Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1
Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat ska inte bero på deras bakgrund eller vilken skola de går i. Skolsystemet ska erbjuda skolor med jämn kvalitet som även kan kompensera de elever som behöver extra stöd.
Rapporten analyserar likvärdigheten i svensk grundskola utifrån betygsdata, internationella kunskapsmätningar och forskningsresultat. Resultat: Likvärdigheten har försämrats
Tillsyn och granskning Skolinspektionen kvalitetsgranskning i utbildningen för nyanlända elever. Nyanlända elevers rätt till en god utbildning i en trygg miljö som stimulerar utveckling och lärande. 34 skolor. 5
Kvalitetsgranskning elevperspektiv kunskapsutveckling utbildningsresultat 6
Utbildning för nyanlända elever Huvudsyftet var att granska skolor och huvudmän för att nå förbättring av undervisningen, med fokus på elevernas kunskapsresultat. 7
Slutsatser På ingen av de granskade skolorna får de nyanlända eleverna den utbildning de har rätt till. Skolorna särskiljer ofta de nyanlända eleverna från de övriga eleverna, vilket leder till att de nyanlända inte blir en del av den sociala gemenskapen.
Slutsatser forts De flesta elever placeras i en introduktionsklass där undervisningen ofta är enhetlig, utan hänsyn till individuella förutsättningar, och där de hålls kvar för länge.
Slutsatser forts. Nyanlända elever innefattas sällan av skolans kvalitetsarbete eller rektors pedagogiska ledarskap. Elevens kunskapsutveckling bromsas upp och studietiden förlängs.
Skolorna behöver: utveckla arbetet med att främja nyanländas kunskapsutveckling erbjuda studiehandledning på modersmål i betydligt högre utsträckning.
Skolorna behöver: genomföra en grundligare kartläggning av de nyanlända elevernas skolbakgrund, så att nyanlända elever så snabbt som möjligt kan utveckla sitt lärande.
Nyanlända och den svenska skolan Hur når vi framgång trots att eleverna och lärare inte talar samma språk? Hur definierar vi skolframgång? Vilka är förutsättningar för nyanlända och lärandet? Hur mäter vi nyanländas skolutveckling? 13
Ansvarsfördelningen är viktigt Vad erbjuder staten för stöd? Vem ansvarar för vad? 14
Skolverkets uppdrag Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. 15
Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå - Finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet Huvudmannanivå - Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildning Enhetsnivå - Planering och genomförande av undervisning
l Allmänna råd med kommentarer om planering och e genomförande av undervisningen t De har tagits fram för att stödja lärare, rektorer och huvudmän i arbetet med hur de nya skolförfattningarna bör hanteras i den pedagogiska praktiken. b Materialet behandlar de fem centrala områdena för en strukturerad undervisning: e planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation. h a n
Kurs- och ämnesplaner kunskapskrav Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbete ska vara att de mål som finns för utbildning i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever svenska som andraspråkslärare ämneslärare studiehandledning på elevens starkaste språk
Nyanländas rätt till kunskap i alla ämnen Att kartlägga och bedöma nyanlända elevers tidigare kunskaper är en förutsättning för deras rättsäkerhet och kontinuitet i utbildningen.
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Nyanlända elever ska som alla andra få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.[1] [1] 3 kap. 3 skollagen
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Skyldighet att anmäla om en elev behöver stöd Åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd 22
Särskilt stöd I vissa fall kan en utredning göras relativ enkelt och snabbt av den som har mest kontakt med eleven.[1] Om en utredning visar att eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas.[2] [1] Skolverkets Allmänna råd med kommentarer För arbete med åtgärdsprogram s.13 [2] 3 kap 8 skollagen (2010:800)
Studiehandledning på modersmål stödjer en åldersadekvat, språk- och kunskapsutveckling belyser alla skolämnens betydelse Det gäller särskilt för sent nyanlända som får en kortare tid i den svenska skolan. 24
Svenska som andraspråk - samtala om ett meningsfull innehåll - upptäcka språkliga nyanser - uppmärksamma nya ord och sammanhang Nyanlända elever behöver utveckla strategier för att erövra och systematisk hantera både språk och innehåll i ämnesundervisningen
Skolan ansvarar för att alla elever får en individuellt anpassad undervisning och att deras utveckling planeras och följs noga genom hela skoltiden.
Sammanfattning Nationella styrdokument Gäller för alla elever, alla skolor, alla kommuner Om eleven riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven : Rektor fattar beslut om särskilt stöd Åtgärdsprogram upprättas Exempel på åtgärder: Prövning Anpassad studiegång Studiehandledning på modersmål 27
De nya reformerna erbjuder Tydligare krav på kunskapsuppföljning och rektors ansvar att elever få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.[1] [1] 3 kap. 3 skollagen 28
Skolverkets kunskapsöversikt
Flerspråkighet är en tillgång!
Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling Nytt stödmaterial Riktar sig till rektorer och lärare Fokus på undervisning av nyanlända elever: organisation samverkan språk- och kunskapsutveckling
Flerspråkighet är en tillgång! Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever. Kunskapsöversikten "Greppa språket" har fokus på didaktiska perspektiv som gynnar flerspråkiga elever och diskutera modeller samt beprövad erfarenhet för bättre samverkan mellan elever och lärare. En viktig utgångspunkt i översikten är att flerspråkighet är en tillgång både för individen och för samhället och att flerspråkighet i sig inte är ett problem för inlärning.
http://modersmal.skolverket.se/
Nypremiär för Tema Modersmål En mötesplats för modersmålslärare. Länkar, texter, bilder, ljud och pedagogiska tips för språkutvecklande arbete. På webbplatsen kan lärare möta kollegor och få inbjudningar till konferenser. 45 olika språk på webbplatsen. Möjligheter till kontakter mellan lärare, mellan elever och föräldrar. Cirka 40 procent av alla besökare på temaplatsen kommer från utlandet. Några av de mest populära resurserna är flerspråkiga bild- och ljudordlistor och mattebegrepp på olika språk.
Skolverket.se
Skolverket.se Nyanländas länk: Skolutveckling Nyanlända barn och ungdomar
Personalen har skyldighet att anmäla till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de lägsta kunskapskraven
Sammanfattning - Eleverna är individer och inte endast nyanlända - De nationella målen gäller för alla elever men undervisningen skall bedrivas med hänsyn till den enskilda elevens behov och förutsättningar - Det behövs tydliga riktlinjer och ansvarsfördelning på den kommunala nivån - Uppföljning och utvärdering av nyanländas skolresultat behövs både på kommun- och på skolnivå - Rektorer och lärare behöver kompetensutveckling för att öka medvetenhet om hur lärande kan gå till när eleverna inte behärskar svenskan.
- Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar mycket mer än undervisning - Skolans förhållningssätt påverkar elevens resultat - Att få föräldrarnas förtroende och samverkan i skolarbete handlar om tillit mellan majoritets- och minoritetssamhälle. - Att erkänna nyanlända elevers modersmål* som redskap för lärandet, är att utnyttja elevernas riktiga kompetens istället för att fokusera på bristerna i det svenska språket. *under förutsättning att det är elevens starkaste språk.
Skolgång [1] Det är den kommun som barnet vistas i som ansvarar för att barnen får utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg.[2] [1] Texten bygger på bestämmelser i skollagen (2010:800) som trädde ikraft den 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. [2] 8 kap. 12, 9 kap. 12, 10 kap 24, 11 kap. 24, 14 kap 11, 16 kap. 42, 17 kap. 16 19 kap.12, 25 kap. 2-5 skollagen. I 29 kap. 2 skollagen regleras vem som anses vara bosatt i Sverige.
Asylsökande har rätt till utbildning I gymnasieskola eller gymnasiesärskola gäller endast om den påbörjas innan barnet fyllt 18 år.[1] Rätten till utbildning gäller även om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats. Det gäller fram till dess att barnet eller ungdomen lämnar landet under förutsättning att han eller hon inte håller sig undan så att ett sådant beslut inte kan verkställas.[2] [1] 29 kap. 3 skollagen. [2] 29 kap. 4 skollagen.
Kvalitetsarbete De nationella målen Kartläggning Analys Åtgärder Analys 42
Åtgärdsprogrammet 1. Elevens behov 2. Åtgärder för att nå målen 3. Följas upp och utvärderas 43
Underlag för uppföljning Individuella utvecklingsplaner Beslut om behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram Anpassad studiegång Studiehandledning på modersmål (Nationella proven) Kvalitetsarbete
Rektors ansvar för rättssäkerheten Rektor har ansvar för att verksamheten bedrivs och att beslut fattas i enlighet med bestämmelserna i skollagen, läroplanerna, skolformsförordningarna, kursplaner och betygskriterier. Källa:Rektors ansvar för uppföljning och måluppfyllelse - ett stödmaterial för rektorer och förskolechefer om att om att utveckla verksamheten www.skolverket.se 45