Sårvård 25 Finlands Apotekareförbund 2004
2
Sår Huden får lätt skråmor och små sår som man ofta kan vårda själv. Också små sår är bra att vårda omsorgsfullt för att förhindra inflammation. I den här broschyren ges grundläggande råd om egenvård av de vanligaste såren. De vanligaste akuta traumatiska såren är skärsår, sticksår, skavsår, skrubbsår, brännskador och bitsår. Oftast skadas hudens yta eller vävnaden strax under. Djupa sår kan skada nerver, senor eller leder. 3
Stelkramp Stelkramp är en farlig inflammation förorsakad av Clostridium tetanibakterien. Giftet som bakterien producerar orsakar långvariga kramper. Risken att insjukna genom ett sår ökar om såret är stort eller kommer i kontakt med mull, sand, rått kött eller rost. Stelkramp kan undvikas med ett ikraftvarande vaccin. Ta kontakt med läkare om Du inte vet om Din stelkrampsvaccination är i kraft! 4
Olika sår och vården av dem Putsning av sår Innan såret sluts och skyddas bör det putsas. Tvätta först händerna med tvål och vatten. För putsning av sår kan användas drickbart kroppstempererat vatten, fysiologisk saltlösning eller desinfektionslösning för huden. Om man inte lyckas putsa såret bör man låta en läkare vårda det. Blödning kan stoppas genom att trycka på såret med en steril kompress eller ett rent tyg. Att hålla en skadad extremitet i höjt läge minskar blödningen och svullnaden. 6
Skärsår Skärsår får man t.ex. av glasbitar, knivar och andra vassa föremål. Små skärs år kan man lätt vårda själv. Om blödningen inte upphör, såret är känslo löst eller det uppkommer funktionsförändringar i sårområdet, t.ex. att ett finger inte går att böja, skall man söka sig till läkare. Ett djupt skärsår t.ex. i foten eller handen kan skada nerver eller senor. Vård Ett litet skärsår kan Du låta blöda en stund så att blodet sköljer bort smuts som hamnat i såret. Putsa såret med vatten, koksaltlösning eller des infek - tionslösning för huden. Eventuella små glasbitar eller liknande bör avlägsnas från såret med t.ex. en ren pincett. Om såret inte går att putsa or dent - ligt, ta kontakt med läkare. Kanterna på små skärsår kan tillslutas med suturtejp (s.k. fjärilsplåster), på vilket Du kan sätta ett plåster som absorberar sårsekret och skyddar mot mikrober. Ansträngning och tänjning av sårområdet bör undvikas under några dagar. 7
Sticksår Sticksår uppkommer genom stick av smala vassa föremål, t.ex. då man får en sticka i fingret eller trampar på en spik. Små sticksår kan man ofta vårda själv. Ibland kan sticksår orsaka allvarliga skador på blodkärl eller nerver. Djupa sår, särskilt i huvudet, magen eller bröstet, kräver läkarbesök. Vård Avlägsna först det vassa föremålet ur såret. Se till att inga bitar av föremålet blir kvar som kan orsaka inflammation. Ett litet sår kan få blöda en liten stund, eftersom blodet sköljer bort smuts som hamnat i såret. Putsa såret med vatten, koksaltlösning eller desinfektionsmedel för huden. Om såret inte slutar blöda, tryck på det med en ren kompress. Som skydd för ett litet sår räcker ett vanligt plåster. 8
Skrubbsår Skrubbsår uppkommer t.ex. då man faller på asfalt. Såren är ofta på knäna, handflatorna, armarna och i ansiktet. Såren är ytliga, svider och är smutsiga av sand eller mull. Man kan i allmänhet vårda dem själv. Skrubbsår i ansiktet kan ge fula ärr då de läks och bör vårdas av läkare. Vård Skölj såret med rikligt med vatten eller koksaltlösning så att smutsen sköljs bort. Avlägsna sand med hjälp av t.ex. en kompress och ta bort stickor med en ren pincett. Skölj sedan såret med desinfektionslösning för att förhindra inflammation. Skydda såret med en salvkompress, på vilken Du kan sätta vanliga kompresser för att suga upp sårsekret. Fäst kompresserna med hudtejp, tub- eller annat förband. Såret kan också skyddas med en hydrokolloidplatta. På små skrubbsår kan Du använda hudvänligt plåster. Smutsiga sår bör putsas dagligen. Om såret utsöndrar rikligt med vävnadsvätska eller inte genast går att putsa helt rent, bör det putsas två gånger per dag. 9
Skavsår Skavsår förorsakas oftast av nya skor eller skor i fel storlek. Att hålla fötterna rena och strumpor och skor i gott skick förebygger skavsår. Skavsår t.ex. på hälen kan förebyggas genom att sätta på en tunn hydrokolloidplatta, skyddsfilm eller ett brett plåster. Vård Små blåsor lönar det sig inte att punktera om de inte är på ett sådant ställe att de spricker eller stör då man rör sig. Blåsorna kan punkteras med en steril nål vid blåsans kanter och Du kan klämma ut vätskan genom hålen, men huden avlägsnas inte. Blåsans yta skyddas med en hydrokolloidplatta, skyddsfilm eller plåster. 10
Bitsår Bitsår efter djur och människor är alltid smutsiga och löper stor risk att bli infekterade. Putsa såren genast och uppsök läkare. Vård Små bett och skråmor kan vårdas som skrubbsår eller skärsår. Trasiga eller öppna bitsår och sådana där en bit lossnat kräver alltid läkarvård. Symp tom orsakade av huggormsbett eller getingsting kan lindras med hydrokortisontabletter. Om huggormsbettet är i en extremitet bör man undvika att röra på denna. Trots att ett huggormsbett sällan är livsfarligt kräver det alltid ett läkarbesök. 11
12
Förband och plåster Sårförband skyddar såret mot yttre skador, fukt och smuts. Förbandet förebygger också svullnad och att såret öppnas, samt stöder vid behov det ska dade området så det hålls i ett visst läge. Hudvänliga plåster är ofta ett tillräckligt skydd för sår. Stora sår kräver i allmänhet någon form av kom - press. Kompressen kan fästas med tejp, tub- eller annat förband. Hydrokolloidplattor påskyndar läkningen Hydrokolloidplattor suger upp vävnadsvätska ur såret och ger såret en fuk tig omgivning, vilket påskyndar helandet och minskar smärtan och ärrbildningen. Dessa produkter läggs direkt på såret där de kan få vara i flera dygn. I samband med förbandsbyte putsas såret vid behov. Sam tidigt avgör man om såret ännu behöver skyddas. På ett inflammerat sår bör dessa produkter inte användas. Också vid diabetes kan en hydrokolloidplatta som innesluter såret vara skadlig. Hydrokolloidplattor kallas ibland i talspråk för konstgjord hud. I sjukhusbruk menas med konstgjord hud sårförband som ersätter hudens olika skikt och ökar patientens egen produktion av tillväxtfaktorer. 13
Smutsiga förband och plåster bör bytas Sårförband och plåster bör bytas när de blivit smutsiga, vävnadsvätska kommit igenom eller om såret börjat värka eller mola. Ett plåster hålls på huden om huden är ren, torr och fri från fett. Alltför spända plåster kan irritera huden, störa blodcirkulationen och bilda blåsor under plåstret. Om Du har allergi och har tunn eller känslig hud, undvik att använda plåster, hudtejp och klisterförband. 14
När är det bra att låta en läkare vårda såret? Uppsök läkare om: såret inte slutar blöda såret inte går att putsa eller om Du misstänker att en glas- eller annan liten bit blivit kvar i såret såret är djupt och en blodådra, sena, tarmarna eller ett inre organ möjligen tagit skada utsöndringen från såret ökar kraftigt och sekretet luktar illa området runt såret blir rött, hett och svullet eller såret värker oavbrutet eller inte tycks läkas såret uppkommit genom djurbett Du får feber som Du misstänker beror på såret Du har en sjukdom som försvårar läkningen av såret (t.ex. diabetes, blodcirkulationsstörning) Om såret behöver sys, skall det göras så snabbt som möjligt, helst inom sex timmar. Att såret sys påskyndar läkningen och minskar ärrbildningen. I alla osäkra situationer lönar det sig att visa såret för en läkare. 15
16
Diabetiker bör vårda sina sår särskilt väl Diabetiker löper större risk än andra att få svårläkta sår med förhöjd infektionsrisk. Sårens läkning försämras bl.a. av förändringar i blodkärlen och hudens minskade näringstillförsel, förändringar i socker- och fettom sättningen samt nervskador, vilka också kan förhindra att såren upptäcks snabbt. En diabetikers sår är ofta trycksår eller skavsår som förorsakats av skorna på tårna, hälen eller fotsulan. Diabetiker bör dagligen kontrollera fötternas skick och uppsöka läkare också vid små sår i fotsulan. Om känseln är försämrad i fötterna bör man inte gå barfota ute eller inne. Skorna bör vara av rätt storlek och deras insida kontrolleras dagligen med handen. 17
18
Lindriga brännskador kan man vårda själv De flesta små och ytliga brännskador kan man vårda själv, om inte skadan omfattar mer än en procent av kroppens yta, d.v.s. ungefär ett område av handflatans storlek. Brännskador i ansiktet, på händerna, könsorganen och lederna, samt på barn och åldringar är det skäl att visa på akutpolikliniken. Brännskadans svårighetsgrad Brännskadans svårighetsgrad anges enligt hur djupt vävnaden skadats. Vid de lindrigaste brännskadorna av I graden har bara hudens ytskikt skadats, vilket tar sig uttryck i rodnad, ömhet och sveda (t.ex. solbrännskada). Huden läks i allmännhet på några dagar och skadan lämnar inga ärr. Vid brännskador av II graden har skadan gått djupare i huden och förutom de nämnda symptomen förekommer blåsor (t.ex. hetvattenskada). Vid brännskador av III graden har också underhudsvävnaden skadats och risken för inflammation är stor (t.ex. skada orsakad av strykjärn eller eld). En brännskada blir djupare ännu under 48 timmar efter det att den uppkommit och dess svårighetsgrad bör därför kontrolleras efter 3 dagar. 19
Vård av brännskada Skölj brännskadan med svalt (ca 20-gradigt) vatten i 10 20 minuter. Brännskador av II och III graden bör vårdas av läkare. Som vård för brännskador av I graden räcker smörjning av huden med bassalva och vid behov antiinflammatorisk smärtmedicin för egenvård. Brännskador av II graden kan Du vårda t.ex. med hydrokolloidplattor (byts med 2 4 dagars mellanrum) eller salvkompresser, på vilka Du sätter torra kompresser av gasbinda för att suga upp sekret. Det är skäl att byta salvkompresserna med 1 2 dagars mellanrum så att de inte fastnar i brännskadan som läks. Små blåsor behöver inte punkteras. Större blåsor kan punkteras med en steril nål, men blåsans lock bör lämnas kvar som skydd för huden. Också en lindrig brännskada behöver läkarvård om det skadade området inom några dagar blir inflammerat, utsöndrar mycket vätska, luktar, värker eller inte läks på två veckor. Barns brännskador är bra att vårda hos läkare. 20
Tillbehör för egenvård av sår och lindriga brännskador: plåster suturtejp (s.k. fjärilsplåster) gasbinda och kompresser, tubförband och tejp desinfektionslösning för huden hydrokolloidplattor salvkompresser pincett och sax antiinflammatorisk smärtmedicin vid behov för smärtan Sårförbandets uppgift är att skydda såret mot smuts. På ett sår som utsöndrar sekret bör man ha en sårvårdsprodukt som absorberar vätskan. En jämn, kroppstempererad temperatur kring såret och rätt fuktighet försnabbar sårläkningen. En sårvårdsprodukt får inte fastna i ett öppet sår eftersom den vid avlägsnandet då kan skada återväxten. 21
Sakkunniga: Jorma Lahtela, med.dr, doc., TAUS Opri Eronen, Sj.sk. YH, HUCS Tilläggsinformation om sårvårdsprodukter: Iivanainen A. och Seppänen S. Vulnus Fennica 2004. Helsingfors, Edita, 2003 22
23
Små sår kan man ofta vårda själv. Såret bör putsas väl. Sårförbandet väljs enligt användningssyfte. Många brännskador, djurbett och sår på barn kräver läkarbesök. Om du är osäker visa alltid upp såret på akutklinik. Kontrollera att stelkrampsvaccinationen är i kraft. Fråga om sårvård på apoteket! www.apteekit.net Nättjänst för apotekets kunder. Servicen omfattar bl.a. apotekens kontaktuppgifter, läkemedelspriser och en egenvårdsguide. 24 Alligator Design 6/2004