LEKTIONSTIPS FRÅN SWEDBANK OCH SPARBANKERNA LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3-2008 Sveriges ekonomi 1/10
Till dig som är lärare i år 3 till 6. Hej! Vi som arbetar med Lyckoslanten har en vision att fler barn redan i unga år ska få lära mer om ekonomi och vad den betyder för individen och samhället. Ju fler som känner till ekonomins grunder, desto fler får förhoppningsvis ordning på sin ekonomi när de så småningom ska stå på egna ben. Att lära sig mer om ekonomi har också betydelse för demokratin. Speciellt när vi pratar om Sveriges ekonomi. Vi bidrar alla till, och använder oss av våra gemensamma pengar. Då är det bra att vet hur allt hänger ihop. Vad är en konjunktur? Vad betyder företagen för Sverige? Varför är det så viktigt att vi alla har varit med och valt de politiker som tar hand om vår gemensamma ekonomi? Temat i nr 3, 2008 av Lyckoslanten handlar om Sveriges ekonomi. För att du som är lärare ska få än mer nytta av Lyckoslantens tema bjuder vi på lektionstips. Tipsen är i pdf-format som går att ladda ner för att sedan skriva ut. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om materialet och om du haft någon nytta av våra tips. Maila till lyckoslanten@swedbank.se Glada hälsningar /Lyckoslanten PS. Vi har tidigare gjort lektionstips i samband med temat Hållbar utveckling/ miljö från Lyckoslanten nr 1, 2008. Även dessa hittar du på Lyckoslantens hemsida. 2/10
Tema: Sveriges ekonomi Sveriges ekonomi är ett stort, tungt, men också spännande ämne som handlar om mycket. Från vem som bestämmer hur mycket skolan, vården och polisen ska få kosta, till hur det går för Sveriges viktigaste exportföretag, vad räntan är och hur livsmedelspriserna ändras. Och mycket mer. Hur det står till med Sveriges ekonomi ger en bild av det mesta som händer och sker i Sverige. Samtidigt är vi väldigt beroende av vad som händer i andra länder. Vi är ett av världens mest export- och importberoende länder. Därför är andra länders agerande viktigt för ekonomin i vårt land. Sverige står dessutom bara för cirka en procent av hela världens ekonomi. Vi hoppas att du som lärare får nytta av nedanstående tips och idéer, att du ska känna inspiration, men också kunna använda någon eller några av idéerna direkt i din undervisning. Tipsen har vi valt att fördela i de fyra olika kärnämnena. Många av tipsen tangerar dock fler än ett ämne. Här får du också konkreta tips på användbara länkar och annan matnyttig information. SVENSKA Ordförklaring Ekonomirapportering kryllar av svåra ord. Dela ut ett ord var till eleverna som de får förklara och redogöra för: Vad betyder ordet konjunktur? Vad är typiskt för en lågkonjunktur och en högkonjunktur? Vilken konjunktur är Sverige i just nu? Hur vet man det? Vad betyder inflation? Vad är offentliga sektorn respektive privata sektorn? Förklara skillnaderna och ge exempel. Vad är export och import? Nämn några varor och tjänster som Sverige exporterar respektive importerar. Vilka är Sveriges största exportföretag? 3/10
Vad är regeringens vår- och höstproposition och varför är de så viktiga? Vad betyder BNP och hur räknar man ut den? Vad är att deklarera? Vem ska göra det och varför deklarerar man? Läsa tidning Be barnen ta med sig en dagstidning till skolan. Låt dem sedan läsa den och ringa in allt som berör ämnet ekonomi. Till exempel artikeln om skolan som inte får en ny gungställning, ökade huspriser med mera. Försök förstå vad som står i artiklarna. Ni kommer med största sannolikhet fram till att det är många artiklar som handlar om pengar. Diskutera vad det kan bero på? Är det så att allt handlar om pengar? Är vi så intresserade av pengar som tidningarna tror? Är det viktigt att förstå vad ekonomi handlar om? Om man inte vet ett dugg om ekonomi vad händer då? Kan man strunta i allt som har med ekonomi att göra? Vad kan då hända i ens eget liv? Behöver man inte heller bry om vad som händer med alla skattepengar som vi tillsammans ska bestämma över? Om man inte bryr sig, vad händer då med demokratin? Är det viktigt att alla är med och bestämmer? Kritiskt läsande Många tidningar skriver om att vi snart hamnar i en låg- eller högkonjunktur. När vi läser sådana artiklar blir vi ofta påverkade av dem. Hur blir vi påverkade? Om det står att vi är inne i en lågkonjunktur kan det hända att vi blir mer försiktiga med att konsumera. Och blir vi mer försiktiga att konsumera vad händer då med de företag som lever på att vi handlar deras produkter och tjänster? Då kan det gå sämre för dessa företag och det i sin tur påverkar förstås hela Sveriges ekonomi. Kan det vara så att nyheterna riskerar att bli självuppfyllande profetior? Läs någon ekonomiartikel tillsammans med eleverna och försök att vara kritiska. Mer att diskutera: När i en konjunktur är det bäst att inte konsumera så mycket och istället spara i ladorna? När tiderna är goda eller när det ser sämre ut? Vad får våra beslut för konsekvenser? För företagen? För Sverige? 4/10
MATEMATIK Låtsasbudget Låt eleverna göra en egen låtsasbudget utifrån några fasta antaganden: Hushållsbudget Du tjänar 25 000 kronor i månaden före skatt. Hur mycket har arbetsgivaren betalat i arbetsgivaravgift innan du får lönen? Hur mycket betalar man i inkomstskatt? Hur mycket pengar har du kvar sedan? Och vad ska de räcka till? Låt säga att du har en hyra på till exempel 6 500 kronor, matkostnader på 3 500 kronor, telefonräkning på 500 kronor, med mera. Vilka fler kostnader finns i ett hushåll? Försäkringar, kläder, tandläkare, med mera? Hur ska pengarna räcka? Hur mycket måste du spara varje månad för att kunna köpa den där fina cykeln som kostar 3 000 kronor? När har du råd att köpa den? Skolbudget Rektorn på din skola har också en budget att följa. Om du var rektor på din skola, hur skulle du då välja att använda pengarna? Till en ny skateboardramp, bättre skolmat, till att måla om klassrummet, köpa nya böcker, ge lärarna högre lön? Eller något annat? Diskutera och argumentera. Räntehöjningar Riksbanken fattar bland annat beslut om reporäntan. Vad är Riksbanken? Vad är reporäntan? Vad är det som påverkas av reporäntan? När och vad fattade Riksbanken för beslut senast? Höjd eller sänkt ränta? Hur påverkar den höjda reporäntan den som har banklån på sitt boende? Vad kostar en genomsnittlig villa på er ort? Om man lånar 75% av den kostnaden, hur mycket har kostnaden för lånet ändrats efter senaste ränteändringen? Hemuppgift Saker och ting kostar olika förr och nu. År 1976 kunde man till exempel köpa en liter mjölk för 1 krona 43 öre. Idag kostar en liter mjölk cirka 8 kronor och 50 öre. Har mjölken blivit dyrare eller kostar den egentligen lika mycket? Räkna om priserna från då till dagens penningvärde. 5/10
LYCKOSLANTEN NR 1 2008 HÅLLBAR UTVECKLING/MILJÖ Intervjua någon äldre. Till exempel mamma/pappa, mormor/morfar, farmor/farfar eller någon annan äldre om priset för olika saker under olika tider. Till exempel vad det kostade att gå på bio när de var små, vad kostade en läskedryck, en kola med mera. Diskutera Vi blir allt äldre i Sverige samtidigt som andelen personer i yrkesverksam ålder minskar. Medellivslängden för en kvinna är idag 83 år och för en man 79 år, men medelåldern antas öka till 86 respektive 84 år fram till 2050. Hur ska Sverige lösa den så kallade försörjningsbördan? Det finns olika vägar att gå: Höja skatterna för att få in mer pengar till staten, uppmana alla att betala privata försäkringar, se till att flera människor kommer i arbete, höja pensionsåldern, med mera. Det finns också förslag på att låta barnen börja skolan ett år tidigare för att de ska komma ut till jobb tidigare. Är dessa förslag bra? Låt eleverna fundera över problemet och komma med egna lösningar. Diskutera även vad äldre behöver (vårdhem, sjukhus, hemtjänst med mera). NATURORIENTERANDE ÄMNEN Sverige är ett framstående land då det gäller forskning och nya uppfinningar. Dynamiten, kullagret och tetrapak är exempel på stora svenska uppfinningar. Kan du ge exempel på andra svenska uppfinningar? Vad forskar vi om idag? Vilka branscher/företag är forskarstarka? (Till exempel läkemedelsbranschen, IT-branschen, bilbranschen.) Vad skulle du själv vilja forska om? Varför det? Gör en miniforskning om ett ämne som intresserar dig och presentera förslaget för klassen. SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN 6/10
Finans- och penningpolitik Vad är inflation och hur kan man motverka en sådan? Vad kan man göra med finanspolitik, som regeringen bestämmer över (och riksdagen beslutar över)? Till exempel sänka/ höja skatter och bidrag för att stimulera eller hejda konsumtion. Vad kan man göra med penningpolitik, som Riksbanken bestämmer över? Riksbanken kan höja eller sänka räntan. Den påverkar hur dyra bolånen och investeringarna blir och den påverkar också att det blir alltför hög inflation. Banker Varför behövs det banker? Vad skulle hända om inte bankerna fanns? Den finansiella sektorn med bankerna i spetsen har stor betydelse för att betalningsströmmar ska fungera. Det handlar om trovärdighet - man behöver lita på att bankerna är säkra. Vem får starta en bank? Hur går det till? Vad kan man få hjälp med av banken? Hur gammal ska man vara för att få ett eget bankomatkort? Ta reda på om bankerna har olika villkor. Med hjälp av banken kan man till exempel betala privatpersoner och företag i andra länder i annan valuta. Man kan också enkelt föra över lönepengar på de anställdas på lönekonton samma dag som det är löneutbetalningsdag. Förr la arbetsgivaren lönepengarna i ett kuvert och delade ut. Idag kan man också betala räkningar på banken eller via internetbanken utan att behöva traska över med kontanter i handen till mottagaren. Måste alla banker kunna låna ut pengar? Bankernas inlåning och utlåning gör också nytta genom att använda pengar av dem som inte behöver pengarna just nu, för att låna ut dem så att de kan göra nytta hos andra som behöver låna för investering, ett fastighetsbygge eller köp av en bil eller en lägenhet. Dessa krediter är ofta en grund för att företagen ska kunna jämna ut sin likviditet och finansiera investeringar. In- och utlåning är grunden till att banker startade. I utvecklingsländer bygger man ju nu upp mikrofinansiering. De går att på att fånga upp pengar som kan lånas ut i litet format, lokalt, för dem som tidigare inte haft en chans att låna. Den verksamheten är en viktig kugge för att ett samhälle ska kunna växa och utvecklas. Export/import Ta reda på vad som menas med export respektive import? Vad exporterar vi i Sverige och vad importerar vi? Till vilka länder exporterar vi mest? Från vilka länder importerar vi mest? Hur har det ändrat sig över tiden? Och varför har det ändrat sig? Förr hade vi till exempel en stor textilindustri i Sverige. Idag är det billigare att låta sy upp kläder i 7/10
andra länder, till exempel Kina. Istället har det kommit många svenska duktiga kläddesignföretag. Vad är bra med detta? Vad är dåligt? Grupparbete Dela upp klassen i mindre grupper. Ta reda på några exportföretag i din kommun/region och låt varje grupp få varsitt företag att arbeta med. Grupperna ska sedan ta reda på: Vad tillverkar företaget? Vilka länder säljer det sina produkter eller tjänster till? Hur många arbetar på företaget? Vad betyder företaget för din kommun/region? Går det bra för dem? Vad är deras omsättning respektive vinst eller förlust? Förklara samtidigt de svåra orden. Ring någon ansvarig på företaget och gör en telefonintervju och/eller be att få komma på ett studiebesök. Diskutera Vilka företag har lagts ned på din ort? Varför? Vilka företag har startat? Varför? Hur kan dessa företag ha påverkat din kommuns ekonomi och i förlängningen även Sveriges ekonomi (flera arbetslösa/fler som arbetar, mindre/mer skattepengar, lägre/högre BNP med mera)? Fyra-hörn-övning Fyra hörn, fyra påståenden. Varje påstående hör hemma i varsitt hörn i klassrummet. Låt eleverna ställa sig i det hörn som de tror är rätt. Exempel på påstående: Din skola ska ju servera mat i bespisningen, vem tror du får bestämma vem som ska få leverera maten? Vem tycker du ska bestämma? Och varför? Rektorn? Din kommun? Elevrådet? Din lärare? Skolpeng Alla kommuner i Sverige får skolpeng från staten. Ta reda på hur din kommun använder skolpengen. Gå in på kommunens hemsida och sök under barn- och utbildning eller ring upp någon politiker i utbildningsnämnden (eller vad nämnden heter i din kommun som har hand om de här frågorna) och be dem förklara. De kanske till och med kan komma på ett skolbesök. 8/10
LÄNKAR www.largestcompanies.se Vilka är Sveriges största företag? Här får du svaren, och mycket mera. www.skatteverket.se Vilka ska betala skatt? Här finns också information om vad det finns för olika skatter, arbetsgivaravgifter och skattesnurra, med mera. www.regeringen.se På finansdepartementets sida kan man läsa om vad som menas med ekonomisk politik, hur kommunernas ekonomi ser ut och vad som menas med utjämningssystemet, bland mycket annat. www.swedbank.se Under fliken Mer om privatekonomi kan du läsa mer om allt som rör privatekonomi. Här finns bland annat uppgifter om levnadskostnader. Under fliken Om Swedbank, sedan fliken Analyser, sedan fliken Samhällsekonomi, har ekonomiska sekretariatet information om Sveriges ekonomi. www.ekonomikompassen.se Från och med den 19 september finns den här webben. Här får du bland annat hjälp att göra en budget. www.swedishtrade.se Exportrådets hemsida. Här finns all information om Sveriges export och import. Våra största exportföretag, viktiga export- och importländer, med mera. www.scb.se Fakta om prisförändringar med räknesnurra för att få fram siffror i dagens penningvärde, hur befolkningens ålder har förändrats över tid, med mera. www.ekonomifakta.se Näringslivets Ekonomifakta (som ägs av Svenskt Näringsliv) ger information och kunskap om Sveriges ekonomi. www.riksbank.se Riksbankens hemsida där man kan se hur reporäntan ändrats. www.teknikforetagen.se Teknikföretagen representerar mer än 3 400 teknikföretag i Sverige. Hälften av Sveriges export kommer från dessa företag. 9/10
www.vinnova.se VINNOVA är en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i landet. Deras speciella ansvarsområde är innovationer (uppfinningar) kopplade till forskning och utveckling. www.konj.se Konjunkturinstitutet. Här finns rapporter om den aktuella konjunkturen. 10/10