bris verksamhetsberättelse 2014 Barnkonsekvensanalyser är bra för affärerna Så kan du mäta om din verksamhet är optimerad för barnets bästa Är du redo när barnrätten blir lag i Sverige? Bris höjer kompetensen hos alla vuxna Bris ger unga inflytande LÄS OM BRIS NYA MODELL FÖR ATT ÖKA UNGAS INFLYTANDE
PRODUKTION Charlotte Ljunggren, redaktör och skribent Kommunikationsenheten Bris AD/GRAFISK FORM Marie Landelius ILLUSTRATÖR Mia Valgren FOTOGRAFER Peter Knutson Joakim de Groot sid 8, 13, 19, 31, 37
vinjett Innehåll Förord 4 Bris och barnrätten 6 Organisation och finansiering 7 Barnkonventionen 8 Ella, 12 år, intervjuar Kattis Ahlström, generalsekreterare 9 Bris historia 10 De fick hjälp av Bris som barn 12 Barn skriver 14 Stödenheten 16 Kommunikationsenheten 20 Kunskapsenheten 25 Insamling och sponsring 29 Region 37 Mål och vision 41 Sponsorer 42 verksamhetsberättelse 2014 3
förord Bris ska synas och höras ännu mer och finnas tillgängligt för att göra barns och ungas liv tryggare. 4 verksamhetsberättelse 2014
förord Bris finns till hands för de barn som inte har en vuxen att vända sig till I över 40 år har Bris funnits som stöd för såväl barn och unga som vuxna som har frågor om barn. Via telefon och brev, och så småningom mejl och chatt, har Bris gjort skillnad för tusentals barn och unga. Vi vet att ett samtal kan förändra ett barns liv, och vi vet hur mycket det betyder att möta en vuxen som lyssnar och tar ett utsatt barns berättelse på allvar. Bris har under alla år verkat opinionsbildande, fört debatt kring barnrättsfrågor och utbildat professionella i frågor som rör barn och unga. Bris är i ständig rörelse framåt för att fylla igen de hål som finns i samhället som leder till att barns rättigheter kränks och för att finnas till hands för de barn som inte har en vuxen att vända sig till. Ett av våra viktigaste utvecklingsområden har alltid varit det stöd vi ger till barn och unga. Sedan 2013 har vi gått från hjälp av våra ideella till att anställa 17 utbildade kuratorer och i samband med det har vi kunnat öka våra öppettider. Det har inneburit att vi lättare kan fånga upp barn som trillat mellan stolarna för att vid behov länka dem vidare till socialtjänsten, BUP eller annan profession. Effekterna av den nya stödenheten kommer att utvärderas under 2015, men redan idag får vi återkoppling från barn och unga som med våra kuratorers hjälp lyckats vända en svår livssituation. Att ha utbildade kuratorer på plats varje dag vore inte möjligt utan alla engagerade givare och sponsorer. Under 2014 gick fem företag in och sponsrade elva kuratorstolar i vår stödverksamhet vilket är ett oerhört betydelsefullt stöd för vår organisation. När det gäller våra engagerade volontärer hittar vi fler områden där vi är i behov av frivilligt engagemang. Under 2014 har vi sett över organisationen och hur vi bättre kan nå fler barn och unga i hela Sverige och inte bara runt våra fem regioner. Detta har bland annat resulterat i ett mobilt Bris BrisBoxen där vi kan packa med oss hela verksamheten och ge oss ut på turné i landet. Första stopp blir Rix FM Festival i augusti 2015 dit tusentals barn och unga kommer för att lyssna på sina idoler. Det blir en unik möjlighet för oss att vara i kontakt och föra en dialog med såväl föräldrar som barn och unga. Det är även ett attraktivt sätt för våra samarbetspartners att komma ut och tillsammans med oss visa sitt engagemang. Trovärdigheten i våra utbildningar med vår unika kunskap i att samtala med barn och ungdomar är stor och utvärderingar pekar tydligt på att vi är enormt uppskattade. Inte sällan kan exempelvis socionomer på socialtjänsten gå tillbaka till sitt arbete efter en utbildning med en helt annan inställning till barn och hur man får dem att verkligen våga berätta och känna sig involverade och lyssnade på. Även i denna del är våra bidragsgivare oerhört betydelsefulla och utväxlingen av hur det påverkar barn och ungas möjlighet och rätt att komma till tals i svåra situationer är stor och direkt. Under året som gått har Bris fått stor uppmärksamhet i olika kampanjer och i debatten kring barnrättsfrågor. Vi fortsätter att arbeta för att barn ska bli sedda, hörda och få sina rättigheter tillgodosedda i alla delar av samhället. Vi vet att viljan att bidra är stor hos privatpersoner och företag och vi ska arbeta ännu mer fokuserat på att visa vilken nytta pengarna gör. Vi ser nu med stor tillförsikt fram emot ett Bris som syns och hörs ännu mer och som finns tillgängligt på fler platser för att påverka i alla riktningar för att göra barns och ungas liv tryggare. Ulf Spendrup förbundsordförande, Bris Kattis Ahlström generalsekreterare, Bris verksamhetsberättelse 2014 5
Verksamhet Vi har ett ansvar för varje insamlad krona När Bris utredde sin nationella närvaro blev barnkonsekvensanalysen ett självklart verktyg. Idag gör Bris analyser inför varje större samarbete och projekt. Allt för att hitta den ultimata vägen för både barns bästa och organisationens överlevnad. Även när vi samlar in pengar kan vi påverka barns livssituation, säger Bris verksamhetsutvecklare David Sandberg Hjelm. fakta Kan du de fyra grundprinciperna i barnkonventionen? Artikel 2. Alla barn är lika mycket värda. Artikel 3. Barnets bästa ska alltid beaktas. Artikel 6. Alla barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 12. Alla barn har rätt att komma till tals. Uppdraget att kartlägga den nationella närvaron kom från förbundsstyrelsen och tanken är att Bris successivt ska anpassa verksamheten för att effektivare nå ut till fler barn och unga i hela landet. Vi vill utveckla Bris som organisation och hitta nya vägar där Bris kan göra så stor skillnad för barn och unga som möjligt, säger verksamhetsutvecklare David Sandberg Hjelm. Bris är en organisation som i ännu högre grad än tidigare påverkar samhället och förbättrar barns livssituation. Redan nu har det interna strategiarbetet börjat spilla över i hur Bris riktar sig utåt. Inte minst har barnkonsekvensanalysen blivit en ständig följeslagare för att hitta de bästa samarbetena med såväl företag som organisationer. Även när vi samlar in pengar kan vi påverka barns livssituation. Vi kan ställa krav på företag och vi kan tacka nej till dem som inte lever upp till barnrätten. Företaget kan då stå inför ett val. Antingen att fortsätta som förut eller gå med på att förändras, både internt och gentemot sina kunder. Företag möter barn, unga och familjer som konsumenter och får en stor inverkan på deras liv. Barnkonsekvensanalysen kommer från Barnombudsmannen och Bris har omarbetat metoden något. I sex olika steg analyseras hur ett samarbete påverkar de fyra grundprinciperna i barnkonventionen. Hur många barn inkluderas respektive exkluderas och vilka barn handlar det om? För att utröna vad som är barnets bästa görs en kartläggning utifrån forskning och evidens liksom hur omvärlden ser ut. Berörda barn får också själva uttala sig och i det sista steget görs en utvärdering av hur det hela gick. Bris är en lärande organisation som ständigt vill bli bättre. Att jobba aktivt för barnrätten även internt är en trovärdighetsfråga. Om FN kritiserar Sverige för regionala skillnader måste Bris om och i så fall hur barn diskrimineras inom Bris. Samtidigt måste barnrättsarbetet gå hand i hand med den ekonomiska överlevnaden. Vi har ett stor ansvar för varje enskild insamlad krona gentemot de barn och unga vi vill stödja. Vi är helt beroende av insamlade medel och har ofta levt med pressad ekonomi. En barnkonsekvensanalys gör verksamheten bättre på alla plan. 6 verksamhetsberättelse 2014
Företag 53 % Organisation Detta är Bris och härifrån kommer pengarna Stat, kommun, landsting 13 % stödverksamhet Bidrag från enskilda 21 % Medlemsavgifter 3 % Insamling och sponsring kunskap 73.7 miljoner Organisationer/ stiftelser 4 % Övriga intäkter 6 % Antal anställda: cirka 70 Insamling och sponsring: Utvecklar samarbeten med företag och sponsorer samt jobbar med CSR (Corporate Social Responsibility) externt. Samlar in pengar från företag och privatpersoner. Kunskapsenheten: Utvecklar metoder för att stödja barn, unga och familjer. Sammanställer ny kunskap och skriver rapporter. Förmedlar kunskap om barn och unga samt stöd, barnrätt och samtalsmetodik via utbildningar, föreläsningar och seminarier. kommunikation, opinion och påverkan Stödenheten: 17 heltidstjänster. Bris kuratorer tar dagligen emot telefonsamtal och chattar med barn, unga och vuxna samt svarar på mejl och modererar diskussionsinlägg i Bris Forum. Kommunikationsenheten: Bildar opinion kring barnrätten och påverkar beslutsfattare för att förbättra livsvillkoren för barn och unga. Kommunicerar till barn och unga om Bris samt för barns och ungas röster vidare. Skriver artiklar, gör PR och skapar kampanjer. Regioner: Fem kontor som riktar sig till hela Sverige. Sprider kunskap om Bris och barnrätten till både barn och vuxna samt jobbar med påverkan och utvecklar samarbeten med kommuner och landsting. Under 2014 hade de också i uppdrag att bilda opinion och samla in pengar. Sammanlagt har regionerna 2015 16 anställda och de samarbetar med cirka 160 volontärer. verksamhetsberättelse 2014 7
Barnrätt Bris en organisation att räkna med 2014 fyllde FN:s barnkonvention 25 år och Bris bestämde sig för att på allvar låta barnrätten genomsyra den egna organisationen. Kunskapsnivån höjdes med hjälp av barnrättsspecialisten Emma Kristensson. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade barnkonventionen. Förra året gick Sveriges nya regering ut med att de är beredda att göra barnkonventionen till lag. Emma Kristensson sitter med i regeringens expertgrupp som har i uppgift att titta på hur lagför- farandet ska gå till. För Bris har 2014 inneburit en inventering av barnrätten i den egna organisationen. Emma Kristensson utbildar både internt och externt och är drivande i policyoch metodutveckling. Under 2014-2015 ligger fokus på att öka barns och ungas inflytande i Bris. Bris har prioriterade målgrupper bland både barn och vuxna och vill framför allt nå dem som får väldigt lite stöd och information. Samtidigt är det viktigt att förstå att barn inte är en homogen grupp utan individer med olika behov och bakgrunder. Det är så man bättre förstår barnets bästa. Vart femte år granskar FN hur Sverige lever upp till barnkonventionen och regeringen får i uppgift att skriva en rapport som sedan presenteras för barnrättskommittén i Genève. 2014 bestämde sig Bris för att skriva en tilläggsrapport i ämnet, något som blev väl mottaget av både FN och regeringen. Det är faktiskt den viktigaste och den enda processen i sitt slag som Bris har möjlighet att vara en del av när FN granskar Sverige. FN lyfte flera av våra frågor som sedan ingick i de rekommendationer som Sverige fick av FN. Bris har ett stort ansvar för de barn som organisationen representerar. Barn är Bris uppdragsgivare och Bris förvaltar barnens egna röster och för dem vidare ända till FN:s högkvarter för mänskliga rättigheter. Barnets bästa MIA VALGREN 2015 Barn är individer med olika behov och bakgrunder. Det är så man bättre förstår barnets bästa. Till några specifika Brisfrågor hör i dag kravet på dygnet runt-öppna socialjourer, behovet av att motverka mobbning samt en upprustning av socialtjänsten och att verka för barns rättigheter på nätet. FN i sin tur kritiserar gång på gång Sverige för allt för stora regionala skillnader när det gäller stöd och service för utsatta barn samt för den alltigenom för låga kunskapsnivån i Sverige när det gäller barnets bästa och barnets rättigheter. Under 2014 har Bris tagit flera steg framåt och höjt sin egen kompetens kring barnrätten och står nu bättre rustad för barnrättsarbete än många andra organisationer. Det är något alla på Bris kan vara stolta över, säger Emma Kristensson. 8 verksamhetsberättelse 2014
Barnrätt Fler vuxna borde känna till barnkonventionen Ella är tolv år och har nyligen lärt sig mer i skolan om barnets rättigheter. Hur ska man göra så att fler barn och vuxna lär sig mer om barnkonventionen? Det är en av frågorna som Ella vill ha svar på när hon träffar Bris generalsekreterare Kattis Ahlström. Vad gör Bris för skillnad för barn? En av de största skillnaderna vi gör är att vi finns här för att ta emot samtal, chatt eller mejl. Det gör en stor skillnad för många barn då många upplever att de inte har någon vuxen att prata med. Gör ni någon skillnad för vuxna? Vi har en vuxentelefon man kan ringa om man har frågor kring barn. Sen utbildar vi vuxna som jobbar med barn och även andra vuxna som finns runt omkring barn för att lära dem mer om barnkonventionen och hur man pratar med barn. Vad har ni gjort under 2014 som du är mest stolt över? Vi har ju kuratorer som tar emot barn i telefon, chatt och mejl. De är ganska nya hos oss, och de har jobbat in sig det här året. Tidigare hade vi folk som jobbade gratis och ideellt hos oss och nu jobbar vi med anställda så det är vi stolta över och att det går så bra. Har ni någonting stort på gång? Ja, vi har alltid stora saker på gång eftersom vi hela tiden vill utvecklas. Nu ska vi starta en verksamhet där vi kommer ut mer i landet och kan träffa barn på andra ställen än vi gör i dag. Tycker du att vuxna vet tillräckligt om barnkonventionen? Nej. Vad tycker du de borde veta mer om? Hela barnkonventionen och vad den egentligen är. Både barn och vuxna vet för lite och även människor som arbetar med barn och som borde kunna mer om barnkonventionen vet för lite om barnets rättigheter och på vilket sätt man måste ta hänsyn till att barn är just barn, så det finns mycket att göra där. Men hur ska man göra för att alla ska få veta? Dels tror jag att man i alla skolor måste försäkra sig om att barn får veta sina rättigheter, sen tänker jag att alla människor som jobbar nära barn behöver förstå att man kan gå utbildningar kring barnkonventionen och att man måste sätta sig in i vad den egentligen innebär. Det är en sak att läsa om det och det är sak att leva det. Vad är det roligaste med ditt jobb? Vi har så bra människor på Bris som kan mycket om barn på olika sätt. Men det allra roligaste är de kontakter vi har med barnen. Vi får prata med barn och unga för att de söker sig till oss. Vi får höra deras berättelser, och vi känner att vi kan göra skillnad för dem som har det svårt. fakta Namn: Ella Ålder: 12 år Skola: Josefinaskolan i Sigtuna Vad vet du om barnkonventionen? Jag kan grunderna. Min skola är med i ett projekt inom Unicef som kallas för rättighetsbaserad skola där vi får lära oss mer om barnkonventionen. Vad vet du nu som du inte visste tidigare? Att politiker, innan de bestämmer något, måste tänka på hur det påverkar barn och se saker ur barnperspektiv. Gör politikerna det då? Nej, inte alltid. När borde de lyssna på er barn bättre? Ja, till exempel när lekplatser tas bort eller när de hugger ner skogar. Har barnkonventionen förändrat dina lärare? Kanske lite. Vi har haft mycket mer elevråd i skolan nu. Så det är lättare att få fram saker. verksamhetsberättelse 2014 9
historia Bris tog tidigt strid för barnen Brisgerillan blev ett begrepp på 70-talet när kvinnorna i den nystartade ideella föreningen Bris tog sig an misshandlade barn och ställde politiker mot väggen för att få till stånd en strängare lagstiftning mot barnaga. Foto Rolf Adlercreutz Barnboksförfattaren och tvproducenten Gunnel Linde, journalisterna Berit Hedeby och Monica Boëthius, advokaten Lena Feuk samt de blivande Brisombuden Marianne Matsgård och Christina Ålander var några av de tidiga eldsjälarna och aktivisterna. Många som engagerade sig i Bris arbete var socionomer, lärare och barnläkare. 1971 blev frågan om barnmisshandel särskilt uppmärksammad när fyraåriga Maria från Täby misshandlades till döds av sin styvpappa. Gunnel Linde och Berit Hedeby arrangerade utställningen Barnmisshandel i Sverige på Kulturhuset i Stockholm och i september hade Bris sitt första medlemsmöte. Ett par år tidigare hade Bris bildats i Danmark (Børns rettigheder i Samfundet) och 1969 hade Socialstyrelsen skrivit en utredning om barnmisshandel. Gunnel Linde bildade Bris 1971. Tack vare tv kom debatten snabbt ut till allmänheten. Gunnel Linde intervjuade politiker i programserien Vad gör man?. Bris jourtelefon för barn och vuxna var öppen på tisdags- och torsdagskvällar. De första åren ringde 2 000 personer om året. Bris hjälpte till att anmäla misshandel till barnavårdsnämnderna. Bris engagerade sig också direkt för misshandlade barn och förde deras talan i kontakt med såväl myndigheter och institutioner som skolor och föräldrar. Bris såg sig som en barnens intresseorganisation vars syfte var att förbättra barns och ungas rättssäkerhet och livsvillkor. Bris fick snabbt den roll dagens organisation har, som förmedlare av information och kunskap, som opinionsbildare och remissinstans och så klart som stöd för barn och unga samt som deras representant. Bris engagerade sig också tidigt internationellt i barnfrågor och barnrätt. Föreningen Bris gick till en början helt runt på ideellt arbete men efter hand kom det in pengar från medlemsavgifter och stiftelser. Försäljningen av affischer gav också en slant. 1980 öppnade Barnens Hjälptelefon, för att göra stödsamtalen mer tillgängliga för barn. Barnjournalen gjorde reklam i tv för Bris och antalet samtal rusade i höjden. Till en början var misshandel den vanligaste orsaken till att barn och vuxna ringde men snart utvidgades samtalsämnena till att handla om allt från skilsmässor, mobbning och sexuella övergrepp till mer vardagliga problem kring familjen, skolan, kompisar och kärleksrelationer. På 80-talet började Bris föra anteckningar över samtalen och på 90-talet kom de första statistikrapporterna ut. På 80-talet växte Bris till sig som organisation och avknoppades i regionala avdelningar och 1986 bildades riksförbundet. Ekonomin var ofta i gungning för organisationen men tack vare att man började jobba med företagssponsring på 2000-talet Marianne Matsgård var en av de första aktivisterna inom Bris och hon tog emot samtal från barn i 25 år. stabiliserades verksamheten efter hand. Bris har genom åren drivit flera frågor politiskt för att förbättra livet för utsatta barn och ungdomar. Bris har kommit med diverse lagförslag och suttit med i utredningar. Den första Barnombudsmannen hämtades direkt från Bris. Efter att Sverige ratificerade FN:s barnkonvention 1989 kom barnrätten i fokus på 90-talet. Införandet av en barnminister 2010 var en annan milstolpe för Bris. Under 2000-talet har Bris präglats av digitaliseringen och stödet till ungdomar kunde utvidgas med både mejl och chatt. 2013 ersatte 17 fast anställda kuratorer den tidigare frivilligt arbetande jourpersonalen och idag kan Bris erbjuda stöd för barn och unga varje dag från morgon till kväll året runt. Den 12 juni 2014 avled Gunnel Linde. Hon blev 89 år. Hon var aktiv inom Bris från starten och fram till 1989, både som sakkunnig och under långa perioder som ordförande och vice ordförande. 10 verksamhetsberättelse 2014
historia Bris historia 1971 Efter utställningen Barnmisshandel i Sverige på Kulturhuset bildas Bris den 1 september. 1972 Bris Jourtelefon öppnar. 1974 Bris medlemstidning Bris-bladet kommer ut. 1975 Bris åker till Italien och träffar barnrättsaktivister som bildar ISPCAN, International Society for Prevention of Child Abuse and Neglect. 1979 Förbudet mot barnaga träder i kraft efter ett intensivt påverkansarbete från bland annat Bris. Bris startar i Göteborg. 1980 Barnens Hjälptelefon öppnar i Stockholm. 1982 Socialtjänstlagen träder i kraft och anmälan om misshandel kan göras anonymt. Bris startar i Norrköping. 1984 Svenska Mejeriernas Riksförening räddar Bris ekonomi med 50 000 kronor. 1985 Bris får pengar av Socialstyrelsen för att leda samtalsgrupper för unga, bland annat efter skilsmässa i familjen. 1986 Riksförbundet Bris bildas. 1987 Bris bildas i Malmö. Bris får sitt första statliga anslag, en miljon kronor om året i tre år framåt. Astrid Lindgren fyller 80 år och önskar sig pengar till Bris i födelsedagspresent. Själv skänker hon intäkterna från teaterpremiären av Bröderna Lejonhjärta. 1989 Bris får ett rikstäckande jourtelefonnummer och varje region får en halvtidstjänst. 1988 Bris bildas i Umeå. 1989 FN:s barnkonvention börjar gälla den 20 november. 1990 Sverige ratificerar barnkonventionen. 1992 Första Bris-rapporten kommer ut. Bris statistikför 5 000 samtal. 1993 Sverige får sin första Barnombudsman, något Bris jobbat för sedan 1975. Bris kräver en mobbningfri skola. Bris får sin första generalsekreterare, Bodil Långberg. 1994 Handlingsplan mot mobbning skrivs in i läroplanen. 1994 Facktidningen Barn & Ungdom ges ut. Bris Rådgivningstelefon blir rikstäckande Bris Vuxentelefon om barn. 1996 Bris kräver att lagen om vård av barn och unga även ska gälla för asylsökande barn. 1997 Bris får sin första hemsida, bris.se Bris kräver att pornografi med barn ska kriminaliseras. 1998 All befattning med barnpornografi blir straffbar. 1998 Bris första idolkortskampanj. 2000 Bris statistikför närmare 20 000 telefonsamtal från barn, unga och vuxna. 2001 Bris-mejlen startar och en ny hemsida öppnas. 2002 Brisboken släpps med kortnoveller från kända författare. 2003 Bris trycker en informationsbroschyr på 17 olika språk. 2004 Med hjälp av AMF Pension samlar Bris in 1,5 miljoner kronor efter konstutställningen Cow Parade. Vodafone blir ny sponsor i tre år framåt med 7,5 miljoner kronor. Bris åker till Thailand efter flodvågen och stödjer överlevande och anhöriga barn och familjer. 2005 Efter flodvågen håller Bris i samtalsgrupper för barn tillsammans med Rädda Barnen och Ersta diakoni. Allmänna Arvsfonden finansierar. Diskussionsforum öppnar för unga på nätet. 2006 Bris åker till Almedalen och CHI, Child Helpline International, håller stor konferens i Stockholm. 2007 Brischatten startar. Bris får 11,5 miljoner kronor av PostkodLotteriet. Bris-tidningen ges ut för första gången. 2009 Bris, Rädda Barnen och Röda Korset bildar stödgrupper för familjer där någon i familjen tagit sitt liv. Brisakademin bildas för professionella som möter barn. 2010 Barnens Hjälptelefon blir Bris 116 111. Bris kartlägger socialjourerna och kritiserar regionala skillnader i stöd för barn. Bris och BO informerar unga i samhällets vård om barnkonventionen. Hemsidan barnperspektivet.se för vuxna öppnar. Sverige får sin första barnminister, Maria Larsson, KD. 2012 Kattis Ahlström blir Bris nya generalsekreterare efter Göran Harnesk. 2013 Bris anställer 17 kuratorer och utökar öppettiderna för chatt och telefon. verksamhetsberättelse 2014 11
stöd Jag känner än i dag glädje när jag hör om Bris De är många som har fått hjälp av Bris genom åren. Nu ser de tillbaka på sin barndom när vardagen kunde kännas tung. Bris stod för en del av hoppet i tillvaron. Sanja, 24 år: Jag var utsatt för mobbning under stora delar av lågstadiet och hela mellanstadiet. Trots en normal familjesituation med stöttande föräldrar gjorde jag ofta valet att inte berätta för dem - eftersom mobbningen blev värre efter varje gång föräldrar och lärare varit inblandade i konflikterna. Bris gav mig en vuxen att prata med utan att jag riskerade att mobbarna fick veta. Det var ett viktigt stöd i min vardag. Bris har betytt mycket för mig, det gav mig möjlighet att prata med en vuxen som är insatt i psykisk ohälsa och mobbning. Föräldrar får ju ingen handbok i sådant. Jag hade kontakt med Bris i fyra år innan mina föräldrar flyttade mig till en annan skola och jag kom undan mobbningen. Jag är nog ett exempel på att även barn med en god relation till ett par närvarande föräldrar kan behöva en utomstående att prata med. Cristina, 33 år: När jag var ung så ringde jag ofta till Bris eftersom jag var mobbad för att jag var mörk och för att jag inte mådde bra av att vara adopterad. Vid lite högre ålder så handlade mina samtal om min ätstörning. Bris har betytt så mycket för mig. Jag känner än i dag glädje när jag hör om Bris. Jag känner mig trygg om mina egna barn en dag ringer er. Även om mina barn ska kunna prata med mig om allt så är det inte alltid lätt att prata med sina föräldrar. Jag är så tacksam att ni finns. Ni gör ett grymt jobb för så många. Hoppas ni sätter samma spår i andra som ni satt i mig! Jag är nog ett exempel på att även barn med en god relation till ett par närvarande föräldrar kan behöva en utomstående att prata med. Helena, 36 år: Jag minns att jag ringde till Bris när jag var 10-12 år. Mina föräldrar hade skilt sig och mamma var sjuk och jag blev mobbad i skolan. Jag mådde jättedåligt och ville ta livet av mig. En dag fick jag ett idolkort från Bris i min hand och kuratorn i skolan berättade att man kunde ringa dit och få stöd. Det betydde jättemycket att få se att det fanns fler som jag, som hade mått dåligt, men som det sedan gick bra för. Jag trodde ju på det de sa om mig i skolan, att jag var tjock och ful och hade en konstig mamma. Jag kände mig värdelös och hade låg självkänsla. På Bris fick jag stöd och blev peppad och stärkt. Det var skönt att känna att det fanns en värld utanför min egen och det gav mig hopp. De frågade mig om det fanns någon vuxen i min närhet som jag kunde prata med. Då kom jag på att jag faktiskt kunde gå till min moster, så det gjorde jag. Idag mår jag bra och har gått i terapi och fått hjälp på flera sätt. Men Bris var verkligen viktigt just då när det inte fanns så många andra alternativ för mig. Nu jobbar jag själv som lärare och är noga med att stärka barnens självkänsla och förmedla positiva förebilder som Bris! 12 verksamhetsberättelse 2014
Vi är här! Klockan tio varje vardag och klockan två på helgerna öppnar Bris 116 111 och Brischatten för alla under 18 år som behöver någon att prata med. Sedan 2013 har Bris fast anställda kuratorer på plats som stödjer barn och unga. verksamhetsberättelse 2014 13
stöd Barn och unga skriver till Bris varje dag om stort och om smått. På bris.se/ung svarar kuratorer på mejl och chattar. På Diskussionsforum kan unga stödja varandra och på Glädjekällan kan de posta tankar för dagen. Nedan följer exempel på hur det kan se ut när unga frågar och kuratorer svarar, men det är inga riktiga mejl. Min mamma brukar dricka nästan varje dag och när hon dricker så sover hon också hela tiden. Hon bryr sig aldrig om mig och vi gör aldrig något. Ibland på nätterna när jag sover så har hon på musik utanför mitt rum så att jag inte kan sova. Då blir jag jättetrött på dagarna när jag ska till skolan. Jag vet inte vad jag ska göra. Kille, 12 Hej, Det är inte alltid lätt att veta vad man ska göra när någonting känns jobbigt, till exempel med en förälder. Då är det jättebra att berätta för en annan vuxen om hur det är, som du gör nu när du skriver till oss här på Bris. Toppen! Jag kan förstå att du blir trött när du är i skolan om du inte får sova ordentligt på nätterna. Det låter som att det är tufft för dig hemma och att din mamma inte riktigt tar hand om dig på det sätt som hon ska. Så ska det inte alls vara. Det jag tänker att du behöver göra är att berätta för ännu en vuxen hur det är för dig hemma. Det kan vara en kurator i skolan, en lärare som du tycker om eller en släkting kanske? Någon som kan hjälpa dig att få ordning hemma och se till att det blir bättre både för dig och din mamma. Om du vill får du jättegärna ringa eller chatta med en kurator här hos oss också, så att vi kan prata lite mer om hur du har det och vilken hjälp som finns. Hoppas du kan tänka dig det. Hälsningar Katrin, kurator på Bris Det enda mina föräldrar gör är att slå och skrika på mig. Till en början lärde jag mig leva med det men ju mer det fortsatt desto jobbigare har det blivit. Till slut gick det så långt att jag var redo att ta mitt liv för att komma bort från det. Jag har ingen jag kan prata med det om. Har ingen aning om vad jag ska eller borde göra längre. Tjej, 14 Hej, Vad bra att du skriver hit till oss på Bris. När jag läser ditt mail, förstår jag att du har det svårt hemma och känner dig ensam. Ingen ska någonsin behöva bli slagen av sina föräldrar! Det är helt fel av dem att slå dig och det är olagligt. När ens föräldrar behandlar en illa, finns det som tur är hjälp att få. Du är inte ensam om att utsättas för våld hemma. De som arbetar med att ge stöd och hjälp till barn som blir slagna, är socialtjänsten. Socialtjänsten är en myndighet som jobbar med olika typer av familjeproblem. De ska alltid stå på barnets sida och dit kan man ringa eller gå, när något är fel hemma. Du kan kontakta socialtjänsten själv om du vill eller med hjälp av någon i din närhet. Du hittar telefonnummer till socialkontoret där du bor, om du googlar på socialtjänsten och namnet på din hemkommun. Vill du hellre att någon annan gör det, så kan du be en vuxen i skolan, kanske en lärare, skolkuratorn eller skolsköterskan. Om de får veta hur du har det och hur du mår, så vill de säkert finnas där och stötta. Vi på Bris kan också hjälpa till att kontakta socialtjänsten. När man är ledsen och inte ser någon väg ut ur det svåra, är det lätt att börja fundera över döden. Jag vet att självmord inte är en lösning på dina problem. Det finns stöd att få och du kommer inte behöva ta dig igenom det här helt själv. Jag ber dig att hålla ut och be om hjälp. Se till att andra får veta hur du har det, berätta om hur du mår. Första steget nu är att söka hjälp. Vi på Bris finns här om du behöver oss på vägen, du kan ringa oss på 116 111 och vi har öppet varje dag. Än en gång, håll ut! Hälsningar från Nina, kurator på Bris Varje gång vi ska redovisa i klassen får jag panik. Jag blir svettig, knallröd i ansiktet och yr. Jag har haft scenskräck jättelänge. På grund av det så har jag inga vänner, för jag vågar inte prata med någon. Är rädd att dom ska frysa ut mig och tycka att jag är konstig. Vad ska jag göra? Snälla hjälp. Tjej, 14 14 verksamhetsberättelse 2014
stöd Hejsan, När jag läser ditt mail, förstår jag att det här är jobbigt för dig. Alla vi människor är rädda för något och ofta kan den där rädslan bli en begränsning för oss. Vi vågar inte riktigt göra det vi vill och vi kan inte vara den person vi vill vara. Och det kan få en att känna sig så himla maktlös och ensam. Som väl är, finns det sätt att övervinna rädslan. Du har ju hört av dig hit till oss för att få hjälp på vägen, vilket är ett supermodigt och bra första steg. Nu skulle jag vilja ge dig tips om hur du ska ta nästa steg. Berätta om det här för någon klok vuxen som finns i din närhet, kanske helst en som jobbar med att hjälpa. Din skolkurator är ett förslag, kuratorn på Ungdomsmottagningen är ett annat. Berätta att du skulle vilja bli av med din scenskräck och att du vill få hjälp att öva på att prata med andra runt omkring dig. En klok person sa en gång att övning är nyckeln till förändring. Man måste öva på att göra det som man tycker är allra svårast, man måste göra det som man är rädd för. En kurator kan tillsammans med dig hitta bra övningar för att sakta men säkert bli mindre rädd för att prata inför andra. Ha tålamod med dig själv och kom ihåg att vara stolt när du gör små framsteg. Tids nog kommer du våga ta kontakt med andra i skolan och hitta vänner som du tycker om, och som tycker om dig precis så som du är. Stort lycka till! Hälsningar från Nina, kurator på Bris Diskussionsforum Jag har ganska nyligen kommit fram till att jag är trans och nu berättar jag det för familj och vänner och byter namn. Mitt kön är genderfluid och mitt pronomen är hen :D Jag undrar egentligen bara om det finns någon annan som är trans? Tjej, 15 år Jag är transkille och kom ut med det för ett tag sedan. Om du vill så kan du söka upp grupper med andra trans/genderfluid-ungdomar för att hitta gemenskap. Lots of love Kille, 17 år Min dikt Min syster Han skrämmer mig Vrålar ut sin ilska Ut över hela jorden När jag gömmer mig Står hon upp Säger emot Vågar slå tillbaks hon är så stark det är den hon är, Min Syster Av: Tjej 14 GLÄDJEKÄLLAN Inget varar för evigt, inte ens det som är riktigt jobbigt! Avs. Tjej 13 Se tillbaka på dig själv när du var liten, ta den lilla flickans/pojkens hand och berätta för hen att det ordnar sig. Du har trots allt klarat dig hit Avs. Tjej 18 man måste öva på att göra det som man tycker är allra svårast, man måste göra det som man är rädd för. verksamhetsberättelse 2014 15
vinjett Karin Bergelv, chef för Stödenheten, hoppas att nya grupper av barn och unga får kännedom om Bris under 2015. 16 verksamhetsberättelse 2014
STÖD Hos oss blir barn verkligen lyssnade på Oavsett vilken dag på året som de kontaktar Bris kan barn och unga vara säkra på att få ett professionellt bemötande och bli lyssnade på. Med en stödenhet och fast anställda kuratorer har Bris avsevärt höjt kvaliteten på sin kärnverksamhet. I september 2013 anställdes sjutton kuratorer till Bris för att stödja barn, unga och vuxna i en rad olika kanaler. 2014 är året då arbetet kom igång på allvar. Jag blir oerhört stolt när jag tänker på de kuratorer som sitter här och dagligen för en dialog med barn. De tar verkligen barns röster på allvar, säger Karin Bergelv som är chef för stödenheten. Att professionalisera stödet har varit en process som pågått under lång tid. Redan på 80-talet fick de frivilliga som jobbade med stödsamtal utbildning och vägledning av Bris. Efter hand har kraven på stödet höjts liksom behovet av att ha öppet fler timmar i veckan. Att utbilda volontärer kostade till slut lika mycket som att ha fast anställda kuratorer. Bris har alltid följt utvecklingen i samhället och anpassat verksamheten till barnens behov. Därför har till exempel digitaliseringen av stödet varit givet. I dag är chatt och mejl populära former för unga att kommunicera. När samtalen blir svårare uppmuntrar dock kuratorerna ofta barn att ringa istället eftersom det går snabbare och blir mer processinriktat. Professionalisering innebär att varje barn har rätt till ett individuellt bemötande och en kvalificerad bedömning av vad som är ett verksamt stöd för just det barnet. Bris strävar efter att stärka barnets egna resurser och undersöka vad det finns för vuxna personer i barnets närhet som skulle kunna fungera som stöd. Allt i enlighet med uppdraget att verka för att varje barn ska ha minst en vuxen som ser, förstår och agerar för det barnets bästa. Kuratorn blir som en ställföreträdande vuxen och ett exempel på en sund och välfungerande person. Som kurator sitter du med dubbla perspektiv. Du ska både lyssna till och förstå barnet utifrån dess situation men du ska också kunna titta på situationen ovanifrån och ge perspektiv. En känsla kan behöva normaliseras och en tanke kan tillföras och sättas ihop med en handling. Tre givna faktorer för ett konstruktivt samtal. För många barn blir det muntliga samtalet ett träningsläger för att sedan kunna prata med andra vuxna. Bris uppdrag är att upprätta möjligheter för barn och ungdomar att föra dialog med vuxna. Likaså ska Bris fungera som en länk mellan barn och vuxna och resten av samhället. Bris ska också särskilt bistå utsatta barn. Som grund för uppdraget ligger FN:s konvention för barns rättigheter. För att verka icke-diskriminerande prioriteras inga samtal eller kontakter utan alla får svar i tur och ordning. Skulle ett barn stå inför en mer akut eller allvarlig problematik eller om en myndighet uppenbart brister i sin kontakt med ett barn kan Bris gå in och agera. Oftast genom att lotsa barnet vidare till andra professionella vuxna som har anmälningsplikt. Något Bris ofta gjort sedan starten för över 40 år sedan. I dag kan också barn och unga återkomma till Bris för att tala med samma kurator som de haft kontakt med tidigare. Problemen som barn och unga tampas med är svåra och det är uppenbart att den psykiska ohälsan ökar. Det är också något som ställer höga krav på våra kuratorer, fortsätter Karin Bergelv. Under 2014 var psykisk ohälsa en problematik som Bris valde att lyfta fram i olika kampanjer. Psykisk ohälsa är ett av de vanligaste ämnena som behandlas i stödkontakterna. Inför 2015 satsar Bris på att öka kännedomen om sin stödverksamhet och hoppas kunna nå nya målgrupper. Vi vet att det finns grupper av barn och unga som vi inte når men som skulle bli hjälpta av att tala med oss. Det är fortfarande få pojkar som kontaktar oss och vi talar sällan med unga som har drogproblem, begår brott eller själva är förövare. Problemen som barn och unga tampas med är svåra och det är uppenbart att den psykiska ohälsan ökar. verksamhetsberättelse 2014 17
stöd Stöd finns på flera sätt Bris erbjuder flera olika former för stöd. Nytt för 2014 var att stöd i grupp blev ett fast erbjudande. Tidigare var det något som erbjöds i projektform. Stödjande samtal. Genom telefonlinjen 116 111, Brismejlen och Brischatten kan barn och ungdomar upp till 18 år tryggt, anonymt och gratis kontakta kuratorer på Bris. Telefonen och chatten är öppen vardagar 10-21 samt lördagar och söndagar 14-21. Webben. På bris.se kan barn och unga hitta information och få svar på vanliga frågor som berörs när de kontaktar Bris. Barnperspektivet.se är en separat webbsida för vuxna om barn. Vuxentelefonen 077-150 50 50. Hit kan vuxna ringa för att få information om barns rättigheter och behov och vilka skyldigheter detta medför för vuxna. Samtalet ska ses som ett indirekt stöd till barn genom att alla vuxna i ett barns närhet har ansvar. Bris vill stärka den vuxna benägenhet att agera när barn befinner sig i utsatta situationer. Diskussionsforum. Barn och unga behöver också varandra för att ventilera allt från vardagliga tankar till svårare problem. Inläggen görs på bris.se och modereras av en kurator på Bris. Stöd i grupp. Bris erbjuder barn, unga och familjer stöd i grupp utifrån olika teman där man kan mötas och utbyta erfarenheter. Gruppen leds av minst två personer som är anställda på Bris. Stödjande insats. Vid akut fara eller en pågående myndighetskontakt som brister kan Bris lotsa barn vidare till en tredje part som har anmälningsplikt. Detta kräver att barnet uppger sin identitet. Populärast att chatta Statistik över antalet stödkontakter på Bris Bris-chatten: 9 697 Bris-mejlen: 8 708 Bris 116 111: 4 965 Bris vuxentelefon: 2 056 Diskussionsforum, antal godkända inlägg: 30 434 Bris 116 111 20% Bris vuxentelefon 8% Bris-mejlen 34% Stödet når oftare flickor 78 procent av kontakterna i Bris stödverksamhet handlar om flickor. I 17 procent av kontakterna handlar det om en pojke. I fem procent av kontakterna har könet ej uppgetts. Den genomsnittliga åldern på dem som berörs är cirka 14 år. Alla kontakter statistikförs 2014 blir det år som statistiken framöver kommer att jämföras med. På grund av omorganisering och professionalisering samt ett nytt dokumentationssystem går det inte att göra jämförelser från Bris-chatten 38% tidigare år. Alla kontakter med barn statistikförs. Busringningar, tysta samtal och avbrutna samtal räknas som övriga. Till stödjande samtal räknas de samtal där den som ringer gör en överenskommelse med kuratorn att tala om något. Det kan röra sig om ett längre samtal eller en kort faktafråga. Alla mejl besvaras. Chattar och telefonsamtal kan ta allt från tio till fyrtiofem minuter. Stöd sker utifrån beprövad forskning Samtals- och stödmetodiken på Bris har ständigt utvecklats och idag utgår stödet från evidensbaserad forskning och fasta riktlinjer utifrån utvecklingspsykologi, anknytningsteori, systemteori och ett så kallat salutogent perspektiv (se nedan). Likaså finns det ett system både för att kvalitetssäkra stödet och följa upp den upplevda nyttan av stödet. Fokus på hälsa och sammanhang Kasam är en teori som ofta nämns i samband med det salutogena perspektivet och det genomsyrar stödverksamheten på Bris. Kasam står för känsla av sammanhang och begreppet myntades av professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky (1923-1994). Det salutogena perspektivet fokuserar på hälsa och hälsobringande faktorer. Graden av Kasam ligger till grund för var någon befinner sig på skalan mellan frisk och sjuk. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är tre komponenter som möjliggör människors känsla av sammanhang vilket också ökar förmågan att hantera utmaningar i livet. 18 verksamhetsberättelse 2014
stöd Vi pratar med barn och unga från hela landet Hallå där Ida Jansson, kurator på Bris. Vad gör en kurator? En kurator på Bris jobbar med att prata med barn, unga och föräldrar om det som är viktigt i deras liv. Som kurator är ens främsta uppgifter att lyssna, vända och vrida på perspektiven och försöka hitta nya saker som kan få personer att se sin situation i ett nytt ljus. Att hjälpa till att se individens egna styrkor eller visa alternativa vägar för hjälp och stöd. Hur ser en dag på jobbet ut för dig? Under en arbetsdag på Bris stödenhet så jobbar vi i huvudsak i de stöderbjudanden vi har, alltså med chatt, telefon, mejl, forum och vuxentelefonen. Där är vår uppgift att ge råd och stöd och möta dem som väljer att ta kontakt med oss på Bris. Utöver detta har vi uppgifter som att till exempel utveckla metoder för vårt arbete, bedriva utåtriktad verksamhet och samarbeta med andra enheter i organisationen. Vad tycker du om att jobba på Bris/vad tycker du om ditt jobb? En stor fördel med arbetet på Bris är att personerna som kontaktar Bris gör det av egen fri vilja. De vill ha stöd och hjälp att lösa en svår situation och har tagit det första steget mot att få den hjälpen. Som kurator är det en väldigt bra utgångspunkt för ett förändringsarbete. Arbetet på Bris stödenhet är också väldigt omväxlande eftersom vi pratar med barn och unga från hela landet och i alla möjliga olika situationer. Vad är det viktigaste i samtalet med barn? Att lyssna på barn och att möta dem där de befinner sig. Vi stöttar, bekräftar och lyfter fram deras egna förmågor och styrkor. Hopp är ett av Bris värdeord hur genomsyrar det era samtal? De allra flesta som hör av sig till Bris gör ju det för att de har ett hopp om förändring. Därför är det jätteviktigt för oss kuratorer att lyfta fram just hoppet i samtalet och förstärka det. Bris har en vuxentelefon också, vad är utmaningen att tala med vuxna? Utmaningen i samtal med vuxna är att hålla fokus på barns behov och rättigheter. Det är inte den vuxnes behov som ska stå i främsta rummet i dessa samtal. verksamhetsberättelse 2014 19
Kommunikation Bris för vidare de ungas röster Annonskampanjer, valkrav och FN:s barnkonvention satte sin prägel på kommunikationschefen Silvia Ernhagens arbete under 2014. 20 verksamhetsberättelse 2014
Bris tar plats som barnrättsorganisation och skapar opinion. Bris syns i medier och på annonsutrymmen och står utanför riksdagen när det är val. Parallellt pågår ett mer lågmält påverkansarbete, där Bris för en dialog med politiker och beslutsfattare. Kommunikation Under 2014 har Bris tagit på sig en större kostym och laddat för ett bredare påverkansarbete. Som barnrättsorganisation, kunskapsorganisation och representant för barn och unga tar Bris sin uppgift på största allvar. Barnkonventionen, som Sverige antog 1990, ska bli lag och Sverige har mycket att göra i arbetet med att införa barnrätten redan nu. Fortfarande har barnrätten inte blivit praxis inom rättsväsendet och barnrättsperspektivet behöver stärkas inom såväl skola som socialtjänst, polis och vård. Myndigheter, kommuner och landsting saknar ofta konkreta planer för hur barnkonventionen ska bli närvarande i det dagliga arbetet. 2014 lämnade Bris in en tilläggsrapport till FN:s barnrättskommitté i Genève som har i uppgift att granska hur länder lever upp till barnkonventionen. Rapporten ledde till att Bris blev inbjuden att närvara när kommittén i januari 2015 frågade ut den svenska regeringen om hur de säkerställer barnkonventionen i Sverige. Under året som gått har vi jobbat hårt för att bli mer tydliga i vårt påverkansarbete och det har gett effekt. Att vara på plats i Genève innebar värdefulla kontakter och en bra möjlighet att lyfta fram våra synpunkter, säger Silvia Ernhagen, chef för enheten för kommunikation, opinion och påverkan. Eftersom 2014 var valår satsade Bris lite extra på närvaron i Almedalen med seminarier, möten med ungdomspartierna och en tydlig kommunikation. Som en av fem opinionsbildare blev Bris nominerad till Hetast i Almedalen av Westanders PR-byrå. Med de röda telefonerna blev Bris snabbt en snackis då politiker fotograferades när de lyssnade till några av de inspelade frågor som barn och unga ställer till Bris. Bilderna publicerades i sociala medier och spridningen blev stor. För att skydda barnens identitet var berättelserna omgjorda och lästes upp av barnskådespelare. Bris seminarier under Almedalen handlade bland annat om psykisk ohälsa, våld mot barn och barns utsatthet i skolan, årets fokusområden. Stiftelsen Tryggare Sverige fanns på plats och rikspolischefen Bengt Svenson talade utifrån rapporten Våld mot barn som Bris och Tryggare Sverige tagit fram om skillnaderna i landet vad gäller hur många av anmälningarna om våld mot små barn som klaras upp. Ett helt nytt inslag var Bris-grillen, som blev succé. Seminariedeltagarna bjöds på grillad korv och en debatt mellan David Eberhard, författare och psykiater och Stefan Einhorn, författare, läkare och professor, på temat Vad formar ett barn?. Modererade gjorde Bris generalsekreterare Kattis Ahlström. Barns och ungas röster stod också i centrum när Bris under sommaren släppte kampanjen Vissa frågor har inga enkla svar framtagen av reklambyrån Garbergs. Kampanjen ledde till att en av annonserna vann DN:s tävling Reklamcupen. Tillsammans med reklambyrån Garbergs vann Bris DN:s tävling Reklamcupen. Första priset gick till Kan man skära sig utan att det syns. Vi ville göra en insamlingskampanj och visa upp vår verksamhet. Det här är frågorna som barn och unga ställer till oss, det här är deras verklighet. Reklambyrån illustrerade några av de frågor barn och unga ställer till våra kuratorer på ett väldigt innovativt och snyggt sätt, säger Silvia Ernhagen. I september inför valet gjorde Bris om kampanjen med de röda telefonerna men nu utanför riksdagen och på stan i Stockholm. Under 2014 arbetade Bris aktivt med att utvidga nätverket av politiska kontakter, allt för att skapa större förståelse för de brister som finns i samhället när det kommer till barns och ungas livsvillkor. Den psykiska ohälsan är ett tydligt exempel där Bris vill se tidigare insatser på tidiga insatser för att fånga upp unga som mår dåligt. En annan fråga, som Sverige också fått kritik för från FN:s barnrättskommitté, är de stora regionala skillnaderna vad gäller möjligheten för barn och unga att få stöd och vård när de behöver. Nu har vi en ny regering och vi deltar i flera nätverk och arbetsgrupper som finns nära barnministern. På så sätt bidrar vi bland annat till arbetet med att barnkonventionen ska bli lag och att FN:s barnrättskommittés synpunkter på hur Sverige lever upp till konventionen tas om hand, säger Silvia Ernhagen. Almedalen 2014. Dåvarande rikspolischefen Bengt Svenson och barnministern Maria Larsson (KD) samt socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven lyssnade till frågor som barn ställer till Bris. verksamhetsberättelse 2014 21
Kommunikation Hallå där, Maria Rådlund Qvennerstedt, webbredaktör på Bris. Under 2014 har bris.se fått en ansiktslyftning. Berätta! Vi har gjort om layouten och lagt in nya färger utifrån Bris grafiska profil. Jag har också strukturerat om informationen för att göra den mer lättillgänglig och användarvänlig. Webben ska vara aktuell och uppdaterad och det ska vara lätt att hitta. Vem vänder sig bris.se till? Vi vänder oss till alla våra olika intressegrupper. En stor del av webben är bris.se/ung, med hela Bris stödverksamhet som riktar sig till barn och unga via telefon, mejl, chatt och forum. Utöver sidor som presenterar vårt arbete och vår organisation har vi en avdelning för alla sponsorer och givare med information om hur de kan stödja oss på olika sätt. Brisakademins erbjudande om utbildningar och föreläsningar finns också presenterade på webben. Vad jobbar du med nu? Uppdatering av innehåll och utveckling sker kontinuerligt. Både av delen som vänder sig till unga och av organisationssidorna. Vi arbetar också löpande med säkerheten och utvecklar bris.se i en mobilversion. 2014: antal besök: 887 017 unika besökare: 664 901 2013: antal besök: 683 718 unika besökare: 423 428 Bris arbetar för ett säkrare internet På Safer Internet Day i februari varje år uppmärksammas barns och ungas internetanvändning i hela Europa. I år hölls ett seminarium i riksdagen anordnat av nätverket Surfa Lugnt där Bris har en plats i styrelsen. Tillsammans med Statens medieråd representerar Bris Sverige i EU-nätverket Insafe där 31 länder ingår. Statens medieråd driver ett Safer Internet-center med stöd från EU och Bris ansvarar för att i hjälptelefonen 116 111 prata med barn och unga som har funderingar kring internet. Safer Internet-centret i Sverige sprider kunskap och ökar medvetenheten hos både barn och vuxna om internet. Barn ringer och chattar i hela världen I 143 länder runt om i världen sitter det människor och lyfter på luren och pratar med barn och unga som behöver stöd. Sverige var genom Bris ett av de första länderna som införde den här tjänsten, och också en av de första organisationerna som digitaliserades med hemsida, mejl och chatt. Inom den internationella paraplyorganisationen Child Helpline International som bildades 2003 är Bris en ofta efterfrågad samtalspartner. Eftersom vi är en av de mest erfarna organisationerna är många intresserade av att följa vår utveckling här i Sverige, säger Karin Bergelv, chef för Stödenheten på Bris. I oktober åkte Bris till den årliga konferensen i London som samlade representanter från de 192 hjälplinjer som finns runt om i världen. FN:s barnkonvention fyllde 25 Tillsammans med Nätverket för barnkonventionen stod Bris bakom en hearing den 17 november då utsatta barn och unga fick ställa barnminister Åsa Regnér (S) till svars för kränkningar av deras rättigheter. Den 20 november publicerades en debattartikel i DN av samma nätverk. Det var några av händelserna i CHI:s Nenita La Rose var en av talarna på konferensen i London. Sanna Nielsen 116 111 Svårt att vara sig själv Kevin Walker 116 111 Sökande Clara Henry 116 111 Ensam samband med att barnkonventionen fyllde 25 år. Inom samarbetsprojektet lyssna.nu uppmuntrades skolelever att tolka sina rättigheter genom foton och bidragen visades på Fotografiska museet i Stockholm. På Youtube släpptes filmen Vuxna måste #lyssnanu: Ecpat, Plan Sverige, Rädda Barnen, SOS Barnbyar, Unicef och World Childhood Foundation samt Barnombudsmannen är några av de organisationer som Bris ofta samarbetar med kring barnrätt. Läs mer om samarbetet på Lyssna.nu eller på Facebooksidan Barnkonventionen. Brisidoler når miljontals svenskar 125 svenska artister, programledare och sportstjärnor har lånat ut sitt ansikte och berättat sin historia på Bris Idolkort. I sjutton år har de inspirerat barn och unga genom att visa att deras egen barndom inte alltid var så lätt. Sanna Nielsen, Kevin Walker, André Myhrer, Clara Henry, Marcus Hellner och Nour El Refai blev 2014 års idoler och i slutet av året dök de upp på Arlas mjölkpaket och nådde därmed ut till cirka två miljoner svenskar. En unik möjlighet för Bris att nå ut till barn och unga i deras egna hemmiljöer. Bris budskap i kampanjen känns angeläget och viktigt för oss att hjälpa till att uppmärksamma, säger Gunilla Eriksson, ansvarig för Arlas mjölkpaneler. Alla känner sig ledsna, ensamma, blyga eller rädda ibland. Bris vet att det brukar kännas skönt att veta att fler känner likadant. Därför fortsätter idolkortskampanjen att göra succé år efter år. Kampanjen vänder sig till alla sjätteklassare i Sverige och korten delas ut gratis i landets skolor via skolsköterskor och lärare. 22 verksamhetsberättelse 2014