Miljöredovisning 2013

Miljöredovisning 2013 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2013

INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning... 8 (Målområde 4. Hållbar användning av mark och vatten ej tillämpligt för SISAB)... Målområde 5. Miljöeffektiv avfallshantering... 12 Målområde 6. Sund inomhusmiljö... 14 Målområdena är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram 2012 2015. Läs även SISAB:s miljöpolicy och miljöprogram för 2014 2016 på www.sisab.se Omslagsbilder: SISAB och colourbox.com 2 MILJÖREDOVISNING 2013

Inledning I november 2012 beslutade SISAB:s styrelse om Miljöprogram 2013 2015. Denna miljöredovisning redovisar resultatet för 2013. Av de totalt 26 delmålen för 2013 har 13 uppnåtts, det vill säga hälften. När det gäller delmålen för programmets nio strategiska, långsiktiga mål har de uppnåtts i tre fall. Som framgår i sammanfattningen nedan finns det dock utsikter att uppnå samtliga år 2015. Vissa uppföljningsmått, markerade med är ILSindikatorer från stadens integrerade ledningssystem. Informationsträffar om miljörelaterade frågor, genomförda av SISAB:s miljö koordinatorer och specialister. SISAB:s satsningar på energieffektivisering märks tydligt i resultatet samtliga energimål har uppnåtts. Inom andra områden ser vi att det behövs utökade insatser. Utöver redovisade miljöaktiviteter kan nämnas: SISAB:s projekteringsanvisningar och r eferenser som säkerställer miljö- och fuktsäkrade l ösningar. Byggprojektens styrning av miljö- och fuktfrågor m ed hjälp av projektstyrningssystem och miljökonsulter. Stockholm i februari 2014 Åsa Öttenius, VD Sammanfattande redovisning av SISAB:s strategiska miljömål 2013 2015 MÅL 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänste resor ska minska med minst tjugofem procent, till 56 ton, jämfört med 2011. MÅL 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av bygg varor. MÅL 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar, in- eller utvändigt, ska vara färdigsanerade. MÅL 2.3 Minst 70 procent av de fastigheter som har PCB i mark ska vara marksanerade. MÅL 3.1 Energianvändningen för uppvärmning ska minska med minst tolv procent, till 131 kwh/m2, jämfört med år 2011. MÅL 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. MÅL 3.3 Elanvändningen ska minska. Med den nya rese- och mötespolicyn är 2015 års mål realistiskt, trots ökningen 2013. Huvuddelen av byggprojekten som handlagts av av projektavdelningen har använt BVB. Målet bör kunna uppnås 2015. Frågan behöver bevakas. Trots förseningar kvarstår det långsiktiga målet. Trots förseningar kvarstår det långsiktiga målet. Minskningen var kraftig under 2012 och 2013. Målet för 2015 är nästan uppnått redan. SISAB:s energieffektiviseringar och ökande andel förnyelsebar energi ger minskade utsläpp. I fastighetsbeståndet har SISAB:s rådighet ökat 2013 och en minskning har redan skett. MÅL 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. MÅL 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. Alla byggprojekt uppfyllde SISAB:s återvinningskrav 2012, men inte 2013. Frågan behöver fortfarande bevakas. Före nästa NKI-mätning 2015 behöver den minskade kundnöjdheten analyseras och möjliga innemiljöåtgärder vidtas i samråd med kunderna. MILJÖREDOVISNING 2013 3

MÅLOMRÅDE 1 Miljöeffektiva transporter SISAB och bolagets samarbetspartners är beroende av transporter. Transporternas utsläpp av växthusgaser och bidrag till andra miljö- och hälsobesvär skapar ett behov av allt mer effektiva och miljö anpassade lösningar. RESULTAT OCH AKTIVITETER En ny rese- och mötespolicy togs fram 2013 och kommer att införas i maj 2014. Målbilden är att SISAB inte längre ska använda privata bilar i tjänsten. Detta innebär att fordonsparken kommer att utökas med fler poolbilar och företagsbilar och att även kommunalt resande och cykling ytterligare kommer att uppmuntras. En cykelpool kommer också att inrättas. Under 2013 hade SISAB totalt 17 miljöbilar. Bolagets bilpool bestod av fyra bränslesnåla dieselbilar och den övriga bilparken, i huvudsak för servicearbeten, bestod av några etanolbilar, en elbil och i övrigt bränslesnåla dieseldrivna miljöbilar. SISAB nådde inte ner till sitt koldioxidmål för tjänsteresor. I stället ökade utsläppen med fyra procent. Detta berodde främst på ökat resande i både privata b ilar (mätt i utbetald milersättning) och i företags bilar. Ytterligare en orsak är att endast 75 procent miljöbränsle tankades i de fyra etanolbilarna. Det senare har förklarats av bland annat motorproblem och att etanolpumpar vid tankstationer inte fungerat. När den nya rese- och mötespolicyn träder i kraft förväntas det senaste årets negativa trend brytas och utsläppen fortsätta minska. Storstädernas och Trafikverkets gemensamma m iljökrav vid upphandling av entreprenader har liksom tidigare legat till grund för SISAB:s krav på entreprenörers fordon och arbetsmaskiner. Koldioxid från tjänsteresor Ton CO 2 80 70 60 50 Mål 2015: 56 ton Mål 2016: 53 ton 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 Utsläppen från tjänsteresor ökade 2013. Målet för 2016 är högst 53 ton. 4 MILJÖREDOVISNING 2013

MÅLOMRÅDE 1 När den nya rese- och mötespolicyn träder i kraft förväntas det senaste årets negativa trend brytas och utsläppen fortsätta minska.«uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar 2011 2012 2013 Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil 2012 75 ton. Ökning 7 % 66 ton. Minskning 12,5 % 68 ton. Ökning 4 % Målet ej uppnått. Se graf. Delmål: 66 ton. Andel fordon som använder odubbade däck. Delmål: 100 % Antal bilar med odubbade vinterdäck Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. 100 % 100 % 100 % Andel miljöbilar. Delmål: 100 % Antal miljöbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar. Gäller bilpool och företagsbilar. 100 % 100 % 100 % Andel miljöbränslen i miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol) Total volym drivmedel (till etanolfordon). 88 % Företagsbilar: 88 % Bilpoolsbilar: 96 % 83 % Siffran gäller företagsbilar. (Poolbilarna är dieselmiljöbilar). 75 % Siffran gäller företagsbilar. (Poolbilarna är dieselmiljöbilar). Målet ej uppnått. Motor- och tankningsproblem har angivits som orsaker. Andel medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Antal medarbetare resande med miljövänliga transportmedel Totalt antal resande i tjänsten. 66 % Uppgift ej framtagen. 74 % Målet ej uppnått. Dock en förbättring jämfört med föregående mätning 2011. Delmål: minst 85 %. Definition: Andel som ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel av de som reser i tjänsten. Uppgiften framtagen via Stockholms stads AMI-enkät. Andel elbilar. Delmål: En elbil. Antal elbilar enligt definition i stadens elbilsupphandling Totalt antal bilar Elbil testad 2011 och mål framtaget för 2012. En elbil, 6 %. En elbil, 6 %. = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem. MILJÖREDOVISNING 2013 5

MÅLOMRÅDE 2 Giftfria varor och byggnader Vanligt byggmaterial har ibland visat sig vara farligt för miljö och hälsa i ett historiskt perspektiv. SISAB har länge arbetat med att sanera historiskt inbyggda gifter som PCB (polyklorerade bifenyler) och asbest i fastigheterna. Genom att ställa krav på miljöbedömning av byggvaror förebyggs nya problem. RESULTAT OCH AKTIVITETER Byggvarubedömningen (www.byggvarubedomningen. se) är ett systemstöd för att söka godkända miljöbedömda byggvaror samt dokumentera varorna i alla byggprojekt. Skärpta golvkrav Som delägare i systemet har SISAB 2013 bidragit till att kriterierna skärpts för att undvika hormon störande ämnen som exempelvis ftalater som är vanligt i PVCgolv. SISAB:s konsulter och entreprenörer ska miljökontrollera alla kemiska varor, golvmattor, väggskivor och andra varugrupper förknippade med miljörisker. SISAB:s uppföljning visar att 16 av 23 avslutade projekt kunde redovisa att kontrollerade byggvaror dokumenterats i Byggvarubedömningen. Övriga projekt var ofta små och/eller särskilt brådskande projekt. Miljöcertifiering Under senare år har det blivit allt vanligare att byggnader miljöcertifieras enligt olika system. SISAB har valt att testa det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad samt den nordiska Svanenmärkningen. Båda systemen ställer krav gällande energi, inomhusmiljö samt material och kemikalier, vilket är miljöaspekter som länge varit högt prioriterade av SISAB. Miljöbyggnad har testats i tre olika nybyggnadsprojekt, varav två skolor och en förskola. Förskolan Pippi Långstrumps gata 12 i Annedal och Lugnets skola i Sveriges första Svanenmärkta förskola. Hammar by Sjöstad blev klara 2012 respektive 2013, den senare med certifieringsbetyget Guld. Verifiering ska ske ett till två år efter att byggnaderna tagits i bruk, då ska bland annat den faktiska energianvändningen följas upp. År 2014 blir Mariehällsskolan klar i Annedal och förväntas nå betyget Silver. I Annedal invigdes även Sveriges första Svanenmärkta förskola. Svanens krav är annorl unda ställda jämfört med Miljöbyggnad, bland annat är materialkraven delvis strängare, och förskolan är helt PVC-fri. Den uppfyller också en bättre ljudklass än vad som är standard. I andra avseenden ställer Miljö byggnad strängare miljökrav, särskilt vid nivå Guld. Efter utvärderingar av projekten tog SISAB 2013 beslutet att alla nya byggnader som projekteras från och med 2014 ska miljöcertifieras, första hand enligt Miljö byggnad nivå Silver. Systemet finns för både skolo r och förskolor och innebär en rimlig nivåhöjning och kvalitets säkring av SISAB:s miljöarbete. För f örskolor kan Svanen märkning vara ett alternativ, s ärskilt vid kundefterfrågan. Det är kundens ansvar att avgöra om även verksamhetens möbler, leksaker e t c ska uppfylla Svanens krav. PCB-sanering fortsätter Saneringen av det sedan 70-talet förbjudna miljö giftet PCB, främst i fogar på husfasader, gick vidare. Vid provtagning av redan sanerade fogar upptäcktes dock att de fortfarande innehöll halter över gränsvärdet D e t är därför svårt att säga hur många fastigheter som kan klassas som helt sanerade och nya inventeringar komme r att krävas. Dock kvarstår målet att alla fogar med PCB, även invändigt, ska vara färdig sanerade å r 2014. Under året sanerades också ytterligare en fastighet med PCB-sanerad mark. Marken har förorenats av PCB från fogar i intilliggande fasader. Som en följd av att a rbetet med fogarna försenats kommer även planerade marksaneringar att skjutas fram i tiden, dock kvarstår målet att all PCB-förorenad mark ska vara sanerad 2016. Inventering och sanering av farliga ämnen är dessutom obligatoriskt vid alla ombyggnader. 6 MILJÖREDOVISNING 2013

MÅLOMRÅDE 2 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar 2011 2012 2013 Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 % Andel projekt och ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet dokumenterade varor följs upp. Cirka 14 avslutade projekt har dokumenterat varor i BVB. Genomsnittet antal varor: 42 st. Sju av åtta avslutade projekt har dokumenterat varor i BVB. Genomsnittligt antal varor: 90 st. 70 %, 16 av 23 avslutade projekt har dokumenterat varor i BVB. Genomsnittligt antal varor: 35 st. Målet ej uppnått. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Antalet fogsanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i fogar 50 % är sanerade både ut- och invändigt (14 av 28). 54 % är helt sanerade (15 av 28 fastigheter). Resultat ej klart, nya inventeringar pågår. Målet ej uppnått. Delmål: 68 %, det vill säga minst åtta saneringar under 2013. Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats 1956 1973. 89 % är sanerade utvändigt (25 av 28). Mål 2.3 Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: 30 %, det vill säga tre saneringar utöver de tre som utförts tidigare. Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (har ökat från 21 till 25 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. Inget mål. 14 % (tre av 21). 16 % (fyra av 25). Målet ej uppnått. Andel relevanta upphandlingar av varor och produkter där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår. Delmål: 100 % Antal upphandlingar där miljöoch hälsokrav ställts Totala antalet upphandlingar av varor och produkter Krav ska ställas enligt Miljöstyrnings rådets eller BVB:s kriterier eller i enlighet med Serviceförvaltningens guide för giftfria varor. Avrop från centralupphandlingar ingår ej. 100 % 100 % 100 % Andel upphandlingar för byggande och renovering där krav ställts på att miljöoch hälsofarliga ämnen inte ingår. Delmål: 100 % Antal upphandlingar för byggande och renovering där krav ställts på att använda Byggvarubedömningens kriterier Totala antalet upphandlingar för byggande och renovering 100 % 100 % 100 % = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem. MILJÖREDOVISNING 2013 7

MÅLOMRÅDE 3 Hållbar energianvändning Skolor och förskolor kräver mycket energi till bland annat uppvärmning och ventilation. Energianvändningens nivå i den enskilda byggnaden avgörs av byggnadens konstruktion och installationer, men även till stor del av vilken slags verksamhet som finns i den och hur energieffektivt denna fungerar. Ett nytt ramavtal mellan SISAB och staden stärkte SISAB:s rådighet över långsiktiga energiinvesteringar. SISAB:s åtagande för planerat underhåll ökade och elavtalen (även för verksamhetsel) överfördes till SISAB. SISAB fastställde en ny energiplan med ett nytt långsiktigt energimål för hela fastighetsbeståndet; den genomsnittliga energianvändningen (värme och el tillsammans) ska år 2020 ha minskat till högst 180 kwh/m2 (BRA). Detta innebär att energianvändningen behöver minska med ca 5 kwh/m2 per år, totalt 38 kwh/m2 eller 17 procent. RESULTAT OCH AKTIVITETER SISAB:s fastigheter värms till hela 85 procent av fjärrvärme. Rekordresultat Ett stort steg i energiarbetet togs 2013 då den normalårskorrigerade fjärrvärmeförbrukningen minskade med hela åtta procent, närmare bestämt med 10 kwh/m2. Även elanvändningen minskade med två procent. Minskningen är resultatet av ett systematiskt arbete med driftsoptimering och förebyggande underhåll av värme- och ventilationssystemen. I samråd med hyresgästerna har det skett en anpassning av systemen till verksamhetstiderna, så att systemen inte står på i onödan. En viktig förutsättning i energiarbetet har varit att kompetensen ökat både hos samarbetspartners och inom SISAB, bland annat har drifts- och energisamordnare a nställts, och det har skapats en allmänt ökad medvetenhet om möjligheterna till besparingar. Energisparåtgärder såsom byte till energiglas i fönster och moderna belysningsarmaturer med rörelse- och dagsljussensorer har också gett resultat och fortsätter att genomföras, potentialen är fortfarande stor. Förnyelsebar energi SISAB strävar även mot en utökad andel förnyelsebar energi. I hela SISAB:s bestånd återstod en oljeuppvärmd skola, Storkyrkoskolan i Gamla Stan, vars Energianvändning kwh/m 2 250 200 150 100 50 El Fjärrvärme 0 2011 2012 2013 Mål 2020 Energianvändningen har minskat. Målet är högst 180 kwh/m2 år 2020. (SISAB tog över elavtalen 2013 och saknar uppgift om el för 2011.) 8 MILJÖREDOVISNING 2013

MÅLOMRÅDE 3 fjärrvärmeförbrukningen minskade med hela åtta procent.«oljepanna kommer att avvecklas 2014. El värmde drygt tio procent av lokalytan, och all el är Bra miljöval som upphandlas via stadens ramavtal. Egen elproduktion sker sedan flera år tillbaka i liten skala vid 10 solcellanläggningar i Älvsjö. Ett utvecklingsprojekt startade 2013 för att undersöka förutsättningarna för en mer betydande produktion av förnyelsebar el med hjälp av solceller. Ny- och ombyggnad med energikrav Stockholm växer kraftigt, vilket ställer krav på stor om- och utbyggnad av skolor och förskolor. I områdesplanerna, SISAB:s nya långtidsplanering som görs i dialog med hyresgästerna, identifieras de ombyggnadsprojekt i vilka större energieffektiviseringar samtidigt kan åstadkommas. De projekterande konsulter som arbetar för SI- SAB har genomgått utbildning 2013 om bland annat SISAB:s projekteringsanvisningar och referenser. Dokumenten, som även finns på SISAB:s hemsida, bygger på SISAB:s erfarenheter av hur skollokaler ska utformas för att bli både energisnåla och sunda ur ett inomhusmiljöperspektiv. En sammanställning har gjorts av den beräknade energianvändningen i de nybyggnadsprojekt som projekterades 2013. Samtliga nio projekt klarade målet högst 55 kwh/m2, exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Detta är det krav som Stockholms stad ställer vid markanvisning. Den första konceptförskolan Framtidens förskola Tabulatorn 2, började byggas i i Råcksta. Förskolan ska bli ett så kallat minienergihus, vilket är ett steg mot passivhus. Här är den beräknade energianvändningen endast cirka hälften av SISAB:s mål. SISAB fick också beställning på en passivhus-förskola i Årsta. (För kravspecifikationer, se»feby 12 lokaler«.) SISAB beslutade 2013 att alla nya skolor och förskolor som projekteras från och med 2014 ska miljöcertifieras med Miljöbyggnad, lägst nivå Silver. Lugnets skola uppnådde 2013 den högsta certifieringsnivån, Guld, vilket bland annat uppnås genom lågt energibehov. Vid skolan har S ISAB byggt sin hittills största bergvärmeanläggning. Energianvändningen måste även verifieras genom mätning efter ibruktagandet. MILJÖREDOVISNING 2013 9

MÅLOMRÅDE 3 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar 2011 2012 2013 Mål 3.1 Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 138 kwh/m2 Avser fjärrvärme normalårskorrigerat. Energianvändning för uppvärmning Antalet uppvärmda kvadratmeter (BRA) i (SISAB:s fastighetsdatabas Vitec) 148,7 kwh/m2 Minskning 1,1 % (Totalt 213,0 GWh). 140 kwh/m2 Minskning 5,9 % (Totalt: 200,9 GWh). 130 kwh/m2 Minskning 8 % (Totalt: 184,8 GWh). Mål 3.2 Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Kartläggning 2013 och minskning från och med 2014. Avser all energianvändning, både värme och el. Ej normal års - korrigerat. Emissionsfaktorer från Fortum (värme) samt miljöförvaltningen (Bra Miljöval el). Värme: 14 156 ton CO 2 e Minskning 31 %. Värme: 13 512 ton CO 2 e Minskning 5 %. Värme: 11 970 ton CO 2 e Minskning 11 % El: 620 ton CO 2 e. Mål 3.3 Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 55 kwh/m2. Av SISAB betald elanvändning per m2 på SISAB:s kontor år 2013. Jämförs med motsvarande uppgift år 2012. Avser verksamhetsel. 56,9 kwh/m2 Minskning 27 %. 49,4 kwh/m2 Minskning 13 %. 46 kwh/m2 Minskning 7 %. Mål 3.3 forts Elanvändning i fastighetsbeståndet per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål år 2013: 79 kwh/m2. Av SISAB betald elanvändning per m2. All yta där SISAB i hyresavtalet ansvarar för både verksamhets- och fastighetsel ingår, cirka 1,5 miljoner m2. El till värme är ej normalårskorrigerad. Inget mål. Enligt kartläggning 2013 var elanvändningen 2012 cirka 70 kwh/m2 (det vill säga lägre än beräknat). 69 kwh/m2 Minskning 2 % (Totalt 104,0 GWh). Genomsnittlig energianvändning per m2 vid nybyggnadsprojektering. Delmål: Strävan mot högst 55 kwh/m2, max 60 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Genomsnittlig beräknad energianvändning i uppstartade permantenta nybyggnadsprojekt, inklusive tillägget enligt BBR, räknas ut och jämförs med motsvarande mål. Energimål uppnås av samtliga fem projekt där energimål slagits fast. 43 kwh/m2 (genomsnitt) Av tio projekt är det ett som överskrider 60 kwh/m2. < 55 kwh/m2. Samtliga nio projekt underskrider 55 kwh/m2. Ändrad redovisningsmetod från 2013 då tidigare metod kan ge missvisande resultat. Tabellen fortsätter på nästa sida 10 MILJÖREDOVISNING 2013

MÅLOMRÅDE 3 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar 2011 2012 2013 Andel kvadratmeter area som energi effektiviserats vid större ombyggnad. Delmål: 0,2 %. Antal kvadratmeter som omfattas av åtgärder som påbörjas under året i relation till totalt antal kvadratmeter, och som ger en bedömd energieffektivisering om minst 20 procent i jämförelse med byggnadens energianvädning före åtgärd. Inget mål. 1 % 0,35 % 5 850 m2 Antal fastigheter där värme och ventilation drifts optimerats utifrån aktuella verksamhetstider. Delmål 2013: 120 st. Antalet fastigheter där anpassning skett av samtliga enskilda ventilationsaggregats drifttider utifrån de aktuella verksamhetstider som stämts av vid platsbesök hos verksamhetsutövaren. Inget mål. Inget mål. 120 st = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem MILJÖREDOVISNING 2013 11

MÅLOMRÅDE 5 Miljöeffektiv avfallshantering Med rätt avfallshantering sparar vi på naturresurser och undviker utsläpp i naturen. SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda skolor och förskolor genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera. RESULTAT OCH AKTIVITETER Vid ny- och ombyggnation ska det byggavfall som inte återvinns deponirestandelen vara högst 10 respektive 15 volymprocent. Inlämnad miljödokumentation från projekt som avslutades 2013 visade att SISAB:s krav uppnåddes i nästan alla projekt. SISAB har en rådgivande referens som anger hur avfallsutrymmen bör projekteras i ny- och ombyggnadsprojekt. I SISAB:s första konceptförskola Framtidens förskola ingår matavfallskvarn i köket. Avfalls kvarnen är kopplad till matavfallstank, vilken i sin tur är seriekopplad med fettavskiljartanken. Detta system är effektivt ur både miljö- och arbetsmiljösynpunkt och har, då så varit möjligt, installerats i ett flertal storkök i samband med ny- eller ombyggnad. På SISAB:s kontor sorteras olika typer av avfall batterier, elavfall, toner, wellpapp, kontorspapper med mera. Det pågår en dialog med fastighetsförvaltaren för att även kunna sortera förpackningar och matavfall. 12 MILJÖREDOVISNING 2013

MÅLOMRÅDE 5 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar 2011 2012 2013 Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljö dokument ationen från avslutade projekt gås igenom. (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbets platsens och avfallsentre prenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfalls entre prenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. 50 % 100 % (sju av sju projekt klarade kravet). 91 % 10 av 11 projekt bedöms klara kravet, dock var statistiken otydlig i några fall. Ej uppnått. Källsorteringsgrad vid SISAB:s byggarbetsplatser. Delmål: ökad källsortering. Gå igenom miljödokumentationen från avslutade projekt och räkna ut andel källsorterat avfall. 81 % 96 % 90 % Övrigt avfall lämnade arbetsplats erna osorterat. Ej uppnått. I SISAB:s första konceptförskola Framtidens förskola ingår matavfallskvarn i köket.«miljöredovisning 2013 13

MÅLOMRÅDE 6 Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Det faktum att SISAB har fastigheter från många olika tidsepoker är en intressant utmaning normer och krav ska uppfyllas samtidigt som man ska be vara kulturhistorik och ha en arkitektoniskt tilltalande gestaltning. RESULTAT OCH AKTIVITETER Den senaste uppföljningen av kundnöjdhet gjordes vid 2013 års slut. Avseende inomhusmiljön i SISAB:s lokaler uppnåddes, jämfört med 2011, tyvärr en minskad nöjdhet hos brukarna, framför allt i förskolor. Detta i kontrast till NKI-resultaten i sin helhet, som visade att kunderna var mer nöjda med SISAB som hyresvärd än någonsin tidigare. Analys av svaren kommer att ske under 2014 så att ett förbättringsarbete kan ske och avspeglas i nästa NKI-enkät 2015. Bättre kontroll En sidoeffekt av SISAB:s energieffektiviseringsarbete är en bättre kontroll över ventilationen. Felanmälningarna på värme och ventilation har redan minskat markant. I den obligatoriska ventilationskontrollen ( OVK) uppnåddes ett relativt gott resultat; totalt sett 91 pro cent godkända anläggningar. De återstående p rocenten var huvudsakligen föremål för planering av åtgärder. I och med 2013 års nya ramavtal har SISAB fått ett mer tydligt fastighetsägaransvar, vilket innebär ett ökat åtagande vad gäller underhåll och teknisk a reinvesteringar. 2013 togs de första områdesplanern a, SISAB:s nya långtidsplanering, fram. Här beskrivs SISAB:s och hyresgästernas gemensamma prioriteringar, såsom större ventilationsprojekt som k räver evakueringar. Skärpta inomhusmiljökrav SISAB:s projekteringsanvisningar bygger på mångårig erfarenhet av vilka konstruktioner och material som minimerar risken för fuktskador och inomhusmiljöproblem. Erfarenheterna har varit dyrköpta. Liksom tidigare år genomfördes det 2013 ett antal saneringar där gamla grund- och golvkonstruktioner orsakat problem, och därför ersattes med ett fuktsäkert och varmt undertrycksventilerat golv. I alla ny- och ombyggnadsprojekt sker dessutom uppföljning med hjälp av fuktmätningar och kontroller på plats. Ibland kan dock slutdokumentationen av fukt mätningarna förbättras, vilket framgått i SISAB:s uppföljning. SISAB:s beslut om att miljöcertifiera all nya byggnader som projekteras från och med 2014 kommer att innebära skärpta krav på inomhusmiljö n. Förutom för SISAB väletablerade aspekter som fuktsäkerhet och venti lationsflöden så ingår även exem pelvis termiskt klimat och dagsljusfaktor. En viktig aspekt på miljöcertifiering är också att tredjepartsgranskningen ställer höga krav på uppföljning och verifiering av att kraven uppnås. I Lugnets skola, som certifierades enligt Miljöbyggnad Guld, kommer innemiljön att följas upp genom enkäter rörande ljudnivå, luftkvalitet med mera. SISAB fortsatte att mäta, åtgärda och återmäta r adon så att riksdagens mål om högst 200 Bq/m3 i s kolor och förskolor ska uppfyllas. För de rum där radonhalten var för hög genomfördes åtgärder och åter mätningar. Exem pel på radon åtgärder är fläktar som suger bort jordluft under huset eller tätad byggkonstruktion. 14 MILJÖREDOVISNING 2013

MÅLOMRÅDE 6 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar 2011 2012 2013 Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: ökad andel nöjda kunder. Enkätfrågor 2013 jämförs med motsvarande enkätsvar 2011. Avser brukarnas svar på frågan om hur de upplever inomhusmiljön som helhet. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Förskola: 88 % Ökning: 4 % Skola: 70 % Minskning: 8 % Ingen uppföljning, enkät görs endast vartannat år. Förskola: 71 % Minskning: 20 % Skola: 68 % Minskning: 2 % Målet ej uppnått. Analys pågår. NKI = Nöjd Kund Index Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Mätningar i SISAB:s fastigheter (uppföljning av mätningar och åtgärder). Avser endast verksamhetsytor. 95 % 91 % 535 av 590 fastigheter. 93 % 546 av 590 fastigheter. Målet ej uppnått. I de rum som har för hög radonhalt pågår åtgärder och återmätningar. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätnings - protokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljö dokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fukt dokumentation (där sådan är relevant). 50 % 57 % 64 % Målet ej uppnått. I 7 av 11 projekt uppnådde dokumentation eller uppmätta värden ej SISAB:s krav. Antal vatten- och innemiljöskador i SISAB:s fastigheter, rapporterade i RISK. Delmål: högst 22 st, 5 % minskning jämfört med 2011. Antalet vatten- och innemiljöskador rapporterade i RISK (Stockholms stads skade- och incident rapporteringssystem) år 2012 jämfört med motsvarande år 2010. 23 st, varav 1 innemiljöskada. Minskning: 50 % 21 st, varav 4 innemiljöskador. Minskning: 9 % 21 st. Enbart vattenskador. Minskning: 9 % Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor. Delmål: minst 97 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition (ändrad): system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVKåtgärder är godkända. Detsamma gäller system i tomställda lokaler. system som är föremål för OVK-åtgärder vid årsskiftet är godkända. 95 % 92 % 94 % Målet ej uppnått. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (ovk) i skolor. Delmål: minst 97 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: se ovan. 96 % 89 % 90 % Målet ej uppnått. Andel förskolor med buller från installationer som åtgärdats. Delmål: öka. Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba åtgärdats Antal förskolor där ljunivåer >35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll Inget mål. Inget mål. Bulleranmärkningar vid OVKbesiktningar samt i tillsynsärenden har prioriterats och åtgärdats. Målet kan ej mätas 2013. Ljudmätning började göras 2013 och åtgärder görs 2014. = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem MILJÖREDOVISNING 2013 15

Box 47311, 100 74 Stockholm www.sisab.se PRODUKTION: SNICK-SNACK AB, 2014 BILDER: XXXXXXXXXXXXXXXXX, SISAB Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. EN DEL AV STOCKHOLMS STAD