YSTAD HAMN I FÖRÄNDRING JOSEFINE CARLSSON EXAMENSARBETE I FYSISK PLANERING VID BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

Relevanta dokument
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

HAMNFEBER. Aker Brygge, Oslo. för ny bebyggelse mellan staden och Bo01-området men idag färdas man genom ödemarker och industritomter.

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS

Förord. Jönköping 10 maj Linda Olsson

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram,

Malmö Konsthögskola Malmö Art Academy. Agnes Madsen. Teres Selberg. Supervisors. Examiner

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR INRE HAMNOMRÅDET I UDDEVALLA

Fakta om Förslag I (jämför med förslag II sid. 77)

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000

Användning av mark- och vattenområden

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona


Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Underlag för planuppdrag

Området Ångfärjan Mål och motiv

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Förord. Göteborg den 16 maj Johanna Ljungdahl Linda Olsson

Underlag för planuppdrag

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

Prata framtidens Sävar med oss!

Råstablick - ett komplext utbyggnadsområde i Solna Fokus på barriärer, trygghet och buller

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

P L A N F Ö R S L A G

Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder

Staden Ystad dokumentation från workshop den 26 mars 2013

Underlag för planuppdrag

MEDEL# 3. Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan. urban symbios 089

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Program för ny stadsutveckling i Lövholmen, Liljeholmen. Remiss.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande

Byggnadsnämnden beslutar i ärendet, varefter besked lämnas.

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Underlag för planuppdrag

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Reflektion från seminarium 5

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Trelleborg2000, v 1.0,

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Underlag för planuppdrag

8.0 PROGRAMSKISSER. Program Dispositionsplan för Inre Hamnområdet i Uddevalla. 8.1 Markanvändning/dispositionsplan.

lidingö Lokalfakta Dalénum

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Södertälje och omvärlden

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

Nätsnäcksgränd 8, lgh

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Yttrande över förslag till program för Norra Masthugget

ANTAGANDEHANDLING

EXAMENSARBETE I ARKITEKTUR. FREDRIK STENBERG KTH 2000, EXAMINATOR ANDERS BODIN

Förutsättningar. Hamnen. - Trafikplaneringen ska leda till begränsning av genomfartstrafiken i tätorterna. - Minimera trafikbullret.

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

Drottninghög västra 1, Underlag för planuppdrag

Öppningsbar gång- och cykelbro över Husarviken - alternativ yttre respektive inre läge skissredovisning

Kunskapsstråket. En unik position

VISION MARIESTAD ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup

VISION MELLBYSTRAND MELLBYSTRANDS CENTRUM FÖRSTUDIE

SKEPPSVIKEN UDDEVALLA KOMMUN. Dnr P383 Miljö och Stadsbyggnad Hans Johansson , kompl

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk

Medborgarförslag om ändring av den fördjupade översiktsplanen

Examens-/kandidatarbete 2011

Detaljplan för Ronneby 27:1, Östra piren

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Planbesked, Aspvik 1:195, bostäder vid Räknäs båt varv

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

Södra Änggårdens centrum

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

idéskiss Trafik och parkering

15. Vallentuna/Lindholmen

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Bilaga till detaljplan för Sjöparken - byggrätt och strandkant Illustration. Ett exempel på hur området skulle kunna utformas

Vet du vad som planeras i Mellersta Kopparlunden?

Transkript:

YSTAD HAMN I FÖRÄNDRING EXAMENSARBETE I FYSISK PLANERING VID BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA JOSEFINE CARLSSON

SAMMANFATTNING 4 SAMMANFATTNING Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare. På så sätt blir kajen bred nog för två kvarter. Verksamhetsbyggelsen som vetter mot färjehamnen får en mer kompakt karaktär för att skydda övrig bebyggelse från buller. Förslag II har formen av en cirkel som skär in i en kvadrat. Kvadraten representerar verksamheterna inom hamnen medan cirkeln symboliserar boende och rekreation. Cirkelformen bildar en kringbyggd lagun för småbåtshamnen. De båda förslagen syftar till att ge Ystad en stadsdel vid vattnet. Förslagen skapar många nya bostäder, nya lokaler för lättare verksamheter eller kontor samt en samlingsplats för såväl boende i Ystad som för turister.

SAMMANFATTNING 5 Förslag I 100 m Förslag II 100 m

innehållsförteckning 6 Inledning Hamnfeber Förutsättningar 9 10 11 12 13 13 15 17 20 20 22 23 21 25 26 29 29 29 32 32 37 39 39 39 41 Förord Tack Bakgrund Syfte Problemformulering Upplägg Exempel Bo01, Malmö Aker brygge, Oslo Norra hamnen, Helsingborg Frekventa ord Historia Ystad idag Bebyggelse Kommunikationer Näringsliv Hamnen Riksintressen Behov och planer Boende Stadsstruktur kommunikationer

Innehållsförteckning 7 Förslag Källförteckning 42 43 45 47 48 48 52 53 55 55 55 60 61 66 66 71 71 73 73 74 79 79 82 84 Hamnen Omvandlingsområdet Sammanfattning av förutsättningar Förslag I Funktioner Bebyggelsestrukturer Trafik Våningar Utfyllnader Offentlig miljö Privata platser / Gårdar Estetiska riktlinjer Förslag II Funktioner Bebyggelsestrukturer Trafik Våningar Utfyllnader Offentlig miljö Privata platser / Gårdar Estetiska riktlinjer Efterord

I N L E D N I N G

inledning 10 Förord Detta examensarbete utgör de sista 20 högskolepoängen på utbildningen Fysisk Planering, på totalt 180 poäng, vid Blekinge Tekniska Högskola. Efter avslutad utbildning erhålles titeln teknologie magister i Fysisk Planering. Arbetet påbörjades i januari 2003 och färdigställdes under augusti samma år. Examensarbetet är ett exempel på stadsförnyelse i ett hamnområde. Intresset av att arbeta med Ystad hamn under mitt examensarbete började då jag fick höra att Ystad kommun skulle bjuda in till ett parallellt uppdrag angående området. Fokus för arbetet var omvandlingsområdet eftersom en inkludering av färjehamnen skulle göra arbetet alltför stort. Den till synes begränsade analysdelen kommer sig av att man ofta ser arbeten som inte knyter an till de gjorda analyserna eller där analyserna begränsar förslaget. Tyngdpunkten har därför legat på att experimentera fram flera förslag till utformning av området.

inledning 11 Tack Tack till min handledare Bengt Jacobsson som ställt upp med tid, kommentarer, roliga berättelser och fika. Tack till klasskompisen Andreas Klingström, opponent vid mitt mittseminarium som kom med många bra synpunkter och förslag. Tack pojkvännen Johan som ställt upp, stöttat och låtit mig ockupera datorn. Tack David Gillanders, planchef i Ystad Kommun, Lars Börjesson, Hamnchef i Ystad och övriga på Bygg och miljöavdelningen i Ystad kommun. Malmö den 25:e augusti 2003 Josefine Carlsson

inledning 12 Bakgrund Ystad kommun har inbjudit till parallella uppdrag för utveckling av hamnen. Flera verksamheter är inte längre beroende av vattenkontakten och kan därför lokaliseras till andra platser i staden samtidigt som vissa hamnverksamheter kan flyttas längre ut i hamnen. På så sätt frigörs attraktiv mark i Ystads centralt belägna hamn. I Ystad kommuns översiktsplan skrivs följande om området: Omvandlingsområdet i hamnen ska bebyggas med blandad stadsbebyggelse. Inom dessa områden får det förekomma alla typer av verksamheter som kan förknippas med ett stadscentrum, dvs. bostäder, handel, kontor, service, samlingslokaler etc. Förutsättningar är att verksamheten inte alstrar mer trafik än vad området tål, att parkering i tillräcklig omfattning kan ordnas och att verksamheten inte är störande för omgivningen. I den ännu ej färdigställda fördjupningen av översiktsplanen för centrala Ystad anges flera förändringar i hamnen. Den största förändringen är omvandlingsområdet i västra delen av hamnen som föreslås få helt ny bebyggelse. Under de senaste decennierna har allt fler hamnområden runt

inledning 13 om i världen byggts om till populära stadsdelar. De gamla hamnområdena har ofta en central placering och det ger unika möjligheter att utveckla städernas centrum. Många av projekten har blivit lyckade och de nya stadsdelarna är ofta populära, oavsett om de är utformade som företagsbyar, bostadsområden, flanörstråk eller parker. Syfte Syftet med detta examensarbete är att skapa minst ett planförslag på hur hamnen i Ystad kan utvecklas samt att ge principskisser på hur området kan gestaltas. Syftet med detta examensarbete är även att öva på arbetsmetoder genom att i mesta möjliga mån använda nya hjälpmedel. Främst gäller detta AutoCAD som använts till all kartritning samt arbetsmodellen som använts för att testa olika förslag. Problemformulering Ystad hamn domineras av dess färjetrafik som omfattar både person- och godstransporter. Härifrån går färjor till Polen och Bornholm men man räknar med att ytterligare förbindelser kommer att upprättas mot Baltikum och Tyskland. Delar av den övriga verksamheten i hamnen, framför allt Lantmännen, har minskat sina transporter via havet och är därför inte längre beroende av sitt läge. Då dessa verksamheter omlokaliseras kan delar av hamnen få ny användning, medan övriga delar av hamnen ska utvecklas med fortsatt hamn- och färjeverksamhet.

inledning 14 I Ystad kan havet upplevas från de långa sandstränder som ligger bredvid staden och på några platser i staden finns det bostadsbebyggelse invid vattnet. En omvandling av Ystads hamn skulle ge möjligheter att även uppleva havet i en mer urban miljö. Omvandlingsområdet kan utvecklas till en ny stadsdel med kontor, handel, offentliga stadsrum och bostäder. Intill omvandlingsområdet ligger småbåtshamnen som önskar utöka sin hamn med ytterligare gästplatser. I anslutning till småbåtshamnen finns det möjligheter att förstora området genom utfyllnader i vattnet. Mellan omvandlingsområdet och centrum går järnvägen som ska byggas ut ytterligare. För att hamnens kontakt med centrum ska förstärkas bör det vara lättare och säkrare att passera järnvägen som gående och cyklist. Även om järnvägen planeras bli dubbelspårig mot Malmö/Köpenhamn kan det räcka med enkelspår genom staden. Stora delar av hamnen ska fortsätta användas till hamnoch färjeverksamhet men utvecklas och moderniseras. En omlokalisering av färjelägrena till den yttre delen av hamnen skulle innebära både för- och nackdelar. Bullret från hamnverksamheterna gör att man måste utforma omvandlingsområdet utefter dessa förutsättningar.

inledning 15 Upplägg Analysen av planeringsförutsättningarna har hållits mycket kort eftersom den kan uppfattas som begränsande och svår att knyta an till vid utformningen av förslaget. I analysdelen har hamnprojekt kort studerats som fenomen. Arbetet har sedan koncentrerats till förslagsdelen, där alternativa förslag arbetats fram med hjälp av skisser och en arbetsmodell. Förslagsdelen har koncentrerats till omvandlingsområdet och särskilt intresse har lagts vid de offentliga platser som skapas vid vattnet, platser som Ystad saknar idag. Dessa redovisas genom illustrationer.

H A M N F E B E R Efter förändringar av verksamheter i hamnar runt om i världen har nya möjligheter skapats för ny användning av de attraktiva, centrala hamnområdena. Här följer en kort redogörelse av observationer och exempel.

HAMNFEBER 18 Sedan mitten av 1980-talet har strävan efter att knyta stadsbebyggelsen till vatten varit ett framträdande drag i stadsplaneringen. Innan industrialiseringen förde in maskiner i hamnarna fungerade de som viktiga mötesplatser i städerna. I takt med att maskiner tagit över en allt större del av arbetet i hamnarna har dessa miljöer blivit mindre inbjudande och känts farliga. Den ursprungliga kontakten mellan staden och havet har även minskat när det fysiska avståndet ökat genom utfyllnader i vattnet. Utfyllnaderna har i många år använts för hamnverksamhet. Genom effektivisering och rationalisering av sjöfart och industri har hamnverksamheterna idag inte lika stort utrymmesbehov. Den mark som ej används är mycket eftertraktad. Ofta har hamnen ett centralt läge i staden vilket ger unika möjligheter att utvidga centrum eller att bygga nya centrala områden. Den ursprungliga kustlinjen fungerade ofta som en naturlig transportled som ofta används än idag, men nu i form av stora trafikleder och järnvägar. Dessa upplevs ofta som barriärer mellan hamnområdet och övriga delar av staden. Många städer har haft detta problem och löst det på olika sätt. På många pltser har man grävt ner trafiken eller järnvägen men detta är förstås mycket kostsamt. Sedan 80-talet har denna form av omvandling skett i många centrala hamnar världen över. Till de mer kända hör projekt som Docklands i London, Operahuset i Sydney eller här i Norden projekt som H99 i Helsingborg, Bo01 i Malmö och Akers Brygge i Oslo. Det är ett måste att nämna Nederländerna i detta sammanhang. I Rotterdam har stora delar av hamnen byggts om och landet dominerar fullständigt i fråga om

HAMNFEBER 19 hamnomvandlingsprojekt. Många städer har planer på att exploatera sina hamnar med ny bebyggelse. Göteborg, Stockholm och Malmö har alla stora planer på bostadsbebyggelse i direkt kontakt med vattnet, inte sällan i gamla hamnområden. Många av de omvandlade hamnområdena bebyggs med bostäder. Det har under de senaste decennierna blivit allt mer populärt att bo vid vattnet vilket märks inte minst genom den otroliga prishöjningen på bostäder i dessa lägen. Om man studerar bostadsbebyggelse kan man iaktta att man tidigare byggde nära vattnet, men alltid i vindskyddade vikar, mellan klippskrevor och liknande. Idag bygger man gärna i de mest utsatta lägen precis vid havet eller uppe på en klippa eller höjd där vindbrisen fläktar friskt. Det ställer nya krav på bebyggelsen och dess material som måste tåla stora påfrestningar från vind och klimat. Vidare bör man se mer till lokalklimaten i de vattennära omvandlingsområdena. Inte sällan är dessa lägen blåsiga och utsatta, att bygga högt och glest kan ge ett outhärdligt lokalklimat med starka kastvindar åt alla håll. I andra områden används de nya områdena till kontor, verksamheter, kulturbyggnader eller parker. Gemensamt för många projekt är att de nya vattennära områdena har skapats för att locka till sig folk och evenemang. Även om det är bra att alla får tillgång till havet bör man fundera över vad alternativet är. En lugn plats vid vattnet kan vara minst lika attraktiv som en kaj med rader av aktiviteter i form av handel, restauranger, teatrar, caféer eller utställningar.

HAMNFEBER 20 Oavsett användning är de nya områdena ofta mycket uppskattade. Vatten är ett element som uppskattas av de flesta och som historiskt sett alltid haft en viktig betydelse för människor. Exempel Några exempel på bebyggelse i gamla hamnområden eller områden med vattenkontakt har studerats för att få inspiration inför arbetet med Ystads hamn. Exemplen visar en variation inom användning, form eller lokalisering. Bo01, Malmö. Ovanifrån: Öppen plats vid småbåtshamnen. Stenbänk. Färgsättningen håller samman bebyggelsen längs vattnet. Gränd ut mot vattnet. Bo01, Malmö. Bo01-området byggdes inför bomässan år 2001. Områdets promenadstråk längs havet har blivit ett populärt mål för Malmöbor. Området består främst av bostäder i blandade former; radhus, parhus och flerfamiljshus. Längs promenadstråket och vattnet finns även café, restauranger och någon butik. Längs strandpromenaden erbjuds en storslagen utsiktner över Öresund, Öresundsbron och Köpenhamn. Om vädret inte lockar till en promenad längs den ofta blåsiga kajen finns det skyddade vägar inom området. Efterfrågan på bostäder i området har inte varit så hög som den förväntades vara och många lägenheter står tomma. Det är främst de dyra boendekostnaderna som är orsaken. Mässan fick mycket kritik för att boendekostnaderna låg för högt och för att man enbart byggde för rika människor. Området är tätt och småskaligt vilket ger ett behagligt klimat i de inre delarna. Bo01- området ligger en bit utanför staden. I framtiden är det planerat

21 F R E K V E N T A O R D I S A M B A N D M E D B E B Y G G E L S E V I D V A T T E N - utblickar / utsikt - stadsmässig bebyggelse - bebyggelse / platser som öppnar sig mot vattnet. - kajpromenad / strandpromenad / hamnpromenad - attraktivt läge vid vattnet - värdefulla miljöer ska bevaras - kontakten med vattnet - attraktivt boende (ofta detsamma som dyrt och statusfullt boende) - kanal - knyta staden till vattnet - gångbroar - bilfritt område närmast vattnet - bevara hamnkaraktären med hårdgjorda ytor, stenbeläggningar