Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!



Relevanta dokument
Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

Den fleråriga nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

Regional överenskommelse

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Detta är Jordbruksverket

Tillsammans gör vi skillnad. Livsmedelsverket

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU

Värderingar Vision Etiska principer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Jordbruk och naturresurser. mat och välbefinnande!

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

MTT:s strategi. Målsättning fram till år 2015 och verksamhetsmodell för att uppnå den

HÅLLBARHETS- MANIFEST.

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG

Skandinaviens främsta köttleverantör

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN

Malmborgs Miljöpolicy

Livsmedelshygien inom växtproduktionen

Policy för hållbar utveckling och mat

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

Hållbarhetspolicy. - Agenda för den hållbara affären Denna hållbarhetspolicy fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 16 april 2018.

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

Gemensamma mål för livsmedelskedjan. Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Motivas upphandlingsrådgivning

bruka utan att förbruka

Överenskommelsen Värmland

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län

Riksbankens kommunikationspolicy

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Strategin för åren

Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

ISO En standard om ta samhällsansvar

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Addera värden i livsmedelsvärdekedjan baserat på spårbarhet och riskhantering

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Strategi SVA Friska djur trygga människor

Semcon Code of Conduct

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Importera färdigförpackade livsmedel

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Personalpolitiskt program

FAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling

Miljöprogram för Malmö stad

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet,

ROOMI Consciously yours

Allmänna uppgifter om dig

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission

Valviras strategiska riktlinjer

Instruktion om hur artikel 11 i förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden skall tillämpas

Personalpolitiskt program

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Enligt livsmedelslagstiftningen

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: POLICY. Kost- och livsmedel

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen

Strategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN

AM/QM/CMM/SM-dag Säkerhetskultur: Ledarskap och säkerhetsarbete Solna Konferens

Transkript:

Eviras strategi 2014 2020 Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Förändringar i verksamhetsmiljön Den globala handeln, befolkningen och klimatförändringen Den globala handeln och klimatförändringen medför nya risker och ökar sannolikheten för att gamla risker ska realiseras inom Eviras verksamhetsområde. I och med den allt mer globala handeln och avregleringen av den blir betydande risker i djurens, de nya växtarternas, livsmedlens, produkternas och råvarornas ursprungsländer aktuella även i Finland. Dessutom kan en produkt ha flera ursprungsländer. Till följd av att livsmedel och råvaror delvis skaffas på den internationella marknaden kan omfattande gränsöverskridande matförgiftningsepidemier eller kemiska föroreningar i livsmedel bli aktuella. Utredningen av dem kräver en god internationell samordningsförmåga och epidemiologisk kompetens. Globaliseringen ställer också stora krav på förebyggande av brottslighet relaterad till livsmedelskedjan. Klimatuppvärmningen ökar risken för djursjukdomar, växtskadegörare och sjukdomar som smittar från djur till människor. Insektburna sjukdomar och skadedjur väntas bli vanligare i Nordeuropa. Förändringarna i markanvändningen och de vilda djurens populationer kan även främja spridningen av djursjukdomar och växtskadegörare. Andelen äldre människor blir större i Finland. Det förändrar bilden av sjukdomar som sprids med livsmedel. Globaliseringen förändrar matvanorna och för även med sig nya djuruppfödningskulturer. Människor reser mer, vilket för sin del ökar risken för att nya djursjukdomar och växtskadegörare ska spridas till Finland. Matproduktionen tär på naturresurserna. Den växande befolkningen i världen behöver allt mer mat. Den globala folkmängden väntas öka med två miljarder människor fram till 2050. En allt större del av människorna tar sig från fattigdom till medelklassen, vilket ökar konsumtionen av högklassiga proteiner i världen. Användningen av livsmedelskedjans råvaror till energiproduktion minskar utbudet. Samtidigt uppstår en stor mängd matavfall i hushållen, butikernas distributionskedjor och livsmedelsindustrin. Att minska på mängden avfall sparar naturresurser och motverkar klimatförändringen. Livsmedelsproduktionens struktur och konsumenternas attityder Livsmedel kan tillverkas av närproducerade råvaror, men för en betydande mängd livsmedel sträcker sig produktionskedjan till flera länder. Riskhanteringen i anslutning till en lång produktionskedjas livsmedelssäkerhet och näringsvärde är en större utmaning än hanteringen av en enkel och kort produktionskedja. Då blir spårbarheten viktig. Konsumtionen av närproducerad och ekologisk mat ökar. Produktionen av ekologisk mat i Finland ökar och dessutom importeras ekologisk mat till landet.

Konsumenterna värdesätter livsmedlens säkerhet och livsmedelskedjans tillförlitlighet och transparens. För konsumenterna är det viktigt att inte bli vilseledda och att informationen om livsmedlen är sanningsenlig. Grunden för livsmedlens säkerhet är rena råvaror, god hygien, hantering av kemiska och mikrobiologiska faror samt en gedigen kompetens bland aktörerna. Konsumenternas förtroende stiger med en tillförlitlig, opartisk och öppen tillsyn. En del konsumenter vill konsumera produkter som är förenliga med deras värderingar, och livsmedelsindustrin utvecklar egna ansvarssystem som beaktar olika konsumenttypers behov. Konsumenterna är intresserade av livsmedel, hur de produceras, varifrån de kommer och hur produktionen övervakas liksom också av djurens välfärd och växthälsa. Behovet av tillförlitlig information ökar till följd av den offentliga diskussionen om dessa frågor. Konsumenterna förväntar sig å ena sidan grundlig information och å andra sidan snabb nyhetsförmedling i exceptionella situationer. De nya sociala medierna utmanar traditionella medier, vilket uppmuntrar myndigheterna till att kommunicera och växelverka på ett nytt sätt. Samarbetet med intressenter och kommunikationen blir allt viktigare. Jordbrukspolitik och jordbrukets strukturomvandling Under nästa programperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik som börjar 2015 kommer marknaden i allt högre grad att styra vilka jordbruksprodukter och livsmedel som produceras. Syftet med jordbrukspolitiken är att säkerställa att livsmedlens säkerhet, produktionens miljökonsekvenser och etiska frågor sammanfaller med samhällets och medborgarnas förväntningar. Lagstiftningen om livsmedelssäkerheten är allt mer i detalj kopplad till implementeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Prisvariationerna för jordbruksprodukter och produktionsinsatser på marknaden kan snabbt förändra olika produktionsinriktningars lönsamhet. En del husdjursuppfödare har problem med lönsamheten. Antalet gårdar minskar, den genomsnittliga gårdsstorleken ökar och det grundas enskilda mycket stora gårdar. Gårdarna specialiserar sig i högre grad på vissa produktionsfaser och det sker regional koncentration, vilket ökar utmaningarna inom hanteringen av djursjukdomar och djurens välbefinnande. Verksamhetsmiljön i anslutning till Eviras organisation Finlands ekonomi väntas gå in i en lång fas med långsam ekonomisk tillväxt. För statsfinanserna innebär detta att de tillgängliga resurserna inte kommer att öka. Det ekonomiska ramverket kring Evira väntas förbli relativt stabilt. Syftet med statens effektivitets- och resultatprogram är att förbättra arbetets produktivitet. Organiseringen av och finansieringsmodellen för statens sektorforskning reformeras, men Evira kommer sannolikt att förbli en självständig organisation som fokuserar på tillsyn över livsmedelskedjan samt på vetenskaplig forskning och riskvärdering som bygger på tillsyn och relaterad analytik. Kommunreformen och omstruktureringen av regionförvaltningen väntas medföra förändringar som förenklar myndighetstillsynens struktur. Tillsyn och inspektioner som utförs av tredje parter får större betydelse.

Det går inte att sörja för livsmedelssäkerheten utan nära internationellt samarbete. Evira deltar i EU:s nätverk och globala samarbetsorgan på verksamhetsområdet. Verksamhetsidé Evira främjar livsmedelskedjans säkerhet, kvalitet och tillförlitlighet från naturen till matbordet. Evira är en del av jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde under statsrådet, fungerar som nationell samordnare och sakkunnig samt är samarbetspartner på området, och är en europeisk och internationell aktör med ansvar för prognostisering, förebyggande och hantering av kvalitets- och säkerhetsrisker relaterade till livsmedel och jordbrukets produktionsinsatser, samt främjande av djurens hälsa och välfärd samt växthälsa och skapar därigenom förutsättningar för att skydda människors och djurs hälsa och miljö, trygga konsumenternas rättigheter och främja en konkurrenskraftig jordbruks- och livsmedelsproduktion. Vision Människor, djur och växter har god hälsa och mår väl. Livsmedlens och produktionsinsatsernas säkerhet, kvalitet och spårbarhet, djurens hälsa och välfärd samt växthälsan är på världstoppnivå. Livsmedelskedjan i Finland fungerar på konsumenternas villkor och har internationell konkurrenskraft samt iakttar principerna för en hållbar utveckling. Värderingar 1. Expertis som bygger på forskning Grunden för vår verksamhet är tillgång till gedigen forskning och medarbetarnas goda kompetens som utvecklas systematiskt. Att vårt arbete är opartiskt och tillförlitligt baserar sig på en omsorgsfull vetenskaplig riskvärdering och en öppen bedömning av olika alternativ samt en aktiv dialog. Expertisen omfattar ett framåtsträvande och innovativt nätverk av sakkunniga. Vi förstår den helhet som vårt arbete relaterar till.

2. Partnerskap utifrån positivt tänkande Tillsammans med andra aktörer sätter vi oss in i utmaningar i livsmedelskedjan och kunders problem. Vi ser möjligheter och tar tag i dem genom dialog. Vår kundservice är snabb och vi informerar proaktivt. Vi bereder ärendena öppet. 3. Mod och ansvar Vi söker modigt efter nya lösningar och inför nya rutiner. Vi tar ställning i öppna frågor och står bakom våra beslut. Våra avgöranden behandlar aktörerna jämlikt. 4. Samarbete ger arbetsglädje Vårt dagliga arbete präglas av arbetsglädje. Att tänka tillsammans ger resultat, helheten är mer än summan av delarna.

Målsättning, nyckeltal och indikatorer 1. Vi bevarar vår höga nivå på livsmedelssäkerheten, djurens hälsa och växthälsan. Människor: Antalet matförgiftningar hos mänskor Utvecklingen av OIVA-tillsynens resultat Djur: Antalet fall av djursjukdomar som lätt sprider sig och som är farliga Hälsovårdsprogrammens omfattning (Nasevas och Sikavas täckning, %) Växter: Antalet nya farliga skadegörare som etablerat sig 2. Djurens välfärd ökar. Tillsynen av djurens välfärd visar att kraven uppfylls (%). Användningen av mikrobläkemedel 3. Förutsättningarna för högkvalitativ matproduktion säkerställs, och jordbrukets och livsmedelsekonomins produktionskapacitet ökar. Tillsynen av jordbrukets produktionsinsatser visar att kraven uppfylls (%) Användning av växtskyddsmedel andelen inhemska råvaror i livsmedlen och inhemsk mat på marknaden 4. Jord- och skogsbruket samt livsmedelsindustrin anpassar sig till klimatförändringen på ett hållbart sätt. Framgång i hanteringen av nya faror (prognostisering, snabb reaktion) => kvalitativ utvärdering Mögelhalt i inhemska livsmedel och foder 5. Ansvarsfull verksamhet i livsmedelskedjan går att verifiera. Antalet i Finland godkända nationella kvalitetssystem för livsmedel Utbudet av handböcker om god praxis i livsmedelskedjan 6. Välfärden främjas genom trygg och närande mat Andelen granskningar av förpackningspåskrifter som inte haft betydande brister Exponering för tungmetaller och växtskyddsmedel (människor) Kritiska framgångsfaktorer och de viktigaste fleråriga åtgärderna Kritisk framgångsfaktor Fleråriga åtgärder 1. Konsumenterna litar på den finska livsmedelskedjan och Eviras budskap till konsumenterna noteras. Evira ökar öppenheten i myndighetsverksamheten och forskningens synlighet.

2. Evira är en proaktiv och tillförlitlig producent av ny kunskap och en bra samarbetspartner i nationella och internationella nätverk. 3. Risker prognostiseras och analyseras effektivt i hela livsmedelskedjan, både internationellt och i Finland. Evira deltar aktivt i internationella nätverk. Evira implementerar ett vetenskapligt forskningsprogram där målen med internationella forskningsprojekt och nationella behov fastställs. Evira samlar och analyserar systematiskt information om tillsynen och laboratorieverksamheten. Evira satsar påepidemiologisk expertis. Evira säkerställer forskningsmetodernas tillförlitlighet och referenslaboratorieverksamhetens ändamålsenlighet samt främjar tillgången till analys- och diagnostjänster Evira följer upp livsmedelssäkerheten, analyserar systematiskt relaterade risker och planerar åtgärder för att hantera riskerna. Evira följer upp utvecklingen av djursjukdomar och deras egenskaper för resistens mot mikrobläkemedel samt analyserar systematiskt risker relaterade till djurens hälsa och planerar åtgärder för att hantera riskerna. Evira följer upp växtskadegörarnas utveckling och risker relaterade till produktionsinsatser. Evira analyserar riskerna systematiskt och planerar åtgärder för att hantera dem. 4. Medborgarna och aktörerna i livsmedelskedjan bär sitt ansvar för livsmedlens säkerhet och kvalitet. Evira uppmuntrar aktörerna att ta fram kvalitets- och ansvarssystem samt anvisningar för god praxis. Evira styr verkställandet av lagstiftningen snabbt och på ett begripligt sätt. Evira förebygger brottslighet i livsmedelskedjan i samarbete med andra myndigheter. 5. Verksamheten hos livsmedelskedjans myndigheter bygger på öppen dialog och ger konsumenterna och aktörerna mervärde. Evira gör upp riktlinjer för sin kundservice och agerar enligt dem. Myndigheterna utvecklar och använder register, datasystem och e-tjänster effektivt. 6. Myndighetstillsynen fungerar effektivt och riskbaserat. Evira följer upp och förbättrar verksamhetens kostnadseffektivitet. Evira utvecklar tillsyns- och uppföljningsprogram med beaktande av faror och epidemiologiska krav samt ser till att de verkställs. Myndigheterna utvärderar och utvecklar tillsynens effektivitet (inklusive kostnadseffektiviteten). 7. Krisberedskapen är hög. Evira ser till att beredskapsplanerna är heltäckande och

uppdaterar dem regelbundet. 8. Näringsfrågor behandlas i anslutning till livsmedelssäkerheten. Myndigheterna beaktar näringsperspektivet när de gör upp planer för tillsyn och riskvärdering. 9. Eviramedarbetarnas expertis, engagemang och resultat är på en hög nivå. Evira utvecklar systematiskt personalens expertis. Evira gör upp riktlinjer för personalutvecklingen och agerar enligt dem.