Havsytan och CO 2 -utbytet

Relevanta dokument
Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Algblomning och Envisats frånfälle

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Växthuseffekten och klimatförändringar

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Energiomställning utifrån klimathotet


Modellering av status och åtgärder i sjöar

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Marcus Löfverström

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Ackrediteringens omfattning

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Föreläsning 13: Multipel Regression

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Kapitel 6. Termokemi

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Om Murry Salbys ekvation

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Kapitel 6. Termokemi

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Simulering av möjliga klimatförändringar

Ocean acidification the state of the Baltic Sea and the Skagerrak-Kattegat

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?


Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Simulering av soldrivet torkskåp

Klimat, vad är det egentligen?

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Studiecirkel om Klimatet

VÅG OCH TIDDVATTEN. bild:1. El och energi programmet på Kaplanskolan i Skellefteå

Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion

En strömningsmodell för Mälaren förstudie

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

Rent Skrov - Rent Hav - Rent Samvete

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp

VA-frågor och klimatförändringar

Ger åtgärderna effekt?

Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Transkript:

Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian Marine Institute 3 University of Gothenburg and IMR, Tromsø, Norway

Havens roll i den globala kolcykeln Haven tar upp cirka 30%av de antropogena utsläppen av koldioxid. Det är viktigt för: Koncentration av CO2 i atmosfären (ökade växthuseffekten). Havens försurning. Distribution av ökade upptaget av koldioxid av haven: Norra Atlanten stor sänka

Vad kontrollerar havens upptag av CO 2? F Löslighet (temperatur, salthalt), K 0 Atmosfärens CO 2 koncentration, CO 2atm Partial trycket av CO 2 i vattnet, pco 2w Effektiviteten av utbytet (vind hastighet, skiktning), k CO2 = kk0( pco2w pco2atm ) From In Situ observations: Takahashi et al (2002). Deep Sea Res II

Utmaning: Utveckla metoder för att använda fjärranalys för att studera havens roll i kolcykeln 1. Ytans partialtryck av CO 2 i vattnet, pco 2w 2. Effektivitet av utbytet (vind hastighet skiktning), k Havens upptag/utgasning

Olika regioner olika relationer Karibien: pco 2 bestämt med hjälp av SST (ytvattentemperatur) från AVHRR, MODIS, TMI Olsen et al, 2004

Olika regioner olika relationer Sub-arktiska Norra Atlanten: pco 2 uttrycks med modellerat blandningsdjup, MLD, klorofyll från fjärranalys (MODIS) samt SST (AVHRR), biologisk produktion/respiration viktig. Olsen et al, 2004, Chierici et al, 2009

Vi fokuserar på Östersjön Höga latituder: viktigt att ta hänsyn til biologisk produktion/respiration kan även använda CDOM (färgat löst organiskt kol) från SeaWIFS Del Vecchio et al (2009)

In-Situ mätningar från Östergarnsholmstationen Data för studier av utbyte hav-atmosfär interaktion sedan 1995. Representerar väl marina förhållanden.

Östergarnsholmstationen I luften: Vind, temperatur, turbulens på 3 nivåer, flöden av koldioxid och fukt, strålning, nederbörd I vattnet: Vågmätningar (FMI) SST, CO 2 Syre, salinitet, CDOM, klorophyll Vertikal temperaturprofil Fartygsmätningar

In-situ data pco 2 mätningar (SAMI sensor) och SST (4 m djup) från Östergarnsholm Juni 2005-Juli 2012 Stor variabilitet av SST och pco 2 : uppvällning (upwelling) Behöver valideringsdata

In situ data validering Hur kan vi validera pco 2 och SST mätningarna? pco 2 fartygsmätningar VOS Finnpartner: 2003-2006; VOS Finnmaid: 2007 2011 (Schneider ) (SOCAT och CDIAC) SMHI data (månadsdata) SST data från fartygsmätningar Fartygsmätningar Satellit data

Data validering: VOS och SMHI Fartygsmätningar VOS jämfört med SAMI data (CDIAC+SOCAT database) Jämförelse: - 0.2 runt SAMI sensorn (fyrkant) SMHI mätningar i Östersjön jämfört med SAMI data - pco 2 bestämt från (TA and ph)

In situ data validation : VOS Jämförelse pco 2 SAMI och pco 2 VOS Hög korrelation (0.98) och STD=9 μatm Skillnaden beror främst av situationer med upwelling stor effekt på SAMI data

In situ data validation : SMHI Jämförelse SAMI/SMHI station Liknande säsongsvariation, upwelling skiljer fångas ej av SAMI

Satellite data Satellit data SST, Klorofyll, (CDOM), vind kustområde - SST : Federal Maritime and Hydrographic Agency (BSH) processad data från AVHRR- NOAA. - Klorofyll : JRC MERSEA Ocean Colour Products : SeaWiFS: standard OC4-V4 algorithm, reprocessing 5.1 by the Goddard Space Flight Center (NASA) MODIS-AQUA : reprocessing 1.1 by the Goddard Space Flight Center (NASA)

Validering : SST satellit + bojdata SAMI sensor (4 m djup) Vågboj (1 m djup) 16

Validering SST : variabilitet - Dygnsmedel 2005 - Vågboj, satellit och SAMI - Bra korrelation (0.95) SST Good Bojar och satellit stämmer väl överens Problem med kraftig variabilitet: En storleksordning mindre i satellitdata

Klorofylldata : månadsmedel Månadsmedel, klorofyll. Stor variation mellan år: Biologisk aktivitet variabel Kan påverka CO 2 variation i Östersjön 18

Klorofyll, Östergarnsholm (satellit) Variation mellan åren: - Låg koncentration 2005, max i juli - Hög koncentration 2007, max i juni - 2008 skiljer sig från övriga år Använder medelmånadsmedlet 2005-2011 19

Relation mellan SST 0ch pco 2 Olika perioder definierade 3 relationer Termodynamisk effekt Upwelling Ingen relation med temperaturen

Upwelling events Första uppskattning: - För att komma runt problemet med upwelling: använder månadsmedel - 3 olika relationer: - DEC-MAR : termodynamisk effekt - APR-JUL: low slope - AUG-NOV: Strong slope 21

Linjär relation Algoritmer för pco 2 Relation mellan SST (R 2 =0.93) och Chl (R 2 =0.92) Säsongscykeln reproduceras 22

Linjär relation Multilinear regression : R 2 =0.87 För kraftig variation mellan maj och september 23

Linjär relation Förbättra med ytterligare parametrar? Ta med primär produktion, blandningsdjup, CDOM. Studera även mer högfrekvent variabilitet (upwelling).

Slutsats Går att ta fram kartor för flöden av CO 2 över Östersjön från satellit data: p CO 2 SST, klorofyll mm är nyckelparametrar. Östersjön problem (kustnära område, komplicerade processer) Östersjön fördel (relativ god tillgång till In-situ data) Vindprodukt?

Satellitdata för CO 2 flöden Parametrar 1. Vind hastighet 2. White-cap 3. SST 4. Blandningsdjup 5. värmeflöde Kartor av CO2 utbyte för Östersjön SST Klorofyll CDOM blandningsdjup pco 2w Additional parameters?