Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Relevanta dokument
Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Bygga E & F metodstöd när vi bygger energieffektivt & fuktsäkert

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Energikrav för lokalbyggnader

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Energikrav för lokalbyggnader

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Detta vill jag få sagt!

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Att ställa energikrav och följa upp

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Beräknad och verklig energianvändning

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Energioptimering av kommersiell byggnad

Tekniska krav och anvisningar

Telefon:

Energikrav för lokalbyggnader

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

HÖKERUM BYGG AB ANKARPARKEN ENERGIBERÄKNING. Göteborg Arb.nr:

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Energihjälpen Formulär för granskning och verifiering av beräknad energiprestanda för byggnader

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Tekniska krav och anvisningar

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Indata till energianalys 1 (8)

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Telefon:

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Energihjälpen Formulär för granskning och verifiering av beräknad energiprestanda för byggnader

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Resultat från energiberäkning

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

Tekniska krav och anvisningar

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Tekniska anvisningar Energi

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Resultat från energiberäkning

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Välkommen till Energikicken. Energikrav i byggprocessen

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Administrativa uppgifter

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Bilaga B: Kravspecifikation

Energi Miljöombudsutbildning 24 mars Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet Tel

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus

Passivhusförskola Skogslunden

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Ett hus, fem möjligheter

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB

Energieffektiv kontorsbyggnad med låg intervärme och behovsstyrning

Brf Utsikten i Rydebäck

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018

Lokalfastigheter ! Självklart hållbart! Varför inte redan i dag? Jo visst självklart vi kan!

Bygga för driftbarhet!!

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

Kvalitetssäkringssystem

LÄRANDEMÅL D.5.4. BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Bilaga 3: Byggherrens kravformulering

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Transkript:

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder, administrativa lokaler - drygt 3000 byggnader - 2,1 miljoner m 2 Bygger om och nytt: - omsätter ca 1,3 miljarder i projekt varje år - nybyggd yta utgör ca 1% av totalytan per år HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2

Fastighetsel Energi o Total energianvändning inkl verksamhetsenergi 167 kwh/m 2, år o Energieffektiviseringsplan o Mål: minska 25% 2001-2020 15% 2021-2030 o Nyproduktion: max 45 kwh/kvm, år (fastighet) Verksamheten Uppvärmning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 3

Typiskt LF-lågenergi - inga konstigheter o Fjärrvärme o Välisolerat, tjocka väggar, djupa fönsternischer o FTX o Behovsstyrd ventilation (temperatur och CO 2 ) o Behovsstyrd belysning (närvaro och dagsljus) o Vindfång lågtempererade zoner vid entréer o Torkrum istället för torkskåp o Färre entréer o Allt oftare flera plan, kompaktare o Allt oftare tung stomme o Luftläckage < 0,2 l/s, m 2 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 4

Ok, kravet på specifik energianvändning hos LF är 45 kwh/m 2 Men hur ser det verkliga utfallet ut? Förskola 1-21% Förskola 2-10% Förskola 3 +11% Förskola 4 +49% Förskola 5 +89% Förskola 6 +105% Att uppnå kravet är dock svårare än vad många tror HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 5

Vi är inte ensamma nu gör vi något åt det! HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 6

Vilka energirelaterade krav påverkar energianvändningen? A om (formfaktor) [m 2 ] A Bottenplatta U = [W/m², K] K Ytterväggar U = [W/m², K] K Vindsbjälklag U = [W/m², K] K Yttertak U = [W/m², K] K Ytterdörrar U = [W/m², K] K Fönster Glas: g= ; T= ; U = [W/m² K] A/ K Karm: andel i total fönsterarea %; U = [W/m² K] Solavskärmning A Markreflektion A Skuggning vinkel n/o/s/v A Köldbrygga vid kantbalkar [W/m K] K Köldbrygga vid bjälklagskant [W/m K] K Övriga köldbryggor K Temperaturkrav Göteborgs Stad, Indata till energianalys Uppvärmning Fjärrvärme VVS Varmvatten 500 [l/m 2, år], ΔT= 47 C Göteborgs Stad, Indata till energianalys Kyla Nej Göteborgs Stad Ventilation Till- och frånluft med värmeåtervinning. VVS Temperaturverkningsgrad VVX: % SFP [kw/(m 3 /s)], CAV Tilluftstemperatur C Drifttider Se Göteborgs Stads Indata till energianalys Göteborgs Stad, Indata till energianalys Internlaster Belysning: 8 [W/m 2 ] Göteborgs Stad, Indata till energianalys E Utrustning: Övrig fastighetsel Hissar: [kwh/m 2 ] E Fastighetsbelysning: [kwh/m 2 ] Personer Göteborgs Stad Lufttäthet 0,2 [l/s, m²] vid 50 [Pa] K Säkerhetsmarginal Beräkningarna utförs utan säkerhetsmarginal Göteborgs Stad, Anvisning för energianalys Brukare Driftspersonal Slitage - Bristande funktion HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 7

Vilka övriga energirelaterade krav ställer LF? Specifik energianvändning (kwh/m 2, år) Verksamhetsenergi (kwh/m²,år) Varmvatten (kwh/m 2,år) Byggnadens orientering på tomten Total netto energianvändning (köpt energi) (kwh/m 2,år) Max effekt transmission w/m2 Termisk komfort Inomhustemperatur Ventilation, luftomsättning (l/s,m 2) Motorverkningsgrad (%) Fukt Solavskärmning Um (hela byggnaden) (W/m 2,K) Fönster, U (W/m 2,K) Dörrar, U (W/m 2,K) Lufttäthet klimatskal (l/sm²) vid 50 pa Belysningsstyrning Köldbryggor w/m, K Uppvärmningssätt Typ av värmekälla Typ av värmfördelning Solceller Motorverkningsgrad för pumpar (%) Fjärrvärmereturtemp Solfångare Typ av flöde Omfattning VAV Typ av värmeåtervinning Verkningsgrad (%) SFP-tal Belysningskrav Installerad belysningseffekt (W/m 2 ) Ljuskällor Styr-, regler och mätning av belysning Behovsstyrning Specifik utrustning Mätning och uppföljning Verksamhets-, /hushållsenergi Vitvaror Apparater exkl vitvaror Ljuskällor Styr-, regler och mätning av belysning Behovsstyrning Mätning och uppföljning Verksamhets-, /hushållsenergi Specifik utrustning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8

Energirelaterade krav skall passera: Förstudie Projektering Bygghandling Produktion Besiktning Idrifttagande Garantitid Driftspersonal Brukare Lägg till överlämningar mellan de olika processerna HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9

Åtgärder Utbildning internt Utbildning kunder, brukare Nytt energiuppföljningssystem Tidigt idrifttagande Bygga E HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 10

Bygga E Metoden skall säkerställa att byggnaden uppfyller krav som definierats för: Effektiv energianvändning God innemiljö Beständighet

Bygga E Energikravsbeskrivning Energiprestandadokument Checklistor Egenkontroll Följer processen Identifiering av kritiska moment Arbetsberedning Energironder Energisamordningsmöten Provning och mätning Avstegsredovisning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 12

Information ByggaE säkerställer informationsflödet i hela byggprocessen Program Projektering Produktion Förvaltning

Byggherre Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Formulera krav på prestanda och uppföljning Lagkrav ByggaE ByggaE Projektörer Energieffektiv projektering ByggaE Entreprenörer / leverantörer ByggaE ByggaE Produktionsmeto d som säkrar energieffektiv byggnad ByggaE Förvaltare ByggaE Energieffektiv förvaltning Möte brukare/drift

Sammanfattande energiprestandadokument

Kritiska moment/områden Klimatskal (isolerförmåga, lufttäthet, fönster, dörrar) Installationer (prestanda på komponenter/system m m) Inneklimat (termisk komfort, luftkvalitet, ljud, ljus) Fuktsäkerhet Beständighet (konstruktioner, system, produkter) Byggnaden som system (optimering) Arbetsberedning Kunskapsbrist Granskning, kontroll och uppföljning Kommunikation och överföring av information Dialog mellan arkitekt, konstruktör och entreprenör Slutbesiktning och funktionsprovning

Att hitta de kritiska momenten och föra vidare informationen