Kartläggning av hur och varför flygresande överskattas av Sampers - en förstudie Karin Brundell-Freij Qian Wang Svante Berglund
Bakgrund 2 Sampers långväga modell är (generellt) Skattad på (gamla) RVU data Kalibrerad mot (nyare) RVU: Totalt resande Färdmedelsfördelning Vissa relationer Dessutom för flygresandet Reslängdsfördelningen särkalibrerad (<400 km) (RVU) Reslängderna uppräknade som efterkalibrering Avstämning mot aktuella passagerardata visar överskattning av totalt resande Ändå stämmer det inte alls??? 2014: ca 8% överskattning 2030: Förnyad efterkalibrering mot prognoser framtagna på annat sätt
Förstudie 3 Hitta mönster i avvikelserna Identifiera möjliga orsaker Föreslå framtida förbättringar/åtgärder
Felet har (jätte-)stor spridning mellan relationer Den genomsnittliga överskattningen är knappt signifikant 250000 200000 Absolut avvikelse 2014 Passagerare per OD-nod (Obs-pred) 4 150000 100000 50000 0-50000 0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000-100000 -150000-200000 -250000 Passagerarflöden avvikelse 2014 medel= 10671
Ingen systematik med reslängd Reslängdskänslighet tveksam kalibreringsmekanism 250000 200000 Absolut avvikelse 2014 Passagerare per OD-nod (Obs-pred) 5 150000 100000 50000 0-50000 0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000-100000 -150000-200000 -250000 Passagerarflöden avvikelse 2014 medel= 10671
men med väntetid tycks vi vara något på spåren Avvikelse 2014 Passagerare resp frekvens (per dag ) 250000 200000 6 150000 100000 50000 0-7 -6-5 -4-3 -2-1 -50000 0 1 2 3 4-100000 -150000-200000 -250000
Mest trafikerade linjerna 1000000 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 antal passagerare 2014 modellen vs statistiken 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 antal avgångar 2014 modellen vs statistiken okal kal sta_pass frek sta_avg
Också tveksamt om hela principen fungerar på flyg väntetid -> efterfrågan (EXOGENT utbud) Enligt flygbranschen: 8 Efterfrågan ganska okänslig för avgångsfrekvens Rätt avgångstid mkt viktigare Antalet avgångar är snarare en funktion av vilka plan som är driftsekonomiskt effektiva hur många passagerare som väntas = ENDOGENT utbud
Andra utbudsvariabler - Biljettpriser? störstalinjer flygtaxmax flgtaxmin dyrast billigast Stockholm Luleå 2298,5 434,4465 1199 499 Stockholm Umeå 1973,7 434,4465 2715 449 Stockholm Landvetter 1832,3 438,763 2662 399 Stockholm Malmö 1997,4 436,0652 2658 349 Stockholm Åre Östersund 2140,9 433,907 2678 539 Stockholm Skellefteå 2353,5 557,0325 749 199 Stockholm Ängelholm 2006,1 433,907 2698 499 Stockholm Visby 2058,9 841,5919 2298 648 Pris exempel: ToR biljetter Två nätter borta Tre månader i förväg Flygtaxmax (tjänste?) är för lågt Flygtaxmin (privat?) bättre nivå Men variationsmönstren nästan okorrelerade
Andra utbudsvariabler Kostnad för anslutningsresor Matningskostnader ingår inte Kostnad för dörr-dörr flygresor underskattas billig matning ca 200 SEK ca 40% av biljettpriset dyr matning ca 800 SEK ca 30% av biljettpriset flygplats Avstånd km Buss pris sek taxi pris sek Stockholm city Arlanda 40 99 520 Bromma 10 75 450 Skavsta 106 139 990 Göteborg city Landvetter 30 95 390 Malmö city Malmö 35 115 395
11 Hypotes: Modellstrukturen fel, pga substitution med utrikesresande
Är felet att vi bortser från substitution mot utlandsresor? 12 Mina argument: Utrikesresor har blivit billigare, rent av billigare än inrikesresor Utrikesresor har ökat kraftigt Kan det vara så att vi har bytt inrikesresande mot utrikesresande vilket modellen inte kan begripa eftersom utrikesresor inte ingår i valmängden? Ökar utrikesresandet med flyg borde inrikesresandet minska Pengar tas från samma budget Tid ska tas från samma tidsbudget Låter väl som rimliga argument?
Flygresornas utveckling 35000000 Flygresor 30000000 Per invånare minskat inrikes resande 25000000 13 20000000 15000000 10000000 5000000 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Avresande inrikes Ankommande och avresande i utrikes trafik
Bakgrundsfaktorer 17 Utrikes utbud ökar, dock ej dramatiskt Inrikes utbud Antal linjer minskar, urbanisering och större flygplan Frekvensen minskar, beror på större flygplan Längre bytestider och svårare hitta byten Pris för inrikesflyg högt jfr alternativen Pris för utrikesflyg Inom Europa stabilt lågt Utom Europa fallande Bränsle lågt de senaste åren break even vid lägre beläggning
Har det skett en substitution? 18 Nej!!! Olika segment Inrikesresor är till släkt och vänner Utrikesresor är för semester Gjort massor av ekonometri Kontrollerat för allt Segmenterat Ju mer sofistikerad modell ju tydligare blir det att substitution inte förekommer
Noterat övrigt 19 Tjänsteresor har minskat över tid Inrikes tjänsteresor sker för att träffa personer inom samma organisation Kan bytas mot Skype-möten Utrikes tjänsteresor sker för att träffa personer utanför den egna organisationen Kan inte lika lätt bytas mot Skype-möten Korssubventionering? Ja enligt Swedavia, nej enligt TrV Etniskt resande förklarar inte någon omorientering
Fler hypoteser som inte testats färdigt Destinationsvariabler flyg för fler orter? Konkurrerar kalibreringarna med varandra? Är data för Skattning Kalibrering Efterkalibrering sinsemellan konsistenta alls? Indata matriser för matningsavstånd hur väljer man flygplats? Övriga färdsätt? Stämmer frekvenser och taxor bättre där?
Förslag till nästa steg Att uppdatera Linjeutbudet Kastrup Slocknande linjer Frekvens Taxematriser (med hänsyn till matningskostnad) Att undersöka motsvarande mönster i RVU Att omskatta långväga modellen