Styrelsens ordförande Taito Pekkarinen: HNS år 2003 vändning mot det bättre under svåra förhållanden 3

Årsberättelse 2003

Innehåll Styrelsens ordförande Taito Pekkarinen: HNS år 2003 vändning mot det bättre under svåra förhållanden 3 Verkställande direktör Lauri A. Laitinen: Strikt ekonomisk kontroll gav goda resultat 5 HNS år 2003 6 Verksamhetsenheterna inom samkommunen HNS år 2003 12 HUCS, Helsingforssjukhusen 12 Resultatenheten kirurgi 12 Resultatenheten invärtes medicin 14 Kvinnosjukhuset 15 Barn- och ungdomssjukhuset 16 Resultatenheten neurologi och neurokirurgi samt ögon- och öronsjukdomar17 Kunskapscentrum för cancersjukdomar 18 Resultatenheten psykiatri 19 HUCS-Röntgen 20 HUCS-Laboratoriedignostik 20 HUCS, Jorvs sjukhus 21 HUCS, Pejas sjukhus 22 Västra Nylands sjukvårdsområde 22 Lojo sjukvårdsområde 23 Hyvinge sjukvårdsområde 24 Borgå sjukvårdsområde 25 Läkemedelsförsörjning 25 Servicecentralen 26 Koncernförvaltningen 27 Samkommunens förvaltning 27 HNS:s verksamhet i siffror år 2003 29 Förvaltningsorgan år 2003 31 Resultaträkning 35 Balansräkning 31.12.2003 36 Kvinnosjukhuset slog rekord och hjälpte sammanlagt 10 413 barn till världen under verksamhetsåret. Vid HNS:s samtliga förlossningssjukhuset föddes över 17 300 nya medborgare. Babyn på bilden får ljusbehandling vid Kvinnokliniken. Utgivare: Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Layout: Poco Loco Oy Tryckeri: Yliopistopaino, Helsingfors 2004 Foto: Eija Hiltunen, Kimmo Brandt, Johan Ahlroth, Petteri Kitti ISSN 1458-1477

HNS år 2003 vändning mot det bättre under svåra förhållanden Styrelseordförande Taito Pekkarinen HNS:s sjukhus uppnår årligen cirka 220 000 vårdperioder och antalet poliklinikbesök är cirka 1,7 miljoner. Vid årsskiftet 2002 2003 stod det klart för oss alla att vi hade ett ekonomiskt mycket stramt år framför oss. De resurser som kommunerna i sina budgeter anvisade för genomförandet av vår uppgift var såväl i allmänhet som särskilt i fråga om Helsingforssjukhusen ytterst knappa. I strid med de farhågor som uttalats av många höll HNS god kontroll över ekonomin under verksamhetsåret. Vi överskred visserligen de budgeterade utgifterna med 3,4 procent, men jämfört med 2002 var utgiftsökningen endast 1,4 procent, vilket är mindre än ökningen för sjukhuskostnadsindexet. I ersättning för överskridningen fick invånarna i våra medlemskommuner 5 6 procent mer specialsjukvårdstjänster än planerat. Inget annat universitetssjukhus i landet lyckades med motsvarande bedrift. Jag är dessutom övertygad om att den återbäring på 42,7 miljoner euro som kommunerna får i enlighet med våra löften bidrar till att höja kommunernas förtroende för vår verksamhet. Jag kan inte minnas när representanterna för våra ägarkommuner senast skulle ha tackat vårt sjukhus för det gångna året.till och med Helsingfors, som brottats med allvarliga ekonomiska svårigheter, medger att HNS:s år gick över förväntan även om vi inte får tillstånd att släppa efter på utgiftskontrollen. Antalet köande till vård minskade med 2,1 procent i hela distriktet. Det försämrade köläget i Helsingfors var väntat, men också där var ökningen mindre än 1 000 patienter. Patienternas belåtenhet med HNS:s verksamhet är enligt gallupundersökningar god och med undantag av några problemområden har en positiv utveckling skett. Utgående från antalet patientskador och klagomål håller kvaliteten på vår vård högsta klass jämfört med landets övriga universitetssjukhus. Den vetenskapliga forskningen och undervisningen har varit livlig medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet förtjänar ett tack! och de under hösten uppdykande problemen har lösts i samförstånd. Under verksamhetsåret tvingades vi begränsa personalanvändningen genom beslut som tagits redan föregående år. Den eftersträvade utökningen av antalet fast anställda i förhållande till vikarier kunde också år 2003 i viss omfattning föras vidare. Det var också glädjande att sjukfrånvaron minskade avsevärt. Byggnadsinvesteringarna fokuserades på ombyggnaden av polikliniklokalerna vid Mejlans sjukhus och utbyggnaden av Jorvs sjukhus. Till följd av det långvariga ekonomiskt stränga läget har ett tydligt "investeringsunderskott" uppstått inom vårt sjukhus. För att råda bot på detta startades vid sidan av vissa mindre investeringsprojekt genast efter sommaren planeringen av Mejlans campusprojekt, som syftar till ombyggnad av Mejlans sjukhus patienttorn samt byggande av ett triangelsjukhus, ett traumacenter och samjourlokaler på Mejlans sjukhusområde. Om allt går som vi är fullt övertygade om, kommer flaggskeppet inom vårt lands sjukvård om 15 år att återigen arbeta i lokaler som motsvarar dess status. De meningsskiljaktigheter som på senare år i hög grad belastat den offentliga bilden av HNS har nu avförts från dagordningen. Låt oss hoppas att tvisterna lärt oss åtminstone det, att de sist och slutligen inte gagnar någon. Medborgarnas trygghetskänsla bygger till stor del på en välfungerande sjukvård. Jag gör mig säkerligen inte skyldig till överord om jag konstaterar att HNS under verksamhetsåret gjort ett gott arbete, som såväl vi som distriktets kommuner och invånare kan vara stolta över. Taito Pekkarinen styrelseordförande Laboratorieskötare Anu Kuokkanen jobbar på laboratoriet i Estnäs. Laboratoriet finns på Helsingfors stads hälsostation men utgör en del av resultatenheten HUCS-Laboratoriediagnostik som från ingången av 2004 är affärsverket HUSLAB. 3 Årsberättelse 2003

Strikt ekonomisk kontroll gav goda resultat En gastroenterologisk operation pågår vid Pejas sjukhus; sjukskötare Sanna Taskinen och kirurg Juha Hall.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt verkar i en region där befolkningen årligen ökar lika mycket som en liten stad, år 2003 med cirka 10 000. Såväl i Nylands som i övriga Finlands kommuner var året stramt i ekonomiskt avseende och som en följd därav även inom den specialiserade sjukvården. Genom strikt kostnadsuppföljning och genom att hålla kommunerna à jour med läget gällande servicen och kostnaderna klarade HNS väl av utmaningarna. Verkställande direktör Lauri A.Laitinen Den specialiserade sjukvårdens verksamhetsutgifter ökade i hela landet med i genomsnitt 5,4 procent, men i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt med endast 1,4 procent. Av samtliga kommuner i Finland var det endast HNS:s största medlemskommun Helsingfors som klarade social- och hälsovårdsutgifterna med mindre pengar än föregående år. Att den största serviceanvändaren tillämpade en sträng ekonomisk kontroll betydde att HNS fick mindre beställningar och att utgallringar måste göras i funktionerna. Ett stort glädjeämne var att patienterna, trots den stränga ekonomin och den därav följande personaldimensioneringen, i en belåtenhetsenkät i november återigen gav HNS:s personal ett utmärkt vitsord. Särskilt sjukskötarnas yrkesskicklighet, sätt att bemöta patienter samt aktiva lämnande av information fick beröm, men även läkarna och den övriga personalen fick vitsord som överskred såväl den riksomfattande nivån som HNS:s egna, tidigare resultat. Också antalet patientskador var liksom tidigare år ytterst lågt vid alla våra sjukhus. Att personalen lyckades i sitt viktiga arbete var särskilt värdefullt med tanke på att utvecklingen av HNS mot de strategiska målen innebar ständiga förändringar ännu under samkommunens fjärde verksamhetsår. I enlighet med våra mål centraliserar vi de funktioner som för att kunna produceras högklassigt och med bevarande av yrkeskompetensen förutsätter ett tillräckligt stort årligt antal åtgärder. Andra funktioner centraliseras av ekonomiska skäl. Å andra sidan utvidgades under verksamhetsåret till exempel handkirurgin och plastikkirurgin från Tölö sjukhus även till Pejas sjukhus, i syfte att trygga tillräckliga, högklassiga tjänster inom dessa specialområden för invånarna i östra Nylands kommuner. Efterfrågan på service var dock livlig under hela året. Det innebar för HNS:s enheter en ständig balansgång mellan remisser som inflöt i samma takt som tidigare och de stränga begränsningarna av kommunernas beställningar. HNS anpasssade sig efter kommunernas vilja och ekonomiska ramar och den slutliga överskridningen av kommunfaktureringen var mindre än en procent. Trots detta var den brådskande vården högklassig och kunde ges utan dröjsmål. Däremot tvingades HNS ge avkall på den elektiva vården, och patienternas väntetid till vissa åtgärder ökade. Genom en effektiv användning av de statliga köavvecklingsmedlen kunde likväl de längsta köerna avvecklas. Vid sidan av den ekonomiska balansgången förberedde sig HNS inför de utmaningar det nationella hälsoprojektet kommer att medföra. Under verksamhetsåret granskades köerna och startades beredningen av enhetliga vårdintagningskriterier inom kirurgin, trots att statsmakten förutsatt att arbetet skulle starta först år 2004. Framsteg gjordes också i fråga om den elektroniska sjukjournalen och det elektroniska receptet, likaså i utvecklingen av ett regiondatasystem som skapar förutsättningar för ett smidigt serviceutbud. Eftersom en stor del av sjukvårdens kostnader är personalkostnader, var det under hela året nödvändigt att kritiskt granska personalvolymen. Antalet anställda inom HNS ökade med 43 personer jämfört med föregående år. Verksamheten ökade bland annat genom att Esbo stads röntgenverksamhet integrerades med HNS under våren och genom Helsingfors stads beslut att överföra polikliniken för könssjukdomar till HNS redan i oktober. Ökningen av andelen fast anställda fortsatte i enlighet med personalstrategin. Av HNS:s samtliga anställda hade 78 procent fast anställning. Samma trend fortsätter då den under verksamhetsåret planerade utbyggnaden av systemet för interna vikarier genomförs år 2004. Vår kvinnodominerade och utbildningsvänliga organisation behöver dock alltid också vikarierande arbetskraft, till exempel under den fast anställda personalens familje- och utbildningsledigheter och längre semestrar. Tillgången på arbetskraft var på det hela taget god och de ledigförklarade uppgifterna fick många sökande. Tillgången på vikarier medförde dock vissa problem, och spetsprojekten inom vår personalstrategi planerades därför med hänsyn till de kommande årens förändringar på arbetsmarknaden. Den finska hälsovården får nya medicinska rön och erfarenheter genom universitetssjukhusen. Under året väcktes på riksnivå en debatt om huruvida universitetssjukvårdsdistrikten anvisas tillräcklig finansiering för forskning och undervisning. En utredning som social- och hälsovårdsministeriet beställt av Stakes visade att specialstatsandelen på riksnivå inte längre täcker kostnaderna för forskning och undervisning. Den medicinska ledningen vid landets fem universitetssjukhus framförde tillsammans sin oro i frågan. Diskussionen fortsätter år 2004. Verkställande direktör Lauri A.Laitinen 5 Årsberättelse 2003

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt år 2003 Samkommunen HNS arbete framskred under verksamhetsåret i enlighet med den strategi som fullmäktige godkände år 2001. Enligt strategin är målet gällande kostnadsutvecklingen att verksamheten före år 2010 utvecklas och effektiviseras så att kostnaderna stiger mindre än befolkningsökningen och förändringarna i befolkningsstrukturen skulle förutsätta. År 2003 gjorde samkommunen framsteg i denna riktning: kostnaden per invånare i hela HNS-området sjönk med 2,5 procent jämfört med föregående år och med beaktande av förändringen av penningvärdet. HNS kunde alltså tillfredsställa servicebehovet i de i fråga om befolkningsmängden växande medlemskommunerna utan att kostnaderna steg i motsvarande grad. Tillgången till vård och vårdens smidighet främjades bland annat genom egna projekt för köavveckling samt genom utveckling av nya vårdkedjor, vilket också är i linje med målsättningarna. Tillgången till icke-brådskande vård förbättrades i början av året mätt enligt kölängd. Mot slutet av året medförde den åtstramade ekonomin i kommunerna och den därav följande nedskärningen av verksamheterna att antalet patienter som väntade på vård åter började växa. Situationen hjälptes upp av det tilläggsanslag för köavveckling som staten beviljade åren 2002-2003. HNS:s sjukhus har med tanke på det nationella hälsoprojektets kommande riktlinjer startat egna projekt för köhantering. Projekten har utfallit tämligen väl. Under året fortsatte den redan under tidigare verksamhetsår tämligen långt drivna avvecklingen av överlappningar samt sammanförandet av vård för små patientgrupper till ett eller några få sjukhus. Samtidigt justerades utbudet av tjänster så att det bättre motsvarade befolkningens behov. Till exempel decentraliserades funktioner inom ortopedin, plastikkirurgin och handkirurgin från Hucs, Helsingforssjukhusen också till Hucs, Pejas sjukhus, där man också började sköta installationer av defibrilllatorer för patienter från Vanda. Förnyade operationer av led- och knäproteser centraliserades till två platser, Kirurgiska sjukhuset och Pejas sjukhus. En betydande förändring av arbetsfördelningen, som hade positiva ekonomiska följder, var överföringen av kvinnosjukdomarna från Pejas sjukhus till Kvinnosjukhuset (i praktiken till Barnmorskeinstitutets sjukhus) i början av året. Överföringen har visat sig vara en förnuftig och välplanerad rationalisering som i synnerhet tjänat dem som utnyttjar tjänsterna: kötiderna för kvinnosjukdomspatienter från Vanda halverades under det första halvåret. Styrelsen ville trygga servicen Samarbetet med medlemskommunernas social- och hälsovård fortsatte liksom tidigare år i form av en hälsoplaneringsprocess som styrs av ett planerings- och styrsystem. Samkommunens budget och serviceavtalen med kommunerna kommer till efter att förhandlingar förts med kommmunerna eller regionerna under hela året. Även om verksamheten utgår från kommuninvånarnas behov har det särskilt under senare år, då den kommunala ekonomin åtstramats, ofta blivit kommunens tillgängliga medel som i första hand avgjort HNS-beställningens storlek. Då HNS:s styrelse beslutade om verksamheten och budgeten för 2003 intog man linjen att verksamheten inte skärs ned till den nivå som motsvarar medlemskommunernas serviceavtal, utan att man gör reserveringar för en något (18,7 miljoner euro) större verksamhetsvolym. Beslutet grundades på tidigare års faktiska serviceanvändning och en bedömning av befolkningens vårdbehov. I flera regioner bedrevs också samarbete med kommmunerna gällande verksamheten. Ett av de synliga resultaten av samarbetet är den år 2004 inledda utbyggnaden av Lojo sjukhus, där HNS bygger den nya delen, medan den kommer att användas inte bara av sjukvårdsdistriktet utan även av Lojo stad. Vid Lojo sjukvårdsområde förberedde man sig också inför överföringen av stadens röntgenfunktion till HNS. Redan under våren överfördes Esbo primärvårds röntgen delvis till Jorvs sjukhus. Målen i det nationella hälsoprojektet beaktas HNS har målmedvetet i sin egen organisation inlett det utvecklingsarbete som riktlinjerna i det våren 2003 offentliggjorda nationella hälsoprojektet förutsätter. Vid verksamhetsområdet Kirurgi föregick man den kommande lagstiftningen och tillsatte inom de olika specialområdena arbetsgrupper med uppgift att utarbeta enhetliga kriterier för intagning till vård. Av dessa kriterier kunde 11 tillämpas redan i slutet av året, då en arbetsgrupp vid SHM utarbetade en rapport om köhantering och rätten att få vård (fi. "Hoidon saatavuus ja jonojen hallinta"). SHM publicerade rapporten den 5 januari 2004. Vid HNS pågår ett projekt, ESPA, för införande av en elektronisk sjukjournal år 2007, och styrelsen beslutade under verksamhetsåret om anskaffning av ett elektroniskt patientjournalsystem, MD-Miranda. 6 Årsberättelse 2003

Fysioterapeut Riitta Suuripää och ergoterapeut Nina Savolainen på Lojo sjukhus sysselsatta med rehabilitering av en patient. Ett av det nationella hälsoprojektets många mål är att utveckla arbetsfördelningen mellan hälsovårdens yrkesgrupper. Behovet av förändringar i arbetsfördelningen har motiverats med arbetskraftsbristen och vårdpersonalens höjda utbildningsnivå. Skapandet av en enhetlig HNS-praxis för överföring av vissa uppgifter från läkarna till vårdpersonalen går vidare utgående från en enkät gjord år 2002. Nylands regiondatasystem Uuma, som samordnas av HNS, utgör en viktig del av det nationella hälsoprojektet. Regiondatasystemet togs i bruk vid ingången av 2003. Målet med systemet är att främja sådana för social- och hälsovården nya regionala verksamhetsmodeller som i bred omfattning utnyttjar informationstekniken. I Uuma-projektet, som startade 2001, deltar städerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Hyvinge och Kervo samt HNS och Nylands förbund. Därutöver medverkar även social- och hälsovårdsministeriet, FPA, Kommunförbundet, Stakes, länsstyrelsen i Södra Finlands län samt ett antal affärsföretag. kommuner införlivas i projektet, och de flesta kommuner har också meddelat att de vill ansluta sig. Inom samkommmunen HNS:s område pågår ett flertal projekt inom ramen för Uuma. Beredningen av Mejlansprojektet inleddes HNS, Helsingfors stad och Helsingfors universitet startade redan 2002 ett samprojekt för granskning av linjedragningarna på lång sikt för funktionerna vid och användningen av byggnaderna på Mejlans campusområde. I anslutning till projektet inledde Helsingfors stadsplaneringsverk på HNS:s begäran en justering av detaljplanen för Mejlans sjukhusområde och som en följd av detta gjordes en planändring vars riktlinjer presenterades under sensommaren 2003. Enligt stadens ställningstagande kan Mejlans campusområde byggas ut med 42 357 våningskvadratmeter sjukhuslokaler. I Uuma-projektet distribueras patientdata med patientens samtycke över organisationsgränserna. Det är möjligt tack vare den s.k. makropilotlagen, som genom riksdagens beslut den 9 december 2003 är i kraft ännu fram till utgången av 2005. Genom samma beslut kan ytterligare Den operativa planeringen inleddes och skall vara klar senast vid utgången av maj 2004. Mejlansprojektet kommmer att genomföras åren 2005 2011 och totalkostnaderna uppskattas till mer än 250 miljoner euro. 7 Årsberättelse 2003

Det är lite pirrigt! Barn- och ungdomssjukhuset kan ta sig an mindre och större bekymmer som de små patienterna har.

Utöver ombyggnaden av det s.k. triangelsjukhuset och Mejlans patienttorn omfattar projektet byggande av trafiktunnlar på Mejlansområdet, utbyggnad av Barn- och ungdomssjukhuset och Kvinnokliniken samt som sista åtgärd byggande av en traumacentral. I planerna beaktas även att Helsingfors primärvårds gemensamma jour eventuellt förläggs till Mejlansområdet samt att Biomedicum Oy måste byggas ut. Under hösten spred sig MRSA-epidemin till Mejlans sjukhus och Maria sjukhus samt till några sjukhus inom Helsingfors primärvård. Enligt infektionsexperterna kunde upp till tusen personer ha exponerats för MRSA. Styrelsen fattade snabbt beslutet att inrätta en för Helsingfors stad och HNS gemensam screeningpoliklinik för att få kontroll över epidemin. Screeningpolikliniken öppnade i december. Tre kommunala affärsverk inrättades Fullmäktige för HNS beslutade vid sitt möte 11.6.2003 att laboratoriefunktionerna, röntgen och kostcentralen skall ombildas till affärsverk med start 1.1.2004 och godkände samtidigt affärsverkens instruktioner. År 2003 innebar mycket förberedelser på såväl koncernnivå som inom de blivande bolagen. Under hösten inledde de av styrelsen tilllsatta direktionerna sitt arbete och beredde bland annat budgetförslagen för 2004. Vart och ett av affärsverken har vid grundandet avgränsats funktionellt på något olika sätt. Till affärsverket HUSLAB hör genast från början av 2004 förutom laboratoriefunktionerna vid Helsingforssjukhusen även laboratoriepersonalen och funktionerna vid Jorvs sjukhus och Pejas sjukhus, och HUSLAB producerar tjänster även för Helsingfors stads primärvård. HNS-Röntgen, som har HNS:s Helsingforssjukhus som verksamhetsområde, producerar tjänster även för Helsingfors primärvård. Kostaffärsverket Ravioli producerar kosttjänster för HNS:s verksamhetsenheter i Helsingfors, varutöver affärsverket även har verksamhet vid undervisningsoch forskningscentralen Biomedicum på Mejlans campusområde. SARS och MRSA ökade arbetsbördan Under våren spreds den av koronavirus orsakade lunginflammationen SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome). Vid HUCS-Laboratoriediagnostik tvingades man snabbt utbilda mer personal för arbete i säkerhetslaboratorier. Där utvecklades på kort tid också ett snabbtest för SARS. Testet togs i bruk kring påsktid. HUCS infektionsläkare deltog i utarbetandet av de nationella SARS-instruktionerna och styrelsen beslutade i maj anställa en tillfällig infektionsläkare fram till slutet av året för att därigenom minska arbetsbördan. Under sommaren fick HNS:s bilcentral tillgång till en ändamålsenlig infektionsambulans. Kvalitetsarbetet i HNS Styrelsen godkände i april HNS:s kvalitetspolicy, d.v.s. de centrala kvalitetsprinciperna. För att fördjupa kvalitetsarbetet inleddes utarbetandet av en verksamhetshandbok för HNS. Kvalitetsarbetet utfördes ännu under verksamhetsåret utgående från en modell där en till koncernförvaltningen hörande kvalitetschef samarbetade med kvalitetsarbetsgruppen, men mot slutet av året började man skissa upp en ny modell för att ge kvalitetsarbetet bättre fotfäste i hela organisationen. I fortsättningen utnämns en kvalitetschef för varje resultatområde inom HNS, och på samkommunsnivå inrättas ett kvalitetsråd som kommer att utgöra ett expert- och planeringsorgan. Som verktyg för kvalitetshanteringen utnyttjas interna revisioner och verksamhetshandboken. HNS blev under verksamhetsåret medlem i Kvalitetscentralen. Debatt om byte av sjukvårdsdistrikt Under året utreddes i några kommuner förutsättningarna att utträda ur samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och från början av 2005 bli medlem i ett annat sjukvårdsdistrikt. Mörskom kommmun, som hör till Borgå sjukvårdsområde, och Mäntsälä, som hör till Hyvinge sjukvårdsområde, utredde genom konsulter fördelarna och nackdelarna med att byta sjukvårdsdistrikt. Mörskom kommun, som redan genom samarbetet inom primärvården är vänt mot Lahtis, beslutade att från och med ingången av 2005 ansluta sig till Päijänne-Tavastlands sjukvårdsdistrikt. Beslutet innefattade ett löfte till kommuninvånarna att kommunens svenskspråkiga invånare fortsättningsvis skulle få anlita HNS:s sjukhus. Mäntsälä kommun, som samarbetar nära med i synnerhet Hyvinge sjukvårdsområde, beslutade för sin del på grundval av utredningen att stanna kvar som medlem i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. 9 Årsberättelse 2003

Resultatkort som grund för planeringen I enlighet med HNS:s strategiprogram för åren 2002 2010 förbereddes under verksamhetsåret införandet av resultatkort. Resultatområdena och Helsingforssjukhusens resultatenheter svarade för beredningen av strategierna, var och en i den egna organisationen, samt för att strategierna gjordes allmänt kända i organisationen. Genast vid ingången av året inleddes den på strategierna för de sammanlagt 17 resultatområdena och resultatenheterna grundade beredningen av resultatkort. Samtliga utkast till resultatkort var färdiga före semesterperioden och verksamhetsplanen och budgeten för 2004 gjordes utgående från korten. Det förutsatte en omfattande och utmanande beredning av resultatområdena och Helsingforssjukhusens resultatenheter. Av de gemensamma spetsprojekten fortsatte definitionen av kriterierna för rätt till vård och i synnerhet intagning till vård samt beredningen av riktlinjerna för forskningen och undervisningen. Det senare projektet utgör en del av det nationella projektet för tryggande av hälsovården i framtiden. Verkställandet av den på hösten 2002 godkända personalstrategin har planerats som ett antal delprojekt som genomförs åren 2003 2005. Under verksamhetsåret beredddes bl.a. rekryteringen och inskolningen av personal, lönestrategin, utvecklingssamtal, arbetsmiljöbarometern, personalförvaltningens IT-system och handbok, ledningsutbildning,tyky step-mätaren, som främjar de anställdas arbetshälsa, samt uppföljning av kvaliteten på studiehandledningen. HNS:s strategiprogram för 2002 2010 justeras under den fullmäktigeperiod som börjar 2005. Statlig finansiering för köavveckling Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt beviljades 5,9 miljoner euro i statligt tilläggsanslag för avveckling av köer till vård och undersökning under åren 2002 och 2003. En förutsättning för understödet var att medlemskommunerna finansierar 50 procent, vilket innebar att totalbeloppet för köavveckling var 11,8 miljoner euro.verksamheten inleddes i slutet av 2002 och 1,5 miljoner euro utnyttjades under det första året. Resten användes år 2003. Sammanlagt producerades 4 276 vårdperioder och 17 242 öppenvårdsbesök med köavvecklingsmedel. Av medlen utnyttjades 53 procent för avveckling av köerna till kirurgiska åtgärder och 20 procent för köerna inom ögonsjukdomar. Universitetssjukhuset HUCS forskar och undervisar Samtliga sjukhus inom samkommunen HNS är undervisningssjukhus. HNS:s resultatenheter Helsingforssjukhusen, Jorvs sjukhus samt Pejas sjukhus bildar Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus, HUCS, som arrangerar den praktiska undervisningen för läkar- och tandläkarstuderande vid Helsingfors universitet. För denna verksamhet och för den vetenskapliga forskning som hör till ett universitetssjukhus plikter beviljar social- och hälsovårdsministeriet HNS specialstatsandel. År 2003 uppgick den till samkommunen HNS beviljade specialstatsandelen 35,1 miljoner euro. Specialstatsandelen för läkarnas och tandläkarnas undervisning uppgick till 17,6 miljoner euro. Cirka 430 studerande fick grundundervisning i medicin och odontologi och cirka 670 studerande fick specialiserad läkar- och tandläkarutbildning. År 2003 utexaminerades vid Helsingfors universitet 86 medicine licentiater, 28 odontologie licentiater och sammanlagt 223 specialistläkare samt 2 specialisttandläkare. Läkarstudier vid Helsingfors universitet inledddes av sammanlagt 120 och tandläkarstudier av 41 nya studerande. Den medicinska grundundervisningen decentraliserades i enlighet med den tidigare inledda praxisen också till HNS:s enheter utanför universitetssjukhuset genom nya avtal om amanuensplatser i Hyvinge och Borgå. Den praktiska undervisningen spreds till olika sjukvårdsområden och till HNS-områdets hälsovårdscentraler. Vid HNS:s sjukhus gavs praktisk handledning även till studerande vid yrkeshögskolor inom hälsovårdssektorn eller vid studieinrättningar på andra stadiet. Under året fanns mer än 4 000 studerande vid HNS:s sjukhus och de presterade sammanlagt cirka 18 400 studieveckor. Kuopio universitet inledde i huvudstadsregionen ett nytt utbildningsprogram i vårdvetenskap som gav HNS:s sjukhus 21 praktikanter inom vårdvetenskap. Utbildning och praktik gavs även till andra studerande inom vårdvetenskap och hälsoförvaltning samt till sjukhusfysiker, -kemister, -biologer, -genetiker och socialarbetare och kostplanerare. 10 Årsberättelse 2003

Internationellt samarbete ger stora fördelar inom forskningen. Forskare Yasushi Obase jobbar på Hud- och allergisjukhuset. Vetenskaplig forskning HNS fick 17,4 miljoner euro för vetenskaplig forskning. Av beloppet delades hälften ut som grundfinansiering av forskning till HUCS enheter, varvid forskningsaktiviteten var ett kriterium, och hälften som s.k. konkurrensutsatta forskningsmedel utgående från en bedömning av forskningsplanerna. Det pågick 306 forskningsprojekt som planerats pågå 1 3 år. HUCS bedriver i Biomedicum Helsinki Oy:s lokaler forskning i samarbete med Biomedicums forskningsgrupper och forskningsprogram samt med Helsingfors universitet och Technomedicum. HUCS:s laboratorium BioMag och verksamhetsområdet röntgen deltog i en av Finlands Akademi år 2002 startad spetsenhet i samarbete med Helsingfors universitet och Tekniska högskolan. Inom ramen för HYKS-instituutti Oy pågick 376 externt finansierade forskningsavtal. Samkommunen HNS:s årsomsättning inom HYKS-instituutti Oy för extern forskning uppgick till 6,6 miljoner euro. HYKS-instituutti förvaltade dessutom 140 stipendier riktade till forskare. Stipendiernas sammanlagda värde var 2,0 miljoner euro. Under år 2003 framlades sammanlagt 104 doktorsavhandlingar. Utöver finansieringen av hälsovetenskaplig forskning beviljades inom samkommunen HNS sammanlagt 0,4 miljoner euro för 30 forsknings-, försöks- och utvecklingsprojekt som anknyter till utvecklingen av den interna verksamheten. Statistik- och rapportsystemet för vetenskaplig forskning (Tietu) fungerar som ett forskningsregister för styrning, planering och uppföljning av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom hela HNS.Tietu-systemet blev färdigt och togs i bruk inom hela HNS-området vid årsskiftet. Systemet finns i HNS intranät och är därigenom tillgängligt för alla HNS-anställda. Undervisning och forskning Specialläkarexamina 670 (läkare, tandläkare) Läkare i grundutbildning 430 (läkare, tandläkare) Disputationer 104 Studieveckor ca 18 400 (läroinrättningar inom häsovårdssektorn) Sturerande totalt ca 4 000 11 Årsberättelse 2003

Verksamheten vid resultatområdena 2003 HUCS, Helsingforssjukhusen Resultatområdet Helsingforssjukhusen producerar nästan alla specialsjukvårdstjänster för Helsingforsborna och den mest krävande specialsjukvården för samtliga medlemskommuner. Dessutom är HUCS skyldigt att på riksomfattande nivå producera nationellt centraliserade tjänster på specialnivå även för andra sjukvårdsdistrikt. HNS:s största resultatområde - HUCS, Helsingforssjukhusen - omfattade under verksamhetsåret nio resultatansvariga enheter. För befolkningen yppar sig resultatområdet som 14 unika sjukhus på olika håll i Helsingfors. Mer än hälften av dessa sjukhus finns inom Mejlans sjukhusområde eller i dess omedelbara närhet, och samtidigt nära Biomedicum, centret för medicinsk undervisning och forskning. Resultatenheten kirurgi Resultatenheten kirurgi ansvarar för regionalt och nationellt centraliserad specialsjukvård samt för Helsingforsbornas kirurgiska specialsjukvård i sin helhet. Resultatenheten kirurgi verkar vid Maria, Mejlans och Tölö sjukhus samt vid Kirurgiska sjukhuset. Resultatenheten ansvarar även för produktionen av anestesiologi- och intensivvårdstjänster vid Hucs:s samtliga sjukhus i Helsingfors samt för produktionen av akutvård för Helsingfors räddningstjänst och för utvecklingen och samordningen av all akutvård i hela Nyland. Styrelsen fattade sommaren 2002 beslut om struktureringen av HNS:s kirurgiska verksamhet. I enlighet därmed har centraliseringen av vissa mindre vanliga åtgärder som kräver hög kompetens och dyr utrustning samt decentraliseringen av vanligare åtgärder fortsatt framgångsrikt såväl inom resultatenheten som genom samarbete med andra resultatenheter. Från Tölö sjukhus överfördes fem tjänster och befattningar till Pejas sjukhus, där man inledde plastikkirurgi och handkirurgi särskilt för befolkningen i Östra Nyland. Centraliseringen av sällsynta operationer vars antal är mindre än 50 på årsnivå i Nyland och som kräver specialkompetens samt av cancerkirurgin och lungoperationer till Mejlans sjukhus fortsatte. Behandlingen av reumapatienters mångledssjukdomar som kräver flera operationer centraliserades till Kirurgiska sjukhuset. I början av året centraliserades behandlingen av reumapatienter också därigenom att behandlingen av reumatologiska och reumaortopediska patienter sammanfördes till en gemensam avdelning vid Kirurgiska sjukhuset.tröskeln till konsultationer sänktes och enheten kunde satsa på en helhetsbetonad vård på ett helt nytt sätt. Den målsatta centraliseringen av krävande ryggoperationer till Jorvs sjukhus fullföljdes endast delvis, eftersom tillgången på kompetenta ortopeder inom rygggortopedi var otillräcklig. Resultatenhetens egen verksamhet präglades av att kommunernas försvagade ekonomi tvingade till nedskärningar. Jouren och den brådskande kirurgin kunde produceras, medan problem uppstod i fråga om vårdtillgången för patienter i kö till icke-brådskande vård. Trots att kommmunerna anvisade mindre medel för specialiserad sjukvård kom det fortsättningsvis många remisser; antalet externa remisser var 36 198. För att anpassa verksamheten efter kommunernas ekonomiska möjligheter lades dagkirurgin vid Malms sjukhus ned i slutet av 2002. Som ersättande åtgärd tog den ortopediska dagkirurgin i bruk en operationssal vid Kirurgiska sjukhuset och bindvävskirurgin en operationssal vid Maria sjukhus. En andra sal togs i bruk i augusti.till följd av ändringarna minskade ortopedins dagkirugiska operationer med cirka 40 procent och bindvävskirugins operationer med cirka 50 procent. För att trygga en rimlig servicenivå och uppnå inbesparingar fästes särskild uppmärksamhet vid utveckling av verksamhetsprocesserna och höjning av kostnadsmedvetenheten. De möjligheter den elektroniska kommunikationen erbjuder utnyttjades i allt högre grad bland annat genom utvidgning av remissystemet och publicering av nya patientanvisningar och ekonomiska rapporter i intranätet. Inom poliklinikverksamheten försökte enheten trygga patienternas tillgång till förstagångsbesök. Återbesökens antal minskades genom en ökning av vårdsamtalens och vårdbrevens andel. Dessutom erbjöds mer konsultationstjänster än tidigare. Genom styrning av jourverksamheten kunde arbetsfördelningen mellan primärvården och den specialiserade sjukvården förbättras. Den minskade bäddavdelnings- och operationssalskapaciteten omorganiserades utgående från produktionsmålen för de olika specialområdena.vid Mejlans och Tölö sjukhus fästes särskild vikt vid en ökning av jourverksamheten under tjänstetid och minskning av operationerna nattetid. Med hjälp av Tölös "gröna linje" och genom utveckling av operationssalsverksamhetens processer kunde variationerna i efterfrågan balanseras. 12 Årsberättelse 2003

Vid HNS:s sjukhus utfördes år 2003 totalt 92 111 operationer, varav cirka en femtedel under jour. Bilden är från Pejas sjukhus. Våren 2003 inrättades sjukhusvisa arbetsgrupper med uppgift att förenhetliga köhanteringen. Dessutom tillsattes inom de olika specialområdena arbetsgrupper på HNSnivå med uppgift att utarbeta enhetliga kriterier för intagning till vård som ett led i det nationella hälsoprojektet. Utbildningen utvecklades därigenom att processering och automatisering av innehållet i utbildningsprogrammmen för blodkärlskirurgi samt hjärt- och thoraxkirurgi genomfördes under året. De preliminära erfarenheterna är uppmuntrande och programmet har redan utvidgats till specialområdena anestesiologi samt mun- och käkkirurgi. Resultatenheten kirurgi Vårdtillfällen 33 786 Vårddagar 66 (psykiatri, andningsförlamade pat., allmänmedicin) Öppenvårdsbesök 165 014 (egen verksamhet) Årsverken 2 008 - läkare 373 - vårdpersonal 1 398 - övrig personal 203 - forskare och specialpersonal 34 13 Årsberättelse 2003

Resultatenheten invärtes medicin Verksamhetsområdet invärtes medicin ansvarar för specialsjukvårdstjänster inom invärtesmedicinens specialområden, lungsjukdomar, allergologi samt hud- och könssjukdomar för hela sjukvårdsdistriktet. I patientvården följs de arbetsfördelningsavtal som ingåtts mellan sjukhusen i Helsingfors och Nyland. På riksnivå har enheten ansvar för vården i anslutning till svårare sjukdomar bland annat inom kardiologi (t.ex. svåra rytmstörningar), infektionssjukdomar (t.ex. tropiska sjukdomar) och hematologi (t.ex. benmärgstransplantationer). Resultatenheten invärtes medicin har verksamhet vid Maria sjukhus, Mejlans sjukhus, Kirurgiska sjukhuset, Aurorasjukhuset samt Hud- och allergisjukhuset. HIV-epidemin bland huvudstadsregionens narkomaner är under kontroll. En annan förändring under året var att Helsingfors stads poliklinik för könssjukdomar överfördes till HNS den 1 oktober. Överföringen lyckades väl. Av den uppskattade ökningen av antalet årliga besök med 7 000 uppnåddes dock endast cirka 60 procent, vilket innebär att patienter sannolikt behandlats i kommunernas egen primärvård i högre utsträckning än tidigare. Under hösten förberedde sig enheten även på att ta emot Helsingfors stads vård av lungsjukdomar den 1 januari 2004. Vid Mejlans sjukhus öppnades under sommaren gastroenterologiska klinikens nya endoskopienhet. I anslutning till denna finns också en gastroenterologisk poliklinik. Verksamheten kunde inledas utan större problem och lösningarna gällande lokaler och andra frågor visade sig vara lyckade. Den största förändringen i verksamhetsområdets verksamhet var färdigställandet av den nya jourpolikliniken vid Mejlans sjukhus. De nya lokalerna togs i bruk i augusti. I början av september flyttade den kirurgiska jouren, med undantag av urologin, in i samma lokaler. Jourverksamheten påverkades dessutom av att övervakningsenheten vid Maria sjukhus lades ned i juni, och genom patientstyrningen fick Mejlans jourområde fler svårbehandlade jourpatienter. Ibruktagandet av jourpoliklinikens nya datasystem var förknippat med vissa problem, eftersom man samtidigt lade om rutinerna för undersökning och behandling av patienterna. Vid neurologiska kliniken ökade antalet dialyspatienter avsevärt jämfört med föregående år (11 procent). En allt större del av patienterna undervisades i hemdialysbehandling och vid årsskiftet 2003 2004 fick 35 procent av HNSdistriktets samtliga dialyspatienter hemdialys. Under hösten inleddes en utbyggnad och ombyggnad av dialysavdelningen vid Mejlans sjukhus; projektet förbättrar avsevärt patienternas tillgång till dialys. Till följd av den ute i världen förekommande SARS-epidemin (svår akut respiratorisk sjukdom) höjdes beredskapen under våren. SARS klassificerades den 25 april i Finland som en allmänfarlig smittosam sjukdom och under SARS-epidemin höjdes vårdpersonalens beredskap tillfälligt. Den i november framträdande MRSA-sjukhusbakterieepidemin försvårade i någon mån verksamheten. I samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt Folkpensionsanstalten utarbetades i snabb takt anvisningar och handlingspraxis för eventuella misstänkta fall av SARS och för MRSA-epidemin. Genom ett styrelsebeslut i november kunde en tillfällig MRSA-screeningpoliklinik med tillräckliga resurser inrättas vid Aurorasjukhuset. Polikliniken tog prover på exponerade patienter, gav dem handledning och vid behov även behandling. Den invasiva kardiologins verksamhet minskade något, eftersom Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt redan från årets början minskade köpen av elektiva åtgärder. Den kardiologiska behandlingens jour fortsatte under hela året och upplevdes mycket positivt inom såväl det egna området som i övriga områden inom HNS-distriktet. Under året uppstod det svårigheter med att hitta platser för fortsatt vård för patienter som vårdats vid Maria sjukhus jour. Antalet vårdperioder för patienter som fick vänta mer än 15 timmar var cirka 2000. Reumapatienter från Esbo, till antalet lika många som emottas årligen av en läkare, flyttades från Jorvs sjukhus reumapoliklinik till Kirurgiska sjukhusets reumapoliklinik. Antalet HIV-patienter som övervakades vid infektionskliniken översteg 600. Å andra sidan fortsatte antalet nya HIVpositiva narkomaner sjunka, vilket ger anledning anta att Inom läkemedel gjordes inbesparingar på 0,5 miljoner euro, varvid den största faktorn var koagulationsstörningsenhetens förtjänstfulla insatser i behandlingen av hemofilipatienter. Reumapatienternas dyra biologiska läkemedel som ges på sjukhus kunde också minskas genom en övergång till preparat som kan doseras hemma. 14 Årsberättelse 2003

Behovet av dialysbehandling ökar för varje år och hemdialys är ett sätt att bättre utnyttja resurserna. Nefrolog Mervi Haapala talar med en patient på Västra Nylands sjukhus. Kvinnosjukhuset Resultatenheten Kvinnosjukhuset utgörs av två stora sjukhus för förlossningar och gynekologiska sjukdomar, Barnmorskeinstitutets sjukhus och Kvinnokliniken. De är var för sig några av Finlands största förlossningssjukhus. I huvudstadsregionen var verksamhetsåret ett rekordlivligt förlossningsår. Vid Kvinnosjukhuset överskreds redan i december 10 000 förlossningar; vid de båda sjukhusen gjordes tillsammans 10 212 förlossningar, vilket var 483 fler än föregående år. En delorsak till ökningen var att barnbäddavdelningarna vid Jorvs sjukhus ombyggdes, varför föderskor från Esbo och Vanda sökte sig till Kvinnosjukhuset. Allt som allt har förlossningarna vid Kvinnosjukhuset under HNS:s verksamhetstid ökat med en mängd som motsvarar de årliga förlossningarna vid ett litet centralsjukhus. Den ökande verksamheten har skötts utan ökningar av personalresurserna eller andra resurser. Medan förlossningsverksamheten varit livlig och även den övriga jourverksamheten tryggades har i stället operationerna i anslutning till kvinnosjukdomar begränsats under hela året. De köandes antal ökade med 32 procent från föregående år, trots att situationen delvis underlätttades av bland annat specialfinansieringen för köavveckling. Inom HNS har vården av gynekologisk cancer koncentrerats till Kvinnokliniken. Volymerna var ungefär de samma som föregående år och den avtalade nivåstruktureringen av vården fungerade väl. Antalet aborter vid Kvinnosjukhuset ökade något till följd av att gynekologin vid Pejas sjukhus integrerades med Kvinnosjukhuset i början av året. Målet var att mer än hälften av aborterna skulle ske på medicinsk väg, vilket också uppnåddes. Kostnaderna för medicinsk abort är för kommunerna endast en tredjedel av kostnaderna för kirurgisk abort. Överföringen av gynekologin från Pejas till Kvinnosjukhuset den 1 januari 2003 visade sig vara en förnuftig rationalisering som fungerat smidigt. Kvinnosjukhusets vårdpersonal utökades inte i samband med ändringen. Verksamheten överfördes i huvudsak till Barnmorskeinstitutets sjukhus, vars lokaler var fullt tillräckliga för ändamålet. I mars koncentrerades Kvinnosjukhusets jour för kvinnosjukdomar till Kvinnokliniken, utom under tjänstetid. Samtidigt lades mottagningspolikliniken för föderskor ned vid Barnmorskeinstitutets sjukhus och poliklinikverksamheten integrerades med bäddavdelningen för riskgraviditeter. En del av föderskorna styrs direkt till förlossningsavdelningen. Härigenom har antalet öppenvårdsbesök kunnat minskas, trots att förlossningarna och vårdperioderna ökat. 15 Årsberättelse 2003

Resultatenheten invärtes medicin Vårdtillfällen 24 358 Vårddagar 4 580 (psykiatri, andningsförlamade pat., allmänmedicin) Öppenvårdsbesök 247 161 (egen verksamhet) Årsverken 1 381 - läkare 205 - vårdpersonal 943 - övriga personal 177 - forskare och specialpersonal 55 Kvinnosjukhuset Vårdtillfällen 24 074 Öppenvårdsbesök 103 347 (egen verksamhet) Årsverken 692 - läkare 64 - vårdpersonal 521 - övriga personal 86 - forskingspersonal 22 Barn- och ungdomssjukhuset Vårdtillfällen 13 703 Vårddagar 25 835 (psykiatri, andningsförlamade pat., allmänmedicin) Öppenvårdsbesök 99 493 Årsverken 1 220 - läkare 133 - vårdpersonal 865 - övriga personal 125 - forskare och specialpersonal 97 Resultatenheten neurologi och neurokirurgi samt ögon- och öronsjukdomar Vårdtillfällen 22 328 Öppenvårdsbesök 99 493 Årsverken 848 - läkare 135 - vårdpersonal 543 - övriga personal 107 - forskingspersonal 62 Barn- och ungdomssjukhuset Barn- och ungdomssjukhuset ansvarar på riksnivå för den högspecialiserade sjukvården för barn, däribland organtransplantationer, vården av svårt hjärtsjuka barn, operationer på öppet hjärta, dialysvården för barn och vården av svårt cancersjuka barn samt för all vård av barnsjukdomar i Helsingfors. Resultatenheten omfattar två sjukhus, Barnets Borg och Barnkliniken, varutöver resultatenheten även har barnpsykiatriska avdelningar vid Aurorasjukhuset och Päiväranta. Enheten har ungdomspsykiatriska avdelningar i fastigheten Ulfåsa i omedelbar närhet av Barnets Borg samt på Hesperias och Aurorasjukhusets sjukhusområden. Utöver dessa finns polikliniker i Östra centrum och på Dagmarsgatan samt den ungdomspsykiatriska polikliniken Ratapoli i Malm. Utvecklingsobjekt under 2003 var öppenvårdverksamheten och utökandet samt utvecklingen av vårdkedjor i samarbete med primärvården och områdets övriga sjukhus. Antalet operationer på öppet hjärta var 201, antalet benmärgs- och stamcellstransplantationer 41 och antalet organtransplantationer 21. Av de barn som fick nytt hjärta hölls två barn vid liv över en vecka med en VAD cirkulationspump (Berlin-heart) innan ett nytt hjärta hittades. Peritonealdialys gavs 25 barn och hemodialys 10. I katetreringslaboratoriet utfördes 357 åtgärder, av vilka 28 var kateterablationer för rytmstörningar och 108 interventionell katetrering som ersatte motsvarande hjärtoperationer. Vid pediatriska polikliniken intensifierades samarbetet med primärvården, patienternas besöksintervall förlängdes och mellankontrollerna överfördes till primärvården. Vid den pediatriska bäddavdelningen effektiviserades verksamheten genom att fem bäddavdelningsplatser ändrades till dagsjukhusplatser. På hjärtavdelningen togs två intensivövervakningsplatser i bruk, vilket underlättade intensivavdelningens akuta utrymmesbrist. Inom ansvarsområdet barnkirurgi inleddes ombyggnaden av uro-gastro-enheten i november; arbetena skall avslutas hösten 2004. Generalplanen för Barnkliniken färdigställdes i årsskiftet 2003 2004 och omfattar nya lokaler för intensivavdelningen, anestesi- och operationsavdelningen samt dagkirurgin. Inom ansvarsområdet barnneurologi ökade antalet öppenvårdsbesök planenligt, då veckoavdelningen vid enheten för inlärnings- och utvecklingsstörningar övergick till en 16 Årsberättelse 2003

Sjukskötare Marja Grönroos och Kasimira Jaakkola möttes på Hyvinge sjukhus barnpoliklinik. dagcenterbetonad verksamhet. Utgående från epilepsienhe tens undersökningar gjordes tio epilepsioperationer på barn och 4 på vuxna. Inom ansvarsområdet barnpsykiatri utvidgades samarbetet med barnskyddsinrättningarna. Fyra samarbetsmöten hölls tillsammans med socialväsendet och övriga samarbetspartners. Poliklinikens resurser riktades i ökande grad till akutarbetet. Under året fortsatte i samråd med Helsingfors socialverk beredningen av vårdplatsprojektet för barn under två år med grava relationsstörningar (Sofia-projektet) som skall startas år 2004. Inom ungdomspsykiatrin utarbetades i samarbete med Helsingfors social- och hälsovårdsinrättningar en strategiplan gällande barns och ungas drogmissbruk. I fråga om servicemålen var antalet vårdperioder 1176 färre än planerat. Det berodde delvis på att patienter genom vårdkedjorna kunde överföras till primärvården, men också på att den utvecklade vårdtekniken medfört att svårt sjuka barn som tidigare inte kunnat behandlas nu kunnat tas emot. Den svenskspråkiga undervisningen utvecklades i enlighet med medicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. Genom bl.a. SOKRATES-utbytet gavs även undervisning på engelska. Resultatenheten neurologi och neurokirurgi samt ögon- och öronsjukdomar Resultatenheten neurologi och neurokirurgi samt ögonoch öronsjukdomar är den enda enheten inom hela HNS och HUCS specialansvarsområde som ger neurokirurgisk vård. Inom områdena neurologi, ögon-, öron-, näs- och halssjukdomar svarar enheten för specialiserad sjukvård till invånarna i Helsingfors samt enligt avtalad arbetsfördelning även för specialiserad sjukvård inom dessa specialområden till invånarna i hela sjukvårdsdistriktet. Resultatenheten är inom sina specialområden den enda enheten i sjukhusdistriktet med jour. Resultatenheten svarade för tvärprofessionell rehabilitering och för hjälpmedel till svårt skadade i hela distriktet. Av resultatenhetens verksamheter är neurokirurgin placerad vid Tölö sjukhus och neurologin vid Mejlans sjukhus samt Tallvägens rehabiliteringscentrum. Ögon- och öronklinikerna finns i Ögon-öronsjukhuset. Planeringen inför 2003 förmörkades av de starka nedskärningarna i vissa medlemskommuners serviceplaner. Specialfinansieringen för köavveckling hjälpte upp situationen. Trots allt togs nya vårdmetoder i bruk. Inom neurologi inledde resultatenheten som första i världen en ny typ av 17 Årsberättelse 2003

Janne Veijalainen på sjuktransportbolaget Lohjan Sairaankuljetus Oy har hämtat in en patient till Lojo sjukhus. Sjukskötare Virpi Malmberg tar emot rapporten. laserbaserade operationer av blodkärl i hjärnan. Neurokirurger och öronkirurger implanterade Finlands första hjärnstamsimplantat hos en döv person som inte kunde hjälpas av en protes i innerörat. Ögonkliniken inledde samtidig operation av starr i båda ögonen. Öronkliniken var veterligen först i världen att operera för otoskleros i båda öronen samtidigt. Vid samtliga enheter men särskilt vid Öronkliniken gjordes satsningar på köhantering till följd av den s.k. vårdgarantin som eventuellt träder i kraft i början av 2005. Enbart med hjälp av dessa åtgärder kunde antalet köande till operation minskas med mer än tusen personer. För att balansera effekterna av medlemskommunernas ekonomiska trångmål satsade resultatenheten kraftigt på krävande specialiserad sjukvård för patienter utanför HNS:s medlemskommuner. Den planerade externa försäljningen överskreds också med 8 12 procent, beroende på klinik. Inom forskningen utgjorde Biomedicum och Institutet för neurovetenskap viktiga samarbetspartners. Bland de viktiga projekten kan nämnas BioMag-samarbetet, projektet för borneutroninfångningsterapi som förs i samarbete med klinikerna för neurologi, neurokirurgi och cancersjukdomar. Öronkliniken bedrev forskningssamarbete med FPA i anslutning till inflammationer i mellanörat och i de övre luftvägarna. Vid neurologiska kliniken fortsatte Helsingfors och Stakes samprojekt gällande vårdkedjor för störningar i hjärngenomblödningen. Vid neurokirurgiska kliniken erhölls de första resultaten från en bred utredning gällande den neurokirurgiska vårdens effektivitet. Kunskapscentrum för cancersjukdomar Kunskapscentret för cancersjukdomar står för den största delen av den medicinska cancerbehandlingen inom HNS och för nästan all strålbehandling av tumörer. Enhetens personal konsulteras av sjukvårdsdistriktets andra sjukhus i fråga om cancerbehandling. Verksamheten med en onkolog som ger konsultationer vid distriktets sjukhus fortsatte. Strålbehandlingskapaciteten utökades under verksamhetsåret och en åttonde linearaccelerator kunde tas i bruk. I enlighet med den etablerade praxisen kunde uppföljningsbesöken för behandlade och symptomfria patienter minskas. Om symptom uppstår kan patienterna likväl kontakta en s.k. symptompoliklinik. Erfarenheterna av denna modell har varit positiva. I två europeiska jämförande studier, publicerade under 2003, konstaterades cancerbehandlingen i Finland hålla en god, delvis utmärkt nivå. Enligt en undersökning utförd av Finlands Cancerregister var HNS:s vårdresultat goda i jämförelse med landets övriga områden. Behandlingsresultaten påverkas utöver av den onkologiska behandlingen även av cancerdiagnostiken och den kirurgiska vården. Kunskapscentret för cancersjukdomar emottog 4 549 nya remisser, vilket var 11 procent mer än väntat. Orsaken till det ökade antalet remisser var ökningen av diagnostiserad cancer framför allt som en följd av att befolkningen blir äldre och möjligheterna att behandla cancer förbättras. 18 Årsberättelse 2003