Stanford 08/09 Klas Magnusson klasma kanelbulle kth.se 29 september 2010 Innehåll 1 Tiden på Stanford 3 2 Området kring Stanford 3 2.1 Campus.............................. 3 2.2 Saker man behöver och hur man skaffar dem.......... 4 2.3 Boende.............................. 4 2.4 Restauranger........................... 4 3 Studier 5 3.1 Studieupplägget.......................... 5 3.2 Hur duktiga är studenterna egentligen?............. 5 3.3 Credits............................... 5 3.4 Kursval.............................. 6 3.5 Projektkurser........................... 6 3.6 Tentor............................... 6 3.7 Kurssammanfattningar...................... 6 3.7.1 Robot Programming Laboratory............ 6 3.7.2 Machine Learning.................... 7 3.7.3 Human-Computer Interaction Seminar......... 7 3.7.4 Introduction to Linear Dynamical Systems....... 8 3.7.5 Seminar in Guidance, Navigation and Control..... 8 3.7.6 Introduction to Computer Vision............ 9 3.7.7 Structured Probabilistic Models: Principles and Techniques........................... 9 3.7.8 Linear Dynamic Systems................. 10 3.7.9 Large-Scale Numerical Optimization.......... 10 3.7.10 Independent Project................... 10 3.7.11 Convex Optimization I.................. 11 3.7.12 Environmental Decision Making Seminar........ 11 1
4 Nöje 11 4.1 Sport och motion......................... 11 4.2 Uteliv............................... 12 4.3 Naturreservat........................... 12 4.4 Lake Tahoe............................ 12 4.5 Forsränning............................ 12 4.6 Surfing............................... 12 4.7 Academy of Sciences....................... 13 5 Goda råd / Don t do this away from home 13 5.1 Att tänka på........................... 13 5.2 Saker man borde tänkt på.................... 14 John L. Hennessy Stanford President och Klas E. G. Magnusson förvirrad svensk. 2
1 Tiden på Stanford Jag läste mitt fjärde år som utbytesstudent på Stanford läsåret 08/09 och därefter kom jag tillbaka och gjorde mitt exjobb där. Tiden på Stanford var mycket givande. Jag fick se ett nytt universitet och ett nytt land och jag fick vara i en miljö full av duktiga studenter och framstående forskare. 2 Området kring Stanford Området kring San Francisco Bay är väldigt trevligt och välkomnande. En stor andel av människorna som bor här är invandrare och folk tycker bara att det är kul att man är lite annorlunda och pratar med brytning. 2.1 Campus Stanford är ett pampigt universitet. Husen är fina och det finns till och med en kyrka inbyggd i den gamla huvudbyggnaden. Framför huvudbyggnaden ligger den så kallade ovalen där turister kör in för att titta på universitetet. Nästan alla studenter bor på campus och de flesta cyklar till och från föreläsningarna. Folk följer dock inte några trafikregler när de cyklar. Exempelvis så är det helt ok att svänga vänster i en rondell utan att runda mittcirkeln. Stanfords campus på natten sett från högsta våningen i Quillen. 3
2.2 Saker man behöver och hur man skaffar dem På Stanford klarar man sig utan bil, men det är bra att ha en cykel. Jag ångrar dock ändå att jag inte köpte en begagnad bil att göra utflykter med på fritiden. Det är nämligen dåligt med buss- och tågtrafik i bilarnas land och för mig slutade det med att jag tog mig väldigt lite fritid. Om man köper TV så bör man nog betala för någon typ av kabel-tv för kanalerna som är gratis sänder verkligen inget sevärt. En del kurser sänder dock föreläsningar på interna TV-kanaler. Men jag var glad att få komma ut ur lägenheten och gå på föreläsning, så jag utnyttjade aldrig detta. Det säger nog en del om både mig och lägenheten. En bärbar dator är nästan ett måste. Jag hade många programmeringsuppgifter som man antingen skulle eller fick göra tillsammans med andra och jag hade därför datorn i ryggsäcken jämt. Det fanns en del prylar som gått i arv från tidigare års kth-studenter som exempelvis en mikrovågsugn, en brödrost och lite andra bra saker. Det mesta som inte finns i arvlådorna går förmodligen att köpa på Ikea i East Palo Alto, på ebay eller på Craigslist.com. Craigslist är en köpochsäljsida och den är ett bra ställe att leta efter begagnade saker som exempelvis cyklar och bilar på. Det finns också något som kallas SU-post där stanfordfolk lägger upp prylar. När det gäller mat så är nog Trader Joe s och Safeway de två billigaste affärerna. Vi handlade nästan bara på Safeway, för där kunde vi beställa hem varor till dörren. Och då menar jag till lägenhetsdörren på tredje våningen i höghuset. Det kom en kille och ställde varorna i hallen. Det fungerade riktigt bra. Om man har lust så går det att spara lite pengar genom att leta rabattkoder från Safeway på nätet. 2.3 Boende Vi bodde i Quillen, ett av höghusen i Escondido Village. Vi fick dela på två rum och pentry. Man kunde be om att få utdragbara draperier av hårda plastremsor inmonterade kring rummet intill pentryt så att man slapp se varandra mer än man önskade. Boende är väldigt dyrt kring Stanford. Priserna är nästan de dubbla jämfört med i Stockholm. Om man kommer för att göra exjobb får man räkna med att bo i en vanlig lägenhet utanför campus, för man hamnar längst bak Stanfords bostadskö. En egen lägenhet kostar från $900 i månaden och uppåt i området kring Stanford. 2.4 Restauranger Det finns gott om bra restauranger i området kring campus. Restaurangerna Cheese Cake Factory och Osteria ligger på, respektive nära University Avenue och är värda åtminstone ett besök var. På campus så finns det en stor restaurang i Clark Center nära sjukhuset och lite mer undangömt i 4
källaren på Beckman-byggnaden en bit därifrån ligger en mexikansk snabbmatsrestaurang som är ganska bra. Tresider Union är ett litet miniköpcentrum på campus med en cykelaffär, bankkontor, studentservice och några fler restauranger. 3 Studier 3.1 Studieupplägget Studieupplägget på Stanford är lite annorlunda jämfört med på KTH. På KTH får studenter eget ansvar att läsa litteratur och göra uppgifter. Man kan själv lägga upp sin tid, ligga efter i ett ämne och läsa ikapp det senare. På Stanford är det istället väldigt mycket obligatoriska uppgifter. Det mesta man gör ska lämnas in och ligger sedan till grund för hela eller delar av betyget. Detta tvingar studenterna att hela tiden ligga i fas, vilket känns ganska bra. Ofta slutar det dock med att man gör uppgifter utan att ha läst på tillräckligt. Ett annat problem är att det inte finns några lösningar att titta i om man kör fast. Uppgifterna man ska göra är ofta svåra och det är ofta tänkt att studenter ska samarbeta. Råd nummer ett är alltså att skaffa smarta kompisar. Sammantaget tycker jag faktiskt att det här systemet är sämre än systemet på KTH. KTH kräver betydligt mer självdisciplin, men det känns friare och effektivare. 3.2 Hur duktiga är studenterna egentligen? Jag hade väntat mig att studenterna på Stanford skulle vara avsevärt mycket bättre än jag och alla andra på KTH. Så var det dock inte riktigt. Det kändes mer som om man slagit ihop de övre prestationshalvorna från KTH och ett liknande universitet och gjort en skola av det. Alla studenter arbetar dock hårt på Stanford och visst finns det en del studenter som är skrämmande duktiga. 3.3 Credits Läsåret på Stanford är indelat i 4 quarters, och som utbytesstudent från KTH läser man perioderna höst, vinter och vår. Sommar-quartern har inte lika mycket kurser och läses inte av alla på universitetet. Vi förväntades läsa 10 credits per quarter, och detta motsvarade ett års heltidsstudier på KTH. De flesta kurserna ger 3 credits, men det finns kurser som ger både mer och mindre. Det finns till exempel seminariekurser som ger 1 credit. Dessa har liten arbetsbörda även per credit. Jag tog tre sådana kurser och det enda som krävdes för att bli godkänd var att man gick på en föreläsning i veckan. Varje gång var det en ny föreläsare som talade om sin forskning. Jag tyckte 5
att seminariekurserna kändes givande och jag fick en lite bättre uppfattning om hur forskning bedrivs. 3.4 Kursval När man väljer kurser så får man göra valet väldigt sent. Valet görs efter att kurserna startat så att man kan gå på några föreläsningar och se om man gillar kurserna och föreläsarna. Det här kändes som ett bra system. Stanford Bulletin var en kurskatalog som fanns både på nätet och i en tryckt version. Katalogen hade korta beskrivningar av alla kurser och var bra att ha när man skulle välja kurser. En del kurser gavs dock inte varje år, så utgå inte ifrån att du kan läsa alla kurser som studenter från tidigare år läst. 3.5 Projektkurser Man bör se upp lite med projektkurser, för de kan ta upp väldigt mycket tid. Detta gäller speciellt om det är en kurs som utöver vanlig undervisning och tentor har ett projekt. Då kan man vänta sig att få lägga mycket tid på ett projekt samtidigt som man i princip har en vanlig kurs att läsa. 3.6 Tentor Kurserna hade ofta en tenta i slutet och en så kallad midterm någonstans i mitten. Ibland hade kurserna dock bara en tenta, bara en midterm eller varken eller. Det var vanligt att examinationen skedde helt eller delvis genom projekt eller läxor. Tentorna var oftast kortare än på KTH. 3 timmar var vanligt för tentor och midterms var ofta ännu kortare. Tentor och midterms hade ofta massor av uppgifter, så det var viktigt att vara snabb. Ett bra tips på kortare tentor är att börja lite på alla uppgifter och hafsa ihop något, för det var väldigt lätt att få delpoäng. Stephen Boyds kurser hade 24-timmars hemtentor, där djupare förståelse var betydligt viktigare än snabbhet. 3.7 Kurssammanfattningar När jag valde kurser så gick jag mycket på tidigare studenters beskrivningar så jag tänkte skriva ganska utförliga kursammanfattningar själv. Jag har försökt att gradera kurserna på en skala från 1 till 5 när det gäller svårighetsgrad och arbetsinsats per poäng. 3.7.1 Robot Programming Laboratory kurskod: CS 225B föreläsare: Kurt Konolige upplägg: projekt credits: 4 6
svårighetsgrad: 4 arbetsinsats: 4 Kursen gick ut på att programmera en robot till att utföra olika uppdrag, från att bara köra fram och tillbaka till att undvika hinder på väg till ett mål, lokalisera sig själv på en karta och planera en färdväg till ett mål. Kursen avslutades med robotfotboll. Robotarna vi programmerade hade två drivhjul, ett litet stjärthjul och en svepande laseravståndsmätare. Programmeringen gjordes i grupper om 3 eller 4 personer. Jag tyckte att kursen var mycket bra. Man fick lära sig mycket om algoritmer, programmering, robotar och programmeringsprojekt i grupp. Det krävdes dock att man var en ganska duktig programmerare eller var villig att lägga massor av tid på att bli det under kursens gång. Till en början kändes kursen enormt betungande, men efterhand lättade arbetsbördan. Kurt planerade att gå över till en mycket mer avancerad robottyp med armar till nästa kursomgång, så kursen är nog ännu roligare nu. Räkna med att programmera robotar på nätterna när projektdeadlines närmar sig. 3.7.2 Machine Learning kurskod: CS 229 föreläsare: Andrew Ng upplägg: midterm + läxor + projekt svårighetsgrad: 3 arbetsinsats: 4 Under kursen fick man lära sig många grundläggande tekniker inom maskininlärning. Uppgifterna var bra och intressanta. Kursen hade också ett projekt, där man fick implementera en egen ide, antingen ensam eller i grupp. Jag valde att försöka lära en dator att känna igen växter i fotografier. Projektet tillsammans med den vanliga undervisningen gjorde att kursen tog upp mycket tid. Jag gjorde dessutom mitt projekt ensam vilket gjorde att arbetsbördan blev ännu tyngre. Kursen hade en tretimmars midterm där det gällde att vara extremt snabb. Det första jag hörde när jag kom till tentan var Make sure you have all 25 pages of the exam. Jag hann inte ens försöka lösa alla uppgifter. 3.7.3 Human-Computer Interaction Seminar kurskod: CS 547 föreläsare: olika varje föreläsning upplägg: seminarium credits: 1 7
svårighetsgrad: 1 arbetsinsats: 1 Det här var en ganska trevlig seminarieserie om människa-datorinteraktion. Kursen var inte så teknisk utan handlade mer om nya id eer på området. Seminarierna var ganska varierande. Ett handlade om att visualisera ett samtal mellan två människor, ett presenterade en helt oanvändbar ide från Microsoft som gick ut på att låta skolbarn jobba tillsammans på en dator med hjälp av sina smart phones och ett gavs av en konstnär som gjort en installation med en mänsklig hjärna nedsänkt i honung. Seminarierna var ganska bra och jag fick tänka lite nytt kring datorer och deras användning. 3.7.4 Introduction to Linear Dynamical Systems kurskod: EE 263 föreläsare: Stephen Boyd upplägg: läxor + 24 timmars midterm + 24 timmars tenta svårighetsgrad: 2 arbetsinsats: 4 Detta var en ganska grundläggande kurs om linjära dynamiska system och linjär algebra i allmänhet. Materialet var inte jätteavancerat och överlappade lite med kurser jag läst på KTH. Men jag tyckte att kursen var väl värd att läsa ändå, för materialet presenterades på ett bra sätt. Kursen hade väldigt mycket läxor, men uppgifterna var väldigt välgjorda och var roliga att lösa. Gick man till någon av övningsassistenternas office hours så var de väldigt hjälpsamma och löste uppgifter på tavlan. Uppgifterna gav också träning i att visualisera resultat på ett bra sätt och man fick mycket träning i att använda Matlab. Kursen hölls av Stephen Boyd. Han lovprisas i alla kth-reseberättelser och trots att jag tycker om att sticka ut lite så kan jag inte göra något annat än att lovprisa honom jag också. Han förklarade saker väldigt bra och bjöd ofta på något mellanting mellan föreläsning och ståupphumor, vilket gjorde att det oftast gick att hålla sig vaken på hans föreläsningar. Tentan var som alla hans andra tentor en 24-timmars hemtenta, med samma typ av uppgifter som de på läxorna. Den var kul att göra, och det var ganska lagom många uppgifter. 3.7.5 Seminar in Guidance, Navigation and Control kurskod: AA 297 föreläsare: olika varje föreläsning upplägg: seminarium 8
credits: 1 svårighetsgrad: 2 arbetsinsats: 1 Detta var en ganska bra seminarieserie med föreläsningar som handlade om flyg- och rymdteknik. Innehållet handlade mycket om flygledningssystem och satelliter. Jag hade hoppats att kursen skulle handla mer om reglerteknik, men det var ändå kul att få se ett forskningsfält som jag inte visste så mycket om. 3.7.6 Introduction to Computer Vision kurskod: CS 223B föreläsare: Sebastian Thrun upplägg: midterm + läxor + projekt svårighetsgrad: 3 arbetsinsats: 4 Kursen tog upp grunderna i datorseende. Många bra algoritmer lärdes ut, men det ingick inte så mycket avancerad teori. Kursen hade ett antal hemläxor som inte var alltför omfattande och som man till och med kunde klara av på egen hand. Precis som CS 229 så hade kursen ett projekt som skulle göras parallellt med undervisningen. Mitt projekt handlade om att följa muskelstamceller i cellodlingar och analysera deras beteende. Jag och två andra studenter gjorde projektet tillsammans med Helen Blaus samcellslabb på Stanford. Projektet gick bra och jag läste senare en individuell projektkurs där jag fortsatte arbeta på det. Sedan gjorde jag också mitt exjobb på samma projekt. 3.7.7 Structured Probabilistic Models: Principles and Techniques kurskod: CS 228 föreläsare: Daphne Koller upplägg: tre olika sorters läxor svårighetsgrad: 5 arbetsinsats: 5 Den här kursen tog upp behandlingen av sannolikheter i olika nätverk så som Bayes-nät och Markov-nät. Kursen var avancerad och krävde extremt mycket arbete. Varje vecka skulle man lösa en uppsättning ganska lätta uppgifter med flervalssvar på nätet. Det tyckte jag var en mycket bra examinationsform, för man fick en chans att lära sig grundläggande saker och man slapp 9
köra fast. Utöver detta hade man programmeringsuppgifter där man skulle fylla i några kodrader så att ett matlabprogram kunde köras. Dessa var också mycket bra. Den sista delen av examinationen bestod av teoretiska uppgifter som skulle lösas och lämnas in. Dessa var riktigt svåra och jobbiga. Det här var en tung kurs. 3.7.8 Linear Dynamic Systems kurskod: EE 363 föreläsare: Stephen Boyd upplägg: läxor + 24 timmars hemtenta svårighetsgrad: 4 arbetsinsats: 3 Det här var den andra kursen i Boyd-trilogin. Den tog upp mer avancerade tekniker som kan användas på linjära dynamiska system. Mycket av kursen handlade om Kalmanfilter och relaterade tekniker. Upplägget med mycket läxor och en 24-timmars hemtenta var detsamma som i EE 263. Kursen var dock inte lika kul som EE 263 och den kändes inte lika väl förberedd och genomtänkt. Trots detta var det en ganska bra kurs. 3.7.9 Large-Scale Numerical Optimization kurskod: CME 338 upplägg: läxor + projekt (som var mer som en läxa) svårighetsgrad: 5 arbetsinsats: 2 Det här var en ganska avancerad optimeringskurs som hölls av Michael Saunders, en mycket trevlig föreläsare som pratade lite tyst och försiktigt men som var oerhört kunnig. Kursen tog upp olika typer av storskalig optimering och behandlade även lösning av stora ekvationssystem. Saunders var väldigt snäll och ville inte ge för mycket läxor. Hans kurs blev lite lidande för att alla andra föreläsare vräkte läxor över mig medan Saunders gav ganska små läxor och hela tiden oroade sig för att det var för mycket. Min kursomgång hade bara 8 studenter. 3.7.10 Independent Project kurskod: CS 399 credits: 5 Efter projektet där vi följde stamceller i cellodlingar i CS 223B erbjöd Helen 10
Blau mig att fortsätta arbeta på projektet, så jag skapade en projektkurs med Sebastian Thrun, föreläsaren i CS 223B, som handledare. I projektet fortsatte jag att utveckla programvara för att analysera muskelstamcellers beteende i odling med hjälp av datorseende. Det här projektet utvecklade sig sedan till ett exjobb. 3.7.11 Convex Optimization I kurskod: EE 364A föreläsare: Stephen Boyd upplägg: läxor + 24 timmars hemtenta svårighetsgrad: 4 arbetsinsats: 4 Den här kursen behandlade konvex optimering och var den svåraste av de tre Boyd-kurserna som jag läste. Jag tyckte också att det var den roligaste kursen på hela utbytestiden. Upplägget var detsamma som i EE 263 och EE 363, med mycket läxor och en 24-timmars hemtenta. Uppgifterna på tentor och hemläxor var väldigt roliga och intressanta att lösa. 3.7.12 Environmental Decision Making Seminar kurskod: MS&E 453C föreläsare: olika varje föreläsning upplägg: seminarium svårighetsgrad: 1 arbetsinsats: 1 Den här kursen handlade om beslutsfattande i miljöfrågor. Kursen kändes intressant dels för att jag brinner lite för miljöfrågor och dels för att jag riskerar att arbeta med beslutsfattande i olika former i framtiden. Nästan alla föreläsare var män över 60 och de kändes mer som luttrade utredare än som visionära miljökämpar. Kursen var intressant och det las stor vikt vid diskussion med åhörarna. 4 Nöje 4.1 Sport och motion På Stanford finns ett stort gym som man kan gå till gratis som student. Det finns också en del sportkurser på en credit som jag tror kan vara kul. Jag tog dock aldrig någon sådan. 11
4.2 Uteliv Om man vill gå ut någon kväll så finns det en hel del uteställen på University Avenue. Det finns också en bar mitt i Escondido Village, men utelivet kring Stanford är ärligt talat rätt tråkigt. I San Francisco finns det dock väldigt mycket uteställen och annat man kan gå till. Staden är trevlig och kul att vara i men det tar en time att ta sig dit med tåg. I USA har man inte samma tabu kring att köra bil när man är full. Gränsen för rattfylla är 0.8 promille jämfört med 0.2 promille i Sverige och det ses mer som en trafikförseelse än ett allvarligt brott om man kör när man är full som ett ägg. Åldersgränsen för att dricka alkohol är 21. 4.3 Naturreservat I Kalifornien finns det gott om naturreservat. Två parker nära campus som jag rekommenderar är Rancho San Antonio som är ett fint bergsområde och Palo Alto Baylands Park som är en träskmark med massor av fåglar. 4.4 Lake Tahoe Lake Tahoe är en sjö på gränsen mellan Kalifornien och Nevada. Intill sjön finns det bland annat skidbackar och några Kasinon. Kommer man dit på sommaren så kan man åka upp i skidgondolen och se på utsikten. Om man som jag tycker om natur och konstiga id eer så kan man istället gå upp för berget och titta på utsikten. 4.5 Forsränning Jag och tre kompisar åkte på forsränning nära Sacramento. Det var väldigt kul och jag rekommenderar det verkligen. Vi fick paddla gummibåt nedför floder med forsar lite här och var. Längst bak i båten satt en guide som styrde båten och sa till när och hur man skulle paddla. På vissa ställen fick man hoppa ur båten och flyta med strömmen om man ville. Det var roligt, så hoppa i om ni får erbjudande om det. Vi stannade i två dagar och paddlade American River Middle Fork och American River South Fork. 4.6 Surfing Stilla havet erbjuder ganska bra möjligheter för vågsurfing. Jag och en kompis hyrde surfingbrädor och tog en lektion i Santa Cruz en timmes bilresa söder om campus. Det var ganska kul. Vi kom dock dit när tidvattnet var ganska högt, vilket gjorde att vågorna var små och kom med långa mellanrum. Det var också lite för mycket folk i vattnet, så jag skulle nog faktiskt rekommendera något annat ställe om ni känner för att surfa. 12
Jag på skidberget vid Lake Tahoe. 4.7 Academy of Sciences Academy of Sciences I San Francisco är ett museum med djur- och naturutställningar. De har mycket levande djur i utställningarna och det finns en stor växthusliknande del i huset med bland annat fåglar och fjärilar. Museet är helt klart värt ett eller ett par besök. En dag i veckan har man kvällsöppet med drinkförsäljning. 5 Goda råd / Don t do this away from home 5.1 Att tänka på Här följer några bra tips du kan behöva tänka på och som jag inte nödvändigtvis missade. 1. Boka flyg direkt med flygbolaget och inte via resebyrå. SAS var ganska billigt. Flygvärdinnorna var häxor på en av mina resor men det kan man ju stå ut med om man sparar några hundralappar. 13
2. Håll koll på betalningen av tuition, så att den betalas och bokförs av folk på Stanford i tid. Vi hade mycket tjafs kring det. 3. Läs inte mer än en projektkurs per quarter om du inte tycker dig ha särskilda skäl för det, som exempelvis brinnande intresse eller självtortyr. 4. Se Kalifornien och gör lite kul saker. Jag pluggade lite för mycket när jag var där. 5. Att göra bort sig är bättre än att inte göra något alls. 5.2 Saker man borde tänkt på Här följer några andra bra tips som du inte borde behöva tänka på men som jag tyvärr missade. Latexmanualen har nog rätt. Stupid things will not become smart because they are in a list. 1. Kryp inte under staketet in till området med radioteleskop. 2. Berätta inte för vakten som stoppar dig inne på radioteleskopsområdet efter stängningsdags att du krupit under staketet. 3. Gå inte till kasinot Harrah s vid Lake Tahoe. 4. Ha med dig pass och inte bara ett svenskt körkort om du vill gå på nattklubben i Harrah s kasino. Det här verkar gälla alla kasinon, men ingen annanstans. 5. När du har antytt att någon form av skiftledare på kasinots nattklubb, som du åkallat med trollformeln Can I see your manager?, inte har sunt förnuft och han frågar Don t you think that I have common sense? så bör du svara något i stil med I m sorry I didn t mean that. Of course you have to follow the rules. Om du istället svarar No, I really think you don t! så finns det risk att han kallar på en vakt som eskorterar dig ut ur kasinot och lovar att arrestera dig om du kommer tillbaka senare under kvällen. 6. Ha alltid med dig nycklar ut. När din rumskompis går ner i lobbyn och äter gratis mat så blir det pinsamt när du kommer tillbaka till en låst dörr, pratar med killen i lägenheten rakt under din egen, klättrar utanpå huset från hans balkong till din egen och sedan upptäcker att din rumskompis har kommit tillbaka. 7. Ha alltid med dig nycklar ut. Låsen i handtagen på amerikanska dörrar går att låsa när dörren är öppen så att dörren går i baklås när man stänger den. Det här tipset gäller speciellt om du bor i ett hotellrum 14
med delat badrum och inte orkar ta på sig byxor när du går till toaletten sent på kvällen. När hissen ned till lobbyn stannar på 2:a våningen och det kommer in 4 tjejer så är det bara att le och vara glad att du i alla fall har kalsonger och en t-shirt på dig. 8. Försök inte mala ned ett kilo nudlar i avfallskvarnen genom att först trycka ned så mycket nudlar du kan och sedan sätta på avfallskvarnen. Jag bjuder på den här bilden. Till mitt försvar vill jag bara säga att avfallskvarnen tidigare hade svalt både det ena och det andra utan att klaga. 15