miljöredovisning 2012 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2012 Den självklara utbildningsvärden

Transkript

1 miljöredovisning 2012 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2012 Den självklara utbildningsvärden

2 INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning... 8 (Målområde 4. Hållbar användning av mark och vatten ej tillämpligt för SISAB)... Målområde 5. Miljöeffektiv avfallshantering Målområde 6. Sund inomhusmiljö Målområdena är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram Läs även SISAB:s miljöpolicy och miljöprogram för på Omslagsbilder: Stefan Bohlin, SISAB och colourbox.com 2 MILJÖREDOVISNING 2012

3 Inledning I november 2011 beslutade SISAB:s styrelse om Miljöprogram Denna miljöredovisning redovisar resultatet för Av de totalt 26 delmålen för 2012 har 16 uppnåtts, det vill säga 62 procent. När det gäller delmålen för programmets tio strategiska, långsiktiga mål har de uppnåtts i sex fall. Som framgår i sammanfattningen nedan finns det goda utsikter att uppnå samtliga år Vissa uppföljningsmått, markerade med är ILSindikatorer från stadens integrerade ledningssystem. Byggprojektens styrning av miljö- och fuktfrågor med hjälp av projektstyrningssystem och miljökonsulter. Ett tiotal informationsträffar om fukt- och miljörelaterade frågor, genomförda av SISAB:s miljökordinatörer och specialister. Utöver redovisade miljöaktiviteter kan nämnas: SISAB:s projekteringsanvisningar, vägledningar och r eferenser som säkerställer miljö- och fuktsäkrade lösningar. Stockholm i februari 2013 Åsa Öttenius, VD Sammanfattande redovisning av SISAB:s strategiska miljömål MÅL 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänste resor ska minska med minst tjugo procent jämfört med MÅL 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens (BVB) kriterier ha använts för kontroll av bygg varor. MÅL 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar, in- eller utvändigt, ska vara färdigsanerade. MÅL 2.3 Hälften av de fastigheter som har PCB i mark ska vara marksanerade. MÅL 3.1 Energianvändningen för uppvärmning ska minska med minst tio procent jämfört med år MÅL 3.2 Utsläppen av växthusgaser från uppvärmning ska minska med minst tio procent jämfört med år MÅL 3.3 Elanvändningen ska minska. MÅL 3.4 All el ska vara miljömärkt. MÅL 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. MÅL 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. Jämfört med 2011 har utsläppen minskat kraftigt, vilket visar att SISAB kan uppnå målet Huvuddelen av byggprojekten som handlagts av av projektavdelningen har använt BVB och målet bör kunna uppnås Enligt den plan som är framtagen för PCB-sanering kommer målet att uppfyllas Saneringar följer fastslagen plan. Minskningen var kraftig under Med de åtgärder som planeras bedöms målet för 2014 vara fullt möjligt att uppnå. SISAB råder inte över bränslen i fjärrvärmeproduktionen men bedömer att målet för 2014 kan uppnås. En kraftig minskning har redan skett på SISAB:s kontor. I fastighetsbeståndet kommer SISAB:s rådighet att öka 2013 vilket ger ökade förutsättningar. Målet är uppnått. Alla byggprojekt uppfyller SISAB:s återvinningskrav redan Vid nästa NKI-mätning 2013 förväntas en ökad kundnöjdhet mot bakgrund av vidtagna innemiljöåtgärder. MILJÖREDOVISNING

4 MÅLOMRÅDE 1 Miljöeffektiva transporter SISAB och bolagets samarbetspartners är beroende av transporter. Transporternas utsläpp av växthusgaser och bidrag till andra miljö- och hälsobesvär skapar ett behov av allt mer effektiva och miljö anpassade lösningar. RESULTAT OCH AKTIVITETER SISAB nådde inte riktigt ner till sitt eget koldioxidmål för tjänsteresor. även om resultatet, 12 procents minskning, var ett stort steg i rätt riktning jämfört med föregående års ökning. Bolagets bilpool bestod av miljöbilar i form av bränslesnåla dieselbilar. SISAB:s övriga bilpark, i huvudsak för servicearbeten, förnyades under året och även här valdes bränslesnåla dieseldrivna miljöbilar. Dessutom köptes en elbil in. Andelen fossilt bränsle som tankades i etanolbilarna var tyvärr fortfarande högre än det uppsatta målet, vilket troligtvis beror på de motorproblem som vissa etanolbilar tidigare haft. Tjänsteresandet i privat bil fortsatte minska, detta år med drygt 10 procent sett till utbetald milersättning, medan kollektivtrafikresandet fortsatte öka i motsvarande grad sett till den ökade utlåningen av SL-remsor. Storstädernas och Trafikverkets gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader uppdaterades Kraven utgör liksom tidigare grund för SISAB:s krav på entreprenörers fordon och arbetsmaskiner. Antagandet av en ny resepolicy/-strategi är framskjutet till Ökat kollektivtrafikresande bidrog till att utsläppen från tjänsteresor minskade med 12 procent. 4 MILJÖREDOVISNING 2012

5 MÅLOMRÅDE 1 Uppföljningsmått och delmål 2012 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil ,4 ton Minskning 22 %. 75,1 ton. Ökning 7 %. 65,7 ton. Minskning 12,5 % Målet ej uppnått, men stor minskning jämfört med 2011 Delmål: 63 ton. Andel fordon som använder odubbade däck. Delmål: 100 %. Antal bilar med odubbade vinterdäck Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. 100 % 100 % 100 % Andel miljöbilar. Delmål: 100 %. Antal miljöbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar. Gäller bilpool och företagsbilar. 100 % 100 % 100 % Andel miljöbränslen i miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol) Total volym drivmedel (till etanolfordon). 92 % Företagsbilar: 94 % Bilpoolsbilar: 84 % 88 % Företagsbilar: 88 % Bilpoolsbilar: 96 % 83 % Siffran gäller företagsbilar. (Poolbilarna är dieselmiljöbilar). Målet ej uppnått. Andel medarbet are på SISAB som under arbetstid använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85 %. Antal medarbetare resande med miljövänliga transportmedel Totalt antal resande i tjänsten. Definition: Andel som ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel av de som reser i tjänsten. 68 % 66 % Uppgift ej framtagen Målet kunde ej mätas. Uppgiften brukar inhämtas via stadens NMI-enkät, men togs av misstag bort från den nya enkäten. Andel elbilar. Delmål: En elbil. Antal elbilar enligt definition i stadens elbilsupphandling Totalt antal bilar Inget mål. Elbil testad 2011 och mål framtaget för En elbil, 6 % = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem MILJÖREDOVISNING

6 MÅLOMRÅDE 2 Giftfria varor och byggnader Vanligt byggmaterial har ibland visat sig vara farligt för miljö och hälsa i ett historiskt perspektiv. SISAB har länge arbetat med att sanera historiskt inbyggda gifter som PCB (polyklorerade bifenyler) och asbest i fastigheterna. Genom att ställa krav på miljöbedömning av byggvaror förebyggs nya problem. RESULTAT OCH AKTIVITETER Byggvarubedömningen ( är ett systemstöd för att söka godkända miljöbedömda byggvaror samt dokumentera varorna i byggprojekt. SISAB ställer sedan flera år krav på konsulter och entreprenörer att använda systemet för att kontrollera kemiska varor, golvmattor, väggskivor och andra varugrupper förknippade med miljörisker. SISAB:s uppföljning visar att sju av åtta avslutade projekt kunde redovisa att byggvaror kontrollerats och dokumenterats i Byggvarubedömningen. Vid fyra förskolor byggdes träramper och -entréer av en ny typ av modifierat trävirke som uppges ge både röt- och brandskydd, samtidigt som det är rekommenderat i Byggvarubedömningen. Materialet kommer att utvärderas och jämföras med andra behandlingsmetoder för utsatta träkonstruktioner utomhus. SISAB har sedan länge haft förbud mot nyanvändning av tryckimpregnerat trä. För tre nybyggnadsprojekt togs beslut redan 2011 om miljöcertifiering enligt systemet Miljöbyggnad, ett klassningssystem som bygger på svenska normer och beaktar miljöaspekterna energi, inomhusmiljö samt Material och kemikalier. Ett av dem färdigställdes under 2012, förskolan Pippi Långstrump (Temmelburken 1) i Annedal. Övriga blir klara 2013 (Lugnets skola) och 2014 (Mariehällsskolan). Projekten studeras för att ge SISAB mer kunskap inför vidare beslut om miljöklassning av SISAB:s byggnader. SISAB påbörjade också byggandet av Sveriges första Svanenmärkta förskola, Temmelburken 2 i Annedal, som ska invigas Svanen kraven omfattar miljöaspekterna Energi och innemiljö, Materialkrav samt Kvalitetsledning och kontroll av byggprocess. Märkningen innebär att förskolan kommer att uppfylla särskilt stränga krav, bland annat blir den helt fri från PVC och uppfyller en bättre ljudklass än standard. Arbetet gick vidare med den tidigare beslutade treårsplanen för sanering av fogar med PCB. Fogarna har hittats vid inventeringar av husfasader och andra byggnadsdelar från»pcb- riskåren« Hittills är 25 av totalt 28 fastigheter färdigsanerade vad avser utvändiga fogar. SISAB:s mål 2.2, som innebar att även invändig sanering skulle ha skett i fem skolor 2012, uppnåddes inte. Saneringarna kan endast utföras under sommarlov när fastigheterna är tomställda en längre tid. Det långsikta målet kvarstår; att samtliga fogar ska vara sanerade Under året sanerades också de tre första fastigheterna med PCB-sanerad mark i enlighet med den beslutade femårsplanen Marken har förorenats av PCB från fogar i intilliggande fasader. Inventering och sanering av farliga ämnen är obligatoriskt vid alla ombyggnader. Under året påbörjades bland annat en större marksanering på den tomt där Mariehällsskolan ska byggas, efter att man hittat föroreningar från tidigare verksamhet. Vid städning av SISAB:s kontor användes miljöanpassade produkter. Kaffe och mjölk på kontoret var KRAVmärkt, så även frukt till viss del. 6 MILJÖREDOVISNING 2012

7 MÅLOMRÅDE 2 Uppföljningsmått och delmål 2012 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Andel projekt och ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet dokumenterade varor följs upp. Uppföljning enligt annan metod. Cirka 14 avslutade projekt har dokumenterats i BVB. Genomsnittet antal varor: 42 st. Sju av åtta avslutade projekt har dokumenterats i BVB. Genomsnittligt antal varor: 90 st. Målet ej uppnått. Ett mindre projekt saknade dokumenterad kontroll enligt BVB:s kriterier. Delmål: 100 % Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB som är färdigsanerade. Antalet sanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB. Inget mål. 50 % är sanerade både ut- och invändigt (14 av 28) 54 % är helt sanerade (15 av 28 fastigheter). Målet ej uppnått. Delmål: 68 %, det vill säga fem saneringar under Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats % är sanerade utvändigt (25 av 28) Mål 2.3 Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: 14 %, det vill säga tre saneringar. Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (21 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. Inget mål. Inget mål. 14 % (tre av 21). Andel relevanta upphandlingar av varor och produkter där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår. Delmål: 100 % Antal upphandlingar där miljöoch hälsokrav ställts Totala antalet upphandlingar av varor och produkter Krav ska ställas enligt Miljöstyrnings rådets eller BVB:s kriterier eller i enlighet med Serviceförvaltningens guide för giftfria varor. Avrop från centralupphandlingar ingår ej. Inget mål 100 % 100 % Andel upphandlingar för byggande och renovering där krav ställts på att miljöoch hälsofarliga ämnen inte ingår. Delmål: 100 % Antal upphandlingar för byggande och renovering där krav ställts på att använda Byggvarubedömningens kriterier Totala antalet upphandlingar för byggande och renovering 100 % 100 % 100 % = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem MILJÖREDOVISNING

8 MÅLOMRÅDE 3 Hållbar energianvändning Skolor och förskolor kräver mycket energi till bland annat uppvärmning och ventilation. Energianvändningens nivå i den enskilda byggnaden avgörs av byggnadens konstruktion och installationer, men även till stor del av vilken slags verksamhet som finns i den och hur energieffektivt denna fungerar. Energianvändningen och dess miljöproblem är en viktig fråga för SISAB. En viktig utgångspunkt är dock att arbetet med minskad energianvändning och klimatpåverkan inte sker på bekostnad av inomhusmiljön. SISAB:s långsiktiga energimål är att den genomsnittliga användningen av fjärrvärme och närvärme år 2020 ska vara högst 120 kwh/m2. Mål kommer även att tas fram för den totala energianvändningen. Den energiplan för SISAB som började utvecklas 2012 ska, tillsammans med miljöprogrammet, utgöra SISAB:s energistrategi. RESULTAT OCH AKTIVITETER SISAB:s fastigheter värms huvudsakligen med fjärrvärme. I hela SISAB:s bestånd återstod endast en oljeuppvärmd skola, Storkyrkoskolan i Gamla Stan, vars oljepanna kommer att avvecklas Den normalårskorrigerade fjärrvärmeförbrukningen minskade 2012 med hela 5,9 procent. Under 2012 har energieffektiviseringsarbetet intensifierats och resultatet är över förväntan. Arbetet har bland annat bestått i att ventilationens drifttider har anpassats bättre till verksamhetstiderna och att driften av installationerna optimerats avseende inomhustemperatur och värmeåtervinning. För att få så tillförlitliga verksamhetstider som möjligt har SISAB haft personliga möten med respektive skola. Här kan exempelvis nämnas Åsö gymnasium, där man genom att optimera driftstiderna uppnådde 17 procents värmebesparing. I samband med ombyggnader finns ofta stora möjligheter att reducera byggnadens energianvändning. På exempelvis Skärholmens gymnasium uppnåddes cirka 30 procents värmebesparing när ventilationen byggdes om med hjälp av högeffektiva värmeåtervinningsaggregat. Som underlag inför ombyggnader finns bland annat utökade energideklarationer som tidigare tagits fram för varje byggnad. 8 MILJÖREDOVISNING 2012

9 MÅLOMRÅDE 3 Stimulans för Stockholm möjliggjorde energiåtgärder för 33,4 miljoner kronor. Detta har resulterat i en besparing på cirka 1,8 GWh/år, det vill säga cirka 0,7 procent av SISAB:s värmeförbrukning. Exempel på åtgärder var fönsterrenovering med energiglas, byte till energieffektiva belysningsarmaturer som styrs av dagsljus- eller närvarosensorer, installation av berg värmepumpar och ombyggnad av ventilation med modern värmeåtervinning. Uppföljning har gjorts av den beräknade energianvändningen i de tio nya projekt för vilka projekteringen startades under året. Den genomsnittliga beräknade energianvändningen var 43 kwh/m2 vilket är betydligt bättre än SISAB:s mål, 60 kwh/m2. Endast ett projekt ligger över 60 kwh/m2. Målet avser specifik energianvändning exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde (ventilation) enligt BBR. Inklusive ventilations tillägget är målet 105 kwh/m2. Den första konceptförskolan som projekterats av SISAB, Tabulatorn 2 i Råcksta, ingår bland de tio nystartade projekten. Förskolan ska vara ett så kalllat minienergihus, vilket är ett steg mot passivhus (för kravspecifikationer, se»feby 12 lokaler«). Här är den beräknade energianvändningen mycket låg, endast cirka hälften av SISAB:s mål. Elförbrukningen på kontoret har fortsatt att sjunka kraftigt, med 13 procent. Främsta förklaringen är att belysningsarmaturer har bytts till mer energisnåla varianter. Från och med 2013 kommer elförbrukningen att mätas i hela SISAB:s fastighetsbestånd. MILJÖREDOVISNING

10 MÅLOMRÅDE 3 Uppföljningsmått och delmål 2012 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 3.1 Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 142 kwh/m2 Avser fjärrvärme och närvärme, normalårskorrigerat. Energianvändning för uppvärmning Antalet uppvärmda kvadratmeter (BRA) i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas) 150,3 kwh/m2 (Totalt 216,1 GWh). 148,7 kwh/m2 Minskning 1,1 % (Totalt 213,0 GWh). 140 kwh/m2 Minskning 5,9 % (Totalt: 200,9 GWh). Mål 3.2 Växthusgaser från uppvärmning. Avser fjärrvärme och närvärme ton CO 2 e ton CO 2 e Minskning 31 % ton CO 2 e Minskning 5 % Delmål: ton CO 2 e. Mål 3.3 Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/ m2. Delmål: 74 kwh/m2, minst 2 % minskning. Av SISAB betald elanvändning per m2 på SISAB:s kontor år Jämförs med motsvarande uppgift år Avser verksamhetsel. 77,8 kwh/m2. 56,9 kwh/m2 Minskning 27 % 49,4 kwh/m2 Minskning 13 % Mål 3.3 forts Elanvändning i fastighetsbeståndet per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål år 2013: minskning. Av SISAB betald elanvändning per m2 totalt i fastighetsbeståndet. Avser både verksamhetsoch fastighetsel. Jämförelse görs ej med motsvarande uppgift för år 2011 eftersom elavtalen kommer att ändras. År 2012 kommer kartläggning att ske. Inget mål. Inget mål. Underlag saknas. Målet kunde ej mätas. Kartläggning fortsätter Mål 3.4 Andel miljömärkt el. Delmål: 100 % på kontoret. Avser kontorets abonnemang på verksam h etsel. Miljömärkning enligt definition i Stockholms miljöprogram. Inget mål. Inget mål. 100 % Tabellen fortsätter på nästa sida 10 MILJÖREDOVISNING 2012

11 MÅLOMRÅDE 3 Uppföljningsmått och delmål 2012 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Genomsnittlig energianvändning per m2 vid nybyggnadsprojektering. Delmål: 60 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. När projektering av permanenta nybyggnadsprojekt startas ska byggnadens specifika energianvändning slås fast i mallen»energimål«i SISAB:s projektstyrning. Genomsnittlig fastslagen energianvändning i uppstartade projekt räknas ut. Inget mål. Energimål uppnås av samtliga fem projekt där energimål slagits fast. 43 kwh/m2 (genomsnitt) Av tio projekt är det ett som överskrider 60 kwh/m2. Minskad energianvändning inom Stimulans för Stockholm, kwh/m 2. Delmål: minskning. Energianvändning m2 i fastigheter som får stimulanspengar för energiåtgärder år 2012 jämfört med Minskning: 21 kwh/m2/år. Minskning: 25,4 kwh/m2/år. (Total besparing cirka 1,5 GWh/år). 50,9 kwh/m2/år (Total besparing cirka 1,8 GWh/år). energianvändning m2 i samma fastigheter år Andel kvadratmeter area som energi effektiviserats vid större ombyggnad. Delmål år 2012: 0,5 % Antal m2 ombyggnadsyta som är projekterad för en reducerad energianvändning Totala antalet m2 projekterad ombyggnadsyta För mer detaljerad definition: se ILS. Inget mål. Inget mål. 1 % = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem MILJÖREDOVISNING

12 MÅLOMRÅDE 5 Miljöeffektiv avfallshantering Med rätt avfallshantering sparar vi på naturresurser och undviker utsläpp i naturen. SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda skolor och förskolor genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera. RESULTAT OCH AKTIVITETER Vid ny- och ombyggnation ska det byggavfall som inte återvinns deponirestandelen vara högst 10 respektive 15 volymprocent. Inlämnad miljödokumentation från projekt som avslutades 2012 visade att SISAB:s krav uppnåddes i alla projekt. I SISAB:s första konceptförskola, Tabulatorn 2, har matavfallskvarn projekterats i köket. Avfallskvarnen är kopplad till matavfallstank, vilken i sin tur är seriekopplad med fettavskiljartanken. Detta nya system tros bli ett allt vanligare alternativ till andra förkommande lösningar för insamling av matavfall, då det är effektivt ur både miljö- och arbetsmiljösynpunkt. På SISAB:s kontor finns återvinningskärl för sortering av olika typer av avfall batterier, elavfall, toner, wellpapp, kontorspapper med mera. Vad gäller sorteringen av matförpackningar och matavfall i kontorets lunchutrymme pågår en dialog med fastighetsförvaltaren för att hitta en bra helhetslösning. 12 MILJÖREDOVISNING 2012

13 MÅLOMRÅDE 5 Källsortering Avfallskvarn Uppföljningsmått och delmål 2012 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljö dokument ationen från avslutade projekt gås igenom (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbets platsens och avfallsentre prenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfalls entre prenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. 75 % 50 % 100 % (sju av sju projekt klarade kravet). Källsorteringsgrad vid SISAB:s byggarbetsplatser. Delmål: ökad källsortering. Gå igenom miljödokumentationen från avslutade projekt och räkna ut andel källosorterat avfall. 81 % Övrigt avfall lämnade arbetsplatserna osorterat. Inget mål. 96 % MILJÖREDOVISNING

14 MÅLOMRÅDE 6 Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Det faktum att SISAB har fastigheter från många olika tidsepoker är en intressant utmaning normer och krav ska uppfyllas samtidigt som man ska bevara kulturhistorik och ha en arkitektoniskt tilltalande gestaltning. RESULTAT OCH AKTIVITETER Den senaste uppföljningen av kundnöjdhet gjordes vid 2011 års slut. Avseende inomhusmiljön i SISAB:s lokaler uppnåddes då, jämfört med 2009, en ökad nöjdhet i förskolor och minskad nöjdhet i skolor. De inomhusmiljöåtgärder som genomförs förväntas ge förbättrat resultat i nästa enkät Ventilationsåtgärder utfördes i flera fastigheter med hjälp av bidrag från Stimulans för Stockholm. I den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) uppnåddes ett relativt gott resultat; totalt sett 90 procent godkända anläggningar, inklusive anläggningar som beviljats anstånd från stadsbyggnadskontoret. De återstående procenten var huvudsakligen fortfarande föremål för OVK-åtgärder vid årsskiftet. Med hjälp av stimulansbidrag åtgärdades också sju förskolor med en för 70-talet typisk problematisk grundkonstruktion betongplatta, sandfyllning, isolering samt plastfolie. Hela golvkonstruktionen ovan betongplattan ersätts med ett undertrycksventilerat golv som både är fuktsäkert och varmt. I alla ny- och ombyggnadsprojekt ska stränga fuktsäkerhetskrav uppfyllas i enlighet med SISAB:s projekt styrning. Under produktionen sker uppföljning med hjälp av bland annat fuktmätningar av entreprenören och kontroller på plats av fuktkunniga konsulter. Ibland brister slutdokumentationen av fuktmätningarna vilket framgått i SISAB:s uppföljning. Risken för framtida fuktproblem är dock låg eftersom SISAB:s projekt erings anvisningar bygger på mång årig erfarenhet av vilka konstruktioner och material som minimerar risken för fuktskador. SISAB fortsatte att mäta, åtgärda och återmäta radon så att riksdagens mål om högst 200 Bq/m3 i skolor och förskolor ska uppfyllas. I vissa fall har förhöjda halter hittas när mätningar genomförts i fastigheter som tidigare haft godkända radonnivåer. Detta kan exempelvis förklaras med att markradon har påverkats när markarbeten skett i anslutning till en fastighet. För de rum (55 av 590) där radonhalten kan vara för hög pågår åtgärder och återmätningar. Exempel på radonåtgärder är fläktar som suger bort jordluft under huset eller tätad byggkonstruktion. Ett utvecklingsprojekt för att effektivisera åtgärdandet av ljudproblem från ventilationsanläggningar i förskolor slutfördes och ligger till grund för framtida åtgärder. Läs även om miljöklassning på sidan MILJÖREDOVISNING 2012

15 MÅLOMRÅDE 6 Uppföljningsmått och delmål 2012 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: Minst 10 % ökning jämfört med Enkätfrågor 2011 jämförs med motsvarande enkätsvar Avser brukarnas svar på frågan om hur de upplever inomhusmiljön som helhet. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Ingen uppföljning, enkät görs endast vartannat år. Förskola: 88 % Ökning: 4 % Skola: 70 % Minskning: 8 % Ingen uppföljning, enkät görs endast vartannat år. Kunde ej mätas. Andel av SISAB:s fastigheter som har radonhalt under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Mätningar i SISAB:s fastigheter (uppföljning av mätningar och åtgärder). 95 % 95 % 91 % Målet ej uppnått. 55 av 590 fastigheter kan ha enskilda rum med för hög radonhalt. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som (vid relevans) redovisar fuktmätnings - protokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljö dokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fukt dokumentation. 88 % 50 % 57 % Målet ej uppnått. I 4 av 7 projekt uppnådde dokumentation eller uppmätta värden ej SISAB:s krav. Antal vatten- och innemiljöskador i SISAB:s fastigheter, rapporterade i RISK. Delmål: högst 37 st, 20 % minskning jämfört med Antalet vatten- och innemiljöskador rapporterade i RISK (Stockholms stads skade- och incident rapporteringssystem) år 2012 jämfört med motsvarande år st. 23 st, varav 1 inne miljöskada. Minskning: 50 % 21 st, varav 4 innemiljöskador. Minskning: 9 % Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor. Delmål: 97 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVKåtgärder är godkända. Detsamma gäller system i tomställda lokaler. system som är föremål för OVK-åtgärder vid årsskiftet är ej godkända. 94 % 95 % 92 % Målet ej uppnått. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (ovk) i skolor. Delmål: 97 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: se ovan. 97 % 96 % 89 % Målet ej uppnått. = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem MILJÖREDOVISNING

16 Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. PRODUKTION: SNICK-SNACK AB, 2013 BILDER: STEFAN BOHLIN (SID 12, SID 14 T.V.), SISAB SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. Skolfastigheter i Stockholm AB Box 47311, Stockholm Tel E-post diarie@sisab.se