! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1
Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor består av flera miljarder. De första encelliga bakterierna uppstod för mer än 3,5 miljarder år sedan. När man fortfarande är ett foster är ens första celler stamceller men efter ett tag så blir cellerna specialiserade och har en speciell uppgift i kroppen. Celler förökar sig igenom att dela sig själva till två och ibland fyra likadana celler. Så även om miljoner av våra celler dör varje dag skapas nya lika snabbt. Olika celler har olika livslängd, Till exempel de flesta nervceller lever i hela vårt liv. Cellens uppbyggnad Cellmembran: Cellmembran är som cellens hud. Den ser till så att alla viktiga ämnen kommer in i cellen och att det cellen inte behöver tas ut. Den skyddar också cellen. Cellplasma: Cellplasman är det som allt i cellen flyter i. Det är en trögflytande vätska som består av vatten, salt och proteiner.!2
Energiverk: Energiverken kallas mitokondrier och det är där förbränningen sker så att cellen får energi. Proteinfabriker: Proteinfabrikerna kallas ribosomer och tillverkar olika proteiner när arvsanlagen i cellkärnan ger order. Proteinerna används bland annat som byggstenar i cellen. Reningsverk: I reningsverken tas cellens avfall om hand och töms sedan ut ur cellen. De kallas lysosomer. Cellkärna: Cellkärnan är som cellens chef och styr över det mesta som händer i cellen. I den finns DNA som innehåller våra arvsanlag.!3
Energi I cellen sker hela tiden massor av kemiska reaktioner. Den reaktion som kallas förbränning eller cellandning är det som gör att cellen får energi. Vid den omvandlas glukos och syre till koldioxid och vatten.!! Glukos + Syre > Koldioxid + Vatten + Energi Historia På 1600-talet upptäckte Robert Hooke "små rum" som han kallade celler (efter latinets cellula). År 1838 skrev en tysk forskare vid namn Matthias Schleiden att alla växter är uppbyggda av celler. Inte många trodde honom men ett år senare bevisade den tyske vetenskapsmannen Theodor Schwann att alla organismer består av celler. Efter ett tag blev cellteorin allmänt accepterad. Cellen visade sig vara den minsta levande byggstenen i alla organismer.!4
Vävnader, organ och organsystem Celler av samma sort bildar en vävnad. Olika vävnader bygger tillsammans upp kroppens organ. Hjärnan, hjärtat och levern är exempel på organ. Alla vävnader och organ bildas av stamceller. De är omogna celler som kan dela sig till flera celler. De kan genom att dela sig bli mer specialiserade celler och därför kan stamceller utvecklas till många olika sorters celler. Matspjälkningen För att vår kropp ska kunna ta upp näringsämnena i maten måste de brytas ned till mindre delar. Det mesta vi äter består av vatten, kolhydrater, fetter och proteiner. Men man måste också äta vitaminer och mineralämnen. Sönderdelningen sker i ett cirka sju meter långt rör.!5
När man är hungrig känner man hur det vattnas i munnen. Det beror på att spottkörtlarna bildar extra mycket saliv. När man tuggar blandas maten med saliven och blir lättare att svälja. Saliven innehåller enzymer som sönderdelar kolhydraterna. Matstrupen pressar med sina starka muskler ner maten till matsäcken. Där knådas maten av muskler och blandas med magsaft. Den innehåller enzymet pepsin som sönderdelar proteiner och saltsyra som dödar bakterier. Saltsyran är frätande men magsäcken täcks av en slemhinna som skyddar mot det. Sedan tas maten ner i tolvfingertarmen. Hit töms bukspott och galla från bukspottkörteln och levern. Bukspottet innehåller många olika enzymer som fortsätter sönderdelningen och ämnen som gör magsaften mindre sur. Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan, gallans viktigaste uppgift är att finfördela fettet. Tunntarmen är flera meter lång och driver fram innehållet med muskler i tarmväggen. I tunntarmen finns körtlar som avsöndrar tarmsaft som gör att näringsämnena lättare tas upp. I tunntarmens vägg finns tarmludd. I dem finns mängder små blodkärl som tar upp näringsämnena. I tunntarmen sker den sista sönderdelningen. Det som blir kvar tas till tjocktarmen där vatten och olika salter tas upp av blodet, vilket gör tarmens innehåll fastare. Kvar finns sen bara det vi inte kan sönderdela, som växtdelar av cellulosa.!6
Lungorna och andningen Varje år andas man cirka 4 miljoner liter luft. Man andas så att cellerna kan få syre till sin förbränning. Det börjar med att man andas in och luften tas till lungorna genom två stora luftrör. Luftrören grenar ut sig till mindre och mindre rör. På de minsta rören sitter lungblåsorna. De tunna väggarna på lungblåsorna omgivs av små blodkärl som tar upp syret. Samtidigt som syre förs över till blodet genom lungblåsorna strömmar koldioxid från blodet in i de. Man blir av med koldioxiden när man andas ut. Lungblåsorna bildar en stor kontaktyta mellan luften och blodet vilket gör andningen mycket effektiv. Man behöver inte tänka på att man andas, det styrs i ett litet andningscentrum i hjärnan. Diafragman, en muskel som sitter under revbenen, gör så att lungorna suger in eller pressar ut luft. Stämbanden I struphuvudet finns stämbanden som gör att vi kan prata. När man inte pratar är de avslappnade men när man spänner de börjar de vibrera så att ljud uppstår. Stämbanden kan vibrera upp till 500 gånger per sekund.!7
Hjärta och Blodomlopp Upptäckten av blodomloppet Den grekiske läkaren Galenos, som levde på 100-talet, ansåg att blodet som färdades runt i kroppen hela tiden var nybildat och så trodde man i många hundra år. Det dröjde till 1628, när den engelska läkaren William Harvey gav ut en vetenskaplig skrift där han beskrev hur hjärtat pumpar ut blod till lungorna och resten av kroppen, innan man förstod hur blodomloppet fungerade. William Harvey visade också att det var samma blod som cirkulerade runt i kroppen hela tiden. Hjärtat är pumpen som får blodet att cirkulera. Från hjärtat pumpas blodet ut i stora artärer. De grenar ut sig till mindre artärer, ungefär som lungorna, till det kommer till de minsta blodkärlen: kapillärerna. Kapillärerna når så gott som alla celler. Genom de kan syret komma in i cellerna och koldioxiden ta sig ut ur de. När detta utbyte har skett tas blodet till vener. De samlar ihop blodet i allt större blodkärl som leder tillbaka till hjärtat.!8
Vi har två kretslopp, det lilla kretsloppet och det stora kretsloppet. Det lilla kretsloppet tar blodet till lungorna från hjärtats högra halva, där det tar upp syre och lämnar koldioxid innan det tas tillbaka till vänstra hjärthalvan. Vänster hjärthalva pumpar ut blodet i stora kretsloppet där det går runt i kroppen och lämnar syre till cellerna, tar upp näring i tunntarmen och renas i levern och njurarna bland annat. När blodet kommer tillbaka har det gått ett varv runt kroppen.! Varje dygn pumpar hjärtat runt ungefär 5000 liter blod i våra kroppar. Hjärtat omges av kranskärl som är blodkärl som förser det med syre och näring. Hjärtat har fyra rum, två förmak och två kammare. Det syrefattiga blodet strömmar in i höger förmak, därifrån tas det till höger kammare som pumpar ut det i lilla kretsloppet. Det syrerika blodet tas då till vänster förmak och pumpas av vänster kammare ut i stora kretsloppet. De båda kamrarna drar ihop sig samtidigt - hjärtat funkar som en dubbelpump. Mellan båda förmak och kammare finns ett slags dörrar som kallas segelklaffar. De stängs när kamrarna pumpar ut blodet så att det inte rinner tillbaka till förmaken. Liknande klaffar finns mellan vänster kammare och aorta och mellan höger kammare och lungartären. De kallas fickklaffar och öppnas när blodet pumpas ut.!9
Blodtrycket är kraften blodet färdas med. När blodet ska tillbaka från stora kretsloppet till hjärtat är blodtrycket svagt och därför när vi rör på benen trycker musklerna ihop venerna så att blodet färdas tillbaka. Fickklaffar i venerna gör så att blodet inte åker tillbaka.! Blodet innehåller mest röda blodkroppar som innehåller ett protein som kan binda och transportera syre. Det kallas hemoglobin. Om man skadar sig så att det blöder drar blodkärlen ihop sig för att minska blödningen och blodplättar klibbar ihop sig för att täta läckan. Fibrin i blodplasman gör så att de röda blodkropparna fastnar. Det kallas att blodet koagulerar och det är då det bildas en sårskorpa. Vita blodkroppar i blodet ingår i immunförsvaret men bara en liten del vita blodkroppar är i blodet, resten sitter i vävnader redo att attackera. Immunförsvar Kroppen har många sätt att skydda sig mot skadliga ämnen. Huden är en effektiv barriär och i saliven, tårvätskan och saltsyran finns det bakteriedödande ämnen. I luftstrupen och luftrören finns flimmerhår som hela tiden rör sig uppåt. Det är när slemhinnan i halsen eller näsan irriteras som man hostar eller nyser.!10
Om virus och bakterier tar sig in i kroppen har vi ett avancerat immunförsvar som tar hand om det. I benmärgen bildas vita blodkroppar som transporteras med blodet och lymfa. Lymfa är en vätska som finns i lymfkärl som går runt i hela kroppen. Lymfan passerar lymfkörtlar som innehåller många vita blodkroppar. I en vuxen person finns det mellan två och tre kg vita blodkroppar. När vi vaccinerar oss sprutar vi in ett nästan dött virus i kroppen som de vita blodkropparna dödar och sen känner de igen viruset om man får det sen så att de kan döda det. Skelettet Skelettet är starkare än betong men lika lätt som kolfiber. Det består av totalt 206 ben. I skelettet lagras viktiga mineraler, som kalcium och fosfat. Det största benet är lårbenet och det minsta är stigbygeln som sitter i örat.!11
Skelettet är lika starkt som stål men väger bara 15-20% av vår kroppsvikt. I benens inre finns röd och gul benmärg. I den röda benmärgen bildas alla blodkroppar och den vita benmärgen består mest av fett.! Leder Mellan många ben finns leder, det är tack vare de benen kan röra sig mot varandra. Kulleder finns i till exempel höfterna och gör att benen kan röra sig i flera riktningar. Gångjärnsleder finns i fingrar och tår och gör att vi kan böja de upp och ner. Vridleder gör att vi kan till exempel vrida på huvudet. Mellan varja ryggkota finns diskar som funkar som stötdämpare. Muskler Den starkaste musklerna är käkmusklerna som man använder när man pratar och tuggar. Totalt finns det cirka 640 muskler i kroppen som sitter fast i benen med hjälp av senor. Skelettmuskler är muskler som vi styr själva och glatta muskler styrs oberoende av vår vilja. Hjärtmuskeln styrs automatiskt utan att man behöver tänka på det.!12
När man går använder man 200 muskler. För att man ska kunna göra saker behöver musklerna samarbeta genom att böja och sträcka sig. En skelettmuskel är uppbyggd av buntar av muskelfibrer. Varje fiber består av en muskelcell som är mindre än 0,1 mm bred. De flesta muskelceller är några centimeter långa, men i vissa muskler kan de vara längre än 30 cm. Längs muskelfibrerna finns det gott om små blodkärl som förser cellerna med glukos och syre så att de kan skapa energi. När man tränar bildas fler mitokondrier, det vill säga energifabriker, i muskelcellerna som kan skapa energi. Mjölksyra beror på att musklerna inte får tillräckligt mycket syre. Huden Huden är kroppens största organ och väger hos en vuxen människa cirka 5 kg. Överhuden: Hudens yttersta lager kallas överhuden. I överhudens hornlager finns finns platta, döda celler som innehåller ett ämne som heter keratin. Det gör huden vattentät och skyddar mot stötar och bakterier och kemikalier som vill ta sig in. Huden förnyas hela tiden av att hornlagrets celler nöts bort och ersätts av nya.!13
De nya cellerna bildas i tillväxtlagret. Längre ner i överhuden finns pigmentceller. Det är de som gör så att vi blir bruna när vi solar genom att skapa ett brunt pigment. Om pigmentet bildas ojämnt får man fräknar. Läderhuden: Läderhuden innehåller elastiska fibrer som är starka när man är ung men så småningom blir stelare och bildar rynkor. Känselkroppar i läderhuden gör så att vi får reda på förändringar i omgivningen och så att vi kan känna smärta. Talgkörtlarna bildar talg, som är ett slags fett som gör huden mjuk och smidig. Svettkörtlarna utsöndrar svett som gör så att kroppen kyls ner så att kroppstemperaturen hålls runt 37 C. Normalt svettas man en halv liter per dygn men när man tränar kan man svettas upp till en eller två liter i timmen. Blodkärlen hjälper också till att reglera kroppstemperaturen genom att vidgas så att värme kan passera ut genom huden och dra ihop sig när det blir kallt så att värmeförlusten minskar. Underhuden: Det mesta av vårt fett lagras i underhuden i fettceller. Det bildar ett lager som skyddar mot stötar och kyla. I underhuden lagras också vävnadsvätska, som är som ett extra vattenförråd.! Naglar och hår består av döda celler som innehåller keratin. Innan ett hårstrå lossnar har det växt i cirka fem år. Om håret blir lockigt eller rakt beror på hårsäckarna. Om de är böjda blir håret lockigt och om de är raka blir håret rakt.!14