JOKKMOKKS KOMMUN 2015-04-29

JOKKMOKKS KOMMUN 2015-04-29 Yttrande angående: Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021. Diarienummer 537-9859-2014 Jokkmokks kommun anser att den storskaliga vattenkraftens miljöpåverkan och möjligheterna att inom denna förbättra den fysiska miljön inte är tillräckligt redovisad i rubricerad samrådshandling. Jokkmokks kommun önskar se en tydligare och mer djupgående redovisning på detta område i syfte att utgöra underlag till förslag till åtgärdsprogram. Jokkmokks kommun saknar exempelvis konsekvensanalys och redovisning av vattenregleringarnas påverkan på rennäringen längs Luleälvsystemet. Jokkmokks kommun anser vidare att en förstudie kring den torrlagda älvfåran 15 km- från Letsi kraftstation ned till det forna utloppet nedanför Vuollerim är motiverad och bör genomföras som en första åtgärd och en del av åtgärdsprogrammet för Bottenvikens vattendistrikt. Jokkmokks kommun ifrågasätter en generisk klassificering av Luleälven och anser att Luleälven bör värderas segmentellt och klassificeras därefter vilket skulle möjliggöra ett precisionsinriktat aktivt miljöarbete med hög verkningsgrad i syfte att nå Vattendirektivets kray. Robert Bernhardsson Kommunstyrelsen ordförande Roland Boman Vattenpolitiker Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Postadress 962 85 JOKKMOKK Webbsidesadress Telefon Telefax www.jokkmokk.se 0971-170 00 vx 0971-172 01 Bankgiro 625-7331

BIJ AGA 1: Samrådsyttrande från Jokkmokks kommun Den åttonde februari 1915 (191502-08)invigdes Porjus Kraftstation. Elektrifieringen av Malmbanan genomförs och en god grund till det svenska välfärdssamhället läggs. Porjus kraftstation var början av en älvutbyggnad som kulminerade i början av 1960-talet men höll ända in på 1980-talet. Idag pågår bla. Dammförstärkningsjobb och moderniseringsarbeten på kraftstationerna. 1918 fick Sverige en miljölag som än idag 2015 är den miljölag som styr det utbyggda Luleälvssystemet. Ingen modern miljöprövning är idag 100 år efter att Porjus kraftstation invigdes gjord av konsekvenserna av vattenkraftsutbyggnaden. Vattenfall betalade för "totalskada" vilket tolkas som att de har gjort rät för sig i evinnerlig tid. Oberoende av skada och följder som uppkommer idag. Vattendirektivet från EU gav en viss förhoppning att Lule älv skulle få ingå i 2000-talets moderna miljösyn. Hittills har inget sånt syns till i de arbeten som gjorts från myndighetshåll. Tvärtom vi står fastfrusna 11918 års miljötänkande och lag. Vattenkraftsutbyggnadens stora tid under 1950- och 1960-talet var inte som många tror en konfliktfri tid utan protester. Tvärtom. Messaure kraftstation blev ett regeringsärende för att få starta. Porsibygget startade utan att erforderliga tillstånd fanns. Norrbygdens vattendomstol sade i december 1957 nej till det redan påbörjade bygget av Porsi kraftstation, eftersom de ansåg att nyttan av Porsi kraftstation understeg de skador som kraftverket skulle åstadkomma. Men i slutändan kom givetvis tillstånden (Bilaga 2). Lilla Lule Älv som byggdes ut under 1960- och 1970-talet var också hårt ifrågasatt av myndigheter, Jokkmokks kommun, enskilda, samerna, miljöorganisationer mfl. Ministrar och oppositionens partiledare uppvaktades 1959 av en delegation som företrädde inlandets kommuner, länsstyrelser och Norrlandsförbundet. Ett 10-punktsprogram med åtgärder lyftes fram som förslag som skulle ge kommunerna möjlighet att få del av vattenkraftens vinster mm. Vad gäller Lilla Lule Älv så skrev man att skadorna skulle bli så stora att de inte kunde kompenseras med pengar. Inget av de krav som ställdes fick småkommunerna i inlandet gehör för (Bilaga 2). Även länsstyrelsen var tveksam till utbyggnaden av Lilla Lule Älv (Bilaga 2). Ett antal ämbetsverk tyckte att hanteringen från stat och vattenfall var undermålig (Bilaga 2). Man kan också se att argumenten som gällde då för en utbyggnad även används idag (Bilaga 2). 1960 gav så regeringen sitt tillstånd att bygga ut Lilla Lule Älv, och körde därmed över både egna ämbetsverk, vattendomstol men framför allt tilläts inte Jokkmokks kommun att föra egen talan om de stora förändringar som låg i framtiden (Bilaga 2). 2015 så ska Jokkmokks kommun lämna sitt förslag på den samrådshandling med förslag på åtgärdsprogram och förvaltningsplan som Vattenmyndigheten inom Bottenvikens vattendistrikt har upprättat. För Jokkmokks kommun så har utsedda vattenpolitiker deltagit i arbetet och därutöver har bla från Vuollerimgruppen i form av Lule Älvdals Serviceorgan (LÄS) deltagit i möten och i utvecklingsarbetet.

Det vi ansvariga vattenpolitiker i första hand fört fram är att den stora miljöpåverkan som vattenkraftsutbyggnaderna har inneburit för Luleälvssystemet, ska finnas med i åtgärds- och förvaltningsplaner så att man startar upp ett långsiktigt miljöarbete med älvsystemet och att i första hand den torrlagda älvssträckan från Letsi kraftstation ned till det gamla utloppet i Stora Lule Älv vid Vuollerim är med som ett viktigt pilotprojekt med en förstudie för hur man både kan ta miljöhänsyn enligt 2000- talets lagstiftning och producera energi enligt det sätt som gjorts i 100 år. Tyvärr så kan jag konstatera att vi som företrätt Jokkmokks kommun inte har funnit någon som helst gehör för våra frågor rörande vattenkraftsskadad miljö utan istället är åsikten att skjuta detta långt i framtiden av de som beslutar i frågan. En märklig men klar åsikt. Hays och Vattenmyndigheten (HAV) och Energimyndigheten (Em) gav 2014 ut en "Nationell strategi för hållbar vattenkraft". En märklig rapport där man pekar på att den storskaliga vattenkraften är så viktig för landets ekonomi så att i stort sett inga åtgärder för bättre miljö ska göras. Alltså ska mer än 90% av den producerade vattenkraftselen stå utanför vattendirektivets kravinomöverskådlig framtid (Bilaga 3). Vad man kan säga är att strategin är klart undermålig, det finns inget bakgrundsmaterial, man för in påverkan på balans och reglerkraft utan att veta vad det är, det finns i alla fall inte beskrivet vad det är, hur det påverkas och av vad. Man skriveratt vad gäller storskalig vattenkraft ska det strävas efter KMVstatus och att mindre stränga miljökrav ska ställas på vattenkraftsområden som har stor betydelse för energisystemet. En märklig skrivning gällande Luleälven är "Eventuella fiskvägar bör endast förläggas till vattenkraftverk med dammhöjd under 50m och utan längre ayskurna vattendragssträckor sk torrfåror." Det verkar som de redan i denna strategi vill ta bort möjligheterna till en miljötappning i Lilla Lule Älv från Letsi kraftstation. Vem har i detta fall beställt den här skrivningen från myndigheten? Samtidigt skriver en chefstjänsteman på HAV till LÄS att de inte tar ställning till Letsiprojektet trots att generaldirektören klart pekar ut den förekomsten i sin strategi. Han skriver också att det finns ett behov av att prioritera geografiskt vilket är motivet och målet med strategin. Vilket ger en sämre vattenmiljö även i fortsättningen för vissa områden. Och det kan inte tolkas som annat än den storskaliga vattenkraftens områden. Mer än 90% av den producerade vattenkraftsströmmens områden ska ej omfattas av det nya årtusendets miljökrav (Bilaga 4). En riktigt dålig produkt som helt styr det arbete som vattendistiktens/länsstyrelsens tjänstemän tagit fram. Och det innebär också att man säger från Bottenvikens vattendistrikt, från HAV, från Länsstyrelsen att Jokkmokks kommun ska inte göra sig för stora besvär. Det blir inget av era drömmar om ett modernt miljöarbete i Lule älv. Men hur har då andra lyckats med sina försök att påverka för sina syften. Ett stort bolag som har vattenkraft i Lule Älv skriver så här i sin strategi drygt ett år innan (HAV) och (EM) offentliggjorde sin strategi för vattenkraften. Program för biologisk mångfald. *Småskalig vattenkraft och biflöden till den storskaliga vattenkraften kan vara tänkbara områden för programmet. *För att programmet ska bli lyckat och accepterat krävs nära samarbete med HAV, vattenmyndigheterna och olika intressegrupper (Bil 2) Eu:s ramdirektiv för vatten

*D 0 Krav på fiskvandringsvägar, minitappning och minska korttidsreglering *SLUTSATS Åtgärder i storskaliga vattenkraftverk i princip omöjliga. Värdet av förnybar energi och vattenkraftens reglerfunktion är större än den relativt lilla miljönyttan som kan uppnås med föreslagna åtgärder (Bil 2) Man kan inte annat tycka än att kraftbolaget ifråga varit duktiga på att genomföra sin strategi som drogs i koncernledningen januari 2013. Generaldirektörerna i HAV och EM har nästan ordagrant lyckats få med vitala och viktiga synpunkter från den storskaliga vattenkraftens lobbyarbete i sin strategi för hållbar vattenkraft. Det kanske är därför man så självklart också kan avfärda vårat Letsiprojekt i sin strategi för Luleälven. Dessutom så har man infört statusen Måttlig Ekologisk Potential för bla. Luleälven. Det kan tolks som någon sorts skräpstatus som gör att man kan skjuta åtgärder långt fram i tiden. Vilket i dessa årscyklar kan innebära efter år 2027. Tvärsemot vad som annars är i sämhällsmiljön, där man tar tag i problemen i nutid.

LETS' KRAFT ERA" kan nu bas, sedan regeringen mot vattendomstolens. fijrslag beslutat inedge.. att VattenfOsstvrelsen på Säi'Skilda VillifOr, lär MlieiggC1 krqfh'erket med damm Över Lilla Lule Jokkmokks. socken. Branta fors- och fallsträckor med sammanlagt 34 kin. längd och en fallhöjd på 136 in. byggs ut. Ovanför sammanflödet av Stora och Lilla Lule älvar byggs en jord- och stentynadsdamm med en största höjd av 85 pi. och cii långd med 500 in. Fisket drabbas hårt genom dämningen i Lilla Lule älv. Inom den berörda delen av älven fulls lek- och uppväxtomraden för lax och havslaxöring, som antagits vara 35 proc. av Luleälvens totala produktion av lax- ochlaxöring,s-smolt Med krgfistationens byggande bortfaller alla dessa lekplatser tfr hbrrländsk Tidskrift 1960 nr 4 sid 69 (Intressant färspel för Letsf)

Porsi bygget "HÄNSYN till Luleälvens betydelse som reproduktionsområde för lax var ett dominerande motiv när vattendomstolen i fjol vägrade att tillåta byggandet av Porsi haftverk" -De i Porsi domen av vattendomstolen gjorda uttalandena om fisket har i väsentliga avseenden bestridits av vattenfallsstyrelsen. Det enda man rr riktigt ense om är att Lule äly r en av de fömänista laxälvama i landet" -Man r också oense om Luleälveas mdel i den totala laxproduktionen i våra älvar saint om Mr. stor del av Luleälvens reproduktionsområden som kommer att. ödeläggas. Vattenfallsstyrelsen anser det ekonomiskt. felaktigt att anlägga fiskväg i Pori eller att. på längre sikt basera reproduktionsfrågan PI upptransport av avelslax, eftersom man ayser att bviga ut fallen iven ovanför Porsi liksom den nedströms belägna Edeforsei " Ur NT 1958 nr 2 sid 35 (Kraftbyggena och fisket)

Akkats före och efter Naturförstöring: "Man utplundrar naturtillgångama, dränker månghundraåriga boplatser med regleringsdammar, sumpar ner klimatet, driver lapparna från renbetena, fördärvar fisket, förstör landskapets skönhet och skrämmer vid behov upp folket med elransoneringsspöket samtidigt som man exporterar elkraft" Albeit VIUten

Tioptinktsprogram i vattentiägor Ge kommtmerna rätt att föra självständig talan i vattenmal för att bevaka bygdens in tressen. Lämna större del an fn. av vinstema yid vattenkraftsbyggena till de bygder som skadas. Genom tillräckligt stora ersättningar till bygderna bör bestående värden skapas, såsom vägar, industri, förbilligad el-energi Ändra reglerna om -bygdekraft, sa att deima kraft kan bli till effektiv hjälp Anslä tillräckliga medel till fiskevärd i mindre vattendrag och försmnmade sjöar. Utred och planlägg renskötselns bevarande genom skadeförebyggande och kompenserande åtgärder och om så befinns nödvändigt genom insb:änkningar i vatteitbygg,andet Beakta naturskyddet i vattenlagen och ge det en starkare ställning Hänsyn till bygden mäste hindra eller begränsa vattenbynad. Vad som t. ex. planeras for 'Lima kommun eller Lilla Lule äh' Överstiger vad en bygd kan täla även om stor kompensa don lämnas Förbered 'vattenbyggnad sä a tt alla i god tid far vetskap om planerna. Utrednino-arna far inte anförtros blott at vattenkraftsintressenterna. Ge enskilda sakägare ersättning i realvärden i första hand. Rätta till reglerna for beskattningen av kraftstationer och regleringar. Utredning pågar, men kan inte ny lagstiftning bli färdig snart, borde det. inte vara svårt att redan i år ta fram en provisorkk lagstiftning, varigenom den värsta orättvisan skulle undanröjas. Fastighetsbeskattningen for vattenbyggnader måste bibehållas.

Tiopunktsprogram i vattenfrågor från 34 norrländska kommuner PTT PROGRAM I TIO PVNICTER med previseradp krar rid de,?; fiirhami it ggnaden at. vattenfall eh sjiiar i Norrland presenteradv liir Irr Irdirnrijbq nit regerirtgen rid en uppvaktning ay cirka 25 talesmän /ór.kamarbetskommitt. Tornedalskommunernas förbund (HA.Not t. ;mint-yarn. Utorn jordbruksminister Nct:6, kommanikutimmuinistr - ( koglund och justiliernini,kier Lindell appraktades partileilarna Ohlin 'HI: Hedlund. Vattenbyggnaderna ger visserligen arbetstillfällen och skattekronor men blott i begränsad omfattning och endast några fit år, framhöll deputationen. som leddes av häradshövding Mrik Thornasson i Lycksele och hemmansägare Mrik Nordin i Tåsjö. ökningen i skattekronor slukas sv ofgifter for skolor och Sociala ändamål. Norrlandkommunerna vii1 inte formica att den elektriska kraften är viktig för landets välstånd och varit till nytta även för Norrland och att därför ytterligare vattenbyggnad bör U. ske. Man gör dock arisniv - på. att utbyggnaden sker med största hänsyn till Norrlands bygdr nth människor och så att skhthr lindtlks i görligaste mån och etc oirnthiktig skador kompenseras, 0 Sino önskern6i oni iagändringar m, m, sammanfattade deputationen i tio punkter: ce kommuneina rätt att föra 2itilvmhindig titian i vattennial för att bevaka bygdens intressen. Lämna stärre del än f. n. av vinsterm:, vid vattenkraftbyggena till de bygder som skadas. Genom tilltäck tigt stora ersättningar till bygderna bör bestående värden skapas..5asmn vägar, industri, förbilligad elenergi n-i. m. 9 Ändra reglerna om bygelek raft, så att denna kraft kan bli till effektiv hjälp. Antilå tillräckliga medel till fiskevård i ~tire vattendrag och förmanmade Sidar.. 8 Utred och plantägg reriskötseins bevarande genom skadefbrebyggande och kompenserande åtgärder och om six befinns nödviindigt genom inskränkningar i vattenbyggandet. Beakta naturskyddet I vattenlagen orb ge det en starkare ställning. Hänsyn till bygden måste hindra eller begränsa vattenbyggnad. Vad sum t ex. planeras för Tärna komnitin viler Lilla Lule älv överstigct vrut en bygd kan titta även om stor kompensation länrmas. Förbered vattenbyggnad så att alla i god tid får vetskap om planerna Utredningarna får inte anftir. tros blott åt vatterikraftsintres.een. terna Ge enskilda sakägare ersättning I tealkärden I första hand. rtätta tin reglerna för be_skatt- ~gee av kraftstationer och regleringar. trtredning pågår, men kan inte ny lagstiftning bli färdig snart, borde det inte vara svårt att redan I år få tram en provisorisk lagstiftning, varigenom den värsta orättvisan skulle tinclanröjag. Ffistigh-etsbeskattrungen för va tt enhyggnftde maste bibehållas.

En ljusglimt "Som &quint liar lyra limbetsverk kammarlfollegiet, lantbrulisstyrelsyn, dontämyrket ochlisteriwyrelsen förenat sig i en gemensam protest mot vattenfallsstyrelsens regionplan for vatlenkraftutkvggnaden i Lilla Lule Generaldirektörerna E. Höljer R. Dahl-gren och S. Norup har uppvaktat kommunikationsminister Skoglund och anhållit att regerffigen s/mit påkalla riksdagens beslut om genomfbrande av kinfiverksbyggen och reglerfirgdbretag Lilla Lule älys vanenområde,förrän statsmakterna tagit stathifitg till den alhnänna,frågan om vilka sjöar och vattendrag som skall undantas från vattenkrqfisevloatering. Därtill under/canner de fi-ra ämbetsverken Trattei011s tidigare utredning om Lilla Lule älv och begär en ny utredning Samtli,kr,a aktiva natur.s.kvddwiganisationer i landet, bland dem inte 111.f71.31 Norrlandsförbundet och Non-lands Nairn-I-rim, kan betrakta de j5-ra statliga äinbetsverkens siällniiigstagande 801t1 en ljetspunk vid hävdandet av kravet på en genera/plan for -1-a ttenkrafisexploate 717 ;gel!. Tidigare har Vattenfalls egna. revisorer givit Vatteyfiillsstyrelsen en del beska piller ilwtga om fallet Pot i. Det rör sig tycl17,_'r-en åt rätt Albert Viksten Ur NT 1959 nr 1 sid 19 (En ljusg1imt)

Domar om fiskeskydd TN.A. STORA. DELDOMAR, som främst syftar till att bevara Lilla Lule älv som reproduktionsområde för lax och havslaxöring, har avkumats av Norrbvs,rdeng vattendomstol I målet om Laxede gör domstolen en ingående bedömning av luleälvarnas laxproduktion och anser sig med betryggande säkerhetsmarginal kunna fastslå att laxproduktionen frän luleälvarna uppgår till 285 ton ärligen. Därav fiskas i älvarna omkring 43 ton, vid kusten 52 ton, av svenska fiskare i havet 48 ton och av utlänningar, som bedriver östersjöfiske, 142 ton. Av den sammanlagda kvantiteten beräknas Laxede dämningsområde svara for 15,7 ton till ett värde av 75 000 kronor årligen. Laxede kraftverk, som Vattenfallsstyrelsen im fått tillstånd att bygga, beräknas ta i anspråk en fallhöjd av 25,9 meter och ett dämningsområde om cirka tio kvkm Tillstånd för utbyggnad av Letsi kraftstation i Luleälven bör i och för sig inte medges, säger länsstyrelsen i ett uttalande till Vattenfallsstyrelsen- Om utbyggnad ända sker, bör konunun och övriga skadelidande få full ersättning för både direkta och indirekta skador. Skadeverkningama på bl. a. fisket och renskötseln blir så betydande, att företagets tillåtlighet helt kan ifrågasättas, heter det i yttrandet. Samtliga utdrag hämtade ur NT 1959 nr 3 sid 39 (Domar om fiskeskydd vid Ivaftverksbyggen)

EU:s ramdirektiv för vatten Risk Krav på fiskvandringsvägar minimitappning och minskad korttidsreglering. Generella åtgärder kan medföra en produktionsförlust av förnybar energi på 3.6 WM 1-12%) i Vattenfalls kraftverk, men återskapar bara 1,5% av naturlig fiskreproduktion. Position Varje vattendrag och kraftverk med damm är unik och kräver sin egen lösning när miljöåtgärder ska bedömas och genomföras. Varje enskild åtgärd måste baseras på kostnads-nytto-analys. med hänsyn tagen till åtgärdens kostnader, ekologisk nytta, påverkan på produktions- och reglerförmåga samt på klimat- och j~: ~tr. 416.1i 1440511', i--ares; Slutsats Åtgärder i storskaliga vattenkraftverk i princip orimliga. Värdet av förnybar energi och vattenkraftens reglerfunktion är större än den relativt lilla miljönyttan som kan uppnås med föreslagna åtgärder. Det finns clock åtgärder som har stor miljönytta utan produktionsförluster.

Vattendirektivet - Så möter Vattenfall direktivets utmaningar - Program för biologisk mångfald Under åren 2012-2017 genomför Vattenfall ett program för biologisk mångfald. Det genomförs i tre steg med utvärdering efter varje delsteg. I programmet sätter vi fokus pä åtgärder som inte påverkar vattenkraftproduktionen. Blir vår input till diskussionen om GER Småskalig vattenkraft och biflöden till den storskaliga vattenkraften kan vara tänkbara områden för programmet. För att programmet ska bli lyckat och accepterat krävs nära samarbete med HaV, Vattenmyndigheterna och olika intressegrupper. Denna samverkan startar nu och externa referensgrupper med myndigheter, universitet och intressegrupper ska bildas för varje pilotprojekt. IL/ATTr PLI CA I

Energimyndigheten Hays Vatten myndigheten Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika direktiv inom såväl vattenmiljöområdet som inom energi- och klimatområdet. En betydande orsak till sämre än god ekologisk status i sjöar och vattendrag är vattenkraft. Den svenska vattenkraften är av stor betydelse, dels som produktionskälla, men även som reglerkraft till de övriga kraftslagen och utgör därmed en god grund för realiseringen av de svenska energipolitiska målen. En stor del av de vattenkraftverk som idag finns i Sverige har tillstånd med villkor som utfårdats innan modern miljölagstiftning infördes. Både Energimyndigheten och Hays- och vattenmyndigheten anser att det är självklart att elproduktionen ska uppfylla moderna miljökrav. Vattenkraften behöver därför anpassas så att vi både når med genomförandet av EUs vattendirektiv och de målsättningar som finns inom energi- och klimatpolitiken. Hays- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten bedömer att miljömålet Levande sjöar och vattendrag kan uppnås på nationell nivå utan väsentlig påverkan på vattenkraften roll i energisystemet och vår förmåga att nå klimatmålen. De båda målen kan emellertid inte uppnås samtidigt i alla vattenförekomster utan detta förutsätter en prioritering mellan och inom Sveriges avrinningsområden. För att uppnå de båda målen föreslår myndigheterna därför en samlad strategi. Utgångspunkter för strategin Ur ett nationellt perspektiv bedöms det vara lika viktigt att uppnå kraven inom EU-direktiven i vattenmiljöområdet som målen inom energi och klimat. Ett stort antal enskilda miljöåtgärder samlat kan resultera i betydande påverkan på energiproduktionen som sådan, liksom på till gången till balans och reglerkraft i ett nationellt perspektiv. Väsentlig påverkan behöver därför definieras utifrån energisystemet som helhet, dvs, den samlade påverkan på produktion, balans- och reglerkraft. Miljöåtgärder som påverkar elproduktion och energisystemet bör främst genomföras i de avrinningsområden som har begränsad betydelse för energisystemet och där insatser kan resultera i höga milj övinster. 1

Energirnyndigheten Hays Vatten myndigheten Strategin Ett begränsande planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk fastställs på nationell nivå, vilket innebär att högst 2,3 % av vattenkraftens nuvarande årsproduktion under ett normalår, motsvarande 1,5 TWh, får tas i anspråk. Åtgärder som tar produktion i anspråk ska säkerställa att det inte ger väsentlig påverkan på balans- och reglerkraften. Planeringsmålet ska ses som en gräns för väsentlig påverkan på energisystemet. Planeringsmålet innebär att miljöåtgärdernas omfattning kan variera mellan de avrinningsområden som idag hyser vattenkraft så länge åtgärdernas samlade effekt inte överskrider planeringsmålet. Med utgångspunkt från de resultat som har tagits fram inom Energimyndigheten och Hays- och vattenmyndighetens gemensamma projekt Strategi för åtgärder inom vattenkraften, förslår myndigheterna följande vägledning hur åtgärderna ska fördelas mellan avrinningsområdena. Totalt år det 85 avrinningsområden som hyser vattenkraftverk. Genomförande av strategin För att de miljöförbättrande åtgärderna ska ge så liten effekt som möjligt på vattenkraften och energisystem och samtidigt uppfylla vattendirektivets krav föreslår de båda myndigheterna att, Hays och vattenmyndigheten ska, inom sitt bemyndigande, sträva efter att miljöförbättrande åtgärder förläggs till avrinningsområden och vattenförekomster som har begränsat värde i energisystemet. Myndigheten ska också sträva efter att åtgärder som genomförs ska ge så begränsad inverkan på vattenkraftsproduktion som möjligt. Hays- och vattenmyndigheten ska genom vägledning, sträva efter att fastställande av kraftigt modifierade vatten och mindre strängt krav tillämpas i de avrinningsområden och vattenförekomster som har stor betydelse för vattenkraften och energisystemet. Energimyndigheten ska, inom sitt bemyndigande, sträva efter att stöd till effektivisering av vattenkraftverk och nya anläggningar lokaliseras till avrinningsområden och vattenförekomster som bedöms som särskilt värdefulla för energisystemet och hyser låga naturvärden. Energimyndigheten ayser mot bakgrund av detta att se över möjligheten att peka ut områden av riksintresse för energiproduktion i dessa avrinningsområden och vattenförekomster för att ytterligare förtydliga dess värde för energisystemet. Hays- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten ska tillsammans verka för en nationell prioritering av miljöförbättrande åtgärder mellan och inom avrinningsområdena. De båda myndigheterna tar gemensamt fram vägledning hur prioritering kan genomföras inom ett avrinningsområde. 2

C Energirnyndigheten Hays Vatten myndigheten Grupp 5: Märrumsån, Emån, Piteälven Dessa tre avrinningsområden är medelstora till stora avrinningsområden med begränsad reglerförmåga relativt grupp 1 till 4. Produktionen sker i 105 vattenkraftverk och motsvarar 0,6 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Mörrumsån och Emån är mest lika varandra med medelstora vattenkraftverk i nedre delen av avrinningsområdet. Båda dessa avrinningsområden är förklarade som skyddade för fortsatt utbyggnad av vattenkraftverk, vattenreglering och överledning enligt 4 kap. 6 miljöbalken (4:6 MB). Denna grupp avrinningsområden hyser största andel vattendragslängd inom riksintresse för naturvården. Piteälven är unik genom att det endast förekommer ett storskaligt vattenkraftverk i nedre delen av älven som står för hela produktionen. Avrinningsområdena har relativt grupp 4 och 6 höga värden för miljömålet. Strategin för dessa avrinningsområden bör vara att bibehålla produktionen i de mest betydelsefulla kraftverken, men säkerställa kontinuitet i avrinningsområdet. I övriga vattenkraftverken bör miljömålets ambitioner genomföras. Grupp 6: Övriga avrinningsområden med vattenkraft Övriga 66 avrinningsområden med ca 390 vattenkraft omfattar 1 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Dessa avrinningsområden i medel sju vattenkraftverk per avrinningsområde. I de fiesta fall är det småskaliga vattenkraftverk. I dessa avrinningsområden bör målet i första hand vara fokus på att uppnå miljömålets ambitioner, inte minst säkerställa kontinuitet i avrinningsområdet som är sämre än övriga grupper. Denna grupp avrinningsområden har högst andel vattendrag och sjöar som är förklarade som nationellt värdefulla vatten men också riksintresse för naturvården. 5

Hays och Vatten myndigheten B revsvar Datum 2014.09-05 Handläggare Johan Kling johan.klingfeavochvattemse Dnr 2953-14 Direkt 076-538 61 97 Mottagare Kurt Lundström Vuollerimgruppen/ Lule älvdals Servicegrupp Kurt.1undstrom@mailbox.tele2.se Torpvägen 12 147 63 Uttran Angående strategi för åtgärder inom vattenkraften och den torrlagda vattendragsfåran nedströms Letsi vattenkraftverk Tack för ert brev angående Hays- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens förslag till strategi för åtgärder inom vattenkraften samt dess koppling till den torrlaggda vattendragsfåran i Luleälven nedströms Letsi vattenkraftverk. Er uppfattning är att de båda myndigheterna har dragit felaktiga slutsatser och att detta innebär att inga miljöförbättrande åtgärder ska ske i Luleälvens huvudfåra. Därmed menar iii att demokratiprocessen har satts ur spel. Hays- och vattenmyndigheten anser att vissa av de bedömningar ni gör i er skrivelse inte är helt korrekta tolkningar av den gemensamma strategin och vi vill därför försöka förmedla vissa förtydliganden. Vi vill börja med att betona att strategin är först och främst en avvägning mellan olika avrinningsområden, inte en avvägning av vilka åtgärder som bör genomföras i enskilda vattenförekomster. I strategin har vi inte angett att inga åtgärder ska genomföras i Luleälvens älvfåra. I de flesta fall, även i storskaliga vattenkraftverk, finns det miljöförbättrande åtgärder att genomföra och som inte alltid påverkar produktionen eller reglerförmågan. Vår bedömning tillsammans med Energimyndigheten, är dock att inga åtgärder som ger väsentlig påverkan på produktion och reglerförmågan ska genomföras inom Lulälvens reglersystem. Luleälven är Sveriges viktigaste älv för vattenkraftsproduktionen och dessutom den viktigaste avseende balanskraft. Reglersystemet i Luleälven är därutöver anpassad för att klara ett bortfall av ett helt kärnkraftverk. Det som emellertid har framkommit i all tydlighet under arbetet med strategin är att Luleälvens avrinningsområde som helhet har mycket stora naturvärden. Det betyder att insatser bör genomföras för att långsiktigt Hays- och vattenmyndigheten Box 11 930 104 39 Göteborg Besök och leverans Gullbergs Strandgata 15 404 39 Göteborg Teleran 010-698 60 00 Fax havochvallen@havochvatten.se www,havochvatten.se Plusgiro 59 90 51-0 Bankgiro 757-8430 OrganisationSnuffler 202100-6420

2/3 bibehålla dessa höga värden, till den tidunkt då vattenkraften i huvudfåran kan avvecklas och ersättas med annan, ur samhällsekonomisk synvinkel, bättre elenergi. Energimyndigheten gör dock bedömningen att behovet av vattenkraftsreglering kan komma att öka med ökad andel annan förnybar elenergi och förändrade förbrukningsmönster. Beaktande denna förändring och kostnadseffektiviteten i att genomföra åtgärder, är det inom Luleälvens avrinningsområde för närvarande sannolikt bäst att åtgärda biflödena och säkerställa konnektivitet mellan magasinen och biflöden så att avrinningsområdets naturvärden bibehålls. I strategin anger vi att som ett andra steg bör en prioritering inom avrinningsområdena genomföras och att Hays- och vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten ska ta fram vägledning för detta arbete. Strategin tar ingen ställning till om provtappningar ska genomföras i den torrlagda vattendragsfåran nedströms Lets!. Detta är en fråga mellan Vattenfall AB, lokala aktörer och de myndigheter och kommuner som har engagerat sig i frågan. Hays- och vattenmyndigheten har inget mandat att styra Länsstyrelsen annat än genom föreskrifter. Beslut att bidra till en provtappning nedströms Letat är därför Länsstyrelsens egna beslut. När det gäller vilka åtgärder som kommer genomföras för att uppnå milj ökvalitetsnormen i den aktuella vattenförekomsten inom genomförandet av Ramdirektivet för vatten är det en fråga för Vattenmyndigheten i Bottenviken och beslutas av Vattendelegationen. Ytterst avgör Mark- och miljödomstolarna vilka åtgärder som ska genomföras. Vår förhoppning är emellertid att strategin ska vara vägledanden för detta arbete och beslut. Når det gäller frågan om strategin har satt demokratiprocessen ur spel är det viktigt att beakta att strategin är ett förslag riktat till politiker, kraftproducenter, andra myndigheter, kommuner och andra berörda. Strategin kan endast vara styrande för det interna arbetet i de båda myndigheterna. Det är emellertid myndighetens förhoppning att strategin beaktas i olika former av beslut, men det är inget krav om inte regeringen eller riksdagen fattar beslut i frågan. Hays- och vattenmyndigheten har ett särskilt ansvar för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Man ska dock beakta att alla myndigheter har ett ansvar för alla milj ökvalitetsmålen. Vattenkraften har en viktig roll att spela i att uppnå miljökvalitetsrn ål et Begränsad klimatpåverkan. Eftersom storskalig vattenkraft med reglering leder till stora negativa konsekvenser på vattenmiljöerna kan man inte uppnå de båda miljökvalitetsmålen överallt samtidigt. Sverige har också åtaganden inom Kyotoprotokollet och via genomförande av Direktivet för förnybar energi. Det finns ett behov av att prioritera geografiskt vilket är motivet och målet med strategin. Tyvärr innebär det att vissa områden även i fortsättning

3/3 kommer ha en sämre vattenmiljö, medan vattenmiljön i andra områden kommer att aysevärt förbättras genom riktade åtgärder. Med vänliga hälsningar, 13j. Sjöberg Avdelningschef Avdelningen för hays- och vattenförvaltning Kopia till: Energimyndigheten