EN RAPPORT OM LUNGINFLAMMATION, VACCINATION OCH ATT TA HAND OM SIN HÄLSA

EN RAPPORT OM LUNGINFLAMMATION, VACCINATION OCH ATT TA HAND OM SIN HÄLSA Ett pressmaterial för media från Pfizer och 1,6 miljonerklubben

Om rapporten Våra lungor är livsviktiga. Vi behöver dem för att andas, syresätta blodet, må bra och leva. Med kampanjen Glada lungor och den här rapporten vill vi belysa svenskarnas kännedom och egna erfarenheter av lunginflammation. Vi vill också bidra med viktig kunskap om lunginflammation och hur vaccination kan minska risken att drabbas. Genom att ta hand om sina lungor kan man känna sig lugn och andas ut. Rapportens upplägg Vi har låtit Novus ställa frågor om lungor och lungsjukdom till 1 025 män och kvinnor mellan 40 och 79 år under vecka 35-36 2015. Denna rapport sammanfattar resultat från undersökningen med kommentarer från Pfizer och 1,6 miljonerklubben. Inledningsvis finns en kort summering av nyckelresultaten. Som journalist har du möjlighet att använda resultat, fakta och kommentarer för artiklar så länge som du uppger källan. Rapporten har granskats av medicinsk expert. Lunginflammation i Sverige Lunginflammation är en livshotande infektion i luftvägarna och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. 1 Det är den vanligaste formen av pneumokocksjukdom bland vuxna. 2, 3 Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation 4, vilket innebär tiotusentals svenskar. Mellan 20 och 40 procent av dem behöver sjukhusvård. I Sverige ökar dessutom sjukhusinläggningar bland äldre på grund av lunginflammation. 5 Risken att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner ökar redan från 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år. Pfizer och vaccin Pfizers ambition är att förmedla kunskap inom de områden där vi är verksamma till vården, patienter och media. Vi arbetar sedan många år med forskning och utveckling av nya vacciner. Pneumokocker, meningokocker och TBE är idag våra viktigaste terapiområden. Läs mer på www.lunginflammation.se och www.pfizer.se 1,6 miljonerklubben 1,6 miljonerklubben är en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000 medlemmar. Klubben ger ut en tidning, böcker och en årlig kalender och håller seminarier om hälsa ett trettiotal gånger om året. Genom att skapa opinion och sätta press på myndigheter, politiker och forskare vill 1,6 miljonerklubben skapa ett friskare samhälle med ökat hälsomedvetande och livsglädje för alla kvinnor i alla åldrar. Klubben grundades 1998 av Alexandra Charles som sedan dess är ordförande. Läs mer på: www.1.6miljonerklubben.com Har du frågor kring rapporten? Talespersoner från Pfizer: Ulrika Goossens, Informationschef Pfizer, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com Lars Nyman, Medicinsk rådgivare Pfizer, 0768-89 22 61, lars.nyman@pfizer.com. Talesperson från 1,6 miljonerklubben: Alexandra Charles, Ordförande 1,6 & 2,6 miljonerklubben, växel: 08-20 51 59, mobil: 0708-28 09 11, e-post: alexandra@alexandracharles.se PRE20150924PSE02 2

Sammanfattning nyckelresultat Var tredje svensk har någon gång haft lunginflammation Var tredje svensk (34%) har någon gång haft lunginflammation. En något högre andel kvinnor (37%) än män (31%) uppger detta. Bland personer med kronisk sjukdom är det ännu fler (46%) som någon gång har drabbats av lunginflammation. Var fjärde har haft andra problem med lungorna än lunginflammation Drygt var fjärde svensk (27%) har någon gång haft andra besvär med sina lungor än lunginflammation. Bland män är siffran 24% och bland kvinnor 30%. Räknar man samman de som någon gång haft lunginflammation och de som haft andra besvär med lungorna rör det sig om varannan person mellan 40 och 79 år (50%). Sju av tio anser att det är allvarligt om de skulle drabbas av lunginflammation Sju av tio svenskar (71%) anser att det skulle vara allvarligt att själv drabbas av lunginflammation. De som är 65+ anser i högre utsträckning att det skulle vara allvarligt för dem att drabbas av lunginflammation (76%). Detsamma gäller personer med astma, KOL diabetes och hjärt-kärlsjukdom (77%). Var femte säger sig känna till vilken bakterie som oftast orsakar lunginflammation Var femte svensk (20%) säger sig känna till vilken bakterie som oftast orsakar lunginflammation. Fler kvinnor än män uppger det (29% mot 12%). Resultaten visar också att personer med en kronisk sjukdom och/eller som har haft lunginflammation eller andra besvär med lungorna oftare anser sig känna till vilken bakterie det handlar om (25%). Hundratusentals svenskar är oroliga för att drabbas av lunginflammation 7% uppger att de är oroliga för att drabbas av lunginflammation. Omräknat till antal personer innebär det över 300 000. 6 De som har en kronisk sjukdom eller någon av sjukdomarna astma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller KOL är i högre utsträckning oroliga (13%). Två av tre vet inte om de tillhör någon riskgrupp för lunginflammation Två av tre svenskar (67%) uppger att de inte vet huruvida de tillhör en riskgrupp för lunginflammation eller ej. 24% vet att de tillhör en riskgrupp. Bland personer med kronisk sjukdom är denna siffra 27%. Tre av fyra känner sig trygga med att det finns botande läkemedel vid lunginflammation Tre av fyra svenskar (76%) uppger att de känner sig trygga med att det finns läkemedel som snabbt och effektivt kan bota dem om de skulle drabbas av lunginflammation. Uppemot hälften av svenskarna kan tänka sig en vaccination mot pneumokocker/lunginflammation Uppemot hälften av svenskarna (44%) kan tänka sig att vaccinera sig mot lunginflammation/pneumokocker och 4% har redan gjort det. De som är 65+ är mer positiva till vaccination. 3

Var tredje svensk har någon gång haft lunginflammation Fråga 1: Har du haft lunginflammation någon gång? Ja, flera gånger 7% 34% Ja, enstaka gång 27% Nej, aldrig 63% Vet ej 3% 0% 50% 100% Var tredje svensk (34%) uppger att de någon gång har haft lunginflammation. En något högre andel kvinnor (37%) än män (31%) uppger detta. I gruppen 65+ är det 37% som någon gång har haft lunginflammation. Även bland dem som angett att de har en kronisk sjukdom märks en högre andel som har haft lunginflammation (46%). Det är mycket vanligt att drabbas av lunginflammation. Räknar man om procentsiffrorna i undersökningen till antal personer i Sverige, så har drygt 1,5 miljoner svenskar i åldern 40-79 år någon gång haft lunginflammation. Över 300 000 av dessa har dessutom haft lunginflammation flera gånger. 7 Lunginflammation kännetecknas av inflammation i lungorna som gör att lungblåsorna fylls med vätska eller var vilket bland annat kan leda till hosta, feber, frossa och andningssvårigheter. 8, 9 Lunginflammation är den vanligaste formen av pneumokocksjukdom bland vuxna. 10, 11 Sjukdomen drabbar oftare personer med ett försvagat immunförsvar små barn, äldre och riskgrupper. 4

Var fjärde har haft andra problem med lungorna än lunginflammation Fråga 2: Har du någon gång haft andra besvär med dina lungor än lunginflammation? Ja, flera gånger 9% 27% Ja, enstaka gång 18% Nej, aldrig 71% Vet ej 2% 0% 50% 100% Drygt var fjärde svensk (27%) har någon gång haft andra besvär med sina lungor än lunginflammation. Bland män är siffran 24% och bland kvinnor 30%. I gruppen 65+ är det 26% som någon gång har haft andra lungbesvär än lunginflammation. Andra besvär med lungorna är betydligt vanligare hos de som uppgett att de har en kronisk sjukdom (49%). Räknar man samman de som någon gång haft lunginflammation med de som har haft andra besvär med lungorna rör det sig om varannan svensk mellan 40 och 79 år (50%). Astma, bronkit, hosta, luftrörskatarr, lungcancer, lungemfysem, lungsäcksinflammation, KOL, sarkoidos, sömnapné och tuberkulos det finns många sjukdomar och besvär förutom lunginflammation som påverkar lungor och luftvägar. Undersökningen visar att många svenskar har upplevt besvär med sina lungor. Astma och KOL är två vanliga sjukdomar i andningsvägarna. Astma drabbar en av tio svenskar och beror på kronisk inflammation i luftrören, vilket innebär att man ibland får svårt att andas. 12 KOL som betyder kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor som fortskrider långsamt och som kännetecknas av ökande andfåddhet på grund av svårigheter att ta upp syre vilket leder till ökande trötthet. Var tolfte svensk beräknas lida av KOL. 13 5

Sju av tio anser att det är allvarligt om de skulle drabbas av lunginflammation Fråga 3: Hur allvarligt anser du att det är om du själv skulle drabbas av lunginflammation? Mycket allvarligt 12% Ganska allvarligt 58% 71% Inte så allvarligt 24% Inte alls allvarligt 3% Vet ej 3% 0% 50% 100% Sju av tio svenskar (71%) anser att det skulle vara allvarligt att själv drabbas av lunginflammation. Bland kvinnor är det 68% och bland män 73%. De som är 65+ anser i högre utsträckning att det skulle vara allvarligt att drabbas av lunginflammation (76%). Personer med astma, KOL diabetes och hjärt-kärlsjukdom tycker också i högre grad att det är allvarligt (77%), särskilt de som har astma (83%). Årligen drabbas cirka en procent av den vuxna svenska befolkningen av samhällsförvärvad* lunginflammation, vilket innebär tiotusentals personer. Lunginflammation kan vara av olika svårighetsgrad från lätt till mycket svår. Mellan 20 och 40 procent av de drabbade behöver sjukhusvård. I Sverige ökar inläggning på sjukhus på grund av lunginflammation bland äldre. 14 Genom att vaccinera sig kan man uppnå immunitet mot pneumokocker utan att behöva utsätta sig för de risker som sjukdomen innebär. Vaccination minskar både risken för svårbehandlade infektioner och behovet av antibiotika. * Samhällsförvärvad infektion är något man smittats med och insjuknat av utanför sjukhus. 6

Var femte säger sig känna till vilken bakterie som oftast orsakar lunginflammation Fråga 4: Känner du till vilken bakterie som är den vanligaste orsaken till lunginflammation? Ja 20% Nej 80% 0% 20% 40% 60% 80% 100% En högre andel kvinnor än män säger sig känna till vilken bakterie som är den vanligaste orsaken till lunginflammation (29% mot 12%). Resultaten visar också att personer med en kronisk sjukdom och/eller som har haft lunginflammation eller andra besvär med lungorna oftare uppger att de känner till vilken bakterie det är (25%). I en uppföljande fråga fick man frågan vilken bakterie det rör sig om. Alternativen var pneumokocker, streptokocker, stafylokocker inkl MRSA och meningokocker. Bland dem som uppgett att de känner till bakterien svarade 81% pneumokocker vilket är rätt svar. Dock innebär det att det endast är totalt var sjätte som verkligen vet exakt vilken bakterie det handlar om (16%). Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är bakterier inom släktet streptokocker. Pneumokocker förekommer normalt i näsa och svalg hos barn och även hos vuxna utan att orsaka besvär, men de kan också orsaka olika infektioner. Som exempel är pneumokocker den vanligaste orsaken till lunginflammation men är också en vanlig orsak till svåra livshotande infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Mindre allvarliga sjukdomar, där orsakade av pneumokocker är öroninflammation och bihåleinflammation. Vaccin mot pneumokocker ingår sedan 2009 i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. 7

Hundratusentals svenskar är oroliga för att drabbas av lunginflammation Fråga 5: Är du orolig för att själv drabbas av lunginflammation? Mycket orolig Ganska orolig 1% 6% 7% Inte särskilt orolig 63% Inte alls orolig 29% Vet ej 0% 0% 50% 100% 7% uppger att de är oroliga för att själv drabbas av lunginflammation. Omräknat till antal personer innebär det över 300 000 svenskar. 15 Bland personer som är 65 år och äldre är 8% oroliga att själva drabbas. De som har en kronisk sjukdom eller någon av sjukdomarna astma, diabetes, hjärtkärlsjukdom eller KOL svarar oftare att de är oroliga (13%). De som har haft lunginflammation eller andra lungbesvär tidigare är också oftare oroliga (11%). Många svenskar är oroliga för att drabbas av lunginflammation. Kanske har man själv haft lunginflammation tidigare, eller känner någon som drabbats och som blivit svårt sjuk. Det kan också bero på att man har en underliggande sjukdom som man vet kan öka risken att drabbas. Är man orolig för sina lungor, eller misstänker att man har drabbats av en infektion i luftvägarna, kan man vända sig till sin vårdcentral. På Vårdguiden 1177 www.1177.se finns information om sjukdomar i lungor och luftvägar och råd kring när man bör söka vård. 8

Två av tre vet inte om de tillhör någon riskgrupp för lunginflammation Fråga 6: Känner du till om du tillhör någon riskgrupp för lunginflammation, dvs. om du drabbas lättare än andra? Ja, jag vet att jag tillhör en riskgrupp 9% Ja, jag vet att jag INTE tillhör någon riskgrupp 24% Nej, känner inte till om jag tillhör någon riskgrupp 67% 0% 50% 100% Män svarar oftare att de inte vet om de tillhör en riskgrupp (73%). Kvinnor svarar istället oftare att de vet att de inte tillhör någon riskgrupp (29%). Personer med kronisk sjukdom svarar oftare än övriga att de vet att de tillhör en riskgrupp (27%). Även de med någon av sjukdomarna astma, diabetes, hjärt-kärl eller KOL svarar oftare att de vet att de tillhör en riskgrupp (25%). Slutligen visar undersökningen att de som tidigare haft lunginflammation eller andra besvär med lungorna oftare säger sig veta att de tillhör riskgrupp (15%). Lunginflammation orsakad av pneumokocker drabbar oftare personer med ett försvagat immunförsvar. Till riskgrupperna hör personer med astma, KOL, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdomar och kroniska leversjukdomar. Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol ökar också risken att drabbas. Även ökad ålder gör oss mer utsatta. Immunförsvarets förmåga att hantera nya smittämnen försämras med åldern 16 och risken att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner såsom lunginflammation ökar redan från 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år. Även personer som tidigare haft lunginflammation räknas som riskgrupp. 9

Tre av fyra känner sig trygga med att det finns botande läkemedel vid lunginflammation Fråga 7: Om du skulle få lunginflammation, känner du dig trygg med att det finns läkemedel som snabbt och effektivt kan bota dig? Ja 76% Nej 6% Vet ej 18% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tre av fyra svenskar (76%) uppger att de känner sig trygga med att det finns läkemedel som snabbt och effektivt kan bota dem om de skulle drabbas av lunginflammation. En av fyra svenskar (24%) svarar dock nej eller vet ej på denna fråga. Lunginflammation som orsakas av bakterier behandlas vanligtvis med antibiotika. Dock är det viktigt att känna till att alltför generös förskrivning av antibiotika kan leda till att bakterier utvecklar försvarsmekanismer och blir okänsliga (resistenta) för till exempel penicillin. Därför är läkare i Sverige idag mycket restriktiva med att förskriva antibiotika vid okomplicerade luftvägsinfektioner. Genom vaccination är det möjligt att förebygga lunginflammation och allvarliga följder av sjukdomen. Vaccination är också ett viktigt verktyg i att förhindra ökad antibiotikaresistens. 10

Uppemot hälften av svenskarna kan tänka sig en vaccination mot pneumokocker Fråga 8: Skulle du kunna tänka dig att vaccinera dig mot pneumokocker som är den vanligaste orsaken till lunginflammation? Ja 44% Nej 27% Jag är redan vaccinerad 4% Vet ej 25% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Uppemot hälften av svenskarna (44%) kan tänka sig att vaccinera sig mot pneumokocker och 4% har redan gjort det. Äldre är mer positiva till vaccination. Bland dem som är 65+ kan 50% tänka sig att vaccinera sig och 11% har redan gjort det. De som uppger att de har en kronisk sjukdom svarar oftare att de kan tänka sig att vaccinera sig (57%), likaså de med astma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller KOL (50%). Folkhälsomyndigheten rekommenderar att riskgrupper såsom personer med diabetes, hjärtkärlsjukdom och lungsjukdomar vaccinerar sig mot pneumokocker. 17 Folkhälsomyndigheten anser även att alla över 65 år bör överväga vaccination mot pneumokocker. Anledningen är att denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en sådan infektion, till exempel lunginflammation. I dessa fall är risken för att återinsjukna i allvarlig pneumokocksjukdom betydande. 2001 introducerades en ny typ av pneumokockvaccin i Sverige, s.k. konjugatvaccin som ges kostnadsfritt till alla barn sedan 2009 via det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Sedan 2010 är samma vaccin även tillgängligt för andra grupper, t.ex. äldre och andra med ökad risk för pneumokocksjukdom, men de måste då vanligen bekosta vaccinet själva. Det kostar cirka 700 kr på privat vaccinationsmottagning. 11

Mer information Mer information om lunginflammation och vaccination finns på www.lunginflammation.se där man även kan söka efter en vaccinatör i sitt närområde. Källor 1 World Health Organization (WHO). Media centre: The top 10 causes of death. Fact sheet N 310. Uppdaterad maj 2014. http://who.int/mediacentre/factsheets/fs310/en/. Accessed 2014-09-25. 2 World Health Organization (WHO). Immunization, vaccines and biologicals. Pneumococcal vaccines. April 2003. Wkly Epidemiol Rec. 2003;78(14):97-120. 3 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumococcal disease: clinical features. Uppdaterad juni 2013. http://www.cdc.gov/pneumococcal/clinicians/clinical-features.html. Accessed 2014-09-25. 4 Med samhällsförvärvad avses att insjuknandet skett utanför sjukhus. 5 www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabasen/diagnoser i slutenvård/sökkriterier: J12-J18/Sverige/65+/båda könen/vårdtillfällen per 100 000 invånare. Accessed 2014-05-09. 6 Enligt SCB:s Statistikdatabas var folkmängden i åldern 40-79 år 4 502 614 personer år 2014. 7 % av dessa blir 315 183 personer. Accessed 2015-09-08. 7 Enligt SCB:s Statistikdatabas var folkmängden i åldern 40-79 år 4 502 614 personer år 2014. 34 % av dessa blir 1 530 889 personer, 7 % blir 315 183 personer. Accessed 2015-09-08. 8 World Health Organization (WHO). Pneumonia fact sheet. Fact sheet N 331. Uppdaterad november 2013. www.who.int/mediacentre/factsheets/fs331/en/. Accessed 2014-09-25. 9 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumonia can be prevented - vaccines can help. Uppdaterad november 2013. http://www.cdc.gov/features/pneumonia/. Accessed 2014-02-14. 10 World Health Organization (WHO). Immunization, vaccines and biologicals. Pneumococcal vaccines. April 2003. Wkly Epidemiol Rec. 2003;78(14):97-120. 11 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumococcal disease: clinical features. Uppdaterad juni 2013. http://www.cdc.gov/pneumococcal/clinicians/clinical-features.html. Accessed 2014-09-25. 12 http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/lungsjukdomar/astma/. Uppdaterad oktober 2014. Accessed 2014-11-13. 13 http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/lungsjukdomar/kol/. Uppdaterad oktober 2014. Accessed 2014-11-13. 14 www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabasen/diagnoser i slutenvård/sökkriterier: J12-J18/Sverige/65+/båda könen/vårdtillfällen per 100 000 invånare. Accessed 2014-05-09. 15 Enligt SCB:s Statistikdatabas var folkmängden i åldern 40-79 år 4 502 614 personer år 2014. 7 % av dessa blir 315 183 personer. Accessed 2015-09-08. 16 Weinberger B, Herndler-Brandstetter D, Schwanninger A, et al. Biology of immune responses to vaccines in elderly persons. Clin Infect Dis. 2008;46:1078-1084. 17 http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/foreskrifter/hslf-fs-2015-1-allmannarad-om-vaccination-mot-pneumokocker.pdf Accessed 2015-09-09. 12