Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2005-06-10--12 Föregående möte: 2005-04-30--05-01 vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson Andreas Brodin Andreas Granander Dan Sivnert mötessekreterare mötesordförande mötesordförande justerare

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 2(107) Dagordning 1. Formalia... 3 2. Diskussion: Medlemskap... 6 3. Diskussion: Sverox syfte... 10 4. Beslut: Anta föreningar... 12 5. Beslut: Fasadskylt... 15 6. Beslut: Fördjupad bidragsprövning 2005... 17 7. Beslut: Pressbevakning... 43 8. Beslut: Ratificering av Direktiv för kontroller av bidrag i Sverok... 49 9. Beslut: Styrdokument... 51 Styrdokument: Distriktsträffar (Slag)... 52 Styrdokument: Hemsidearbetet... 54 Styrdokument: Internationellt arbete... 56 Styrdokument: Sveroks driftgrupp... 57 10. Beslut: Valberedningens budget... 60 11. Rapporter... 62 Rapport: Arbetet med Spelveckan... 63 Rapport: Arbetsledning av ordföranden... 64 Rapport: Distriktsutveckling... 65 Rapport: Dokumentation... 66 Rapport: Drift- och IT-arbetet... 67 Rapport: Ekonomi... 72 Rapport: Folkbildning... 74 Rapport: Förbundskansliet... 75 Rapport: Förbundsordförande... 77 Rapport: Föreningsstatistik... 81 Rapport: Hemsidesarbetet... 85 Rapport: Ideell Samverkan (IS)... 86 Rapport: Internationellt arbete... 87 Rapport: Internetbaserad Organisering (Io)... 88 Rapport: Jämlikhet och jämställdhet... 89 Rapport: Maktfördelning inom organisationslivet, Ideell Arena... 90 Rapport: Marknadsföring... 92 Rapport: Massmediekontakt... 94 Rapport: Personal & Kansli samt Arbetsgivaransvar... 95 Rapport: Riksmöte 2006... 98 Rapport: Riksmötesombudsvalssytemet... 99 Rapport: Status för En resa som ingen annan i Malmö... 100 Rapport: Sverox... 102 Rapport: Sverox, ansvarig utgivare med löpande utvecklingsarbete... 103 Rapport: Utvecklingschef... 104 Rapport: Vice Ordförande... 106

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 3(107) 1. Formalia Mötet beslutade att 1... fastställa röstlängden. 2... förklara mötet beslutsmässigt. 3... välja Andreas Brodin och Andreas Granander till mötesordförande. 4... välja Christer Pettersson till mötessekreterare. 5... välja Dan Sivnert till justerare. 6... fastställa dagordningen. 7... fastställa adjungeringar. Handlingar i ärendet Röstlängd. Dagordningen (sidan 2). Adjungeringar.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 4(107) Röstlängd Närvarande under hela eller delar av mötet Andreas Granander Dan Sivnert David Gustavsson Elin Gustafsson Karolina Staël Marcus Clifford Martin Kvist Max Valentin Mikael Leisjö Petra Malmgren Qla Zetterberg Frånvarande Mattias Emanuelsson

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 5(107) Adjungerade Andreas Brodin, funktionär Christer Chrisp Pettersson, funktionär Lars Molle Johansson, funktionär (lördag) Mårten Garner, funktionär (lördag) Patrick Casey, föredragande (söndag) Anna-Karin Linder, gäst (söndag) Personerna kan adjungeras som något av Gäst, med närvarorätt på mötet. Sakkunnig, med närvarorätt på mötet och yttranderätt i enskild fråga. Föredragande, med närvarorätt på mötet och yttrande- och yrkanderätt i enskild fråga. Funktionär, med närvaro- och yttranderätt på mötet.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 6(107) 2. Diskussion: Medlemskap Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Medlemskap

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 7(107) Diskussionsunderlag: Medlemskap Av Petra Malmgren, Den senaste tiden har det inom förbundsstyrelsen förts diskussioner om vilka krav och regler som ska gälla för en persons medlemskap i en Sverok-ansluten förening. Denna diskussion har i första hand skett över förbundsstyrelsens interna diskussionsforum och vid informella möten, men jag tycker det är viktigt att vi ger frågan plats även på vårt möte när så många som möjligt är samlade. Tanken är inte att vi ska fatta ett beslut ännu. Eventuella förändringar, om sådana är önskvärda, kommer inte kunna införas förrän tidigast från och med 2006. Dock är det viktigt att vi redan nu diskuterar frågan så vi senare detta år kan fatta välgenomtänkta beslut om hur vi vill att medlemskapet i våra föreningar ska fungera. Ungdomsstyrelsens definition av medlem Utdrag ur Förordning (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer: 4 Med en medlem i en ungdomsorganisation avses i denna förordning den som 1. är ansluten till en lokalavdelning inom organisationen, 2. har stadgeenliga möjligheter att påverka beslut om organisationens verksamhet och inriktning, och 3. för året närmast före bidragsåret aktivt tagit ställning för ett medlemskap genom att ha betalat medlemsavgift eller ansökt om medlemskap. Sveroks definition av medlem Sverok har ännu ingen av förbundsstyrelsen fastställd definition av medlem. I senaste årsmötesrapporten skrevs följande information: För att räknas som medlem måste personen årligen aktivt ta ställning för medlemskapet, endera genom en skriftlig anmälan till föreningen (epost, webbregistrering, med mera går bra) eller genom att betala föreningens medlemsavgift, om ni har någon. Tänk på att spara medlemmens anmälan eller kvitto på inbetald medlemsavgift så att ni kan bevisa att personen är medlem. Alla medlemmar måste ha rätt och möjlighet att kunna påverka beslut om föreningens verksamhet, inriktning, ekonomi, val av styrelse, kunna bli vald till styrelsen och annat. Detta sker i regel på föreningens årsmöte. Alla medlemmar måste kallas till årsmötet. Personen måste inte vara medlem hela året för att räknas, utan han eller hon kan gå med föreningen när som helst under året. Föreningen får inte ha tillfälliga medlemskap, till exempel sådant som bara gäller under ett arrangemang. Alla medlemmar ska vara med i föreningen på lika villkor. Det är viktigt att medlemmarna helt säkert förstår att de har gått med i er förening. Om medlemmarna går med i föreningen under något arrangemang ska de förstå att de blivit medlemmar i er förening och inte bara skrivit in sig som deltagare i arrangemanget. Föreningen får alltså inte kollektivansluta personer till föreningen på något sätt, utan var och en måste ge sitt personliga medgivande till sitt medlemskap. Sverok rekommenderar att ni delar ut någon slags medlemskort till alla medlemmar. Tryckta medlemskort kan ni få gratis av förbundet, men ordnar ni egna går det lika bra. Medlemmen måste vara bosatt i Sverige eller vara svensk medborgare för att ge medlemsbidrag. Personer måste uppfylla alla dessa krav för att räknas som medlemmar och ge medlemsbidrag.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 8(107) Frågeställning 1: Möjlighet att påverka beslut Sverok kräver att alla medlemmar i en förening ska kallas till årsmötet. Kravet innefattar dock inte att alla medlemmar någon gång under sitt medlemskap (ett år) ska kallas till ett årsmöte. Kravet innefattar endast att de medlemmar som är medlemmar då kallelse skickas ut ska få kallelse och att de medlemmar som är medlemmar då årsmötet äger rum ska ha rösträtt på årsmötet. Eftersom många av våra föreningar har årsmöte tidigt på året och många medlemmar kan antas gå med senare under året, efter årsmötet, innebär detta att många medlemmar faktiskt inte kallas till sin förenings årsmöte. De flesta föreningar har medlemskap som upphör vid årsskiftet och sen måste nytt ställningstagande göras innan personen är medlem igen. Detta kan anses odemokratiskt att många av våra medlemmar alltså aldrig kallas och deltar på ett ordinarie årsmöte i sin förening. Dessutom bör hänsyn tas till Ungdomsstyrelsens regler som anger att för att räknas som medlem ska man ha stadgeenliga möjligheter att påverka beslut om organisationens verksamhet och inriktning, det vill säga delta på årsmöte eller motsvarande. Dock är våra nuvarande regler en godkänd tolkning av reglerna för statsbidrag. Alla medlemmar har till exempel möjlighet att kallas till extra årsmöte. Men frågan är nu ifall vi vill öka våra medlemmars möjlighet till inflytande genom att ändra våra regler. Jag ser följande alternativ: 1. Medlemskap varar från aktivt ställningstagande till verksamhetsårets slut. 2. Medlemskap varar från aktivt ställningstagande och ett år framåt. 3. Medlemskap varar från aktivt ställningstagande till och med nästa ordinarie årsmöte om årsmötet kommer efter årsskiftet, annars årsskiftet. Detta innebär rösträtt på det ordinarie årsmötet. 4. Medlemskap varar från aktivt ställningstagande till nästa ordinarie årsmötes start om årsmötet kommer efter årsskiftet, annars årsskiftet. Detta innebär att nytt ställningstagande för medlemskap måste göras för att rösträtt på ordinarie årsmöte ska fås. Kallelse inför mötet kommer dock att skickas ut till medlemmen. Frågeställning 2: Hur bevisa aktivt ställningstagande för medlemskap? Ungdomsstyrelsen kräver att man ska ta aktiv ställning för ett medlemskap genom att ha betalat medlemsavgift eller ansökt om medlemskap. Tidigare krävde Ungdomsstyrelsen medlemsavgift men det togs bort då det nya bidragssystemet infördes med motiveringen att det formella kravet på betalande medlem utgör en särskild begränsning som inte i sig kan anses ligga i linje med de övergripande målen för bidraget. Den nuvarande definitionen av medlem innebär istället en tydligare koppling till de övergripande målen. Att betoningen flyttas från betalande medlem till att betona medlemmens demokratiska rättigheter som grund för att betraktas som medlem innebär en tydligare koppling till det övergripande demokratimålet som handlar om att främja barns och ungdomars demokratiska fostran. Sedan det nya bidragsystemet infördes låter Sverok föreningarna välja vilka av dessa metoder de ska använda för just sina medlemmar. Detta har resulterat i att väldigt många av våra föreningar inte längre har någon medlemsavgift.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 9(107) Sveroks linje har hittills varit att det är positivt att Ungdomsstyrelsen valt detta synsätt. Det aktiv ställningstagandet är det viktiga och det bör vara upp till föreningen att själv bestämma om den vill ta ut en avgift för att tydliggöra det aktiva ställningstagandet. Argument för en avgift är bland annat att det ger ett starkare ställningstagande i och med att det visar att medlemmen tycker det är värt att betala för medlemskapet. För kunna komma vidare i diskussionen och för att slippa upprepa alla argument ytterligare en gång planerar jag att göra en kortfattad sammanställning av för- och emot-argument inför mötet.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 10(107) 3. Diskussion: Sverox syfte Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Sveroks syfte med Sverox

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 11(107) Diskussionsunderlag: Sveroks syfte med Sverox Av Max Valentin, Vad är syftet med att ha en förbundstidning? Hur fungerar vår förbundstidning idag? Vad vill medlemmen ha vs. vad vill vi ge? Informationsblad om vad som händer i förbundet? Sveriges bästa och bredaste speltidning? Av medlemmar för medlemmar om medlemmar? Andra upplägg? Hur skall vi nå målet med förbundstidningen? Upplaga Utgivningstakt Distribution Hur skall annonser i tidningen och på webplatsen fungera? Redaktionellt innehåll Form.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 12(107) 4. Beslut: Anta föreningar Mötet beslutade att 1... föreningar registrerade 2005-04-30--2005-06-07 antas som medlemsföreningar i Sverok. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Anta föreningar.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 13(107) Beslutsunderlag: Anta föreningar Av Christer Chrisp Pettersson, kanslichef, Enligt förbundsstadgarna är det förbundsstyrelsen som antar föreningen. Detta har styrelsen delegerat till förbundskansliet, som registrerar föreningarna. Föreningsantagningen regleras i ett styrdokument för antagning av föreningar som förvaltas och utvecklas av föreningsansvarig. Jag yrkar att 1... föreningar registrerade 2005-04-30--2005-06-07 antas som medlemsföreningar i Sverok. Lista över föreningar Sverok GävleDala 1 Hofors Hold Ém, säte: Hofors, verksamhet: datorspel, brädspel, kortspel, medlemsantal: 6. 2 Hyper paintball Gamerz, säte: Rättvik, verksamhet: paintball, medlemsantal: 43. 3 Mossblomma, säte: Sandviken, verksamhet: rollspel, lajv, kortspel, figurspel, medlemsantal: 18. 4 Ríume Zet, säte: Falun, verksamhet: lajv, medlemsantal: 11. Sverok Nedre Norrland 5 Sällskapet Timglaset, säte: Östersund, verksamhet: brädspel, kortspel, medlemsantal: 10. 6 Örnsköldsviks pokersällskap, säte: Örnsköldsvik, verksamhet: kortspel, medlemsantal: 19. Sverok Ost 7 ESS, säte: Linköping, verksamhet: brädspel, kortspel, medlemsantal: 8. 8 Kontrasternas gäng kör i vind, säte: Växjö, verksamhet: brädspel, kortspel, medlemsantal: 6. 9 Party Poker Knight, säte: Norrköping, verksamhet: kortspel, medlemsantal: 18. Sverok SKuD 10 Landskrona Holdèm, säte: Landskrona, verksamhet: kortspel, annat, medlemsantal: 10. 11 SIN, säte: Olofström, verksamhet: lajv, medlemsantal: 7. 12 SMIR, säte: Malmö, verksamhet: figurspel, annat, medlemsantal: 11. 13 Trelleborgs Spel och lan förening, säte: Trelleborg, verksamhet: datorspel, medlemsantal: 24. 14 Tärningar och Tanks, säte: Malmö, verksamhet: figurspel, medlemsantal: 8. Sverok Stockholm 15 Frostmark, säte: Sundbyberg, verksamhet: rollspel, datorspel, annat, medlemsantal: 6. 16 Guild of Mist, säte: Lidingö, verksamhet: rollspel, datorspel, brädspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: 9. 17 Magiskt Roligt Rosa Glitter!, säte: Stockholm, verksamhet: rollspel, lajv, datorspel, brädspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: 6. 18 Mosebacke Rollspelssällskap, säte: Stockholm, verksamhet: rollspel, medlemsantal: 5. 19 Nidhugg, säte: Stockholm, verksamhet: rollspel, lajv, brädspel, medlemsantal: 6. 20 Tabepna, säte: Sollentuna, verksamhet: rollspel, lajv, datorspel, brädspel, kortspel, medlemsantal: 6. 21 The Society of tempus, säte: Stockholm, verksamhet: datorspel, kortspel, medlemsantal: 6.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 14(107) Sverok Svealand 22 Arrangörsföreningen Crux, säte: Kumla, verksamhet: datorspel, annat, medlemsantal: 7. 23 Borussia Spelförening, säte: Uppsala, verksamhet: datorspel, kortspel, medlemsantal: 11. 24 De Ockultas Rollspels Förening, säte: Karlstad, verksamhet: rollspel, medlemsantal: 5. 25 Karlstad Kort, säte: Karlstad, verksamhet: kortspel, medlemsantal: 7. 26 Oxelösunds konfliktspels förening, säte: Oxelösund, verksamhet: figurspel, medlemsantal: 6. 27 Svart Narr, säte: Knivsta, verksamhet: rollspel, lajv, medlemsantal: 10. 28 Sävsjö plutonen, säte: Arvika, verksamhet: figurspel, medlemsantal: 11. 29 Örebro Paint Ballers, säte: Örebro, verksamhet: paintball, medlemsantal: 5. 30 Östra Värmlands Paintball, säte: Storfors, verksamhet: paintball, medlemsantal: 17. Sverok Väst 31 Alingsås spelförening, säte: Alingsås, verksamhet: rollspel, datorspel, brädspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: 6. 32 Checkraise Poker, säte: Trollhättan, verksamhet: kortspel, medlemsantal: 17. 33 Followers of Foamy, säte: Göteborg, verksamhet: kortspel, medlemsantal: 6. 34 Halmstads Spelförening, säte: Halmstad, verksamhet: datorspel, brädspel, kortspel, annat, medlemsantal: 8. 35 Lanföreningen Lost Gamers, säte: Halmstad, verksamhet: datorspel, paintball, medlemsantal: 9. 36 Lysekils Kubb och Boule, säte: Lysekil, verksamhet: annat, medlemsantal: 6. 37 Ränkessmidarnas Gille, säte: Göteborg, verksamhet: rollspel, datorspel, brädspel, kortspel, medlemsantal: 6. Sverok Övre Norrland 38 Two Gun Bob, säte: Umeå, verksamhet: rollspel, lajv, datorspel, brädspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: 6. 39 UUFS, säte: Umeå, verksamhet: rollspel, datorspel, brädspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: 6. 40 Vetarna, säte: Umeå, verksamhet: datorspel, medlemsantal: 5.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 15(107) 5. Beslut: Fasadskylt Mötet beslutade att 1... David Gustavsson uppdras att tillse inköpet av en fasadskylt till kansliet för upp till 6000 kr. 2... David Gustavsson uppdras att tillse inköpet av fönsterdekaler till kansliet för upp till 2000 kr. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Fasadskylt

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 16(107) Beslutsunderlag: Fasadskylt Av David Gustavsson, Förbundskansliet har i många år fört en anonym tillvaro i diverse lokaler i Linköping. Förutom att förbundet i sig har blivit allt större och mer professionellt så håller också kanslilokalen idag en hög standard, har ett centralt läge och är en ganska stor arbetsplats. En fasadskylt utgör en viktig del av förbundets profilering utåt och är naturligtvis även mycket praktiskt när besökare skall hitta till kansliet Jag yrkar att 1... David Gustavsson uppdras att tillse inköpet av en fasadskylt till kansliet för upp till 6000 kr.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 17(107) 6. Beslut: Fördjupad bidragsprövning 2005 Mötet beslutade att 1... bilagan antas som Sveroks svar på den fördjupade bidragsprövningen. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Fördjupad bidragsprövning Fördjupad bidragsprövning 2005 för Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Vision 2006: Sverok det sagolika förbundet (bilaga till den fördjupade bidragsprövningen) Sveroks politiska program (bilaga till den fördjupade bidragsprövningen) Sveroks verksamhetsplan för 2005 (bilaga till den fördjupade bidragsprövningen)

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 18(107) Beslutsunderlag: Fördjupad bidragsprövning Av Petra Malmgren, Vart tredje år vill Ungdomsstyrelsen att alla ungdomsorganisationer gör en djupare redovisning av sin verksamhet och planerade verksamhet. I år är det dags igen. Jag har förberett ett svar som jag vill att styrelsen tar ställning till. Ungdomsstyrelsen vill ha in vårt svar måndagen den 13 juni. Det som kommer här i möteshandlingarna är nästan färdigt. Några mindre förändringar kommer göras till på fredag. Det i detta dokument markerat vad som inte är färdigt för att underlätta läsningen. Jag yrkar att 1... bilagan antas som Sveroks svar på den fördjupade bidragsprövningen.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 19(107) Fördjupad bidragsprövning 2005 för Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Kontakt Kontaktperson: Petra Malmgren Befattning: Förbundsordförande Mobil (kontaktperson): 0707-16 37 00 Telefon (kontaktperson): 013-14 06 00 E-post: Vem/vilka har besvarat enkäten Petra Malmgren har tillsammans med kanslichef Christer Pettersson och utvecklingschef Lars Johansson tagit fram ett förslag som har godkänts av förbundsstyrelsen på förbundsstyrelsemöte 11-12 juni 2005. Introduktion Sverok har medvetet valt att inte ha någon detaljerad långtidsplan för hur förbundets verksamhet ska genomföras och vilka mål som ska uppfyllas. Vi är ett ungt förbund med unga medlemmar. För oss är flexibilitet och förnyelse viktigare. Förbundets medlemmar ska känna att de har möjlighet att påverka och att allt inte är uppbundet i förväg. Varje år planeras verksamheten genom verksamhetsplan och budget samt de motioner som antas av förbundets högsta beslutande organ, riksmötet. Vägledande i förbundsstyrelsens arbete med framtagning av förslag på verksamhetsplan, budget och motioner är bland annat förbundets vision som antogs 2001. Denna innehåller dock ingen konkret handlingsplan för vad som ska genomföras. Beslut om sådana fattar riksmötet inför varje år och förbundsstyrelsen under löpande år. Detta medför att medlemmarna i högre grad direkt kan påverka förbundets inriktning. Därför har vi i detta dokument istället för konkreta planerade framtida handlingar beskrivit hur det fungerar i Sverok och grundläggande principer som råder idag och troligtvis kommer att råda även under de närmaste åren. Under år 2005 kommer en ny vision för förbundet att arbetas fram. Mycket arbete kommer att läggas på detta område och en medlemsundersökning kommer att göras för att bättre veta vad förbundets medlemmar har för önskemål och tankar inför förbundets framtid..

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 20(107) Statsbidraget baseras dels på förordningen SFS 2001:1060, dels föreskriften SKOLFS 2001:32. I förordningen om statsbidrag anges fem övergripande mål för statsbidraget till ungdomsorganisationernas verksamhet. (SFS 2001:1060 1 ) Dessa är: Främja barns och ungdomars demokratiska fostran I ungdomspropositionen 1993/94:135 står att hänsyn ska tas till i vilken utsträckning som ungdomarna själva har inflytande över och styr verksamheten samt ingår i styrelser och andra beslutande organ både på lokal- och riksnivå. Främja jämställdhet mellan könen I ungdomspropositionen står att hänsyn ska tas till i vilken utsträckning organisationen verkar för jämställdhet mellan könen. Främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper I ungdomspropositionen står att hänsyn ska tas till i vilken utsträckning organisationen verkar för jämlikhet mellan svenskar och invandrare och jämlikhet mellan olika sociala grupper i samhället. Hänsyn ska även tas till om organisationen har en medveten rekryteringsfilosofi för att få med barn och ungdomar från bristfälliga sociala miljöer. Ge barn och ungdomar en meningsfull fritid I ungdomspropositionen står att hänsyn ska tas till vilken typ av aktiviteter organisationen kan erbjuda och i vilken utsträckning som organisationen bedriver fritidsverksamhet genom såväl medlemsaktiviteter som så kallad öppen verksamhet. Engagera fler ungdomar i föreningslivet I ungdomspropositionen står att hänsyn ska tas till i vilken utsträckning organisationen uppmuntrar fler barn och ungdomar att bli föreningsmedlemmar och fler av medlemmarna att bli föreningsaktiva samt i vilken utsträckning de som deltar i aktiviteterna också deltar i föreningsarbetet. I frågorna 1 5 vill vi att du berättar om vilka konkreta mål som organisationen har formulerat inför den kommande treårsperioden samt pekar på intressanta verksamheter och metoder i linje med målen för statsbidraget.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 21(107) Fråga 1 främja barns och ungdomars demokratiska fostran Vilka konkreta mål för verksamheten i er organisation vill ni formulera utifrån det övergripande målet om att främja barns och ungdomars demokratiska fostran inför den kommande treårsperioden? Den viktigaste aspekten av den demokratiska fostran är att inge förtroende för de demokratiska principerna och för en demokratisk process som sedan går att ha med sig hela livet. Avgörande är att dessa principer inte går förlorade eller skyms bakom fiktiva mål som exempelvis förutbestämd formalia eller fastslagna organisations- eller mötesformer, där målet riskerar att ersättas med ett fåtal specifika godkända sätt att uppnå det. Därför arbetar Sverok aktivt och målmedvetet för att det ska vara enkelt för unga att organisera sig i öppna demokratiska föreningar, där medlemmarna själva utvecklar sin egen verksamhet genom att ha praktisk nytta av den demokratiska processen. Det är också grundläggande i demokratin att föreningarna är självständiga från förbundet så att medlemmarna verkligen har rättigheterna att besluta om föreningens inriktning, ekonomi, val av företrädare och liknande. Genom detta får medlemmarna möjlighet att lära sig att ta ansvar för sin förening och sig själva. Grundläggande krav från Sverok är dock att inga begränsningar i fråga om att bli medlem, rösträtt och valbarhet är tillåtna. Varje förening är en demokratisk plattform. Medlemmarna tar själva beslut om inriktning, verksamhet, ekonomi och väljer sina företrädare. Under den kommande perioden kommer många föreningsmedlemmar, precis som tidigare, att komma i kontakt med föreningarnas demokratiska process. Sverok har många små föreningar. Små föreningar uppmuntrar föreningsmedlemmarna att ta en aktiv del i föreningens beslutsprocess. Det ger också större möjlighet till inflytande och ökar förhoppningsvis intresset för förbundet. Att det är många föreningar gör att det är många som är förtroendevalda och på så sätt tar en aktiv del i den demokratiska processen och utformandet av föreningarnas verksamhet. Förbättra möjligheterna för föreningar Sverok kommer att arbeta för att förbättra möjligheterna för unga att arbeta inom en förening. Detta vill vi göra bland annat genom att ta fram informationsmaterial om hur föreningsarbete kan gå till och hur spelverksamhet kan arrangeras. Underårigas organisering Sverok kommer att arbeta för att förbättra villkoren för underårigas organisering. Under nästa delfråga redogörs för problemet. Detta är ett problem som inte bara finns bland Sveroks föreningar utan även hos många andra ungdomsorganisationer. Det är därför viktigt att både Sverok, andra organisationer och Ungdomsstyrelsen tillsammans arbetar för att förbättra ungas möjligheter. Ökat deltagande i demokratiska processer Sverok kommer att arbeta för att både föreningarna och föreningarnas medlemmar ska intressera sig mer för organisationens demokratiska process. Detta innebär bland annat att öka intresset för

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 22(107) årsmöten och val av ombud på förenings- och distriktsnivå samt på ett nationellt plan. För att öka deltagandet ska även ett nytt ombudsvalssystem för förbundets riksmöte tas fram. Stödja internetbaserad organisering Sverok kommer att arbeta för att förbättra möjligheterna med internetbaserad organisering. Detta underlättar för nationella och stora föreningar samtidigt som det är ett bra verktyg även inom mer traditionella föreningar och vanligt styrelse- och arbetsgruppsarbete. Sverok tror att bättre verktyg för internetbaserad organisering kan leda till ökat deltagande i demokratiska processer. Öppet för nya medlemmar och verksamheter Det är viktigt att föreningslivet finns där ungdomar finns. Därför är det essentiellt att främja nya former av organisering så att inte vissa ungdomar ställs utanför. Sverok kommer att vara öppet för nya föreningar, nya former av verksamheter och nya sätt att organisera sig så länge föreningarna har ett syfte i linje med förbundets syfte och är demokratiskt uppbyggda. Ungas initiativ Sverok ser det som positiv att spelverksamhet inom förbundet drivs av ungdomar för ungdomar på ungdomars initiativ. Detta kommer att få fortsatt stöd, bland annat genom det bidrag som Sverok ger till sina föreningar. Erbjuda hemsideutrymme Genom att erbjuda alla föreningar hemsideutrymme ökas föreningarnas kontaktmöjligheter mellan styrelse och medlemmar. Detta leder till en högre delaktighet i föreningen för föreningsmedlemmarna. Beskriv ett antal intressanta (bra/mindre bra) erfarenheter av er organisations verksamhet i förhållande till målet om att främja barns och ungdomars demokratiska fostran. Statistik Sverok har drygt 10 000 förtroendevalda i sina föreningar. Detta innebär att många av våra föreningsmedlemmar tar stor del i den demokratiska processen och beslut om verksamhetens inriktning. Av Sveroks medlemmar är 89 procent ungdomar. Detta innebär att väldigt många ungdomar genom Sverok kommer i kontakt med föreningslivet och de demokratiska processer det innebär. I tabellen nedan visas andelen föreningar med medlemmar i åldern 7-25. Föreningars åldersfördelning Andel i procent Andel föreningar med 100 % i åldern 7-25 52 % Andel föreningar med minst 70 % i åldern 7-25 78 % Andel föreningar med minst 50 % i åldern7-25 87 % Andel föreningar med endast vuxna över 25 år 5,1 % Tabell: Åldersfördelning bland Sveroks föreningar.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 23(107) Problem för underåriga Många av Sveroks föreningar har endast underåriga som föreningsmedlemmar eller förtroendevalda. Detta ser Sverok som mycket positivt, men det finns även stora problem med detta. På den senare tiden har vi sett att svårigheterna för underåriga att organisera sig i föreningar har ökat avsevärt. Med hänvisning till att underåriga inte kan konstituera en förening blir föreningar med underåriga i styrelsen nekade att öppna föreningskonto hos banker och att få organisationsnummer hos lokala skattemyndigheterna. Detta gör att föreningarna får svårt att existera eftersom de inte kan ta emot bidrag för att finansiera sin verksamhet, varken från sitt riksförbund eller från kommunen. Vi har pratat med många andra ungdomsorganisationer och detta är ett stort problem även för andra. Om dessa tendenser fortskrider i samhället är det en stark inskränkning av ungas möjligheter att organisera sig. Sverok anser att underåriga i små föreningar med en så pass liten ekonomi bör anses vara kapabla att sköta en förening och ges medel för att kunna göra det. Nya former av organisering Nationella föreningar och internetbaserade föreningar är två former av nya sätt att organisera sig som växt kraftigt i förbundet under de senaste åren. Det handlar om stora, nationella föreningar med många tusen medlemmar. Ofta har de delar eller hela sin verksamhet över internet. Demokrati i en sådan förening är en utmaning och Sverok har arbetat och kommer även fortsättningsvis att arbeta för att förbättra demokratin tillsammans med dessa föreningar. Mer demokrati i medlemsbegreppet Statens nya bidragssystem för ungdomsorganisationer och de krav det har fört med sig har resulterat i att Sverok har utvecklat medlemsbegreppet och fört in demokrati i det på ett nytt sätt. I och med att medlemsbegreppet i högre utsträckning än tidigare fokuserar på demokratiska rättigheter snarare än erläggande av medlemsavgift har detta resulterat i att Sverok i sin tur har fokuserat mer på demokrati och vad det innebär att vara medlem i en Sverok-förening. På så sätt har det nya medlemsbegreppet inneburit en tydligare koppling till det övergripande målet om demokratisk fostran.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-06-10--12 24(107) Fråga 2 - främja jämställdhet mellan könen Vilka konkreta mål för verksamheten i er organisation vill ni formulera utifrån det övergripande målet om att främja jämställdhet mellan könen inför den kommande treårsperioden? Jämställdhets- och jämlikhetsplan Sverok ska under 2005 ta fram en jämställdhets- och jämlikhetsplan för förbundet. Skapa arbetsgrupp kring jämställdhet och jämlikhet Förbundets jämställdhets- och jämlikhetsansvarig kommer under 2005 samla intresserade i en arbetsgrupp som ska arbeta med jämställdhet och jämlikhet inom Sverok. Arbetsgruppens uppgift är att aktivt arbeta med och synliggöra problem inom detta område. Beskriv ett antal intressanta (bra/mindre bra) erfarenheter av er organisations verksamhet i förhållande till målet om att främja jämställdhet mellan könen. 9 procent av förbundets föreningsmedlemmar är kvinnor. Det finns kvinnor i 64 procent av Sveroks föreningar. Dessa föreningar står för 90 procent av Sveroks totala medlemsantal. Sverok tycker inte att ojämn könsfördelning inom medlemskåren innebär att förbundet inte skulle vara jämställt. En bättre indikator för jämställdhet är istället att ingen medlem missgynnas när det gäller att väljas till ledande positioner samt att respekt och förståelse genomsyrar föreningsarbetet. Finns det en representation i styrelser i enlighet med minoritetens storlek i förhållande till det totala medlemsantalet bör diskriminering vid val av förtroendeposter vara begränsad. Kvinnors representation bland förtroendevalda Baserat på ett urval av föreningar uppskattar vi att 16 procent av Sveroks förtroendevalda på föreningsnivå är kvinnor. 20 procent av alla förtroendevalda på förbunds- och distriktsnivå är kvinnor. Hälften av Sveroks förbundsordföranden de senaste 10 åren har varit kvinnor. Att andelen kvinnor bland de förtroendevalda, både på förenings-, distrikts- och förbundsnivå, är högre än andelen kvinnor bland alla förbundets medlemmar visar på att Sverok har lyckats engagera väldigt många av våra få kvinnor till att vara aktiva. Kvinnors representation i verksamheten Vi har märkt att antalet kvinnor på arrangemang i hobbyn är större än i medlemskåren. På lajvarrangemang är till exempel kvinnoandelen runt 40 %, men i medlemskårerna bland lajvföreningarna ca 28 %. Introduktionshelg för kvinnor Ett av Sveroks distrikt har arrangerat introduktionshelg för kvinnliga nybörjare. Tanken bakom projektet var att kvinnor också tycker om att spela spel, men som nybörjare känner sig osäkra och på grund av detta låter bli att spela. Under en helg fick därför tjejer testa på att spela. Det var mycket lyckat och uppskattat. Ytterligare en sådan helg arrangerades av en av deltagarna från det första tillfället.