HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Med hjälp av det webbaserade värderingsverktyget kan du kartlägga tillgängligheten och göra en handlingsplan för en ännu bättre lärmiljö för alla barn och elever. Värderingsverktyget är i sin tur en del av ett helt paket med verktyg som tagits fram av SPSM och Handikappförbunden. Paketet kallas Tillgänglighet får skolan att funka och består av tre delar: Utvärdera tillgängligheten i skolan (värderingsverktyget) Leda och planera tillgänglighetsarbetet (SPSM:s distansutbildning) Föra in tillgänglighet i undervisningen (DATE lärmaterial) Du får tillgång till samtliga verktyg via myndighetens webbplats: www.spsm.se/tillganglighet samt www.spsm.se/varderingsverktyg Det är tillåtet att kopiera och citera ur materialet om källan anges. Författare: Catrin Tufvesson Redaktör: Erika Nydahl Arbetsgrupp: Gunilla Fällman, Lena Hammar, Susanne Loheman, Leif Näfver, Daniel Simonsson, Anna Sjölander, Tove Söderqvist Dunkers och Maude Wildow Formgivning: Linn Sandgren Illustration: Lasse Skarbøvik Utgiven: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Härnösand. Tryck: Bulls Graphic, Halmstad, juni 2015 ISBN: 978-91-28-00632-3, tryckt 978-91-28-00633-0, pdf Tredje upplagan. Best.nr SPSM: 00524-1, tryckt 00525-8, pdf

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Catrin Tufvesson www.spsm.se/varderingsverktyg www.spsm.se/tillganglighet

Innehåll Förord 6 Inledning 7 Varför arbeta med tillgänglig utbildning? 9 Skollagstiftning 10 FN:s konventioner 10 Diskrimineringslagen 10 Plan- och bygglagen 11 Funktionshinderspolitiken 2011 2016 11 Vad är tillgänglighet? 13 Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? 13 Tillgänglighetsmodellen 14 Tillgänglighetsmodellens utveckling 17 Strategiskt tillgänglighets arbete hur börjar vi? 19 Verktygets användningsområde 19 Verktygets indikatorer 19 Ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning 20 Värderingsarbete 21 Vem gör vad? 22 Skolhuvudman 22 Vid ny- och ombyggnation 24 I befintlig miljö 25 Verksamhet 26 Arbetslag 27 Pedagog 29 Indikatorer för en tillgänglig utbildning 30 1. Förutsättningar för lärande 31 1. Rätten till lärande 31 2. Språk och kommunikation 33 3. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) 35 4. Tvåspråkighet; svenska och teckenspråk 36 5. Kunskaper och värden 39 6. Fysisk aktivitet 40 7. Motivation 42 2. Social miljö 44 8. Delaktighet 46 9. Jämställdhet 48 10. Mångfald 49 11. Demokrati 51 4 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

3. Pedagogisk miljö 53 12. Pedagogiska strategier och stödstrukturer 54 13. Arbetslag 57 14. Elevhälsa 58 15. Lärsituationer 59 16. Olika sätt att lära 61 17. Lärverktyg 62 18. It i lärandet 63 19. Hjälpmedel 65 4. Fysisk miljö 67 20. Rum för lärande 69 21. Auditiv miljö 74 22. Visuell miljö 76 23. Luftmiljö 79 24. Utemiljö: skolgård och förskolegård 80 Referenser 85 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 5

Förord Lärandet sker i en relationell process där samspelet mellan social, pedagogisk och fysisk miljö ger förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö. Vi har samlat grunderna för detta perspektiv i en samspelsmodell för tillgänglig utbildning som vi kallar tillgänglighetsmodellen. Tillgänglighetsförmågan hos en utbildningsverksamhet är hur väl verksamheten kan anpassa den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån barnens och elevernas behov. Utifrån tillgänglighetsmodellen har vi tagit fram ett stödmaterial för detta arbete: Kartläggning, handlingsplan och handledning. Stödmaterialet är ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning i förskolan och skolan. Vår ambition är att detta värderingsverktyg ska vara ett komplement till de kvalitetssäkringsprogram som redan finns, och att det blir en del av värdegrunds arbetet och det pedagogiska samtalet som bedrivs på förskolor och skolor för att uppnå de nationella målen. Ska vi uppnå en utbildning som tar hänsyn till alla barns och elevers olika behov och som ger det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt, då räcker det inte med att diskussionerna fortsätter. Diskussionen måste även omsättas i ett görande. Kan det framtagna materialet bidra till det, så har det varit framgångsrikt. Att göra en självvärdering av den egna verksamheten med stöd av verktyget, är ett effektivt sätt att vidareutveckla förskolans och skolans tillgänglighetsförmåga. Med en ökad kunskap om vad som krävs för att göra utbildningen tillgänglig för alla, kan vi även skapa bra förutsättningar för barns och elevers delaktighet i tillgänglighetsarbetet. I enlighet med regeringens mål för funktionshinderspolitiken ska vi arbeta för att varje barn och elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Förskolors och skolors lokaler ska också bli mer tillgängliga och kunskapen ska öka om pedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning. Som vi ser det så är en ökad tillgänglighet vad som krävs för att barn och elever ska ha en möjlighet att vara delaktiga och inkluderade utifrån sina förutsättningar, och för att de ska kunna delta i sin utbildningsverksamhet på ett likvärdigt sätt. Greger Bååth Generaldirektör 6 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

Inledning Alla barn och elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden utifrån sina egna förutsättningar och i ändamålsenliga lokaler. Det ställer betydande krav på personal, lärverktyg, utformning av undervisning och lärmiljö. Barn och elever ska få den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt inom förskolan och skolan. Det ställer även krav på kunskap och färdighet från ledning och personal när det gäller resursfördelning för att barn och elever ska få en likvärdig utbildning. Det här stödmaterialet visar på en möjlig väg att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till. Materialet består av tre delar: En kartläggning, en handlingsplan och denna handledning. Den modell som legat till grund för stödmaterialet inkluderar indikatorer som behöver finnas i förskolan och skolan för att undervisningen ska kunna anpassas efter barnens och elevernas förutsättningar. Tillgänglighetsmodellen utgår från forskning, beprövad erfarenhet, lagar och riktlinjer och omfattar alla barn och elever. Stödmaterialet ger verksamheten och pedagogen ökad kunskap om hur man kan arbeta för tillgänglig utbildning utifrån en helhetssyn på barnets och elevens lärande och kunskapsutveckling. Det kan ske på olika nivåer i organisationen, inom pedagogiken och i olika lokaler. Materialet är med andra ord ett verktyg för att strategiskt och medvetet utforma lärmiljön och därför har vi valt att kalla det Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola. Värderingsverktyget är framtaget för pedagogisk verksamhet inom förskola respektive skola. Skola definieras här som förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasium och gymnasiesärskola och gäller alla barn och elever 1. Fritidshem har möjlighet att, utifrån sina förutsättningar, använda detta material. Fokus ligger på möjligheter och det som generellt är bra för alla, inte på specifika funktionsnedsättningar eller funktionshinder. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge en uppfattning om vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras för att utbildningen ska bli utformad efter alla barns och elevers behov. Vi utgår ifrån att barns och elevers lärande i grunden är lika, oavsett om de går i förskola eller skola. Därför ingår samma indikatorer i värderingen av förskolan som skolan, förutom när det gäller elevhälsan som enbart gäller skolan. Förskole- och skolverksamheten har dock olika förutsättningar genom exempelvis styrdokument eller lekens roll och därför har vi gjort två olika versioner av kartläggningen och handlingsplanen. När skolan är organiserad så att det finns en pedagogisk medvetenhet och pedagogerna är trygga i sina val av metoder och när de praktiska hindren är undanröjda, då finns mycket goda förutsättningar för att alla elever med eller utan funktionsnedsättning får 1 Än är inte högskola, universitet eller vuxenutbildning inkluderat i detta material på grund av andra lagstadgade riktlinjer, men indikatorerna kan anses vara de samma oavsett ålder SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 7

en gynnsam och utvecklande skoltid 2. När förskolan främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet utifrån barnens egna intressen och förutsättningar ges alla barn en möjlighet att utvecklas genom att få kunskaper och värden. Då förbereds barnen för en fortsatt utbildning 3. Värderingsverktyget kan användas i det utvecklingsarbete som behöver ske i förskolan och skolan. Verktyget gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp runt inlärning och se vilka krav det ställer på undervisningen och lärmiljöns utformning. Det webbaserade värderingsverktyget finns på www.spsm.se/varderingsverktyg. Handledning och värderingsverktyg ingår i ett tillgänglighetspaket. I paketet ingår även en distansutbildning hos SPSM för att leda och planera arbetet med tillgänglighet och DATE lärmaterial för elever från Handikappförbunden. Läs mer på www.spsm.se/tillganglighet. Verktyget kan med fördel användas i det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på förskole- och skolenhetsnivå, i värdegrundsarbetet och i det pedagogiska samtalet, men också i en verksamhetsbeskrivning vid ny- eller ombyggnation. Värderings verktyget kan användas i sin helhet eller så kan ett område åt gången värderas, om det är mer fördelaktigt för verksamheten. Målet är att få utbildningsverksamheten att agera, att gå till handling och anpassa lärmiljön till just de barn och elever som deltar. Att ta fram ett stödmaterial för förskolors och skolors arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla är en fortsättning på Specialpedagogiska skolmyndighetens regeringsuppdrag 4, och i enlighet med funktionshinderspolitikens mål 2011 2016 inom utbildningspolitiken 5. Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Krav på utbildningsverksamhetens lokaler och undervisning finns redan i skollag och arbetsmiljölag, men har förstärkts i och med den nya diskrimineringsformen 6, 7. Lagen omfattar alla skolformer och enskilda fall kan prövas rättsligt. Catrin Tufvesson Samordnare tillgänglighet 2 SPSM, 2010b 3 Skolverket, 2011c och SFS 2010:800, 8 kap 2 4 U2009/4876/S 5 S2010/4319/FST 6 Arbetsmarknadsdepartementet, 2014 7 SFS 2014:958 8 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

Varför arbeta med tillgänglig utbildning?! Vad säger Barnkonventionen? FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 29: barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28: göra grundutbildningen obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla. En likvärdig utbildning är en demokratisk rättighet enligt de FN-konventioner som Sverige anslutit sig till. Olika rapporter 8 visar dock att vi inte har en fullt tillgänglig skola, att elever med funktionsnedsättning har lägre måluppfyllelse 9, upplever sig mer exkluderade än sina kamrater 10 och har sämre förutsättningar för att få ett arbete 11. För att skapa likvärdiga förutsättningar för barn och elever arbetar kommuner och landsting med tillgänglighetsfrämjande åtgärder, men mer behöver göras i förskolor och skolor. De viljeyttringar och lagar som finns ställer krav på att kunskapen utökas och inkluderar olika indikatorer som påverkar tillgänglighet i förskolan och skolan utifrån barnens och elevernas behov och möjlighet till lärande. Indikatorer är de kriterier som anses behövas för att utbildningen ska kunna bli tillgänglig för alla. Tidigare har tyngdpunkten legat på kunskap om hur tillgängliga lokaler kan utformas med fokus på rörlighet, syn och hörsel och oftast utifrån byggteknik, framkomlighet och säkerhet. Nu måste vi se till lärmiljön i sin helhet och ta med alla faktorer som påverkar barns och elevers möjligheter till lärande och kunskapsutveckling. Annars skjuter vi målet en utbildning för alla framför oss. Skollagstiftning I den svenska utbildningen idag ska barn och elever inhämta och utveckla kunskaper och värden, i lokaler och med den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska uppfyllas. I enlighet med skollagen ska utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov 12. Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, så att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas så långt som möjligt mot 8 Skolverket, 2008, Rädda Barnen, 2008, och RBU, 2011 9 Skolinspektionen, 2009:6 10 SPSM, 2007a och SPSM, 2008 11 Arbetsförmedlingen, 2012 12 SFS 2010:800 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 9

utbildningens mål. Elever har rätt till stöd i under visningen. Skolan ska erbjuda extra anpassningar och särskilt stöd som svarar mot elevens individuella behov 13. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön 14. Skolan är idag den största arbetsplatsen där både elever och personal är arbetstagare och där arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende enligt arbets miljölagen 15. Motsvarande krav ur barnens perspektiv saknas i arbetsmiljölagen för förskolan 16. Personalen i förskolan och dess verksamhet omfattas av arbetsmiljölagen, men barnen i förskolan omfattas inte. Barngrupper i förskolan ska dock ha en lämplig samman sättning och storlek och barnen ska erbjudas en god miljö 17. FN:s konventioner Skollagen är grundad på alla barns lika värde och rätten till en tillgänglig utbildning, där barnen och eleverna ska få kunskapsutveckling och personlig utveckling. Det är i enlighet med FN-konventionen om barnets rättigheter och konventionen för personer med funktionsnedsättning 18. Enligt rådande lagstiftning och politiska viljeyttringar ska utbildningen för barn och elever främja åtnjutandet av rättigheter. Det ska inte enbart stå i läroplanen utan ska även verkställas i undervisningsmetoder och undervisningsmiljöer. Utbildningens väsentligaste syfte är att utveckla barnens personlighet, anlag och förmågor, vilket innebär ett erkännande av att varje enskild individ har unika egenskaper, intressen och behov av lärande 19. Diskrimineringslagen Utbildningsverksamheten får inte diskriminera något barn eller någon elev. Enligt diskriminerings lagen ska verksam heten bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjlig heter för alla 20. Likabehandlingsarbetet består av två samman länkade delar. Dels att före bygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, dels att främja likabehandling. Med aktiva åtgärder för att främja lika behandling, kan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i sin tur före byggas och förhindras 21. Från den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en ny form av diskriminering 22. 13 2014:456 14 Skolverket, 2011d, kap 2.3 15 SFS 1977:1160 16 SOU 2013:26 17 SFS 2010:800, 8 kap 8 18 FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 19 Unicef, 2008, sid 315 20 SFS 2008:567 21 Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, 14:1430 22 SFS 2014:958 10 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

Lagens nya diskrimineringsform ska bidra till att öka tillgänglig heten, så att personer med funktionsnedsättning ges möjlig het att delta på lik värdiga villkor. Enligt lagen, innebär bristande tillgänglig het att en person med funktionsnedsättning miss gynnas genom att en verksam het inte vidtar skäliga åtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation som personer utan funktionsnedsättning. När det gäller utbildning, gäller lagen såväl under visning som lokaler. Plan- och bygglagen Vid nybyggnation och ombyggnation ska byggnaden utformas för att vara lämplig för sitt ändamål. Form, färg och material ska samspela och tillsammans ge en god inverkan. Byggnaden ska också vara tillgänglig och användbar för personer med ned satt förmåga att röra sig eller orientera sig. Det står i plan- och bygg lagen 23. Hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska avhjälpas i befintliga byggnader, tomter och allmänna platser dit allmänheten har tillträde 24. Alla utrymmen i förskolan och skolan anses inte vara publika, dit allmänheten har tillträde. Det gäller exempelvis klassrum och grupprum, där kärn verksam heten bedrivs. Publik miljö kan vara entré, aula, idrottshall och matsal. I Boverkets bygg regler 25 finns föreskrifter och allmänna råd att följa om hur vi ska bygga generellt tillgängligt, men all miljö i förskolan och skolan behöver utformas specifikt för lärande och kunskapsutveckling utifrån alla barns och elevers förut sättningar. För att utbildningen ska bli tillgänglig för alla behövs kunskap om förutsättningar för lärande och vad olika förutsättningar kan få för pedagogiska konsekvenser. Den fysiska miljön i förskolan och skolan behöver vara utformad för att ge det stöd som efterfrågas i styrdokumenten, så att barn och elever har möjlighet till social delaktighet och inkludering, anpassad pedagogik och lärverktyg i en trygg och säker miljö. Funktionshinderspolitiken 2011 2016 Strategin för funktionshinderspolitiken 26 bygger på delaktighet, jämlikhet och mångfald för alla i vårt samhälle samt de lagar som tidigare nämnts. Funktionshinderspolitiken ligger till grund för de insatser som skolhuvudmän och statliga myndigheter ska utföra. Det understryks även att tillgänglighet sträcker sig utöver de fysiska förhållandena i skolan. Tillgänglighet för barn och elever är också en fråga om undervisningens utformning, social samvaro, tillgång till alternativa lärverktyg och kommunikation samt alternativa sätt att visa sin kunskapsutveckling. Bland inriktningsmålen för funktionshinderspolitiken finns tre prioriterade områden inom utbildningspolitiken 27 : 1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. 23 SFS 2010:900 24 BFS 2011:13 HIN2 och BFS 2011:5 ALM2 25 BFS 2011:26 BBR 19 och BFS 2013:14, BBR 20 26 S2010/4319/FST 27 S2011/8810/FST SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 11

Delmålen är: Förutsättningarna för alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktions förmåga att utvecklas så långt som möjligt ska öka genom förbättringar av förskolors och skolors generella verksamhet. Förskolor och skolor ska förbättra sitt arbete med att göra anpassningar av verksamheten när så behövs för att undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Skolor ska genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete se till att personalen har hög tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på deras skolprestationer. Detta måste i högre grad än hittills gälla även elever och vuxna med funktionsnedsättning. 2. Med utgångsläge i de förtydligade bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL) och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgänglig heten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skol former förbättras. Delmålen är: Möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att välja skola liksom möjligheterna för vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning att välja förskola ska bli bättre genom en ökad tillgänglighet. Kunskapen om hur skolors och förskolors lokaler kan bli mer tillgängliga ska öka hos huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och övrig skolpersonal. 3. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Delmålen är: Kunskapen ska öka bland skolhuvudmän och personal i skola och förskola om de konsekvenser för barns, elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en funktionsnedsättning kan medföra. Skolors kännedom om var de kan få råd och stöd i frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av en funktionsnedsättning ska öka. Tillgången till och kännedomen om olika lärverktyg, som till exempel anpassade läromedel och digitala lärverktyg ska öka. Skolors och skolhuvudmäns kännedom om hur it-stöd ska utformas för att vara tillgängliga för alla ska öka. För att uppnå målen inom funktionshinderspolitiken och utbildningspolitiken behövs ökad kunskap om sociala (genomgående riktlinjer), pedagogiska (mål 3) och fysiska kriterier (mål 2) utifrån förutsättningar till lärande (mål 1). Det finns en tydlig viljeyttring att genomföra åtgärder genom de lagar och föreskrifter som antagits om att utbildningen ska vara till för alla. Tillgänglig hetsmodellen som denna handledning presenterar, kan användas för att förmedla en förståelse för helheten runt lärande och kunskapsutveckling utifrån dessa viljeyttringar. 12 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet 28. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov 29. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning 30 och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt 31, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute. 28 Prop. 1999/2000:79 29 Dnr 9-2013:215 30 Brodin, 2011 31 SFS 2010:800, 1 kap 4 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 13

Detta förhållande har SPSM utvecklat i en tillgänglighetsmodell, som ligger till grund för värderingsverktyget för tillgänglig utbildning. Tillgänglighetsmodellen består av de områden som samspelar och som alla behövs för att uppsatta mål i utbildningsverksamheten ska uppnås: förutsättningar för lärande social miljö pedagogisk miljö fysisk miljö. Tillgänglighetsmodellen Samspel Social miljö Lärande Individuell kunskapsutveckling Fysisk miljö Figur 1. Samspelet i tillgänglighetsmodellen Pedagogisk miljö För att göra utbildningen tillgänglig i enlighet med antagna lagar och viljeinriktningar behövs ett helhetsperspektiv. Tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsgrepp på tillgänglighet utifrån lärandet i de pedagogiska verksamheterna som berörs i skollagen. Den har ett övergripande perspektiv och är en samordnings modell för olika insatser och tillvägagångssätt. Tillgänglighetsmodellen ger en bild av de indikatorer som måste ingå i diskussionerna för en tillgänglig utbildning. Den förenklar förhållandet samtidigt som den förtydligar de områden som finns i lärmiljön. I verkligheten finns ingen så strikt uppdelning. Där interagerar alla indikatorerna med varandra, därav diskussionerna om samspelet mellan den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån lärandet. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar inte enbart om fysisk framkomlighet, utan också om de krav som sociala och pedagogiska indikatorer ställer på den fysiska miljöns utformning 32. En likvärdig förskola och skola där hänsyn ska tas till allas lika värde innebär att arbetet med den sociala och den pedagogiska tillgängligheten alltid behöver fortgå liksom arbetet med den fysiska tillgängligheten. 32 Tufvesson och Tufvesson, 2009a 14 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

Tillgänglighetsmodellen består av tre hörnstenar (miljöer), som utgår ifrån förutsättningar för lärande och som tillsammans bildar modellens fyra områden. De bör samspela för att barnet och eleven ska ges goda möjligheter till lärande. De fyra områdena består i sig av ett antal indikatorer. 1. Förutsättningar för lärande 2. Social miljö 3. Pedagogisk miljö 4. Fysisk miljö Rätten till lärande Delaktighet Pedagogiska strategier och stödstrukturer Språk och kommunikation Alternativ och kompletterande kommunikation Tvåspråkighet; svenska och teckenspråk Kunskaper och värden Fysisk aktivitet Motivation Rum för lärande Jämställdhet Arbetslag Auditiv miljö Mångfald Elevhälsa (endast skola) Visuell miljö Demokrati Lärsituationer Luftmiljö Olika sätt att lära Lärverktyg It i lärandet Hjälpmedel Tabell1. De fyra områdena med indikatorer i tillgänglighetsmodellen. Utemiljö: skol- och förskolegård 1. Förutsättningar för lärandet innehåller indikatorer som är de övergripande förutsättningarna som gör vårt lärande möjligt: Hur utformas undervisning och lärmiljö utifrån allas möjligheter och rätten till en likvärdig utbildning, så att alla barn och elever utvecklas så långt som möjligt? 2. Den sociala miljön innehåller de sociala indikatorerna som behövs för en fungerande samvaro för lärandet: Hur arbetar vi för ett socialt deltagande och utbyte mellan barn, elever och vuxna utifrån allas lika värde? 3. Den pedagogiska miljön innehåller de pedagogiska indikatorerna som behövs i olika former för lärandet: Hur ska undervisningen vara utformad så att alla barn och elever kan tillgodogöra sig den? 4. Den fysiska miljön innehåller de fysiska indikatorerna som behövs för att skapa rum för lärandet: Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla barn och elever behöver? När de tre hörnen i tillgänglighetsmodellen social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar så optimeras barnets och elevens möjligheter till lärande. Utbildningen kan då sägas vara tillgänglig och leda till en positiv kunskapsutveckling. Det är ett samspel mellan hörnstenarna, där vi behöver generalisera samtidigt som vi bejakar individuella förutsättningar. Relationen mellan de SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 15

olika områdena i samspelet är föränderlig och kan ha olika inverkan över tid 33. Målet är att alla barn och elever ska erbjudas vara delaktiga i skolans undervisningssituationer och undervisningsmiljöer på sina egna villkor. När man ska planera och organisera utbildningsverksamhet behöver man beakta på vilka nivåer det kan finnas behov av insatser: Organisationsnivå insatser genom prioriteringar i resurstilldelning, flexibel organisation, kompetensutveckling, samverkan och tillgång till specialistkunskap. Gruppnivå insatser genom yttre, materiella förutsättningar som till exempel tillgängliga lokaler, en social miljö som främjar samspel, ett positivt klassrumsklimat, positiva attityder till olikheter, flexibla pedagogiska strategier och anpassning av lärverktyg. Individnivå insatser genom ytterligare specifika stöd för lärandet utifrån barnets eller elevens möjligheter. Verksamheterna kan göra kontinuerliga uppdateringar av vilka behov som finns inom alla nivåer. Uppdateringar kan också göras vid förändring inom verksamheten. Detta för att undvika ett utanförskap på grund av otillgänglig lärmiljö. Ett samspel för ökad tillgänglighet i lärmiljön förutsätter att organisationen inom alla nivåer arbetar för allas delaktighet, allas lika värde och bejakar mångfald. Det handlar om att pedagogiken är tillgänglig genom att det finns kunskap om pedagogiska strategier, olika sätt att lära på och lärverktyg samt om extra anpassningar och särskilt stöd. akustik, visuella intryck, luftkvalitet och inne- och utemiljö är strategiskt utformade och används medvetet, så att de ger det stöd som barn och elever behöver. allt arbete bedrivs utifrån barnens och elevernas möjlighet till lärande där det finns förutsättningar för kommunikation, fysisk aktivitet och motivation. Ett resultat av att arbeta utifrån verksamhetens olika behov är att ingen förskola eller skola kommer att vara den andra lik, men de kommer att innehålla begrepp och indikatorer som är gemsamma för en ändamålsenlig och tillgänglig utbildning. Indikatorerna i tillgänglighetsmodellen bygger på forskningsteorier om samspelet mellan individ, pedagogik och fysisk miljö utifrån specialpedagogik, pedagogik och miljöpsykologi. Indikatorerna bygger också på den beprövande erfarenheten runt elever med funktionsnedsättning som finns inom SPSM, samt nationella riktlinjer, lagar och funktionshinderspolitiska mål. Indikatorerna 33 Sambanden mellan faktorerna har sammanställts i en modell, the Human Environment Interaction-model the HEI-modell av R. Küller, 1991 16 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

för en tillgänglig utbildning visar inte bara på den bredd och de överskridande kunskapsområden som behövs. Indikatorerna visar också på att åtgärder behöver göras på organisations-, grupp- och individnivå för att vi ska uppnå en utbildning för alla. Tillgänglighetsmodellens utveckling Steg 1: Under 2010 utvecklar SPSM en samspelsmodell för tillgänglig utbildning utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Faktorerna i modellen utgår från en generalisering så långt som möjligt när det gäller de pedagogiska konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar (det som är bra för väldigt många), innan specifika åtgärder behöver utföras 34. I fokus är att finna de faktorer inom den sociala, pedagogiska och fysiska miljön som är bra för lärandet, för att kunna ge råd och stöd om hur skolan kan bli tillgänglig för alla elever. Figur 2. Tillgänglighetssymbolen symboliserar samspelet mellan de tre hörnen utifrån lärandet. Modellen innefattar interaktionen mellan barn och miljö och bygger på hur barnets emotionella status påverkas av sin omgivning, något som kan variera över tid 35. I lärsituationen finns både positiva och negativa faktorer som kan påverka koncentrationsnivån 36. Modellen har sitt ursprung inom miljöpsykologi. Där är syftet är att öka förståelsen för samspelet mellan människa och miljö. Det handlar om beteende, tankar, känslor och samspel med andra i relation till den omgivande miljön; både den byggda och den sociala 37. Steg 2: 2012 fördjupar och strukturerar SPSM samspelsmodellen för tillgänglig utbildning utifrån regler, lagar och funktionshinderspolitiken 38. 2013 tar myndig heten fram ett antal indikatorer för en tillgänglig utbildning, som modellen ligger till grund för. Indikatorerna bygger även på nationella mål inom: FN:s konvention om mänskliga rättigheter 34 U2009/4876/S 35 Küller, 1991 36 Tufvesson, 2007 37 Johansson och Küller, 2005, sid 17, 23 och 27 28 38 ALL 2011/416 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 17

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skollagen arbetsmiljölagen diskrimineringslagen plan- och bygglagen nationell handlingsplan Från patient till medborgare (2010) funktionshinderspolitisk strategi 2011 2016. Steg 3: 2013 tar SPSM fram ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan som består av tre delar: Ett kartläggningsmaterial, en mall för handlingsplan och en handledning. Sju statliga specialskolor provar indikatorerna innan myndigheten fastställer dem och utformar de tre dokumenten. Tanken är att stödmaterialet ska kunna användas i skolans systematiska kvalitetsarbete, vara ett komplement till kvalitetssäkringsprogram och ett stöd i skolans värdegrunds- och tillgänglighetsarbete. Tanken är också att stödmaterialet ska kunna användas på flera olika nivåer inom skolans organisation. Steg 4: Under 2013 tar SPSM även fram en version för förskolan av kartläggningsmaterialet och mall för handlingsplan, samt en gemensam handledning för förskolan och skolan. Värderingsverktyget består av 24 indikatorer. Steg 5: 2014 digitaliseras värderingsverktyget och läggs på SPSM:s webbsida. Det lanseras tillsammans med Handikappförbundens elevmaterial DATE i ett tillgänglighetspaket kallat Tillgänglighet får skolan att funka. 18 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

Strategiskt tillgänglighetsarbete hur börjar vi? Om allting fungerar för barn och elever i förskolan och skolan tänker vi inte på tillgänglighet. Det är först när målen inte nås som vi blir medvetna om verksamhetens brister. Verksamheten kan undvika att hamna i den situationen genom ett förebyggande och strategiskt tillgänglighetsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet 39, i värdegrundsarbetet 40 och i det pedagogiska samtalet. Verktygets användningsområde Verktyget för att värdera tillgänglig utbildning kan användas som: Del av systematiskt kvalitetsarbete, för att säkerställa att de nationella målen uppnås genom att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen 41. Komplement till olika kvalitetssäkringsprogram, exempelvis Qualis. En del av budgetprocessen. Underlag för kompetensutveckling. Handledning för strategiskt tillgänglighetsarbete: i befintlig miljö och verksamhet vid omorganisation vid ny- och ombyggnation. En del av värdegrundsarbetet. Underlag för att skapa diskussion om verksamhetens arbete med tillgänglig utbildning utifrån vad vi har för kunskap om förutsättningar för lärande, social samvaro, pedagogiska former och rum för lärande. Verktygets indikatorer 1. Förutsättningar för lärande rätten till lärande språk och kommunikation AKK 39 Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, 12:1305 40 Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 12:1274 41 SFS 2010:800, 4 kap 3 4 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 19

tvåspråkighet; svenska och teckenspråk kunskaper och värden fysisk aktivitet motivation. 2. Social miljö delaktighet jämställdhet mångfald demokrati. 3. Pedagogisk miljö pedagogiska strategier och stödstrukturer arbetslag elevhälsa (för skola) lärsituationer olika sätt att lära lärverktyg it i lärandet hjälpmedel. 4. Fysisk miljö rum för lärande auditiv miljö visuell miljö luftmiljö utemiljö. Ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning Värderingsverktyget för en tillgänglig utbildning består av tre delar: Denna handledning, samt kartläggning och mall för handlingsplan. Kartläggning och handlingsplan är ett webbaserat verktyg som finns på www.spsm.se/varderingsverktyg. Där finns även pdf-versioner. Handledning: Gäller för både förskola och skola 42. Innehåller information om arbetssätt med värderingsverktyget och indikatorernas kriterier. Kartläggning: Med kartläggningen kan en självvärdering av den egna verksamheten göras med stöd av handledningen. Välj version för förskola eller skola. 42 Skola definieras här som förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasium och gymnasiesärskola 20 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

Handlingsplan: Genereras genom den självvärdering som verksamheten gör i den webbaserade kartläggningen och ger ett underlag för vidare åtgärder. Materialet är tänkt att användas av ledningen tillsammans med arbetsgrupperna i verksamheten. Det handlar om att utveckla verksamhetens tillgänglighetsförmåga, det vill säga att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till barnens och elevernas lärande. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge en uppfattning om vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. Värderingsarbete I kartläggningen gör du en inventering av hur väl din ansvarsdel i verksamheten stämmer överens med kriterierna som belyser indikatorn. Längre fram i denna handledning kan du läsa hur du ska tolka kriterierna. Varje avsnitt har en färgmarkering för att underlätta sökningar. Läs igenom alla nivåer inom varje indikator innan du gör en självvärdering. Fyll sedan i din värdering för varje indikator. För att uppnå högsta nivån måste verksamheten först ha tagit sig från lägstanivå och förbi mellannivån. Anser du att verksamheten inte fullt uppnått någon av mellan- eller högstanivåerna har verktyget ytterligare valmöjligheter. Högstanivå = Utbildningen har hög tillgänglighet. Verksamheten arbetar aktivt genom att stimulera och ge förutsättningar för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla barn respektive elever. För att behålla standarden behöver verksamheten göra kontinuerligt underhåll och uppdatering. Mellannivå = Utbildningen är tillgänglig för de flesta barn eller elever, men inte för alla. Vissa delar behöver verksamheten förbättra för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla berörda. Lägstanivå = Verksamheten saknar kunskap eller bedriver inget strategiskt arbete för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla barn eller elever. Verksamheten behöver göra en insats för att utbildningen ska bli tillgänglig för alla. Definitionen av utbildning enligt skollagen är den verksamhet inom vilket undervisning bedrivs utifrån bestämda mål. Undervisning är den process som med ledning av lärare och förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden 43. Om du anser att verksamheten delvis når upp till kriterierna inom respektive poängnivå, kan du markera en mellannivå. Högstanivån gäller för alla barn och elever, med eller utan funktionsnedsättning. När alla indikatorer är värderade kan ni diskutera i arbetslag och ge förslag på åtgärder som beslutas och verkställs i samarbete med verksamhetens ledning. Diskutera de åtgärder som arbetslagen föreslagit efter att alla indikatorer är värderade. Verksamhetens ledning i samarbete med arbetslagen beslutar om åtgärder som ska verkställas. Ledningen behöver också besluta hur åtgärderna ska genomföras, vem som ansvarar och när åtgärderna ska genomföras och följas upp. 43 SFS 2010:800, 1 kap 3 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 21

I handlingsplanen kan verksamheten dokumentera beslutade åtgärder. Rektorer och förskolechefer kan använda materialet på organisationsnivå och pedagoger och annan personal på gruppnivå. Det är viktigt att komma ihåg att göra kontinuerliga uppdateringar av vilka behov som finns i verksamheten. Dessa kan göras med en viss regelbundenhet (årligen) eller vid behov eller förändring, till exempel när en ny elev med någon form av funktionsnedsättning kommer till skolan eller förskolegruppens sammansättning ändras. Att göra utbildningen tillgänglig för alla innebär arbete på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Det arbetet ska ske så att alla barn och elever ges den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt 44. Frågor att ta ställning till i skolan: Upplever alla elever delaktighet och trygghet i skolan? Erbjuds alla elever pedagogik och lärverktyg utifrån sina möjligheter? Ger den fysiska miljön det stöd som skolans elever behöver? Är utbildningen anpassad efter elevernas rättigheter och behov? Frågor att ta ställning till i förskolan: Upplever alla barn delaktighet och trygghet i förskolan? Erbjuds alla barn pedagogik och lärverktyg utifrån sina möjligheter? Ger den fysiska miljön det stöd som förskolans barn behöver? Är utbildningen anpassad efter barnens rättigheter och behov? Vem gör vad? Utifrån den beprövade erfarenhet som finns inom SPSM råder vi utbildningsverksamheter att arbeta med värderingsverktyget enligt följande. Skolhuvudman Vad säger lagen? Skollagen 4 kap 3 : Varje huvudman inom skolväsendet skall på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Där kommunen är skolhuvudman finns möjlighet för politiker och förvaltning att diskutera en tillgänglig utbildning på en övergripande nivå tillsammans med 44 SFS 2010:800, 3 kap 3 22 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

rektorer och förskolechefer. Som en del av det strategiska tillgänglighetsarbetet i kommunen kan man diskutera utifrån följande frågor: Vad innebär och omfattar en tillgänglig utbildning i vår kommun? Hur ser det ut i verksamheten där undervisningen bedrivs? Behöver vi inventera? Hur får vi in tillgänglighetsplanering i styrdokumenten? Hur förankrar vi tankarna hos ledning och bland medarbetare i verksamheten? Vilka prioriteringar måste vi göra? Har vi behov av kompetensutveckling? Vilket stöd av specialistkunskap behöver kommunen eller verksamheten? Finns behov av samverkan med andra? Vilka resursfördelningar behöver vi göra? Hur ska långsiktiga och kortsiktiga mål förverkligas? Ansvarsfördelning? Hur kan samarbetet mellan kommunens förskolor och skolor, elevhälsa, utvecklingsenhet, inköpsansvarig och fastighetsförvaltning på bästa sätt stödja en tillgänglig utbildning? På kommunal nivå finns styrdokument och politiska viljeinriktningar utöver de nationella som man kan utgå ifrån i diskussionen om tillgänglig utbildning. Vad står det i dokumenten? Vad betyder det för den kommunala verksamheten och budgeten? Hur och när ska beslutade åtgärder följas upp? Arbetar kommunen aktivt för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Exempel på dokument: budget kommunal handikapplan eller tillgänglighetsplan likabehandlingsplan investeringsplan eller fastighetsplan för skolans verksamhet underhållsplaner verksamhetsutveckling samverkansavtal. Kommunen kan göra en kartläggning av förskolor och skolor med stöd av det verktyg som SPSM tagit fram, för att värdera hur tillgänglig utbildningen är i kommunen. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge en uppfattning om vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 23

Vid ny- och ombyggnation Vad säger lagen? Plan- och bygglagen 8 kap 1 : En byggnad skall vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kommunen är ofta beställare vid en ny- eller ombyggnation och kan då ställa krav på hur byggnaden ska utformas tillsammans med den verksamhet som ska bruka byggnaden. Vid en ny- och ombyggnation av en förskola eller skola ska lagar och riktlinjer för tillgänglighet följas. Utöver det kan verksamheten diskutera vad tillgänglig utbildning betyder för just dem, när det gäller hur den fysiska lärmiljön ska utformas för att ge det bästa stödet utifrån verksamhetens behov. Att ta fram en verksamhetsbeskrivning och låta den påverka utformningen är ett sätt att bidra till en tillgänglig fysisk miljö. En verksamhetsbeskrivning berättar hur dagens verksamhet ser ut. Verksamhetsbeskrivningen berättar också vilka förändringar man tror kommer att ske framöver som verksamheten behöver ta hänsyn till. Beskrivningen ska ge en så uttömmande bild som möjligt av till exempel antalet barn eller elever och personal, det dagliga arbetet och krav på utrymmen. En sådan verksamhetsbeskrivning bör följa med genom hela byggprocessen 45. Det är av yttersta vikt att viljeinriktningen följs. Det är även viktigt att någon utses att bevaka verksamhetens intressen. I en verksamhetsbeskrivning kan verksamheten beskriva de fysiska behoven utifrån vilket stöd miljön ska ge för att optimera lärandet för dem som ska bruka byggnaden. När en verksamhet får möjligheten att göra en ny- eller ombyggnation ska allas olikheter och likheter tänkas in i verksamheten. Detta för att undvika senare särlösningar, så långt det är möjligt. Med andra ord, generalisera behov samtidigt som individuella förutsättningar bevakas. Den berörda verksamheten kan göra en kartläggning med stöd av det verktyg som SPSM tagit fram, för att värdera vilken information som man anser behöver vara med i en verksamhetsbeskrivning. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge en uppfattning om vilka anpassningar och vilken utformning som behöver finnas med. Byggprocessen kan beskrivas som ett cykliskt förlopp med informationsflöden som löper mellan processens faser. Verksamhetens möjlighet att påverka resultatet är allra störst i början och därför är verksamhetsbeskrivningen ett 45 Tufvesson och Tufvesson, 2009b 24 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

viktigt underlag. Om man arbetar med målsättningen att en byggnad ska ha ett innehåll med särskild kvalitativ inriktning, till exempel en skola, är det lämpligt att fokusera på bland annat kunskapsåterföring och uppföljning. Det bör göras genom hela processen, från verksamhetsbeskrivning till inflyttning. Kartläggning Verksamhetsbeskrivning Fas 1: programskede Fas 2: projekteringsskede Inflyttning Fas 3: byggskede Fas 4: förvaltningsskede Figur 3. Verksamhetens möjlighet till påverkan i cyklisk modell av byggprocessen (Tufvesson och Tufvesson, 2009b). I befintlig miljö Vad säger lagen? Arbetsmiljölagen 2 kap 1 : Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Befintliga lokaler är svåra att få ombyggda efter verksamhetens förändrade behov. Det kan bero på praktiska, ekonomiska eller organisatoriska orsaker. Men om det finns kunskap om vad som påverkar möjligheten till lärande så kan verksamheten använda sig av de befintliga lokalerna utifrån de förutsättningar som finns. Genom att vara medveten om vad som är bra eller mindre bra i den fysiska miljön kan verksamheten organisera hur lokalerna används och göra anpassningar därefter. Det kan verksamheten göra både övergripande och utifrån individuella behov. SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 25

Underhållsplaner är mer eller mindre detaljerade planer för underhållet av en fastighet. När de tas fram för förskole- och skollokaler kan det ske i samverkan med verksamheten, som då kan visa på sina behov. Även i en befintlig miljö kan en verksamhetsbeskrivning ligga till grund för arbetet med det strategiska tillgänglighetsarbetet. I en befintlig miljö behöver samma frågor besvaras som vid ny- och ombyggnation. Det är hur man sedan går vidare, och vem som ansvarar för åtgärderna, som skiljer sig från en bygg process. Precis som vid ny- och ombyggnation: Låt den berörda verksamheten göra en kartläggning med stöd av SPSM:s verktyg för att värdera vilken infor mation man anser behöver vara med i en verksamhetsbeskrivning. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge en uppfattning om vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. Verksamhet Vad säger lagen? Skollagen 4 kap 4 : Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs Hur ska barn ges möjlighet att få uttrycka sin åsikt i skolan? Ofta är det eleven själv som bäst kan besvara den frågan. Alla barn är unika, men ändå lika när det gäller mänskliga behov och rättigheter i skolan. Skolan som verksamhet har ansvaret för att alla barn får samma möjligheter till lärande och kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. Skolan ska göra utbildningen tillgänglig för alla elever. För elever med funktionsnedsättningar kan det innebära specifika anpassningar och åtgärder. För att lyckas behöver verksamheten kunskap om vilka anpassningar och åtgärder som krävs för att optimera en lärmiljö utifrån verksamhetens behov. Indikatorerna i SPSM:s värderingsverktyg kan ge en uppfattning om vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. Verksamhetens och pedagogens utgångsläge ska vara att tillrättalägga hela lärmiljön utifrån alla elevers behov, innan specifika lösningar tas fram. Verktyget som SPSM tagit fram kan vara ett stöd i det arbetet. Sedan kan vissa elever behöva individuella lösningar för att kunna delta i socialt umgänge, i inlärningssituationer, med hjälpmedel eller rent fysiskt. Skolan behöver ha förutsättningar för att tidigt fånga upp om det finns risk att en elev inte når upp till kunskapskraven snabbt se till att den elev som riskerar att inte nå kunskapskraven får stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning rektor skyndsamt initierar en utredning för att avgöra om en elev är i behov av särskilt stöd om eleven, trots att anpassningar gjorts, fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven 26 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola