktregister visar att svenska företag tillverkar eller importerar drygt 64 000 kemiska produkter. För varor är situationen svårare att överblicka eftersom mångfalden är betydligt större. Varje år tillförs det svenska samhället uppskattningsvis 160 miljoner ton varor. Utvecklingen har starkt bidragit till ett ökat välstånd i den industraliserade världen, men även orsakat svåra hälso- och miljöproblem. Människor utsätts för farliga ämnen i kemiska produkter i arbetet och på fritiden. Farliga ämnen kan läcka ut från varor under användningen eller orsaka problem vid återvinning eller i avfallsledet. Arbetet med att minska utsläpp till vatten och luft från industrier och biltrafik har varit framgångsrikt även om vissa problem återstår. Det är viktigt att ha mer kunskap om vilka ämnen som förorenar vår miljö för att effektivt kunna åtgärda problemen. Bekämpningsmedel sprids i miljön och kan återfinnas i åar som avvattnar jordbruksområden och ibland till och med i grundvattnet. Merparten av de rester av växtskyddsmedel som återfinns i grundvatten härrör från numera förbjudna medel mot ogräs vars huvudsakliga användning har omfattat industritomter, grusplaner, vägkanter och banvallar. Föroreningen av mark och vatten måste minska. Handeln blir alltmer global. De flesta kemiska produkter och andra varor som finns i Sverige tillverkas i andra länder. Långlivade organiska ämnen kan spridas via luft och vatten till platser långt från tillverkning och användning. Att arbeta inom EU och internationellt är därför avgörande för möjligheterna att uppnå miljömålet Giftfri miljö. En annan viktig orsak till detta är att EG:s rättsakter är harmoniserade på kemikalieområdet, vilket innebär att ett enskilt medlemsland normalt inte kan gå före och ställa hårdare krav än vad som ställs inom EU. Lagstiftningsarbetet i EU kommer att vara intensivt de närmaste åren, både för kemikalier i allmänhet och för bekämpningsmedel. Om kommissionens förslag till nya kemikalieregler går igenom relativt oförändrat, eller skärps ytterligare i rådets och parlamentets behandling, kommer det att finnas en bra grund för att komma en betydande del av vägen mot målet Giftfri miljö. Sverige bör aktivt verka för ytterligare skärpningar i lagstiftningen och för att de vägledande dokument som senare kommer att knytas till reglerna överensstämmer med ambitionerna i Giftfri miljö. Det samma gäller vid omarbetningen av de regler som handlar om godkännande av växtskyddsmedel. På grund av handelns globalisering och den gränslösa spridningen av miljögifter kan många problem endast lösas på en global nivå. Sverige bör verka för att den globala kemikaliestrategi som ska utvecklas av FN:s miljöprogram (UNEP) bidrar till att lösa sådana problem. Verksamhetsutövarna har huvudrollen när det gäller att uppnå Giftfri miljö. Den nya lagstiftningen i EU kan ge verksamhetsutövarna betydligt bättre förutsättning att minska riskerna. Konsumenter, miljöorganisationer och fackföreningar är andra viktiga aktörer. Det 1

är dock ännu oklart hur långt mot måluppfyllelse vi kommer att nå med hjälp av den lagstiftning som nu håller på att ta form, samt med hjälp av intensifierat pådrivande arbete från myndigheternas sida och frivilliga arbete från verksamhetsutövarnas sida. Miljömålsarbetet är också ganska okänt i samhället. Miljömålsrådet och ansvariga myndigheter måste nå ut i samhället med information, om miljömålen ska kunna vara vägledande för verksamhetsutövarnas arbete i högre grad än idag. Delmål 1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Kommissionens förslag till ny kemikalieförordning kommer sannolikt att innebära att viktiga steg mot att uppnå delmål 1 tas. Testkraven för ämnen som förekommer i låga volymer i samhället kommer dock sannolikt att vara för låga i förslaget. För oavsiktligt bildade ämnen blir delmålet svårt att nå inom uppsatt tid, med de åtgärder som hittills beslutats. Den förebyggande kemikaliekontrollens viktigaste uppgift är att förhindra att skador uppkommer på människa och miljö. För detta krävs kunskap. Kunskapsbristen är dock stor. Till och med för de kemiska ämnen som används mest i samhället, de s.k. högvolymkemikalierna, är det endast för ca 15% möjligt att ens göra en begränsad riskbedömning. Kunskap om t.ex. eventuella cancerframkallande och fosterskadande egenskaper saknas för de flesta ämnen. Företagen måste i mycket större utsträckning ta fram kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöfarlighet. Om de kemiska ämnen som vi använder i samhället är grundligt testade, och hanteringen anpassas efter testresultaten, kan sannolikt de flesta kemiska hälso- och miljörisker undvikas. De stora kostnaderna för testningen gör att industrin gemensamt måste lösa problemet. Sverige bör verka för att tillräckliga kunskapskrav finns med i EU:s nya lagstiftning och på sikt även i den globala kemikaliestrategin. Läkemedel kan orsaka skador i miljön. Medel med hormonell verkan kan t.ex. påverka fortplantningen och den tidiga utvecklingen hos djur. Sverige bör verka för att ökade krav på kunskap om miljöfarlighet införs i EU:s lagstiftning för godkännande av läkemedel. Ökad satsning på forskning inom miljötoxikologi är viktig av flera skäl. Forskningen är grunden för tolkning och utveckling av testsystem inom toxikologi och ekotoxikologi. När den förebyggande kemikaliekontrollen misslyckas ger forskningen möjligheter att tidigt upptäcka skador som uppstår på människa och miljö. Den tidigare starka svenska forskningen inom miljötoxikologi har bidragit mycket till det genomslag Sverige har haft internationellt för åtgärder mot kemiska hälso- och miljörisker. Forskningsanslagen bör därför öka. Toxikologisk och ekotoxikologisk testning innebär ofta djurförsök. Det är viktigt att på sikt minska användningen av försöksdjur utan att riskera skyddet av människors hälsa och miljön. Forskning för att främja utvecklingen av testmetoder som kräver färre djur eller inga djur alls bör därför stödjas. Det finns inte krav i någon lagstiftning på kunskap om hälso- och miljöfarlighet hos oavsiktligt bildade och utvunna ämnen, t.ex. ämnen som bildas i förbränningsprocesser. Det är idag inte möjligt att säga hur stort problem denna kunskapsbrist är. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att göra en systematisk genomgång av kunskapsläget. Delmål 2 Hälso- och miljöinformation för varor I kommissionens utkast till förslag till ny kemikalieförordning finns endast i begränsad omfattning krav på informationsöverföring om kemiska ämnen i andra varor än kemiska produkter. Därför bedöms delmålet inte kunna nås inom tidsramen, om inte ytterligare kraftfulla åtgärder vidtas. 2

Alla som kommer i kontakt med kemiska produkter ska vara väl informerade om vilka risker de innebär och hur dessa ska förebyggas. Förpackningsmärkning och säkerhetsdatablad ska ge denna information. Det finns en global överenskommelse inom FN om ett system för klassificering av farlighet, förpackningsmärkning och säkerhetsdatablad för kemiska produkter. FN rekommenderar länderna att införa detta system senast år 2008. I stort är gällande EU regler om produktinformation för kemiska produkter bra. Det finns dock klara brister i verksamhetsutövarnas efterlevnad av reglerna. Ökade inspektionsinsatser kan bidra till att förbättra efterlevnaden. Den globala överenskommelsen kan till också viss del förbättra efterlevnaden, eftersom importörer kommer att köpa in produkter från länder med liknade krav på information. Ett stort problem är dock att informationens innehåll till största delen styrs av befintlig kunskap om de ingående kemiska ämnenas hälso- och miljöfarliga egenskaper. Det blir därför ofta låg kvalitet på produktinformationen beroende på att kunskapsbristen är stor (se delmål 1). Det finns inget system för produktinformation för andra varor än kemiska produkter. Globaliseringen av handeln gör att det inte är meningsfullt att utforma nationella regler. Det förslag till nya kemikalieregler i EU som kommissionen har presenterat innehåller inte några regler om produktinformation för varors innehåll av farliga ämnen. Sverige bör driva att information om varors innehåll av farliga ämnen, såväl allmänkemikalier som bekämpningsmedel, ska vidareförmedlas så lång som möjligt i hanteringskedjorna. Åtminstone bör man vid eventuell auktorisation i REACH av användning av särskilt farliga ämnen i varor ställa särskilda krav på att dessa ska märkas. Regeringen bör dessutom tillsätta en utredning för att utarbeta ett förslag till hur ett bredare informationssystem för varor kan utformas på EU-nivå. På samma sätt som för kemiska produkter bör det på sikt finnas ett globalt informationssystem för övriga varor. Regeringen bör driva den frågan i arbetet inom FN:s miljöprogram när den globala kemikaliestrategin utvecklas. De frivilliga systemen för positiv miljömärkning, miljövarudeklarationer, m.m. bidrar idag endast begränsat till informationsöverföring om farliga ämnen i varor. Miljövarudeklarationer skulle dock kunna vara ett möjligt komplement tills dess att regler utformas på EU-nivå. Det bör bli obligatoriskt i miljövarudeklarationer att lämna information om innehåll av kemiska ämnen. Delmål 3 Utfasning av särskilt farliga ämnen Kommissionens förslag till ny kemikalieförordning kommer troligen att utgöra en bra grund för att komma en betydande del av vägen mot delmålet. Tillämpningen av lagstiftningen blir dock avgörande för om delmålet kommer att nås. Vissa kemiska ämnen har särskilt farliga egenskaper. De kan ge svåra skador på människan på grund av att de är cancerframkallande, kan skada arvsmassan eller är skadliga för fortplantningen. Även organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande är särskilt farliga för hälsa och miljö. De kan återfinnas i modersmjölk och därmed innebära risker för det nyfödda barnet. Ämnena finns i polartrakterna, vilket visar att de kan spridas långväga i atmosfären långt ifrån den ursprungliga utsläppskällan. En mycket grov uppskattning är att det finns ett par tusen ämnen i användning med särskilt farliga egenskaper. Till sådana ämnen räknas även metallerna bly, kvicksilver och kadmium. Kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper är svåra att hantera säkert. Små mängder kan skada människor och miljö. Svenska företag bör så långt det är möjligt byta ut särskilt farliga ämnen utan att avvakta de nya kemikaliereglerna inom EU. 3

Det finns redan idag goda möjligheter att inom gällande Euregler agera mot enskilda ämnen med särskilt farliga egenskaper. I EU:s program för existerande ämnen behandlas många ämnen som används i stora volymer i samhället, s.k. högvolymkemikalier. Sverige bör föreslå kraftiga riskbegränsande åtgärder mot ämnen med särskilt farliga egenskaper. Det är viktigt att EU beslutar om ytterligare åtgärder mot kvicksilver och kadmium. Regeringen bör verka för att kommissionen så snart som möjligt presenterar en för EU samordnad åtgärdsstrategi för kvicksilver. Inom arbetet med begränsningsdirektivet bör regeringen och Kemikalieinspektionen verka för att förslag till reglering av särskilt farliga ämnen i så stor utsträckning som möjligt ska överensstämma med delmålet. De nya kemikaliereglerna i EU kan komma att innebära klart förbättrade möjligheter att agera mot ett större antal särskilt farliga ämnen, eftersom endast sådana som är godkända för viss användning får förekomma. Det ligger på industrins ansvar att visa att användningen är tillräckligt säker. Det är mycket viktigt att Sverige agerar kraftigt om det finns en risk för att långlivade och bioackumulerande organiska ämnen inte kommer att omfattas av godkännandeförfarandet. Sverige bör även verka för att enskilda hormonstörande ämnen och kraftigt allergiframkallande ämnen kan omfattas av godkännandeförfarandet. Reglerna för godkännande bör utformas så att de förhindrar att nya kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper kommer ut på marknaden och att det finns en tidsgräns för när alla idag kända ämnen med sådana egenskaper ska vara behandlade. Även reglerna för godkännande av bekämpningsmedel håller på att omarbetas. Det omfattande regelarbete som pågår i EU ger Sverige en unik möjlighet att verka för en hög skyddsnivå i lagstiftningen. En skärpning av reglerna för bekämpningsmedel är angelägen, speciellt om medlen är långlivade och bioackumulerande, eftersom de tillverkas för avsiktlig spridning i miljön. Det är också viktigt att reglerna både för växtskyddsmedel och andra kemikalier utformas så att produktvalsprincipen omsätts i praktiken. Även om många långlivade och bioackumulerande organiska ämnen skulle förbjudas i EU så kommer den svenska miljön att förorenas på grund av spridning från andra länder. Det är därför viktigt att Sverige får till stånd globala åtgärder mot farliga ämnen med långväga spridning. Delmål 4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier De indikatorer som finns idag pekar inte på några entydiga trender. Bedömningen är ändå att det är möjligt att nå delmålet, men det krävs ytterligare åtgärder. Det är stora skillnader mellan olika kemiska ämnens farlighet. För hanteringen av ämnen i arbetsmiljön med t.ex. hög akut eller kronisk giftighet måste det finnas noggranna rutiner och tekniska åtgärder för att förhindra exponering. Även mindre farliga ämnen kan dock orsaka långvarig sjukskrivning på grund av t.ex. handeksem. Den första åtgärden som alltid ska beaktas är om den använda kemiska produkten kan ersättas med en mindre farlig produkt eller med en som kan hanteras säkrare (produktvalsprincipen). Nästa steg är att begränsa exponeringen. Verksamhetsutövarna har ett särskilt ansvar. Ansvaret ska baseras på försiktighets- och produktvalsprincipen. Produktutvecklingen måste ta hänsyn till kemiska hälso- och miljörisker. Arbetet att ersätta kemiska produkter med andra som är mindre farliga ska göras både hos dem som tillverkar och importerar och hos dem som använder kemiska produkter. Kemiska produkter ska hanteras så att skada på hälsa och miljö undviks. För att uppfylla sina skyldigheter måste verksamhetsutövarna ha god kunskap om riskerna med sina produkter och 4

andra varor. Idag måste myndigheterna ofta bevisa att risker finns för att de ska åtgärdas. Verksamhetsutövarnas ansvar måste klart framgå i den nya EU lagstiftningen. Konsumenter är en särskilt utsatt grupp. Det är därför angeläget att kemiska produkter och andra varor avsedda för konsumentbruk är så ofarliga som möjligt. Alla kan bidra till att minska de skador kemikalier orsakar på människa och miljö. Som konsument kan man välja mindre farliga produkter, förvara hushållskemikalier säkert och lämna rester till avfallshantering. Kontrollen av efterlevnaden av reglerna är viktig. De nya EU-reglerna kommer att innebära att det blir ett stort behov att förändra och utveckla myndigheternas inspektionsverksamhet. För att öka efterlevnaden är det viktigt att tillsynsmyndigheterna i EU:s medlemsländer samarbetar mer. De nya kemikaliereglerna kommer att bli betydligt mer omfattande än den gällande lagstiftningen. Detta kommer att ställa höga kunskapskrav både på företag och myndigheter. De ökade kraven på små och medelstora användarföretag, där kunskapen om kemiska hälsooch miljörisker ofta är låg, kommer att medföra särskilda utbildningsbehov. De senaste 15 årens arbete med att minska riskerna i Sverige med användningen av bekämpningsmedel har varit mycket framgångsrikt. För att det svenska arbetet ska vara fortsatt framgångsrikt krävs att omarbetningen av EU:s regler för godkännande av bekämpningsmedel leder till en rad skärpningar i gällande direktiv. I avvaktan på de nya reglerna är det viktigt att riskerna med växtskyddsmedel fortlöpande minskar i enlighet med fastställt handlingsprogram. Delmål 5 Riktvärden för miljökvalitet Det bedöms vara rimligt att målet kommer att nås inom tidsramen, d.v.s. att riktvärden för 100 ämnen fastläggs av myndigheterna. Hittills har 68 riktvärden tagits fram. De har dock ännu ej börjat användas.riktvärdet anger den halt i miljön av ett kemiskt ämne under vilken inga skador förväntas uppkomma. Bedömningen är baserad på den kunskap som finns och är alltid osäker. Riktvärden får aldrig tolkas som om det är acceptabelt att förorena miljön upp till den angivna halten. Riktvärdena har en funktion främst i områden med belastade miljöer. Det kan vara vattendrag i områden där växtskyddsmedel används eller områden som påverkas av tätorter och lokala utsläpp från industrier. De nya kemikaliereglerna i EU kommer att lägga ett tydligare ansvar på industrin att riskbedöma de kemiska ämnen som tillverkas och importeras. Riskbedömningarna, med vad som motsvarar riktvärden, ska rapporteras in till en central databas och därmed vara tillgänglig för alla. Det fortsatta arbetet som industrin utför bör ses som en naturlig del av delmål 4. Delmål 6 Sanering av förorenade områden Delmålet är svårt att nå inom den utsatta tidsramen. Länstyrelserna har identifierat ca 40 000 misstänkt förorenade områden i Sverige, t.ex. gamla industriområden, bensinstationer och soptippar. Föroreningarna kan skada miljön i området och i värsta fall även människor som vistas där. De områden som är mest prioriterade från risksynpunkt kommer att saneras. Sanering pågår på ca 30 områden. Saneringen av områdena kommer att ta lång tid och kräva stora insatser. Det är ofta svårt att klara ut vem som är ansvarig och därmed ska bekosta saneringen. 5

Naturvårdsverket föreslog 15 september år 2003 nya delmål för perioden 2005 till 2010 för efterbehandling och sanering av förorenade områden. Sammanfattning av de viktigaste förslagen till strategier, styrmedel och åtgärder Giftfri miljö Generationsmålet Inom tillämpning och utveckling av befintliga regler Regeringen och Kemikalieinspektionen bör arbeta för att kriterier och produktvalsprincipen tydliggörs vid revidering av befintlig lagstiftning, t.ex. växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG), och att utformningen så långt det är möjligt överensstämmer med intentionerna i miljöbalken och med Giftfri miljö. Inom kommande lagstiftning Kemikalieinspektionen bör driva att utvecklingen av REACH, t.ex. i bilagor och vägledningsdokument, så långt som det är möjligt överensstämmer med Giftfri miljö. Inom internationella fora Regeringen och Kemikalieinspektionen bör verka för att utvecklingen av den globala kemikaliestrategin så långt som möjligt bidrar till att uppfylla miljömålet med delmål i sådana delar som är beroende av förändringar på det internationella planet. Nationellt arbete Det är av största vikt att både verksamhetsutövarna och allmänheten arbetar för att målet Giftfri miljö ska nås. Miljömålsrådet och Kemikalieinspektionen bör därför intensifiera informationen om målet Giftfri miljö så att målet i högre grad än vad som är fallet idag blir känt för allmänheten och vägledande för verksamhetsutövarnas miljöarbete. Kemikalieinspektionen bör arbeta för att motivera och engagera även den enskilda individen för arbetet med att nå Giftfri miljö. Naturvårdsverket bör i samråd med Kemikalieinspektionen se till att miljöövervakningen av kemiska ämnen i högre grad än vad som är fallet idag stöder uppföljningen av miljömålet, med hänsyn tagen till de krav på internationell rapportering som finns. Delmål 1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Inom tillämpning och utveckling av befintliga regler Regeringen bör tillsammans med berörda myndigheter verka för att krav på kunskap förs in i regler där krav som behövs för att delmålet ska kunna nås idag saknas, exempelvis miljökrav för läkemedel. Inom kommande lagstiftning Regeringen bör inom EU driva att alla ämnen är registrerade senast år 2010 och agera för att kunskapskraven blir tillräckligt omfattande. Testkraven måste vara tillräckliga för att de ämnen som omfattas av delmål 3 ska gå att identifiera. Inom internationella fora Regeringen bör verka för att kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper ska vara en viktig del av den globala kemikaliestrategin. Kunskapskraven bör vara liknande dem som ställs inom EU. Nationellt arbete För att Sverige ska kunna driva kemikaliefrågorna i internationella fora på ett kunskapsbaserat, välgrundat och därmed övertygande sätt krävs forskningsanslag inom främst miljötoxikologi minst i enlighet med förslagen i FORMAS rapport till regeringen, för att få fram uppgifter om ämnens (inklusive oavsiktligt bildade) farliga egenskaper utöver det som företagen tar fram. Dessutom bör anslagen för forskningsområdet som främjar utvecklingen av testmetoder som kräver färre eller inga försöksdjur alls upprätthållas på nuvarande nivå även efter år 2004. Delmål 2 Hälso- och miljöinformation för varor Inom kommande lagstiftning Regeringen bör i förhandlingarna om REACH-förordningen driva att information om varors innehåll av farliga ämnen, såväl allmänkemikalier som bekämpningsmedel, ska vidareförmedlas så lång som möjligt i hanteringskedjorna. Åtminstone bör man vid eventuell auktorisation i REACH av användning av särskilt farliga ämnen i varor ställa särskilda krav på att dessa ska märkas. 6

Inom internationella fora Regeringen bör i samband med utvecklingen av en global kemikaliestrategi driva frågan om bättre information om varors innehåll av farliga ämnen. Myndigheterna bör genom standardiseringsarbetet verka för att det blir ett obligatoriskt inslag i miljövarudeklarationer att lämna information om en varas innehåll av kemiska ämnen. Nationellt arbete Regeringen bör tillsätta en utredning som på ett konkret sätt visar på hur ett informationssystem för varor bäst kan utformas på EU-nivå. En sådan utredning kan utgöra underlag för förhandlingar inom EU och i internationellt arbete. Delmål 3 Utfasning av särskilt farliga ämnen Inom tillämpning och utveckling av befintliga regler Inom arbetet med begränsningsdirektivet (76/769/EEG) bör regeringen och Kemikalieinspektionen så länge direktivet fortfarande gäller agera för att förslag till reglering av särskilt farliga ämnen i så stor utsträckning som möjligt ska överensstämma med delmålet. Regeringen och Kemikalieinspektionen bör verka för införande av kriterier för godkännande av verksamma substanser i revideringen av växtskyddsmedelsdirektivet och att de i så hög grad som möjligt överensstämmer med delmål 3. Vid revideringen av växtskyddsmedelsdirektivet bör regeringen och Kemikalieinspektionen verka för att produktvalsprincipen, samt regeländringar som möjliggör att grupper av verksamma ämnen för liknande användning kan bedömas sammanhållet, införs. I nuvarande arbete med existerande ämnen bör Kemikalieinspektionen söka ett utökat samarbete med Belgien när en riskreduktionsstrategi för kadmium ska tas fram. Regeringen bör verka för att det senast år 2004 finns ett förslag från EU-kommissionen till samordnad åtgärdsstrategi för kvicksilver. Inom kommande lagstiftning Regeringen och Kemikalieinspektionen bör verka för att även enskilda hormonstörande och kraftigt allergiframkallande ämnen omfattas av auktorisationskrav i reglerna (REACH). Regeringen bör verka för att reglerna (REACH) utformas så att nya ämnen som omfattas av delmålet inte får användas utan att ha genomgått en auktorisationsprövning. Regeringen bör verka för att en tidsgräns införs, förslagsvis till år 2010, för auktorisationsprövning av ämnen med kända särskilt farliga egenskaper. Regeringen och Kemikalieinspektionen bör verka för ett förhållningssätt som innebär ett mycket kraftfullt skydd för hälsa och miljö vid prövningar av ansökningar om auktorisation. För att öka möjligheterna att nå delmålet är det viktigt att produktvalsprincipen kommer till uttryck i praktiken vid prövningarna av ansökningarna. Det är angeläget att regeringen verkar för att auktorisationen inom REACH blir tidsbegränsad. Inom internationella fora Regeringen bör fortsätta att aktivt identifiera persistenta och bioackumulerande ämnen som bör omfattas av LRTAP- och Stockholmskonventionerna om POPs och driva att konventionen utökas med dessa ämnen. Regeringen bör i samband med att en global kemikaliestrategi utvecklas verka för avveckling av särskilt farliga ämnen med bredare, kriteriebaserad ansats Regeringen bör verka för att det till år 2005 finns ett UNEP-program för begränsning av kvicksilverutsläpp och kvicksilveranvändning globalt. Detta kan vara en del av den globala kemikaliestrategin. Nationellt arbete Det är angeläget att verksamhetsutövarna i Sverige, i avvaktan på bindande regler i EU, identifierar ämnen med särskilt farliga egenskaper och substituerar dessa. Ett hjälpmedel i detta arbete kan vara den OBS-databas som nu utvecklas av Kemikalieinspektionen. Naturvårdsverket bör i tillståndsärenden fortsätta att driva frågan om utbyte av farliga ämnen. Delmål 4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Inom nuvarande lagstiftning Regeringen bör verka för att produktvalsprincipen kommer till uttryck i revideringen av växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG). Inom kommande lagstiftning Regeringen bör även fortsättningsvis arbeta aktivt för att påverka EU:s kommande kemikalieregler så att verksamhetsutövarnas ansvar för att genomföra riskbedömningar och vidta riskbegränsande åtgärder 7

blir så tydligt som möjlig. Det är viktigt att detta även gäller företag som använder ämnena eller produkterna i senare led. Regeringen bör verka för att försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen kommer till uttryck inom EU:s kommande kemikalieregler. Regeringen bör verka för ökade krav på tillsyn och tillsynssamarbete mellan medlemsländerna samt ett mer formaliserat tillsynssamarbete, framför allt inom EU. Nationellt arbete Det är angeläget att verksamhetsutövarna och andra aktörer i Sverige aktivt arbetar för en riskminskning. Myndigheterna bör stötta detta arbete genom att tillhandahålla verktyg såsom OBSdatabasen, EKU-verktyget, m.m. Många företag inför kvalitets- och miljöledningssystem. Det är viktigt att de som arbetar med detta i de företag och organisationer som inför systemen t.ex. produktutvecklare och inköpare, samt de miljörevisorer som granskar dem får fördjupad kompetens i lagstiftningen på kemikalieområdet så att anslutna företags regelefterlevnad och riskminskning förbättras. Regeringen och verksamhetsutövarna bör verka för att utbildningsinsatser m.m. kommer till stånd för att klara det ökade behovet av kompetens för riskbedömning och riskhantering hos företagen, samt myndigheter och organisationer, när de nya kemikaliereglerna inom EU införs. Regeringen bör ta initiativ till att ytterligare resurser skapas för forskning avseende kemiska risker i arbetsmiljön. Det behövs även forskningsmedel för öka kunskapen om förekomst av och emissioner av kemikalier från varor under användningen och i avfallsledet. Regeringen bör snarast fastställa det av Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen år 2002 föreslagna Handlingsprogrammet för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006, och avsätta de resurser som krävs för att genomföra de förslag som beskrivs i handlingsprogrammet. Regeringen bör stimulera och stödja forskning kring mindre hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel, samt alternativa bekämpningsmetoder i växtskydds- samt biocidarbetet. Kemikalieinspektionen och andra berörda aktörer bör fortsätta att utveckla befintliga och nya indikatorer för delmålet för att kunna användas i miljömålsuppföljningen. 8