Barn och Utbildning 2013-08-20 Nulägesbeskrivning av grundskolans kvalitet i Eslövs kommun 2013 Denna rapport ger en beskrivning av elevernas studieresultat i Eslövs grundskolor läsåret 2012-2013. De områden som presenteras är läskunnighet i årskurs 2, måluppfyllese i årskurs 3, betygsutfall, meritvärde och gymnasiebehörighet för årskurs 6 och årskurs 9 samt elevernas trygghet och studiero. Läskunnighet i årskurs 2 bedöms utifrån ett kartläggningsmaterial vid namn God läsutveckling. Bedömningskriterier för elevernas läskunnighet har tagits fram i förvaltningen och utifrån dessa gör alla lärare sin bedömning. Måluppfyllelsen i årskurs 3 grundar sig på lärarnas bedömning utifrån läroplanernas kunskapskrav. Betygsutfall, meritvärde och gymnasiebehörighet för årskurs 6 och årskurs 9 grundar sig på den betygssättning lärarna gjorde vid vårterminens slut 2013 och utifrån betygskriterier i läroplanen Lgr 11. För att få fram ett resultat kring elevernas trygghet och studiero används en enkätundersökning som elever i årskurs 3-9 besvarade under april månad 2013. Enkäten benämns Min skolvardag. Rapporten ger en generell bild av de utvecklingsinsatser som gjorts under ledning av grundskolornas rektorer och förvaltningsledning. 1. Resultat F-6-skolor Svenska/ SvA Fonologisk medvetenh F-klass Läsmål årskurs 2 Måluppfyllelse årskurs 3 Sv Måluppfyllelse årskurs 3 SvA Måluppfyllelse årskurs 6 Sv Måluppfyllelse årskurs 6 SvA Ölycke 100 % 91 % 98 % ---- 97 % 100 % Flyinge 100 % 96 % 100 % ---- 100 % ---- Harlösa 100 % 100 % 100 % ----- 100 % 100 % Fridasro 86 % 82 % 67 % ----- 91 % ----- Marieskola 92 % 93 % 82 % ---- 96 % ---- Norrevång 82 % 83 % 74 % 100 % 96 % 71 % Sallerup 93 % 85 % 97 % 67 % 100 % ---- Stehag 81 % 100 % 98 % 100 % 98 % ---- Billinge 83 % 75 % 29 % ---- ---- ---- Västra skolan 91 % 76 % 94 % 58 % 97 % 77 % Östra skolan 73 % 94 % 100 % 79 % 100 % 79 % Östra Strö 100 % 89 % 50 % ---- ---- ---- Totalt 89 % 87.6% 85 % 78 % 93.4 % 65.1 %
F-6-skolor Matematik Engelska Gymn. behörig Meritvärde Min skolvardag Årskurs 6 Årskurs 6 Trygghet årskurs 3-6 Mål årskurs 3 Mål årskurs 6 Mål årskurs 6 Ölycke 89 % 97 % 92 % 92.1 % 233 88 % Flyinge 100 % 100 % 100 % 94.1 % 238 97.4 % Harlösa 75 % 77 % 85 % 69.2 % 204 77.8 % Fridasro 87 % 93 % 84 % 80 % 215 85.5 % Marieskola 82 % 96 % 81 % 81.5 % 202 88.2 % Norrevång 91 % 93 % 88 % 78 % 190 89.5 % Sallerup 97 % 100 % 98 % 97.6 % 234 79.1 % Stehag 88 % 98 % 95 % 95 % 220 89.6 % Billinge 71 % ---- ----- ---- ---- 83.3 % Västra skolan 83 % 88 % 96 % 80 % 206 85.8 % Östra skolan 83 % 100 % 75 % 92.1 % 192 92.4 % Östra Strö 100 % ---- ----- ---- ---- 87.5% Totalt 88 % 94.5 % 90.2 % 85 % 214 86.9 % 7-9 skolor Gymnasiebehörighet Årskurs 9 Meritvärde Årskurs 9 Norrevång 93.1 % 212 80.9 % Ekenäs 83.2 % 218 77.9 % Källeberg 90.9 % 210 85.6 % Ölycke 84.9 % 200 73.4 % Totalt 88.2 % 211.3 79.8 % Min skolvardag Trygghet Årskurs 7-9 1.1 Förbättrade resultat Fonologisk medvetenhet i förskoleklass Resultaten av elevernas fonologiska medvetenhet i förskoleklass har förbättrats sedan 2012, från 79.5 % till 89 %. En god fonologisk medvetenhet har stor betydelse för elevernas möjlighet att lyckas med att lära sig läsa. Läsmål årskurs 2 Resultaten av andel elever som uppnått kommunens mål, att alla elever ska kunna läsa, har också förbättrats sedan 2012, från 86 % till 87.6 %. De skolor som uppnått höga resultat kring elevernas läsning i årskurs 2 har målmedvetet arbetat med att utveckla elevernas läsförmåga. Mycket tid har ägnats åt läsutveckling, som också gett resultat. På två skolor har alla elever uppnått läsmålet vårterminen 2013. Materialet God läsutveckling har varit ett bra stöd för undervisningen och ett stöd för att följa varje elevs utveckling. Måluppfyllelse årskurs 3 Måluppfyllelsen i svenska och svenska som andraspråk ligger något under den andel som uppnåddes 2012. Däremot har det skett en förbättring av studieresultaten i matematik från 88 % till 90.1 %. Det pågående utvecklingsarbetet förväntas på sikt ge goda effekter på resultaten i årskurs 3. 2
Betyg årskurs 6- gymnasiebehörighet och meritvärde Under läsåret 2012-13 är det första gången eleverna i årskurs 6 har fått betyg. Årets resultat, kan jämföras med förgående års resultat, visar att andelen elever som fått betyg A till E kan jämföras med den grupp som nådde kunskapsmålen vid läsårets slut i juni 2012. I en sådan jämförelse har det skett en förbättring i ämnet matematik och engelska, från 90.2 % till 94.5 % respektive 87.5 % till 90.2 %. Resultaten i ämnet svenska och svenska som andraspråk är lägre än 2012. Resultaten i matematik är dock relativt goda. Betyg årskurs 9- gymnasiebehörighet och meritvärde Vid vårterminens slut 2013, fick elever i årskurs 9 för första gången avgångsbetyg utifrån det nya betygssystemet A-F. I en jämförelse med de elever som fick betyget G till MVG år 2012 och de elever som fick betyg A till E år 2013, har resultaten förbättrats i flera ämnen. Ämne 2012 2013 Bild 92.3% 97.2 % Engelska 87.9 % 94.6 % Hem- och konsumentkunskap 93.7 % 97.4 % Idrott och hälsa 88.5 % 92.8 % Matematik 85.7 % 94.9 % Franska 93.5 % 94.9 % Spanska 95.1 % 94.2 % Tyska 98.1 % 96.8 % Musik 90.4 % 96.8 % Biologi 87.1 % 92.5 % Fysik 84.9 % 94.2 % Kemi 83 % 93.9 % Geografi 88.2 % 95.6 % Historia 88.2 % 95.9 % Religionskunskap 85.4 % 97.8 % Samhällskunskap 88.7 % 98.4 % Slöjd 95.3 % 98.1 % Svenska 93 % 98.6 % Svenska som andraspråkskurs 59.3 % 89.2 % Teknik 89.8 % 94.9 % Gymnasiebehörighet 82.1 % 88.2 % Meritvärde 202.3 p 211.3 p I denna jämförelse framgår det att elevernas studieresultat förbättrats i alla ämnen sedan 2012, utom i spanska och tyska. Det är särskilt glädjande att studieresultaten i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik har förbättrats i och med eleverna måste ha minst betyget E i dessa ämnen samt ett antal andra för att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. De naturvetenskapliga ämnena hade låga resultat 2012. Resultaten har förbättrats mycket. Påbörjade utvecklingsarbeten förväntas höja resultaten ytterligare inför kommande år i de naturvetenskapliga ämnena och idrott och hälsa samt svenska som andraspråkskurs. 3
1.2 Skillnader mellan pojkar och flickor Flickor Pojkar Totalt Språklig medvetenhet F-klass 92 % 86 % 88.7 % Läsmål årskurs 2 91 % 85 % 87.6 % Måluppfyllelse årskurs 3 svenska 89 % 90 % 90 % Måluppfyllelse årskurs 3 SvA 89 % 68 % 78 % Måluppfyllelse årskurs 3 matematik 89 % 88 % 88 % Gymnasiebehörighet årskurs 6 87 % 83 % 85 % Meritvärde årskurs 6 218 p 209 p 213 p Gymnasiebehörighet årskurs 9 89.5 % 86.4 % 88.2 % Meritvärde årskurs 9 223.3 p 200.2 p 211.3 p Det finns en skillnad mellan flickor och pojkar då det gäller läsutvecklingen, i förskolklass och årskurs 2, i svenska som andraspråkskurs i årskurs 3 och vad gäller gymnasiebehörighet och meritvärde i årskurs 6 och årskurs 9. Det finns en liten skillnad mellan flickors och pojkars resultat i ämnena svenska och matematik i årskurs 3. Vårterminen 2013 nådde en högre andel flickor nådde låsmålet, 6 %-enheter fler flickor än pojkar. Fördelningen mellan pojkar och flickor i årskurs 9 har skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat något i jämförelse med andelen vårterminen 2012 från 0.1 % till 3.1%-enheter. Skillnader i meritvärde mellan pojkar och flickor har också ökat från 20.8 poäng till 23.1 poäng. Behörigheten till nationellt gymnasieprogram har ökat bland både pojkar och flickor, men flickorna står för den största ökningen. År 2012 nådde 82 % av flickorna behörighet och 83 % av pojkarna. Vid vårterminens slut 2013 hade andelen flickor ökat till 89.5 % och för pojkar var andelen 86.4 %. Meritvärdet bland flickor har ökat från 214.4 poäng (2012) till 223.3 poäng (2013) och bland pojkar från 193.6 (2012) poäng till 200.2 (2013) poäng. 1.3 Skillnader mellan elever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund Svenska som Svensk som Totalt modersmål andraspråsk Språklig medvetenhet F-klass 88.7 % 88.9 % 88.7 % Läsmål årskurs 2 91 % 65 % 87.6 % Måluppfyllese årskurs 3 svenska/ SvA 90 % 78 % ---- Gymnasiebehörighet årskurs 6 88 % 68 % 85 % Meritvärde årskurs 6 219 p 180 p 213 p Gymnasiebehörighet årskurs 9 92 % 72 % 88.2 % Meritvärde årskurs 9 216 p 177 p 211 p I förskoleklass kan vi se att det inte är någon nämnvärd skillnad mellan barn som har svenska som modersmål och barn med annat modersmål när det gäller språkskurslig medvetenhet. Barn med annat modersmål än svenska har nått högre resultat med 0.2 % andelar. Skillnaden mellan elever som läser enligt kursplanen svenska och kursplanen svenska som andraspråkskurs har ökat läsmålet i årskurs 2, från en skillnad på 13.3 %-enheter vårterminen 2012 till 26 %-enheter vårterminen 2013. 4
Flerspråkiga elever som inte har basfärdigheter i svenska klarar oftast inte ämnesundervisning på svenska. Utan stöd på modersmålet (studiehandledning) riskerar elever att få svårt att klara en åldersmässig nivå i ämnena (Skolverket, 2013). Skolverket lyfter i stödmaterialet Studiehandledning på modersmål- att stödja utvecklingen hos flerspråkiga elever vikten av att elevers språkutveckling, kunskapsutveckling och skolbakgrund kartläggs för att rätt form av studiehandledning sätts in för eleven. Det är lämpligt att studiehandledningen fortsätter tills eleven uppfyller kunskapskraven i ämnet. Det är viktigt att skolan regelbundet följer upp och utvärderar studiehandledningen. 1.4 Elevernas trygghet och studiero I tabellen ovan anges resultaten från en nyckelfråga i enkäten. Eleverna har fått besvara hur väl Jag tycker skolan är en trygg plats att vara på. Eleverna svarade utifrån fyra svarsalternativ; Stämmer inte alls; Stämmer till viss del; Stämmer ganska bra; Stämmer precis. Den procentandel som anges i resultattabellen visar på hur många elever som svarat Stämmer ganska bra och Stämmer precis. Resultaten av undersökningen 2013 visar inte någon stor förändring på ett kommunövergripande plan sedan den genomfördes hösten 2011. Resultaten från enkätundersökningen används som en kartläggning och utvärdering av skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Resultatet ger skolorna möjlighet att se vilka områden och i vilka klasser åtgärder behöver vidtas. Dessutom utgör en analys grunden för vilka främjande och förebyggande insatser som varit framgångsrika och vad som eventuellet behöver förändras. 2. Pågående insatser och utvecklingsarbete 2.1 Förstärkning för elever med utländsk bakgrund Elever med utländsk bakgrund, eller elever som läser enligt kursplanen svenska som andra språk, är ingen homogen grupp. Elever som inräknas i denna grupp är elever som är födda i Sverige men har utländska föräldrar och har därför ett annat modersmål än svenska. Andra elever har nyligen anlänt till Sverige, men även bland de nyanlända finns det stora olikheter då det gäller förutsättningar för att tillägna sig kunskaper i skolan. Några av dem har en god utbildning från sitt hemland medan andra har haft en sporadisk skolgång eller ingen alls. Det pågår en nationell översyn över hur undervisning i svensk grundskola och bedömning av elevernas kunskaper bäst kan ske. Likaså kommer fler nationella riktlinjer kring studiehandledning och undervisning för nyanlända. Under höstterminen 2012 genomfördes en kompetensutvecklingsinsats där 30 lärare som undervisar i årskurs 1 till 9 gick en högskolekurs i svenska som andraspråk men en omfattning av 7.5 hp. Vid terminsarten i augusti 2013 startar en central mottagningsskola för nyanlända elever. Personal med hög kompetens inom området nyanlända gör en kartläggning av elevens förutsättningar och bakgrund. Denna ska sedan användas för att eleven ska få undervisning på rätt nivå när de börjar på sin hemskola. 5
2.2 Matematiklyftet Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning för lärare som undervisar i matematik. Den har sin utgångspunkt i kollegialt lärande där lärare, med stöd av matematikhandledare, tillsammans utvecklar undervisningen. Syftet med Matematiklyftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet. 96 lärare som undervisar årskurs 1-9 kommer att delta i Matematiklyftet under läsåret 2013-14. 2.3 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Huvudmannen har delegerat ansvaret för att följa upp och vidta åtgärder kring diskriminering och kränkande behandling enligt 6 kap skollagen. Under hösten 2012 genomfördes en översyn av planer mot diskriminering och kränkande behandling för att säkerställa och stödja rektorernas och skolornas arbete. Planerna granskades utifrån Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012). 1. Konkreta mål som utgår från slutsatser av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förbygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2. En ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna. 3. En beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna 4. Rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 5. Rutiner för hur personalens respektive förskolchefens eller rektorns anmälningsskyldighet ska fullföljas 6. Rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras 7. En beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande och förbyggande arbetet 8. Hur planen införlivas i det systematiska kvalitetsarbetet Granskningen visade att alla skolor har planer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och att de innehöll de delar som de allmänna råden lyfter fram. Däremot fick skolorna i uppgift att tydliggöra flera delar med mer konkreta beskrivningar av arbetet. Planerna ska uppdateras varje år och utgå från skolornas kartläggning av elevernas trygghet och studiero. Enkätundersökningen Min skolvardag är en del som används för denna kartläggning. Därutöver genomför skolorna även andra typer av kartläggningar, t ex genomförs trygghetsvandringar där eleverna kan visa platser inom skolområdet där de eller deras kamrater kan uppleva negativa saker. 2.4 Ledarskapsstrategier Utifrån en gemensam analys i rektorsgruppen i augusti 2012 kom gruppen fram till sex viktiga strategier som var viktiga att fokusera på i ledarskapet på skolorna. Dessa strategier är pedagogiskt ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete, attitydförändring, utveckling av undervisningen, elevernas motivation och formativ bedömning. I augusti 2013 har rektorsgruppen följt upp och utvärderat verkan av arbetet utifrån dessa strategier samt kommit fram till framtida utvecklingsinsatser. 6
Under hösten 2013 påbörjas en arbetslagsledarutbildning, där 57 lärare utbildas för att kunna ge rektorn stöd i arbetet med att leda skolorna mot en ökad kvalitet och ett högre studieresultat. Pedagogiskt ledarskap Flera av skolorna ser att målfokus och ett väl fungerande ledarskap leder till högre måluppfyllelse av elevernas studieresultat. Rektorerna poängterar vikten av närvarande ledarskap och att skapa förutsättningar för lärarens lärande genom reflektion och diskussion med kollegor, men också till en mer formell kompetensutveckling genom litteraturcirklar och högskolekurser. Rektorerna har en viktig roll för att stärka lärarnas professionalism och ledarskap i klassrummet. Systematiskt kvalitetsarbete Det har varit framgångsrikt att arbeta med RAN-modellen som finns som en gemensam mall inom förvaltningen Barn och Utbildning. Likaså är en framgångsfaktor att skolan har egna mål för verksamheten som följs upp och utvärderas. Att följa upp alla elevers utveckling vid flera tillfällen per termin, tillsammans med de lärare som undervisar elevgruppen, har skapat goda möjligheter för lärargruppen att gemensamt utveckla bemötande och undervisning för elevers olika förutsättningar och behov. Utmaningen framöver ligger i att få all personal delaktiga i det systematiska kvalitetsarbete och att förhålla sig kritiskt till sin egen verksamhet för att verksamheten ska utvecklas vidare. Attitydförändring Tidigare har eleverna ofta tillskrivits som bärare av orsakerna till att studieresultaten inte varit så höga, istället för att skolornas personal fullt ut har tagit på sig ansvaret för att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. På detta område har det under senaste året skett en positiv förändring, men det finns fortfarande mycket att utveckla och förändra. Tecken på positiv förändring har varit då lärare visar tilltro till elevernas förmåga och har höga förväntningar på vad eleverna ska utveckla. Det har också visat sig framgångsrikt då lärare samarbetar kring elever i behov av särskilt stöd, att lärare har fått handledning i sitt lärarlag för att klara av utmaningar som de möter eller har fått möjligheter att diskutera aktuella situationer som de ställs inför. Det är viktigt att elevhälsan ger alla på skolan stöd kring situationer som kan upplevas som svårhanterliga. Specialpedagogerna bör handleda lärare i en högre omfattning så att klasslärare kan få stöd i att utveckla undervisningen i klasserna för att öka graden av inkludering. Det behövs mer insatser för att få alla lärare att beakta elevers olikheter i planering och genomförande av undervisningen i en högre grad. I vissa fall är det befogat att samarbeta med personal från t ex särskolan eller modersmålslärarna för att utveckla bemötande och undervisning. Alla som arbetar i skolan är bärare av ansvaret för elevernas studieresultat. 7
En skola kommer att öka den arbetsplatsförlagda tiden under ett försöksår. Det förväntas bidra till att lärare får ökade möjligheter till samarbete och därmed kunna ta ett större ansvar för elevernas studieresultat. Arbetet med att förändra attityden bland medarbetarna i organisationen kommer att fortsätta genom sådana insatser som visat på framgång. Utveckling av undervisning När rektorer beskriver på vilket sätt de använt sig av det pedagogiskt ledarskap för att förändra undervisningen framkommer organisatoriska eller strukturella förändringar. Dessa i sin tur påverkar förutsättningar för kvalitet i undervisnigen, såsom pedagogers kompetens, användning av dator som pedagogiskt verktyg, intensiv lästräning, uppdelning i mindre undervisningsgrupper osv. Konkreta exempel på ledarskap som påverkar lärares handlingar i klassrummen är något som behöver lyftas fram. Det kommer att organiseras möten där lärare från olika skolor kan mötas för att utbyta erfarenheter från olika områden av undervisning, t ex kring den tidiga läsutvecklingen. Inför kommande år kommer rektorerna leda och driva utveckling av undervisningen där lärarens handlingar i klassrummet och mötet med elever står i fokus. Elevernas motivation Det har vidtagits olika typer av insatser för att höja elevernas motivation till lärande och utbildning. Skolor ser positiva effekter av att använda ipad som ett pedagogiskt verktyg, att ha ett välutvecklat samarbete med bibliotek då elever få ökad lust till att läsa, temaarbeten där flera olika ämnen ingår mm. Det mest grundläggande och av störst vikt för att elever ska känna motivation till skolarbete är att de känner sig trygga på skolan och känner sig delaktiga såväl socialt som i planering och genomförande av utbildningen och undervisningen. Att lärarna visar att de tror på elevens möjlighet att nå bra studieresultat, att de planerar och genomför en undervisning utifrån elevernas olika förutsättningar och behov, samt tillämpar formativ bedömning utifrån vetenskapligt beprövade principer, kommer med all sannolikhet elevernas motivation att vara hög för lärande. Formativ bedömning Förvaltningen har genomfört en undersökning av hur långt utvecklingsarbetet kring formativ bedömning har kommit på skolorna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av rektorer, lärare och elever. Resultatet av undersökningen presenteras med en sammanfattning. Det råder stora skillnader mellan de enskilda lärarna inom varje skola då det gäller utvecklandet av formativ bedömning och det råder skillnader mellan skolorna då man gör en sammanfattande beskrivning över varje enskild skola. Då alla skolor sammanfattas till en helhet blir beskrivningen generell i sin karaktär, medan vissa drag från enskilda skolor framträder. Nedan presenteras en generell bild av skolornas arbete med formativ bedömning. 8
1. Att tydliggöra lärande mål, kunskapskvalitet och betygsnivåer Skolorna har ägnat mycket tid till att lärarna ska bli förtrogna med Lgr 11 och kravnivåer för bedömning. Skolorna har utvecklat former för bedömning utifrån kravnivåerna i den nya läroplanen. Begreppet likvärdig bedömning har i många av intervjuerna används i resonemang kring formativ bedömning, liksom rättvis bedömning, där lärare ska vara säkra på att rätt bedömning görs av elevernas kunskaper. Lärarna upprättar pedagogiska planeringar efter en viss struktur som de flesta skolor har tagit fram. Dessa innehåller mycket information och formuleringar som är hämtade från läroplan. Flera av skolorna har påbörjat arbetet med att se över vilket språk som används i de pedagogiska planeringarna i syfte att göra de tillgängliga för eleverna. Matriser används också för att synliggöra lärande mål och kunskapskrav. Även dessa innehåller i flera fall ett språk som inte är tillgängligt för eleverna. 2. Att skapa tydliga tecken på lärande Det har varit svårt att få fram information om hur skolorna arbetar med att få fram synliga tecken på lärande. Matriser är ett försök som i flera fall lyckas förmedla vad eleverna lär sig. En orsak till att lärandet är svårt att synliggöra kan vara att pedagogiska planeringar ofta har generella uttryck och saknar konkreta mål och uppgifter kring vad eleverna ska göra i undervisningen eller vad som ska bedömas. 3. Att ge återkoppling som utvecklar lärande Av undersökningen framkom det att både rektorer och lärare ser vikten av att återkoppling av elevernas lärande och prestationer för att skapa goda förutsättningar för en god vidareutveckling. Svårigheten ligger i att ta fram en bra struktur och rutiner för att ge eleverna så mycket återkoppling som möjligt. Orsaker till att det är svårt är trängseln av många ämnen och att lärare undervisar många elever. De skolor som har funnit goda former för återkoppling är skolor där lärarna arbetar tätt tillsammans med både planering, genomförande och bedömning av undervisning. 4. Att aktivera eleverna som resurser för varandra Det råder en försiktighet i att låta eleverna bedöma varandras prestationer och kunskaper. Lärarna, och vissa fall även rektorer, är rädda för att eleverna ska ge sina kamrater en hård och inte alltid relevant kritik. På de skolor och för de lärare som har använt kamratbedömning i undervisningen har dock motsatsen blivit ett faktum. Eleverna har visat respekt för varandra och gett synpunkter på de kunskaper och färdigheter som deras kamrater visat. Vid flera intervjuer framkom det från eleverna, att de gärna vill ha diskussioner och samtal med sina klasskamrater för att bearbeta innehåll i undervisningen, i högre grad än vad som brukar tillämpas. 5. Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer Det är av stor vikt att eleverna förstår vad de har lärt sig men även hur de har lärt sig. Att förstå själva arbetsprocessen bakom prestationen är en viktig del för att kunna ta lärandet i egna händer. Likaså är det en förutsättning att eleverna känner till och har förstått vilka mål de ska utvecklas mot och vad som förväntas av dem under resans gång samt hur bedömning ska ske. Då elever är olika är det i stort sett en orimlighet att alla elever ska utveckla kunskaper och förmågor på samma sätt. Därför är det viktigt att eleverna får prova flera metoder och att reflektera över vad som är framgångsrikt för dem eller inte. Alla skolor har inte påbörjat processen med att utveckla denna förståelse hos eleverna. 9
Flera skolor har börjat prova sig fram i hur detta kan göras. En skola har utvecklat elevernas förmåga att ta ansvar för det egna lärandet. Eleverna på denna skola säger att de tänker på vad de har lärt sig efteråt, att de vet vad de gillar mest och vad som känns mest bekvämt. De har lärt sig känna efter. Vi har provat många sätt sedan vi gick i sjuan, lärarna har frågat mycket vad man tycker och på så sätt har vi lärt oss vad som passar en bäst. Utvecklingsområden för formativ bedömning: Språk och formuleringar som eleverna förstår i pedagogiska planeringar, matriser, skriftliga omdömen mm. Eleverna behöver bli mer delaktiga i planering och bedömning av undervisningen. Organisera så att möjligheterna till kontinuerlig återkoppling ökar. Skapa ett öppet och tillitsfullt klimat i klassrummen. Arbeta för att elever ska förstå sitt eget lärande. Samarbeta inom lärarlagen 3. Sammanfattning Grundskolorna i Eslövs kommun har kommit fram till vilka utvecklingsinsatser som leder till en ökad kvalitet i utbildningen och därigenom förbättrade studieresultat. Flera utvecklingsområden har pågått under ett eller flera år. Då det tar tid för utvecklingsarbete att uppnå effekt kommer de arbeten och insatser som påbörjats att vara prioriterade även kommande år. Därutöver har organisationsförändring och nya rutiner införts då det gäller mottagande av nyanlända elever. Fortbildning kommer under året att ske för ett stort antal lärare inom arbetslagsledarutbildning och matematiklyftet. ipads införs successivt i undervisningen. Även inom detta område utbildas medarbetare. Genom dessa förbättrings- och utvecklingsinsatser bör elevernas studieresultat öka även kommande läsår. Pia Persson Kvalitetsstrateg 10