Föräldrastöd i Blekinge

Föräldrastöd i Blekinge Inventering av verksamma föräldrastödsmetoder i Sverige och Blekinge samt förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge Det krävs en by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk

Innehållsförteckning Sammanfattning s. 4 Evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige s. 4 Verksamma föräldrastödsmetoder i Blekinge län s. 4 Förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge s. 5 Strukturens rekommenderade insatser s. 6 Inledning s. 7 Bakgrund s. 8 Föräldrastöd en vinst för alla s. 8 Former för föräldrastöd s. 8 Generellt alternativt riktat stöd s. 9 Föräldrastöd i grupp, enskilt eller på distans s. 9 Föräldrastöd av strukturerad eller öppen karaktär s. 9 Föräldrastöd utifrån barnens alternativt föräldrarnas behov s. 9 Effekter av föräldrastöd s. 9 Kostnadseffektivitet s. 10 System för utvärdering s. 10 Evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige s. 11 Stöd till föräldrar under graviditet s. 11 Rekommenderat program för att stärka parrelationen s. 11 Stöd till föräldrar under spädbarnstid s. 11 Rekommenderade program under spädbarnstiden s. 12 Stöd till föräldrar under förskoletiden och de tidiga skolåren (2-9 år) s. 12 Rekommenderade program för förskolan och de tidiga skolåren (2-9 år) s. 13 Stöd till föräldrar under skolåldern (10-15 år) s. 14 Rekommenderade program för skolåldern (10-15 år) s. 14 Verksamma föräldrastödsmetoder i Blekinge län s. 15 Föräldrastöd inom mödrahälsovården i Blekinge län s. 15 Basprogram för de individuella träffarna med barnmorskan s. 16 Manual för föräldraträffarna s. 16 Föräldrastöd inom Barnhälsovården i Blekinge s. 17 Samverkan s. 18 Det individuella föräldrastödet s. 18 Föräldrastöd i grupp s. 18 Föräldrastöd inom Tandvården i Blekinge s. 19 Föräldrastöd inom ramen för kommunernas verksamheter i Blekinge s. 20 Olofströms kommun s. 20 Sölvesborgs kommun s. 21 Karlshamns kommun s. 22 Ronneby kommun s. 22 Karlskrona kommun s. 22 Sammanfattning s. 23 Förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge s. 24 2

Definition av föräldrastöd s. 24 Strukturens värdegrund s. 24 Strukturens övergripande mål s. 24 Strukturens utgångspunkter s. 24 Strukturens rekommenderade insatser s. 27 Regionalt s. 27 Lokalt s. 29 Mödra- och barnhälsovården s. 32 Referenser s. 35 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Fördjupad beskrivning av evidensbaserade föräldrastödsmetoder i Sverige Goda lokala exempel på föräldrastödjande aktiviteter 3

Sammanfattning Regeringen lämnade den 17 mars 2008 propositionen En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110 till riksdagen. I propositionen lyfts barn och unga som en särskilt prioriterad målgrupp för det hälsofrämjande arbetet. Folkhälsoinsatserna riktade till barn och unga bör särskilt fokusera på att främja goda relationer mellan barn och deras föräldrar. Regeringen framhåller att det generella föräldrastödet bör utvecklas och utvidgas till att omfatta hela barnets uppväxtperiod. I samband med propositionen har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen utforma en långsiktig nationell strategi för föräldrastöd. Resultatet av föräldrastödsutredningen presenterades i slutet av januari 2009. (SOU, 2008:131) Kommunerna och landstinget i Blekinge har, med sin begränsade storlek som län, ambitionen att med utgångspunkt från regeringens direktiv utgöra ett försöksområde där olika samverkansformer och föräldrastödmetoder kan utvecklas och prövas. En tvärprofessionell projektgrupp bestående av representanter från mödra- och barnhälsovården, förskolan, skolan, skolhälsovården, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och tandvården har etablerats. Deltagare från länets fem kommuner finns representerade i gruppen. Projektgruppens uppdrag är att: Inventera, sammanställa och presentera nu verksamma föräldrastödmetoder nationellt och i länet. Metoderna skall ha hög grad av evidens. Föreslå hur en struktur för föräldrastöd skulle kunna utformas i Blekinge. Evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige Statens folkhälsoinstitut (FHI) rekommenderar ett antal evidensbaserade föräldrastödsprogram som vänder sig till föräldrar med barn i olika åldersintervall. Under graviditeten anbefaller FHI ett strukturerat program, The Prevention and Relationship Enhancement Program (PREP), som är avsett för att förbättra relationen mellan föräldrarna. Under spädbarnstiden rekommenderas metoder för föräldrakurserna som främjar trygg anknytning. Statens folkhälsoinstitut förespråkar huvudsakligen två anknytningsfrämjande program; Vägledande samspel och Från första början. Till de mindre barnen, i åldern två till nio år, är fokus för kurserna samspelsprogram som syftar till att utveckla föräldrars förmåga att ge barnen både värme och ramar. Statens folkhälsoinstitut rekommenderar följande program under förskoletiden och de tidiga skolåren; Aktivt föräldraskap, COPE, De otroliga åren, Familjeverkstan, Föräldrakraft och Komet för föräldrar. För de äldre barnen och tonåringarna prioriteras kommunikationsprogram. FHI rekommenderar följande program; Steg för Steg, Nya steg, Föräldrastegen, Örebro Prevention Program, Föräldrakraft och Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar. Verksamma föräldrastödsmetoder i Blekinge län Förekomsten av föräldrastöd i grupp ser olika ut i Blekinges kommuner. Utifrån informationen från inventeringen i länet kan vi konstatera att motsvarande brett täckande förebyggande verksamhet som bedrivs av mödra- och barnhälsovården saknas efter spädbarnstiden och under barnets fortsatta uppväxt. Utbudet av strukturerade program är då bristfälligt. En stor del av de program som erbjuds inom ramen för kommunernas verksamheter är av indikerad och selektiv karaktär, det vill säga riktar sig till individer med tidiga tecken på problematik alternativt till målgrupper som bedöms som riskgrupper. Det förekommer således ett stort tomrum vad gäller den universella preventionen. Ett universellt arbete, med insatser riktade till alla barnfamiljer, ger 4

stora möjligheter att förebygga ohälsa hos en stor grupp barn och ungdomar som ännu inte har uppvisat några tidiga tecken på symtom. Nedan presenteras en sammanställning av kommunernas tillämpning av folkhälsoinstitutets rekommenderade program: Program/Kommun Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona COPE X X De otroliga åren Komet Föräldrakraft Aktivt föräldraskap idag 2-12 år Aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år Steg för steg/nya steg Föräldrastegen X ÖPP X X X Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar Familjeverkstan X X X X Förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge Definition av föräldrastöd: Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling (SOU 2008:131, s. 45) Föreslagen struktur för föräldrastöd i Blekinge sammanfaller med föräldrastödsutredningens rekommenderade definition av föräldrastöd. Strukturen gör dock inte anspråk på att vara heltäckande för allt det föräldrastöd som innefattas av definitionen. Avsnittet om utgångspunkter nedan motiverar strukturens avgränsning. Strukturens övergripande mål: Det övergripande målet med föräldrastöd är att alla föräldrar, oavsett familjestruktur, med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap (SOU 2008:131) Strukturens utgångspunkter: Föreslagen struktur avgränsas till att omfatta hur det universella, gruppbaserade och strukturerade föräldrastödet kan utvecklas i Blekinge Föräldrastödet bör baseras på barnens behov Föräldrastöd som erbjuds bör vara frivilligt att ta emot och bygga på kunskap baserad på aktuell forskning samt beprövad erfarenhet Föräldrastödet bör erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxtperiod 5

Strukturens rekommenderade insatser Regionalt: Delat huvudmannaskap för arbetet med föräldrastöd mellan landstinget och länsstyrelsen i Blekinge. Huvudmännen ansvarar för samverkan med kommunerna samt för att samordna utbildning av föräldragruppsledare Nationell satellitkonferens om föräldrastöd den 31 mars på First Hotell Statt, Karlskrona Uppföljningskonferens om föräldrastöd, där ett smörgåsbord av folkhälsoinstitutets rekommenderade föräldrastödsprogram presenteras Intresseförfrågan inför utbildning av föräldragruppsledare skickas ut kort efter uppföljningskonferensen till kommunerna och landstinget Regionalt utbildade utbildare i föräldragruppsmetoder Lokalt: Central samordning av kommunens föräldrastöd Politiskt beslut på högsta nivå som innefattar en tvärsektoriell och långsiktig implementerings-, finansierings- och utvärderingsplan för den kommunala föräldrastödsverksamheten En beskrivning, baserad på de verksammas uppfattning, av behov och efterfrågan i kommunernas olika upptagningsområden. Föräldrastödet ska tillgodose det befintliga behovet i upptagningsområdet Deltagande i föräldragrupper bör vara kostnadsfritt Utveckla samverkan mellan de verksamheter som kommer i kontakt med övervägande del av föräldrarna och barnen någon gång. Syftet är att få en naturlig övergång av föräldrastödet mellan mödrahälsovården, barnhälsovården, förskolan och grundskolan Utbildning av intresserad personal till föräldragruppsledare Föräldrastöd bör genomföras av ordinarie personal inom ramen för deras tjänster. Föräldrastödet kan antingen bedrivas inom ramen för den egna förskolans/skolans regi eller i bredare bemärkelse i kommunens regi av personal med ett utökat uppdrag för föräldrastöd Med syftet att sprida föräldrastödsprogrammens förhållningssätt brett i verksamheten bör utbildade föräldragruppsledare dela med sig av sina nyvunna kunskaper till övrig personal Föräldrar till barn som inte befinner sig inom ramen för kommunens ordinarie verksamheter ska också bli erbjudna föräldrastöd Mödra- och barnhälsovården: Spridning av manualerna för föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik av barnmorskor och distriktssköterskor som är intresserade av att hålla i föräldragrupper Sträva efter sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården i den mån det är möjligt Uppmuntra etablering av familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter Utveckla verksamheterna efter såväl mäns som kvinnors behov. Ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten 6

Inledning Regeringen lämnade den 17 mars 2008 propositionen En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110 till riksdagen. I propositonen lyfts barn och unga som en särskilt prioriterad målgrupp för det hälsofrämjande arbetet. Folkhälsoinsatserna riktade till barn och unga bör särskilt fokusera på att främja goda relationer mellan barn och deras föräldrar. Regeringen framhåller att det generella föräldrastödet bör utvecklas och utvidgas till att omfatta hela barnets uppväxtperiod. Vidare bör det stöd som erbjuds vara frivilligt och i största möjliga utsträckning evidensbaserat. I samband med propositionen har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen utforma en långsiktig nationell strategi för föräldrastöd. Resultatet av utredningen presenterades i slutet av januari 2009. (SOU, 2008:131) Regeringen påpekar i sammanhanget att det föräldrastödjande arbetet påverkas av hur samverkan fungerar lokalt och regionalt. I många avseende saknas det även genomtänkta strategier för hur det föräldrastödjande arbetet ska läggas upp och genomföras. Av denna anledning avsätter regeringen under 2009 och 2010 70 miljoner kronor om året till kommunerna för att stimulera förslag på hur föräldrastöd ska utvecklas och struktureras. (Socialdepartementet, 2007) En fjärdedel av regeringens avsatta stimulansmedel bör enligt föräldrastödsutredningen vara öronmärkta till att stödja kommunernas genomförande av kartläggningar och framtagande av strategier. Knappt hälften av de sammanlagda stimulansmedlen föreslås delfinansiera utbildning av föräldragruppsledare inklusive utbildning av utbildare samt till regionalt anordnade tvärprofessionella utbildningar och konferenser under 2009 och 2010. (SOU, 2008:131) Kommunerna och landstinget i Blekinge har, med sin begränsade storlek som län, ambitionen att med utgångspunkt från regeringens direktiv utgöra ett försöksområde där olika samverkansformer och föräldrastödmetoder kan utvecklas och prövas. Föräldrastödet skall i enlighet med propositionen 2007/08:110 erbjudas alla föräldrar och omfatta barnens hela uppväxttid, det vill säga till dess att barnen har fyllt 18 år. En tvärprofessionell projektgrupp bestående av representanter från mödra- och barnhälsovården, förskolan, skolan, skolhälsovården, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och tandvården har etablerats. Deltagare från länets fem kommuner finns representerade i gruppen. Projektgruppens uppdrag är att: Inventera, sammanställa och presentera nu verksamma föräldrastödmetoder nationellt och i länet. Metoderna skall ha hög grad av evidens. Föreslå hur en struktur för föräldrastöd skulle kunna utformas i Blekinge. Utgångspunkten för uppdraget är att föräldrastödens innehåll utformas och genomförs i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Projektledaren är sammankallande och samordnare av gruppens arbete. Projektet påbörjades den 15 november 2008 efter godkännande av samtliga kommunala folkhälsoråd/välfärdsråd och landstingets folkhälsoutskott. Följande skrift presenterar inventeringen av verksamma föräldrastödsmetoder nationellt och i länet samt projektgruppens föreslagna struktur för det universella gruppbaserade föräldrastödet i Blekinge. Föreslagen struktur baseras huvudsakligen på betänkandet av den nationella utredningen, projektgruppens samlade erfarenheter samt inventeringen av verksamma föräldrastödsmetoder nationellt och i länet. En utförligare beskrivning av Folkhälsoinstitutets rekommenderade evidensbaserade program presenteras i bilaga ett. Bilaga två lyfter goda regionala och lokala exempel på föräldrastödjande aktiviteter. 7

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett av de största hälsoproblemen under uppväxtåren och senare i vuxenlivet. Insatser för att förebygga denna negativa trend är avgörande för att förbättra folkhälsan i stort. Forskningen de senaste tio till 15 åren har kunnat visa betydande positiva effekter av strukturerade föräldrastödjande aktiviteter som främjar ett gott samspel mellan föräldrar och barn. (Bremberg, 2004) Ett tidigt och brett föräldrastöd som syftar till att öka förutsättningarna för goda relationer mellan barn och deras föräldrar, men även med barn och andra vuxna ökar möjligheterna till en god hälsa under hela livet. (Socialdepartementet, 2007) Föräldrastöd en vinst för alla En särskild utredare har i samband med regeringens proposition om En förnyad folkhälsopolitik fått i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktig nationell strategi för en kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad och utveckling av samhällets erbjudande av stöd och hjälp till kvinnor och män i deras föräldraskap (Socialdepartementet, 2008). Den 22 januari 2009 presenterades Föräldrastödsutredningens betänkande "Föräldrastöd - en vinst för alla. Samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap" (SOU, 2008:131). Strategins värdegrund bygger på FN:s konvention om barns rättigheter. I enlighet med propositionen är det övergripande målet för strategin att föräldrastöd ska erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxtperiod, det vill säga till dess att barnet fyllt 18 år. Målgruppen för föräldrastödet är alla föräldrar oavsett familjestruktur. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrarnas önskemål och behov. Vidare bör stödet som erbjuds bygga på kunskap baserad på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. (SOU, 2008:131) En viktig del för att uppnå det övergripande målet är att på såväl lokal som regional nivå utveckla samverkan mellan de verksamheter som har föräldrar som målgrupp. En samsyn om grundläggande begrepp och vad föräldrastödet ska syfta till är avgörande för att samverkan ska fungera. Likaså poängteras i Kommittédirektivet vikten av en tydlighet kring målgruppen för samverkan, vilka problem man vill angripa, roller och förväntningar på alla medverkande parter, gränser mellan kompetensområdena samt samverkansrutiner. (Socialdepartementet, 2008) I den nationella strategin för föräldrastöd definieras föräldrastöd enligt följande: Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. (SOU, 2008:131, s. 45) Föräldrastöd bör bidra till: Fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter Kontakt och gemenskap Att stärka föräldrar i sin föräldraroll Former för föräldrastöd Samhället erbjuder olika former av föräldrastöd. Stödet kan vara generellt alternativt riktat. Det kan erbjudas i grupp, enskilt eller på distans. Föräldrastöd i grupp kan vara av strukturerad respektive öppen karaktär. Vidare kan föräldrastödet utgå dels ifrån barnens behov dels ifrån föräldrarnas behov. 8

Generellt alternativt riktat stöd Begreppen universell, selektiv och indikerad prevention 1 beskriver olika nivåer av förebyggande arbete. Universella insatser riktade till alla barnfamiljer ger stora möjligheter att förebygga ohälsa hos en stor grupp barn och ungdomar som ännu inte har uppvisat några tidiga tecken på symtom. Det har visat sig att insatser riktade till en bred målgrupp även attraherar föräldrar med problem i föräldraskapet. Ett universellt föräldrastöd utesluter dock inte behovet av ett mer riktat selektivt alternativt indikerat stöd till föräldrar som befinner sig i riskzonen eller redan har ett befintligt problem. (SOU, 2008:131) Föräldrastöd i grupp, enskilt eller på distans Föräldrastöd kan erbjudas i grupp, enskilt eller på distans 2. De individuella kontakterna med personal inom primärvård, förskola, skola och fritidsverksamhet är en viktig källa till stöd för ett stort antal föräldrar. Behovet förefaller dock till stor del kunna tillgodoses av befintlig verksamhet. Av denna anledning är ytterligare åtgärder inte motiverade. (Bremberg, 2004) Föräldrastöd av strukturerad eller öppen karaktär Föräldrastöd erbjuds vanligen inom ramen för olika föräldragrupper. Innehållet kan vara av strukturerad respektive öppen karaktär 3. Positiva effekter av pedagogiskt strukturerade föräldragrupper har med hjälp av kontrollerade experiment påvisats hos både barn och föräldrar. Ett gott resultat av öppna föräldragrupper förutsätter att föräldrarna har ett ömsesidigt betydande problem. (a a) Föräldrastöd utifrån barnens alternativt föräldrarnas behov Vidare kan föräldrastödet utgå dels ifrån barnens behov, dels ifrån föräldrarnas behov. Stöd inriktat på föräldrars behov gynnar ofta barnen, men detta är inte alltid givet. Mot denna bakgrund förespråkar Statens folkhälsoinstitut föräldrastöd som primärt är inriktat på barnens behov. (a a) Även om stödet ges till föräldrarna är det barnens hälsa, utveckling och välbefinnande som är i fokus. I enlighet med barnkonvention ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barn. (SOU, 2008:131) Effekter av föräldrastöd Inblandning i föräldraskap kan vara känsligt med hänsyn till föräldrarnas rätt till självbestämmande. Av denna anledning är kunskap om effekterna av föräldrastödsmetodiken avgörande. Ett legitimt föräldrastöd skall främja barns hälsa och välfärd. Vidare är det av stor vikt att föräldrarnas deltagande är frivilligt. (Bremberg, 2004) 1 Universell prevention riktar sig till hela befolkningen eller en bred population. Selektiv prevention riktar sig till målgrupper som bedöms som riskgrupper. Indikerad prevention riktar sig till individer med tidiga tecken på problematik. (SOU 2008:131) 2 Föräldrastöd i grupp innebär att en eller ett par ledare träffar flera föräldrar samtidigt. Det enskilda stödet är direkt riktat till varje förälder eller enskild familj för sig. Vid stöd på distans träffar föräldrarna aldrig ledaren. Kontakt sker på annat sätt, exempelvis genom att skriftligt material skickas hem till föräldrarna. 3 Med strukturerad insats menas att handledare använder en handbok som beskriver hur insatsen ska genomföras. På så vis får alla deltagare ta del av ungefär samma innehåll. Praktiska moment där föräldrarna kan träna olika färdigheter är viktiga inslag i strukturerade föräldragrupper. Gruppledaren i dessa kurser bör vara utbildade i metoden i fråga. Det är även angeläget att ledaren av de strukturerade metoderna till en början strikt använder sig av en för metoden framtagen handledning. I de öppna grupperna bestämmer föräldrarna själva innehållet, vilket vanligtvis inte inkluderar praktiska övningar. 9

Statens folkhälsoinstitut har gjort en omfattande analys av internationell vetenskaplig litteratur som behandlar föräldrastöd. I flertalet av studierna påvisades en gynnsam effekt på barnens psykiska hälsa. Effekterna förefaller vara tydligare i de fall då stödet erbjuds i gruppform, jämfört med enskilda kontakter. Litteraturgenomgången tyder även på att effekterna på barns psykiska hälsa är särskilt väldokumenterad i de insatser som genomförs för yngre barn. Forskningen visar även att de metoder som har börjat tas till bruk de senaste 15-20 åren är betydligt effektivare än de som har använts tidigare. En förklaring till detta kan vara att dessa metoder ofta är inriktade på att praktiskt träna föräldrarna i olika färdigheter. Tidigare lades tyngdpunkten på att enbart diskutera olika förhållningssätt. (Bremberg, 2004) Internationell forskning visar alltså tydligt att föräldrastöd är ett effektivt sätt att förbättra barns psykiska hälsa. En stor del av forskningen är dock genomförd i Nordamerika, vilket kan ifrågasätta om resultatet är relevant för Sverige. Några av programmen har också utvärderats i Sverige med positiva resultat. (a a) Kostnadseffektivitet I folkhälsoinstitutets rapport Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd uppskattas det sammanlagda värdet av föräldrastöd utgöra 1,5 promille av de samlade offentliga utgifterna för barn fram till 18-års ålder. Ett utökat föräldrastöd motiveras bland annat av att det i många avseenden skulle innebära en samhällsekonomisk vinst. (a a) I rapporten Hälsoekonomi för kommunala satsningar på barn och ungdom från statens folkhälsoinstitut beskrivs kostnaderna för genomförandet av strukturella föräldrastödsmetoder under förskoletiden och dess effekter. De hälsoekonomiska beräkningarna i rapporten visar att kommuner, landsting och staten tjänar in de investeringar som har gjorts i form av föräldrastödjande insatser. De minskade utgifterna för samhället beror på att andelen barn, som under uppväxten och i vuxenlivet skulle ha utvecklat olika former för normbrytande beteende och utanförskap, minskar. (Bremberg, 2007) Förebyggande generella folkhälsoinsatser minskar således behovet av mer kostsamma insatser längre fram. (SOU, 2008:131) System för utvärdering Det är angeläget att följa utvecklingen över tid i samband med ett ökat stöd till föräldrar. Sedan år 2000 samlas via Barn-ULF årligen in uppgifter från knappt 1000 barn i åldern tio till 18 år. Undersökningen utförs av Statistiska centralbyrån i samband med en intervjustudie av vuxnas levnadsförhållande. Vidare kartlägger Socialstyrelsen årligen psykisk hälsa bland barn och unga. Metoden bygger på ett frågeformulär som besvaras av elever i skolan. (Bremberg, 2004) Regeringen har enligt ovanstående proposition En förnyad folkhälsopolitik för avsikt att satsa tio miljoner kronor på en nationell undersökning av barns och ungdomars psykiska hälsa. Undersökningsformuläret ska utgå ifrån den modell som Socialstyrelsen tagit fram för mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa. Undersökningen ska redovisas på kommun- och stadsdelsnivå. En sådan undersökning möjliggör utvärdering av ett utökat föräldrastöd. Undersökningen gör det även möjligt att jämföra barns och ungas psykiska hälsa i den egna kommunen med övriga kommuner och med riket. Det ger också en möjlighet att följa den lokala utvecklingen över tid. (Socialdepartementet, 2007) Regeringen avser även att göra det aktuella undersökningsformuläret, tillsammans med en utförlig handledning, tillgänglig på folkhälsoinstitutets hemsida. På så vis kan kommuner själva följa utvecklingen lokalt genom återkommande mätningar. (Socialdepartementet, 2007) 10

Evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige Följande kapitel presenterar kortfattat verksamma strukturerade, eller evidensbaserade, föräldrastödjande program i Sverige. En utförligare beskrivning av programmen presenteras i bilaga ett. Kartläggningen bygger på nationell data framtagen och analyserad av företrädesvis Statens folkhälsoinstitut och aktuella hemsidor för respektive föräldrastödjande metod. Kapitlet använder, i enlighet med föräldrastödsutredningen, en bredare innebörd av begreppet evidensbaserade program. Evidensen baseras på den samlade professionens beprövade erfarenheter, ett brukarperspektiv samt bästa möjliga tillgängliga forskning. (SOU, 2008:131) Statens folkhälsoinstitut rekommenderar ett antal evidensbaserade föräldrastödsprogram som vänder sig till föräldrar med barn i olika åldersintervall. Folkhälsoinstitutet uppdaterar kontinuerligt rekommendationen på sin hemsida allt eftersom nya metoder träder fram eller blir vetenskapligt utvärderade. Eftersom forskningen kontinuerligt bidrar till nya kunskaper, som i sin tur genererar nya föräldrastödsprogram, är det svårt att ge en komplett förteckning av alla förekommande program i Sverige. Nedanstående presentation bygger i första hand på folkhälsoinstitutets rekommenderade program (2008-2009). Stöd till föräldrar under graviditet 99 procent av alla gravida i Sverige tar del av mödrahälsovården. I genomsnitt sker elva individuella kontakter med barnmorskan. Föräldrastödet inom mödrahälsovåden har som syfte att ge kunskap och information, möjligheter till kontakt, gemenskap och diskussion föräldrar emellan. På träffarna lyfts bland annat frågor kring graviditet, förlossning, smärtlindring, näring, tobak, alkohol och om det nyfödda barnet. I flertalet landsting behandlas även barnkonventionen i föräldragrupperna. (Bremberg, 2004) Rekommenderat program för att stärka parrelationen Konflikter mellan föräldrar är en riskfaktor för barns hälsa. Insatser för att tidigt stärka föräldrarelationen är därför av stor betydelse för barnens hälsa. (SOU, 2008:131) En del centraler har börjat med ett strukturerat program som är avsett för att förbättra relationen mellan föräldrarna, The Prevention and Relationship Enhancement Program (PREP). (Bremberg, 2004) PREP är en utbildning för par som vill stärka och bevara sin relation. Utbildningen gör det möjligt att förbereda sig för att kunna hantera de konflikter som oundvikligen uppstår i en parrelation. (Prep, 2008-12-01) Stöd till föräldrar under spädbarnstid I enlighet med mödrahälsovården tar 99 procent av alla familjer del av barnhälsovården. I genomsnitt erbjuds 20 individuella kontakter, företrädesvis med en sjuksköterska. När barnen uppnår en ålder på en till två månader bjuds föräldrarna in till föräldragrupper. Föräldrastödet inom barnhälsovården syftar till att ge kunskap och information, bidra till att förstärka föräldrarna i deras roll, ge föräldrarna möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar, bryta isolering och öka gemenskapen i bostadsområdet. (Bremberg, 2004) Under spädbarnstiden rekommenderas metoder för föräldrakurserna som främjar trygg anknytning. Ett tillfredsställande samspel mellan barn och föräldrar är avgörande för att barnet 11

skall utveckla en så kallad trygg anknytning. Med samspel menas här föräldrarnas förmåga att uppfatta barnets signaler korrekt. En trygg anknytning som formas under spädbarnstiden följer ofta med individen upp i vuxen ålder. Barn med en från början trygg anknytning har i förhållande till barn med otrygg anknytning visat sig vara mer sociala, mer uppmärksamma och har lättare för att interagera med andra barn. Den främsta anledningen till att barn utvecklar en otrygg anknytning är sociala eller psykologiska påfrestningar (ekonomiska svårigheter, sjukdomar, missbruk, skilsmässor etc.) i familjesituationen. Forskning visar att det finns goda möjligheter att förebygga en otrygg anknytning. (Statens folkhälsoinstitut, 2008-11-12) Rekommenderade program under spädbarnstiden Statens folkhälsoinstitut rekommenderar huvudsakligen två anknytningsfrämjande program där positiva effekter på anknytningsmönstret har kunnat påvisas: Vägledande samspel och Från första början. (a a) Vägledande samspel (ICDP) är utvecklad i Norge och är den metod som har fått mest spridning i Sverige. Det ursprungliga syftet med Vägledande samspel var att ge stöd och vägledning till föräldrar i deras samspel med sina barn. Vägledande samspel är avsedd för alla föräldrar. Metoden används av barnhälsovården i flera delar av landet. Under senare år har programmet utvecklats och anpassats för användning även i förskola, skola och socialtjänst. (ICDP, 2008-12- 01) Från första början härstammar från den kanadensiska metoden Right From the Start, utvecklad av Alison Niccols. Metoden har sedan 2003 använts i Sverige. Ett svenskt material och svenska videosekvenser har tagits fram av Linköpings kommun. Metoden är avsedd för alla föräldrar med barn under två år. (Statens folkhälsoinstitut, 2009-01-08) Stöd till föräldrar under förskoletiden och de tidiga skolåren (2-9 år) Kommunerna är vanligen huvudmän för stöd till föräldrar i de aktuella åldrarna. Insatserna arrangeras ofta i samarbete med landstinget. (Bremberg, 2004) För föräldrar med barn i denna ålder fokuserar övervägande av de befintliga strukturerade programmen på att utveckla ett positivt samspel mellan barn och föräldrar. Ett positivt samspel innebär en god relation mellan förälder och barn som präglas av värme och emotionell närhet. Samspelsprogrammen består i huvudsak av tre moment; positiv uppmärksamhet, klar kommunikation och hantering av konflikter. Gemensamt för de flesta samspelsprogrammen är att de vanligen genomförs i grupper om tio till 15 föräldrar som träffas två till tre timmar per vecka under en tio till 15 veckors period. Vardagliga situationer visas ofta på video, vilka senare agerar underlag för gruppdiskussionerna. Föräldrarna får ibland också pröva lösningar på olika scenario i ett rollspel. Ett annat vanligt inslag i samspelsprogrammen är hemuppgifter där föräldrarna får träna sina färdigheter. Samspelsprogrammen strävar efter att ta tillvara på föräldragruppens samlade erfarenheter och förhållningssätt. Det finns inga färdiga lösningar. På så vis ifrågasätter gruppledaren inte föräldrarnas kompetens. (a a) Samspelsprogram har framgångsrikt prövats för föräldrar med barn ned till ett års ålder. Bäst effekt uppnås om barnen blivit två år eller äldre. Mest påtaglig är effekten om insatsen erbjuds så tidigt som möjligt, förslagsvis vid två till tre års ålder. Det är då svårt att påvisa vilka barn som kommer att utveckla betydande beteendeproblem. Insatserna bör därför erbjudas brett för att kunna visa resultat på befolkningsnivå. Att nå 30-50 procent av föräldrarna är enligt 12

folkhälsoinstitutet rimligt. En bred spridning förutsätter organisationer som har möjlighet att utbilda ett stort antal handledare. (a a) Samspelsprogram kan även erbjudas föräldrar vid individuella kontakter. Den internationella forskningen tyder inte på att effekten blir bättre vid individuella kontakter jämfört med då föräldrarna träffas i grupp. Kostnaderna är dessutom högre. Däremot kan individuella kontakter vara motiverade inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. (a a) Rekommenderade program för förskolan och de tidiga skolåren (2-9 år) Statens folkhälsoinstitut rekommenderar följande program under förskoletiden och de tidiga skolåren: Aktivt föräldraskap, COPE, De otroliga åren, Familjeverkstan, Föräldrakraft och Komet för föräldrar. (Statens folkhälsoinstitut, 2009-01-09 a) Aktivt föräldraskap (Active Parenting) lanserades av Dr Michael Popkin i början av 1980-talet. Programmet översattes och introducerades i Sverige 1995. Aktivt föräldraskap i Sverige finns i fyra versioner riktade till föräldrar, lärare och andra vuxna som arbetar eller lever med barn och ungdomar. Syftet med utbildningarna är att ge vuxna självförtroende i sin ledarroll, stärka ledaregenskaper hos vuxna som lever och arbetar med barn och ungdomar, lära ut färdigheter och metoder för att stärka självkänslan hos barnet, lära ut gränssättning och förmedla verktyg som stimulerar till ansvarstagande och skapar nära relationer. (Statens folkhälsoinstitut, 2009-01- 09 b) COPE, The Community Parent Education Program, är en metod framtagen av professor Charles Cunningham vid Mc Master Children s Hospital i Hamilton, Kanada. Metoden har sedan år 2000 använts i Sverige. Kursen är från början avsedd för föräldrar till barn och ungdomar med utagerande beteende, men erbjuds idag brett på en del platser i Sverige. Kursen syftar till att ge föräldrar verktyg att förstå och hantera barns beteende, att stärka dem i sitt föräldraskap, att förbättra samspelet i familjen och att skapa ett stödjande nätverk. Föräldrarna får öva att utveckla barnens positiva beteenden, att sätta gränser och att undvika konflikter. Föräldrarna har en stor frihet att själva föreslå lämpliga förhållningssätt. (Liljeberg, 2006) De otroliga åren (The Incredible Years) är utvecklad av psykologen och forskaren Carolyn Webster Stratton i Seattle, USA. Metoden introducerades i Sverige under 2002. Programmet erbjuds till föräldrar med barn i åldern två till åtta år med beteendeproblem. Föräldrautbildningens syfte är att minska barns negativa och trotsiga beteende, öka föräldrars positiva uppfostringsstrategier, öka barns sociala kontakter med jämnåriga samt att öka samarbetet mellan föräldrar och skola. (Statens folkhälsoinstitut, 2009-01-09 d) Metoden är främst riktad till föräldrar med barn som har problem i sitt föräldraskap, men enligt programföreträdarna är en bredare användning också möjlig. (SOU, 2008:131) Föräldrakraft har, precis som programmet Steg för steg, vuxit fram ur den amerikanska förlagan Iowa Strengthening Families Program (ISFP). Den svenska versionen har utvecklats av Birgitta Kimber. Föräldrakraft syftar till att främja positiva uppfostringsstrategier och sammanhållningen i familjen. Programmet riktar sig till två olika målgrupper; familjer med barn i åldern tre till sex och familjer med barn i åldern elva till 14 år. (Statens folkhälsoinstitut, 2009-01-12, a) Komet för föräldrar har utvecklats av Stockholms stad. Programmet riktar sig till föräldrar med barn i åldern tre till tolv år som har utagerande beteenden, är svåra att få kontakt med, har koncentrationssvårigheter eller dåliga kamratrelationer. Programmet syftar till att ge råd, stöd och 13

färdigheter till föräldrar som upplever svårigheter att hantera bråk- och trotsbeteenden hos sina barn. (Statens folkhälsoinstitut, 2009-01-12 b) Familjeverkstan är ett förhållandevis nytt dvd-baserat program som riktar sig generellt till alla föräldrar som har barn i åldern tre till tolv år. Syftet med programmet är utveckla goda relationer mellan barn och föräldrar (Statens folkhälsoinstitut, 2009-01-12 c). Programmet utvecklades i Sverige av Statens folkhälsoinstitut och Preventionscentrum i Stockholm. Familjeverkstan bedrivs i studiecirkelform. (SOU, 2008:131) Stöd till föräldrar under skolåldern (10-15 år) Stöd till föräldrar med ungdomar i tonåren är vanligen alkohol-, drog-, tobaks-, och brottsförebyggande. Under denna åldersperiod ökar nämligen ungdomarnas förmåga att agera på egen hand och risken för att experimentera med exempelvis alkohol ökar. Tydligast effekt uppnås om insatserna påbörjas tidigt under detta åldersintervall. Övervägande av befintliga program är så kallade kommunikationsprogram, vilka syftar till att utveckla en god kommunikation mellan barnen och föräldrarna. (Statens folkhälsoinstitut 2009-01-13 c). Rekommenderade program för skolåldern (10-15 år) Statens folkhälsoinstitut rekommenderar för närvarande följande program riktade till familjer med barn och ungdomar inom det aktuella åldersintervallet: Steg för Steg, Nya steg, Föräldrastegen, Örebro Prevention Program, Föräldrakraft och Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar. Samtliga rekommenderade program är avsedda för alla föräldrar. (Statens folkhälsoinstitut 2009-01-13 b) För de tidigare nämnda programmen Aktivt föräldraskap, Föräldrakraft, Cope och Komet finns särskilda versioner för tonårsföräldrar. Nya steg (Steg för steg) utvecklades i Sverige inom ramen för STAD-projektet 4 år 2001 till 2003. Syftet med Nya steg är att förebygga användning av tobak, alkohol och droger bland tonåringar samt att stärka familjerelationerna. Nya steg är en förkortad version av Steg för steg. Nya steg är komprimerat till åtta träffar/steg, istället för tolv, två timmar per gång. Nya steg vänder sig till föräldrar och ungdomar i åldern tolv till 14 år, det vill säga skolår sex och sju. Det finns en modifierad version, Föräldrastegen, av Steg för steg. Föräldrastegen riktar sig till föräldrar till ungdomar i åldern 14 till 17 år, som känner oro för sina ungdomar på grund av skolk, snatteri, tobak, alkohol, droger med mera. (Stad 2009-01-13, Statens folkhälsoinstitut 2009-01-13 d, Statens folkhälsoinstitut 2009-01-13 e) Örebro Preventionsprogram, ÖPP, har tagits fram vid Örebro universitet. ÖPP vänder sig till föräldrar med barn i högstadiet. Programmet skiljer sig markant från övriga eftersom det helt och hållet är inriktat på att på att förebygga konsumtion av alkohol och droger. ÖPP bygger på att särskilda föräldramötespresentatörer medverkar vid föräldramöten. Presentatörernas medverkan syftar till att få föräldrarna i klassen att göra överenskommelser om gemensamma förhållningssätt, främst till bruk av alkohol. Därefter undertecknas en gemensam skriftlig överenskommelse. Detta skall i sin tur förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. Programmet är en del av ordinarie föräldramöten i skolår sju till nio och kräver föräldramöten en gång per termin. Informatörerna använder cirka 15 till 20 minuter av föräldramötena. (Statens folkhälsoinstitut 2009-01-13 f) 4 STAD är en sektion inom Beroendecentrum på Stockholms läns landsting som studerar, prövar och utvecklar preventiva insatser inom alkoholområdet. 14

Verksamma föräldrastödsmetoder i Blekinge län Följande kapitel presenterar verksamma föräldrastödjande metoder i Blekinge. Övervägande av presentationen berör gruppbaserat föräldrastöd. Skildringen kan inte göra anspråk på att vara heltäckande för allt strukturerat eller evidensbaserat föräldrastöd som bedrivs inom ramen för landstingets och kommunernas olika verksamheter. Presentationen bygger på en kartläggning av kommunernas och landstingets föräldrastödjande arbete. Samtal med länets samordnande barnmorska och ansvarig barnmorska för föräldrastödet i Karlshamns kommun som representanter för mödrahälsovården, skriftligt material från länets barnhälsovårdssamordnare som representant för barnhälsovården, skriftligt material från en tandsköterska i Olofström som representant för tandvården samt en enkät kring kommunernas pågående arbete har varit underlag för kartläggningen. Enkäterna har besvarats av kommunernas folkhälsosamordnare eller motsvarande. Vidare har enkäterna, med syftet att få en fördjupad kunskap om metodernas effekt, kompletterats av information från ansvariga personer för kommunernas verksamma metoder. Föräldrastöd inom mödrahälsovården i Blekinge län I Blekinge benämns mördrahälsovårdsmottagningarna som barnmorske- /specialistläkarmottagningar, eftersom varje mottagning även innefattar specialistmödravård. Alla blivande föräldrar i Blekinge har tillgång till föräldrastöd genom mödrahälsovården. Syftet är att ge stöd inför förlossning och föräldraskap och stimulera kontakt mellan blivande föräldrar. Intresseföreningen för mödrahälsovård inom SFOG (Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi) och samordningsbarnmorskorna inom SBF (Svenska barnmorskeförbundet) i samarbete med mörahälsovårdspsykologernas förening publicerade i slutet av 2008 en gemensam skrift, i SFOG:s rapportserie, med rubriken Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa. Skriften är skriven av mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorskor i landet. Det är ett styrdokument för verksamheten som ligger väl i linje med mödrahälsovårdens arbete i Blekinge. I riktlinjerna framställs att föräldrastödtsarbetet inom mödrahälsovården består av fortlöpande enskilda möten med föräldrar, föräldragrupper och samverkan med andra för familjen angelägna verksamheter. De tre arbetssätten kompletterar varandra och är delvis överlappande. Föräldrastödet inom mödrahälsovården är till för alla föräldrar och ska genomföras av ordinarie personal inom ramen för det reguljära arbetet. Föräldrastödet ska ses som en integrerad del av arbetet. Stödet bygger på kunskaper och erfarenheter och bedrivs med ett psykosocialt arbets- och förhållningssätt. Det övergripande målet med föräldrastödet är enligt ovanstående styrdokument att stärka föräldrar i deras föräldraskap. För att uppnå detta arbetar man med delmålen; att ge ökade kunskaper, att skapa möjligheter till kontakt och gemenskap och att skapa möjligheter till medvetenhet om påverkan av samhällsförhållande. Innehållet i föräldraträffarna ska styras av de blivande föräldrarnas önskemål och behov. I de fall då grupp inte är ett lämpligt alternativ kan frågorna tas upp enskilt. (Svenska barnmorskeförbundet m fl, 2008) Närmare 95 % av förstföderskorna och 25 % av omföderskorna tar del av föräldrakurserna inom mödrahälsovården i länet. Representanter från Blekinges barnmorske-/specialistläkarmottagning upplever även att uppslutningen bland fäder är stor. En förklaring till den förbättrade uppslutningen bland män kan delvis vara att mödrahälsovården har blivit bättre på inbjudan. Dessutom debiteras uteblivet besök med 250 kronor. I Blekinge finns sammanlagt sex barnmorskemottagningar som är belägna i Karlshamn, Olofström, Ronneby, Sölvesborg, 15

Karlskrona och Lyckeby. Utöver barnmorskorna finns obstetriker, gynekologer och psykologer att tillgå. Barnmorskemottagningarna erbjuder gravida kvinnor och deras män kostnadsfria hälsokontroller, individuella träffar med barnmorskan och deltagande i föräldragrupper. Under föräldraträffarna får de blivande föräldrarna möjlighet att diskutera frågor om exempelvis graviditet, hälsa, föräldraskap, relationer, förberedelse inför förlossning, det nyfödda barnets behov etcetera. Inför övergången mellan mödra- och barnhälsovården fyller barnmorskan på barnmorskemottagningen i en rapport som skickas vidare till barnhälsovården. I rapporten kan distriktssköterskan utläsa information om vårdnadshavarna. Distriktssköterskan får exempelvis information om vårdnadshavarna är i behov av tolk, om de har några barn sedan tidigare, om föräldrarna deltagit i föräldragrupperna samt om de har träffat psykolog alternativt socialsekreterare. I de fall då barnmorskorna har identifierat att föräldrarna är i behov av extra stöd, tas en muntlig kontakt alternativt anordnas ett planeringssamtal med distriktssköterskorna inom mödrahälsovården. Basprogram för de individuella träffarna med barnmorskan Barnmorskemottagningarna i länet arbetar utifrån samma upplägg. Ett basprogram för förstföderskor respektive ett basprogram för omföderskor är framtaget och förankrat hos samtliga mottagningar. Programmen beskriver utförligt innehållet av de blivande mödrarnas enskilda möten med barnmorskan. Den första träffen med barnmorskan äger rum under vecka sex till åtta. Barnmorskemottagningarna strävar efter en så tidig inskrivning som möjligt. På första mötet för barnmorskorna ett hälsosamtal om bland annat levnadsvanor med den blivande modern. Syftet är att tidigt upptäcka livsstilsfaktorer som kan påverka det ofödda barnet. Basprogrammet för förstföderskor består av totalt tio träffar med barnmorskan, inklusive rutinultraljudet i vecka 17-19 samt efterkontrollen sex till tolv veckor efter födseln. Basprogrammet för omföderskor omfattar totalt nio träffar. Vid särskilda behov erbjuder barnmorskemottagningarna extra träffar utöver de som finns beskrivna i basprogrammet. Samtliga barnmorskor är utbildade i metoden EPDS-screening, Edinburgh Postnatal Depression Scale. Med hjälp av en manual identifieras de mödrar som riskerar att drabbas av post partum depression. Manualen används vanligtvis av distriktssköterskorna inom barnhälsovården då barnet är cirka två månader. Vid misstanke av depression hos den blivande modern använder även barnmorskorna inom barnmorskemottagningarna sig av EPDS-screening. Manual för föräldraträffarna Under fjärde träffen för både förstföderskor och omföderskor, då kvinnorna är i vecka 27-28, bjuds de in till föräldraträffar. Föräldraträffarna består av totalt fyra träffar; tre träffar under graviditeten och en träff efter förlossningen. Första träffen bör lämpligen äga rum i vecka 30-33. Efterträffen bör ske inom fyra månader efter förlossningen. Föräldraträffarna pågår under cirka två timmar/träff. Lämplig storlek på gruppen är fem till sex par, som är ungefär lika långt gångna i graviditeten. För respektive träff har barnmorskan en manual, som beskriver innehållet i träffarna, att tillgå. Manualen är ett levande dokument och uppdateras fortlöpande. Syftet med manualen är att samtliga barnmorskemottagningar skall erbjuda ett liknande upplägg och innehåll för föräldraträffarna. Vid behov erbjuds riktade föräldragrupper, exempelvis till ensamstående, unga mödrar och tvillingföräldrar. Träff 1: Under första träffen sker en presentation av barnmorskan och deltagarna i gruppen. Barnmorskan beskriver syftet med föräldrarträffarna. Vidare diskuteras bland annat vad som 16

händer med kroppen under graviditet, hur en förlossning kan starta, när man ska åka till förlossningsavdelningen, vad som händer på förlossningsavdelningen, och vad partnerns roll är under förlossningen. Allt detta för att få ett så förberett och tryggt föräldrapar som möjligt inför förlossningen. I korta drag nämns även avvikelser från det normala förlossningsförloppet. Träff 2: Under andra träffen diskuteras och visas vilka smärtlindringsmetoder som finns att erbjuda under en förlossning (vad man kan använda sig av redan hemma och vad som erbjuds inne på förlossningsavdelningen). Man går även igenom psykoprofylaxandning och avslappning. Barnmorskorna har möjlighet att använda en förlossningsfilm som stöd. Träff 3: Under tredje träffen diskuteras första tiden efter förlossningen, det vill säga BB-tiden eller tidig hemgång. Vidare beskrivs amningen med hjälp av en docka, med efterföljande diskussion i gruppen. Övergången till barnhälsovården tas också upp. Man försöker skapa en diskussion kring hur familjelivet förändras, där har man hjälp av en pärm med olika bilder som föräldraparen kan associera och diskutera fritt till. Man försöker också få igång en diskussion om samlivet och preventivmedel. Träff 4: På efterträffen tar man upp hur förlossningen blev, vilken omställning det innebär att vara förälder. Det blir ofta många och långa diskussioner. Här tar man åter igen upp frågor kring samlivet och preventivmedel. Föräldrastöd inom Barnhälsovården i Blekinge Barnhälsovårdens arbete utgår bland annat från nationella riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen. Målet för verksamheten är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling (Socialstyrelsen, 1991). Barnhälsovården i Blekinge strävar till att ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och hälsoövervakning till barnfamiljerna i Blekinge. Med FN:s barnkonvention som värdegrund utför barnhälsovården i Blekinge en generell hälsoövervakning av alla barn, noll till sex år, och ger individuellt stöd och rådgivning till dessa barns familjer utifrån deras egna behov. Barnhälsovårdens huvudområden är hälsoövervakning, vaccinationer, hälsovägledning, samt föräldrastöd individuellt och i grupp. Det moderna förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter nära kontakt och samarbete med ett flertal verksamheter, exempelvis barnomsorgen. Barnhälsovården har en central roll i Blekinges folkhälsoarbete. (Landstinget Blekinge, 2008 a) Det finns en lång tradition av föräldrastödsarbete inom barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet är kärnan i barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte med barnfamiljen och sker individuellt, i grupp, vid hembesök och vid besök på BVC samt i samverkan med andra samhällsaktörer. Dessa arbetssätt kompletterar varandra och är delvis överlappande. Föräldrastödet inom barnhälsovården utgår från FN:s barnkonvention och är nära kopplat till de nationella folkhälsomålen. (Collberg P, m fl, 2007) Barnhälsovårdens övergripande uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Barnhälsovården är en kostnadsfri och frivillig verksamhet och når i princip alla oberoende av socioekonomisk bakgrund. Styrkan med föräldrastödet inom barnhälsovården är att det är ett generellt stöd, det vill säga det vänder sig till alla föräldrar. Samtliga nyblivna föräldrar har rätt till föräldrastöd via barnhälsovården både individuellt och i grupp. (Landstinget Blekinge, 2008 b) 17

År 1979 beslutades att föräldrar i samband med barnets födelse och under barnets första levnadsår ska erbjudas föräldrautbildning. Landstinget har ansvar för att detta stöd erbjuds alla. Statens offentliga utredningar valde att ersätta begreppet föräldrautbildning med begreppet stöd i föräldraskapet. Syftet med föräldrastödet inom barnhälsovården är att ge kunskap, information, bidra till att stärka föräldrarna i deras föräldraroll och ge möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar. (Socialdepartementet, 1997) Det tidiga föräldrastödet definieras som det stöd som ges till föräldrarna under graviditeten inom mödrahälsovården och under barnets första två år inom barnhälsovården. Det individuella stödet från barnhälsovården fortsätter dock under hela förskoleåldern, även om det efter det första ett och ett halvt åren är mer glest mellan träffarna. Det tidiga föräldrastödet inom barnhälsovården är en del av samhällets insatser för att främja barns hälsa och utveckling och stärka föräldrars förmåga att möta det nyfödda barnet. (Collberg m fl, 2007) Samverkan Distriktssköterskan inom barnhälsovården ska aktivt medverka till att utveckla fungerande samarbetsformer med olika aktörer i verksamheter kring barnfamiljen. Samverkan ska i första hand vara av övergripande natur. Stödinsatser organiseras genom samverkan med bland annat barnomsorg, skola, socialtjänst, barn- och ungdomsklinik, tandvård, barnpsykiatrisk klinik och barnhabilitering. Föräldrarna ska informeras och samtycka till alla kontakter som tas på individnivå. (Landstinget Blekinge, 2008 a) Det individuella föräldrastödet Föräldraskapet och den tidiga anknytningen ska uppmärksammas och stödjas. Barnets signaler ska uppmärksammas och samspelet mellan förälder och barn ska bejakas. Det positiva i föräldraskapet ska förstärkas. Särskilt stöd ska ges till mödrar som vid två-månaderssamtalet (EPDS-screening genomförs) visar sig ha ökad risk för depression samt till familjer med särskilda behov. Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar ska inom två veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning erbjudas hembesök av distriktssköterskan. (Socialstyrelsen, 1991) Under 2008 fick 80,9 % av barnen i Blekinge ett första hembesök. Även nyinflyttade barnfamiljer och föräldrar till adoptivbarn ska erbjudas hembesök. Vid åtta månaders ålder ska också hembesök erbjudas för hälsosamtal, skadeprevention, utvecklingsbedömning samt samtal kring föräldra-barn-relationen. Av de 8-månaders besök som genomfördes år 2008, utfördes 78,4 % som hembesök. Hembesök används frikostigt vid behov. Alla föräldrar ska erbjudas hälsoinformation utifrån basprogrammet. Områden som ska behandlas är amning, rökning, kost, fysisk aktivitet, barns utveckling, behov och rättigheter, relations- och samlevnadsfrågor, lekmiljö, olycksfallsprofylax, tandhälsa och alkohol. Vid varje möte med föräldrar och barn måste barnhälsovårdspersonalen vara lyhörd och låta samtalet utgå från den aktuella familjens kunskap och behov (motiverande samtal). Hälsovägledningen bör utformas och genomföras på ett sätt som stärker föräldraskapet och med respekt för föräldrarnas medinflytande och självbestämmande. Råd bör även ges kring egenvård av enklare sjukdomstillstånd samt att barnet vid akut sjukdom i första hand ska söka hjälp på vårdcentralen. (Landstinget Blekinge, 2008 a) Föräldrastöd i grupp Det generella föräldrastödet i grupp inom barnhälsovården ser idag väldigt olika ut. Föräldragruppen leds i allmänhet av distriktssköterska med ibland inbjudna resurspersoner. Gruppen består vanligtvis av fyra till sex föräldrapar som träffas mellan fyra till tio gånger under 18

barnets första levnadsår. Ibland kompletteras dessa träffar med storgruppsföreläsningar av olika resurspersoner. Innehållet på träffarna varierar. I Blekinge är målet att mer än 75 procent av barnen ska ha minst en förälder som deltar i föräldragrupp vid minst ett tillfälle. Resultatet för 2008 blev 69 procent. Utredningen Stöd i föräldraskapet betonar vikten av att föräldrarnas egna frågor och intressen ligger till grund för diskussioner i föräldragrupperna. Tanken är att föräldrastödet ska utgå från det gemensamma föräldraskapet och utformas så att män och kvinnor i lika stor utsträckning vill medverka. (Socialdepartementet, 1997) Det pågår en översyn av det föräldrastöd i grupp som erbjuds inom barnhälsovården i Blekinge. En manual/ett verktyg håller på att tas fram som ett stöd i distriktssköterskans arbete. Manualen baserar sig på den gruppverksamhet som redan bedrivs idag, men med mer struktur. Syftet är att föräldrar oberoende av boendeort i Blekinge ska erbjudas en likartad gruppverksamhet utifrån särskilda teman. Liksom tidigare ska arbetet utgå från FN:s barnkonvention som värdegrund och kopplas till folkhälsomålen. Alla föräldrar ska erbjudas sju träffar á en och en halv timme. Varje gruppträff har ett tema. Utöver de olika temana, diskuteras under varje träff följande återkommande ämnen; barns utveckling och behov, upplevelser och känslor kring föräldraskapet, parrelationen i utveckling/förändring, relationer i familjen och omvärlden. Nedan presenteras ett förslag på program (dock ej fastställt ännu): Träff 1: Presentation. Anknytning, samspel, kommunikation. Barns behov och hur man tröstar barn Träff 2: Barns behov. Upplevelser och känslor kring föräldraskapet. Träff 3: Relationer. Förälder-barn, mamma-pappa, släkt, vänner etcetera. Träff 4: "Grunda sunda vanor". Mat, rörelse/lek/stimulans, sömn, tänder. Träff 5: Alkohol och föräldraskap, förebyggande av barnolycksfall, barn i bil. Träff 6: Sjuka barn, egenvård, hemapotek. Träff 7: Föräldraledighet/förskola, separationer. Barns utveckling. Föräldraskapet, till exempel olika föräldrastilar (följsamhet, flexibilitet, ansvar), samspel och kommunikation, utvärdering. Föräldrastöd inom Tandvården i Blekinge Inom folktandvården i Blekinge är det varje klinik som avgör hur information och instruktion ska förmedlas. När det gäller BVC förkommer såväl individuella besök som gruppinformation. Besök på distriktssköterskemottagning görs även vid förfrågan. I vissa årskullar (fyra, sex, nio och tolv år) kallas alla barn tillsammans med föräldrar till extra individuella besök, där stor vikt läggs på hygien och kostinformation. Föräldern får lära sig att borsta rent på sitt barn. Vid särskilda fall kan extra stöd ges vid exempelvis sjukdom, funktionshinder eller tandvårdsrädsla. Informationsmaterial finns för de olika åldersgrupperna. Instruktioner och tandborstningsteknik ges handgripligen till alla föräldrar med barn i de utvalda årsgrupperna. En god basprofylax till alla, är folktandvården Blekinges strategi för att uppnå en kostnadseffektiv och populationsinriktad tandhälsa. Huvuduppgiften är att lära och motivera barn och deras föräldrar att borsta tänderna noggrant två gånger om dagen med fluortandkräm, att inte äta godis och sötade mellanmål mer än en gång i veckan samt att använda vatten som törstsläckare. Sammanfattningsvis har folktandvården i Blekinge ett väl utvecklat barntandvårdsprogram med både individuell information och verksamhet i grupp, både internt och externt. 19

Föräldrastöd inom ramen för kommunernas verksamheter i Blekinge I detta avsnitt beskrivs i vilken omfattning folkhälsoinstitutets rekommenderade strukturerade eller evidensbaserade föräldrastödsprogram förekommer i Blekinges kommuner; Olofström, Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona. Avsnittet förtäljer även om kommunerna arbetar aktivt med något annat program, som inte tillhör folkhälsoinstitutets rekommendation. Informationen baseras på ovan nämnda enkätundersökning kring kommunernas pågående arbete med gruppbaserat föräldrastöd. Enkäterna har besvarats av kommunernas folkhälsosamordnare eller motsvarande. Vidare har enkäterna, med syftet att få en fördjupad kunskap om metodernas effekt, kompletterats av information från ansvariga personer för kommunernas verksamma metoder. För att få en idé om implementerings- och förankringsprocessen presenteras några program mer utförligt. Olofströms kommun I Olofströms kommun förekommer de av folkhälsoinstitutet rekommenderade programmen Cope, Aktivt föräldraskap idag 2-12 år och Örebro Prevention Program. Därutöver tillämpas metodiken Grunda sunda vanor i ett samarbete mellan barnhälsovården och förskolan. Cope har erbjudits av två familjepedagoger inom socialförvaltningen under våren och hösten 2008. Bakgrunden till satsningen var önskemål från en arbetsgrupp på socialkontoret, IFO, och även från arbetsledningen om att erbjuda föräldrar någon form av föräldrastöd. Våren 2008 erbjöds föräldrar till barn/ungdomar i åldern elva till 16 år kursen. Information om kursen spreds med hjälp av broschyrer som skickades hem till föräldrar via skolan samt via annonser i tidningar och radio. Ett 20-tal föräldrar anmälde sig och cirka hälften fullföljde kursen. Föräldragruppen ägde rum en kväll i veckan under tio veckor. Gruppledarna följde den manual som COPE erbjuder med teman, filmscener, diskussioner i smågrupper och storgrupp samt olika övningar. Gruppledarna erbjöd även en återträff, bland annat i utvärderingssyfte. Utvärderingen visade att föräldrarna var nöjda med utbildningen. Hösten 2008 gick socialförvaltningen ut med ett nytt erbjudande, men kortade ner utbildningen till sju veckor istället. Endast sex föräldrar anmälde sig och alla fullföljde kursen. Inför våren 2009 kommer socialförvaltningen att bredda åldersintervallet till att omfatta alla föräldrar som har barn i skolåldern. Inbjudan kommer nu inte längre att ske via utskick av broschyrer till alla hushåll. Istället har kontakt tagits med nyckelpersoner, som specialpedagoger, kuratorer och lärare. Tanken är att nyckelpersonerna ska lämna broschyren till föräldrar som de kommer i kontakt med. Annonseringar i tidningar och på kommunens hemsida är fortfarande aktuellt. Specialpedagogerna kommer även att använda COPE-metodiken i samarbete med SFI under våren 2009. De kommer under tre lektionstillfällen erbjuda föräldrar stöd, vilket kommer att innefatta tema ifrån COPE. Svårigheter med rekrytering av föräldrar upplevs vara att tiden inte passar. Sju och tio veckor anses vara ett för långt tidsintervall för kurserna. Likaså har många efterfrågat barnpassning, vilket inte har gått att lösa. Föräldrarna uttrycker dock en önskan om föräldrakurser. Aktivt föräldraskap idag 2-12 år bedrivs i utbildningsförvaltningens regi. Två utbildade kursledare har en grupp om sju till tio deltagare per termin. Föräldrar på förskolorna i kommunens fem upptagningsområden får anmäla sitt intresse. Kursmaterialet, boken Active Parenting och hemuppgiftsboken, kostar totat 300 kronor. Övervägande av deltagarna har varit kvinnor. Föräldrarna beskrev under ett uppföljningssamtal att de upplevde att de hade blivit lugnare som föräldrar, förstod sitt barn bättre och att de hade fått en ömsesidig respekt 20