Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014

1

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1 jan 2015 @regionostergotland.se) Henning Elvtegen, e post: henning.elvtegen@lio.se (fr. 1 jan 2015 @regionostergotland.se) 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning SYFTE... 4 RAPPORTENS UPPLÄGG... 4 FELKÄLLOR... 5 HUR KAN JAG FÅ VETA MER OM RESULTATEN?... 5 1. INTRODUKTION... 6 1.1 2014 ÅRS ÖJ INNEHÅLLER FLER INDIKATORER ÄN NÅGONSIN TIDIGARE... 6 1.2 LIÖ STÅR SIG FORTSATT VÄL I EN RELATIV JÄMFÖRELSE MED ANDRA LANDSTING... 6 1.3 LIÖ HAR FÖRBÄTTRAT SIG PÅ FLER OMRÅDEN ÄN TIDIGARE... 7 1.4 SAMMANFATTNING AV ÖJ HOS OCH ÖJ CANCER 2014... 8 2. ÖJ CANCER 2014... 10 2.1 SAMMANFATTNING:... 10 3. ÖJ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2014 DEL 1 ÖVERGRIPANDE INDIKATORER... 14 3.1 ÖVERGRIPANDE INDIKATORER... 14 3.2 HÄLSOINRIKTAD SJUKVÅRD... 14 3.3 KOSTNADER... 14 3.4 FÖRTROENDE OCH PATIENTERFARENHETER... 15 3.5 TILLGÄNGLIGHET... 15 4. ÖJ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2014 DEL 2 - SJUKDOMSGRUPPSVISA INDIKATORER... 16 4.1 DIABETES... 16 4.2 HJÄRTSJUKVÅRD... 16 4.3 GRAVIDITET, FÖRLOSSNING OCH NYFÖDDHETSSJUKVÅRD... 16 4.4 INTENSIVVÅRD... 17 4.5 KIRURGI... 17 4.6 KVINNOSJUKVÅRD... 17 4.7 ORTOPEDI... 18 4.8 STROKE... 18 4.9 PALLIATIV VÅRD... 18 4.10 PSYKIATRI... 18 4.11 REUMATOID ARTRIT (RA)... 18 4.12 ÖGONSJUKVÅRD, HIV, CEREBRAL PARES OCH MS... 19 BILAGA 1... 20 RESULTAT JÄMFÖRT MED RIKET SAMT FÖRÄNDRINGAR, OMRÅDE FÖR OMRÅDE... 20 BILAGA 2... 21 SIGNIFIKANTA RESULTAT JÄMFÖRT MED RIKET, SAMT SIGNIFIKANTA FÖRÄNDRINGAR, OMRÅDE FÖR OMRÅDE... 21 BILAGA 3... 22 INDIKATORVIS REDOVISNING AV PLACERING, MÄTVÄRDE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET SAMT PROCENTUELL FÖRÄNDRING... 22 3

Inledning Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar för nionde året i rad rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet (ÖJ HoS 2014). Dessutom publiceras i år en separat rapport om cancerområdet ÖJ Cancersjukvård 2014 för andra gången i ordningen. Den senaste ÖJ Cancer utkom 2011. De båda rapporterna redovisar mestadels resultat från år 2013. Ofta redovisas dock resultat för flera sammanslagna år för att uppnå tillräcklig datamängd för att resultaten ska bli statistiskt säkra. Detta gör att resultaten kan påverkas av insatser i vården som ligger flera år tillbaka i tiden. Rapporterna innehåller ett stort antal indikatorer, vars resultat ger en bild av hälso- och sjukvården. Resultaten berör fyra olika aspekter av vården: Medicinsk kvalitet Tillgänglighet Förtroende och patienterfarenheter Kostnader Syfte Syftet med denna rapport, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2014 ett östgötaperspektiv, är att ge politiker och medarbetare i landstinget en strategisk överblick av resultaten i ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014. De båda rapporterna kan tillsammans med denna östgötarapport, utgöra ett underlag för uppföljning, ledning och styrning, och ge vägledning i följande frågor: Vilka är landstingets starka områden och var finns brister som behöver åtgärdas? Rapportens upplägg Årets östgötarapport ser något annorlunda ut än tidigare års. Tidigare har resultaten i Öppna jämförelser analyserats på en övergripande nivå med hjälp index. Indexen bygger på sammanslagningar av ett stort antal indikatorer som beskriver en särskild aspekt eller område inom vården, exempelvis tillgänglighet eller ortopedi. Indexen räknas vanligen fram av SKL. Indexen ger en något förenklad bild av vårdens resultat, och visar exempelvis inte om vården har förbättrat sina egna resultat över tid, eller vilka indikatorer som har bra eller dåliga resultat. Det förefaller oklart om SKL kommer att beräkna index för ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014, samt när dessa i så fall publiceras. I årets östgötarapport gås istället landstingets resultat igenom vårdområde för vårdområde, och enskilda indikatorer som bedöms vara särskilt viktiga att uppmärksamma kommenteras. Fokus ligger inte minst på vad som förbättrats, samt inom vilka områden ytterligare förbättring behöver komma till stånd. I rapportens inledande kapitel diskuteras några övergripande resultat, och en sammanfattning av de viktigaste punkterna i årets öppna jämförelser ges (kap 1). Sedan vidtar en mer detaljerad redogörelse för cancerområdet genom en analys av resultaten i ÖJ Cancer (kap 2). ÖJ HoS är i år uppdelad i två delar. Den första delen, vars resultat analyseras i kapitel 3, handlar om övergripande indikatorer utan direkt hemvist i ett givet sjukdomsområde, såsom exempelvis dödlighet och säker vård (kap 3). ÖJ HoS:s andra del innehåller ett stort antal 4

sjukdomsspecifika indikatorer, och beskrivs i rapportens fjärde kapitel (kap 4). Rapporten har ett antal bilagor. Sist i denna rapport återfinns bilaga 3. Där redovisas landstingets resultat i förhållande till rikssnittet, landstingets förändring sedan senaste mätning och landstingets placering i förhållande till andra landsting för samtliga indikatorer där resultaten delats upp på landstingsnivå (253 st.). Felkällor Det bör noteras att författarna till denna rapport endast haft tillgång till icke färdigkorrigerat material från Socialstyrelsen och SKL vid arbetet med denna rapport. Mindre felaktigheter i jämförelse med de per den 3 december publicerade ÖJ HoS och ÖJ Cancer kan därför förekomma. Hur kan jag få veta mer om resultaten? En förutsättning för en djupare analys av Öppna jämförelser, samt för mer systematisk uppföljning och kvalitetsutveckling, är att gå bortom sammanslagna resultat och analysera enskilda indikatorer. Detta görs i viss mån i denna rapport, men är också en fråga för berörda verksamheter. För den som vill bilda sig en uppfattning av de östgötska resultaten på indikatornivå i relation till riksnivån respektive bästa och sämsta landsting rekommenderas bilaga 3 för att identifiera kraftigt avvikande indikatorer. Relevant för en noggrann analys är också indikatorernas utveckling över tid. Dessa redovisas på ett lättförståeligt sätt i en excelfil som senast den 8 december kommer att publiceras på intranätet och den publika webbplatsen. 5

1. Introduktion 1.1 2014 års ÖJ innehåller fler indikatorer än någonsin tidigare Antalet indikatorer som getts öppna-jämförelse-status har under det senaste året ökat kraftigt. I ÖJ HoS 2013 redovisades 153 indikatorer på högsta aggregeringsnivå 1 nedbrutna på landstingsnivå. ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014 innehåller betydligt fler. Sammanlagt redovisas 253 indikatorer på högsta aggregeringsnivå nedbrutna på landstingsnivå. Det totala antalet indikatorer är något högre då vissa indikatorer endast redovisas på sjukhusnivå eller på regionnivå. Denna rapports fokus ligger på de indikatorer där jämförelser görs på landstingsnivå. Sedan ÖJ 2013 har ett flertal nya områden med indikatorer tillkommit, bland annat områdena säker vård, cerebral pares och hälsoinriktad sjukvård. Dessutom har befintliga områden utökats med fler indikatorer. Detta gäller exempelvis stroke och diabetes. Det största tillskottet står dock cancerområdet för, vilket samlar 73 av de 253 ovan nämnda indikatorerna. Som jämförelse ingick endast 16 cancerindikatorer i ÖJ HoS 2013. Överlappningen mellan ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014 är ganska liten, men några indikatorer återfinns i båda publikationerna. 1.2 LiÖ står sig fortsatt väl i en relativ jämförelse med andra landsting Innan en analys område för område presenteras, görs några övergripande iakttagelser om LiÖs resultat i förhållande till andra landsting i stort. Vid en jämförelse av samtliga landstings placeringar för de 253 indikatorer där resultat på landstingsnivå finns, står sig LiÖ fortsatt väl. LiÖ är, med god marginal, landet fjärde största landsting. Storleken gör att sannolikheten för extrema resultat (första- eller sistaplaceringar) är mindre för LiÖ än för mindre landsting. LiÖ har bäst resultat i landet för drygt 20 indikatorer. Områdena palliativ vård, stroke, diabetes och kostnader innehåller flera sådana förstaplaceringar. LiÖ placerar sig högt inom enskilda indikatorer inom flertalet områden, och för ungefär 30 % av de 253 indikatorerna ligger LiÖ bland de 4 bästa landstingen. Bland dessa indikatorer märks även ett flertal tillgänglighetsindikatorer som mäter dels väntetider för kirurgiska och ortopediska ingrepp, dels väntetider och telefontillgänglighet i primärvården. Vid traditionell indelning av de 21 landstingen i tre grupper, återfinns LiÖ i den bästa tredjedelen landsting för 42 % av indikatorerna (tabell 1). Tabell 1 LiÖ:s placeringsrörelser i förhållande till andra landsting är sammantaget trots att ett stort antal indikatorer inom cancerområdet tillkommit - inte så stora. LiÖ:s resultat inom cancerområdet i relation till andra landsting (d.v.s. placeringarna på dessa indikatorer), är något sämre än för övriga områden sammantaget. Andelen placeringar 1-7 har sedan ÖJ 2013 1 Med högsta aggregeringsnivå avses största möjliga totalgrupp i länet. För de allra flesta indikatorerna avses då män och kvinnors sammanslagna resultat. För några indikatorer t ex rörande prostatacancer, bröstcancer, kvinnosjukvård och graviditets- och förlossningsvård - är dock det ena könet högsta aggregeringsnivå. 6

sjunkit något, medan andelen placeringar 8-14 är relativt konstant. Skillnaderna mellan landstingen är många gånger små, och utvecklingen över tid är många gånger mer väsentlig än den enskilda placeringen jämfört med ett annat landsting. Tabell 2 1.3 LiÖ har förbättrat sig på fler områden än tidigare En god placering i förhållande till andra landsting är knappast något värd om den är frukten av en försämring kombinerad med en ännu större försämring hos de andra landstingen. En viktig del av analysen är därför att undersöka hur de egna indikatorresultaten de facto utvecklas över tid. Tabell 3 visar indikatorernas utveckling sedan förgående mätperiod, vilket oftast är året innan. Av tabellen framgår att en klart större andel indikatorer förbättrades än försämrades (66 % respektive 34 %). Om indikatorerna i ÖJ Cancer analyseras separat, framgår att andelarna som förbättrats respektive försämrats där är princip desamma, 65 % respektive 35 %. (Se tabell 4 nedan). Vidare framgår av tabell 3 att andelen indikatorer som förbättrats sedan tidigare var större i ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014 än i ÖJ HoS 2013. Resultaten går således i högre utsträckning åt rätt håll i årets rapporter än i 2013 år rapport. Tabell 3 Men borde inte den tekniska utvecklingen göra att vården förbättrades på 100 % av indikatorerna? För det första beror inte alla indikatorer av teknisk utveckling, och för det andra är det fullt rimligt att vissa resultat försämras under enskilda år för att ur ett längre perspektiv förbättras. För stora aktörer blir dock sådana dippar i kurvan mindre vanliga. Men, inte heller riket har förbättrats på 100 % av indikatorerna. En snabb räkning visar att riket förbättrat sig på omkring 80 % av de 253 indikatorerna. Det område där försämringar jämfört med föregående år är vanligast på riksnivå är området Förtroende och patienterfarenheter. Försämringar på detta område finns dessvärre också i Östergötland, 7

vilket kommenteras i avsnitt 3.4. Efter denna övergripande inledning följer nu en sammanfattning av utvecklingen inom de viktigaste områdena i ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014. 1.4 Sammanfattning av ÖJ HoS och ÖJ Cancer 2014 Antalet områden och indikatorer inom ÖJ blir allt fler. En positiv sida av detta är att en allt större del av vården täcks av ÖJ, men samtidigt blir det allt svårare att få en bra överblick. Tillkommande indikatorer gör det också svårare att jämföra område för område med föregående år då indikatorerna för områdena till del förändras. Inom vissa områden är också antalet indikatorer få vilket gör det svårt att få en rättvis bild av resultaten. Det underlättar att få en överblick över bra och mindre bra områden om de olika områdena sammanfattas på något sätt. Samtidigt är det en risk att viktiga indikatorer döljs. Varje område innehåller, vanligen, både bra och mindre bra resultat. De bra resultaten skall man bygga vidare på och de svaga resultaten behöver utvecklas i det fortsatta förbättrings- och utvecklingsarbetet. För varje område framgår starka och mindre bra resultat i bilaga 3 där resultat återges för varje enskild indikator jämfört med rikssnittet och jämfört med föregående år samt även landstingets placering bland de 21 regionerna/landstingen. Att enbart titta på en enskild placering kan dock ofta bli missvisande då det ofta är mycket små reella skillnader mellan landsting som ligger nära varandra placeringsmässigt. Det är nödvändigt att titta på varje enskilt resultat. Ett jämförelsevis mindre bra resultat kan vara bra jämfört med gemensamt satta målnivåer eller i realiteten inte skilja sig signifikant. Samtidigt kan ett jämförelsevis bra resultat vara långt från ett önskvärt målvärde. Ett exempel på detta är resultaten för behandling med läkemedel mot benskörhet, där LiÖ placerar sig bäst men fortfarande ligger mycket långt från en önskvärd målnivå. Förenklat kan man dela upp årets ÖJ i 17 medicinska områden (inklusive cancerområdet). Cancerområdet är dessutom uppdelat i 11 delar/områden. Utöver detta så redovisas indikatorer för de tre områdena Tillgänglighet, Förtroende och patienterfarenheter och Kostnader. Av de medicinska områdena så ligger landstingets resultat (om man viktar resultatet för varje område för indikatorplacering 1-7, 8-14 respektive 15-21) över snittet för 11 områden (hälsoinriktade indikatorer, stroke, palliativ vård, säker vård, ortopedisk vård, psykiatrisk vård, hjärtsjukvård, diabetesvård, intensivvård, kirurgisk vård, ögonsjukvård) på snittet för 3 områden (kvinnosjukvård, vård vid graviditet, förlossning och nyföddhetsvård, reumatoid artrit) och något under snittet för 3 områden (cancervård, annan vård, övergripande indikatorer). Områdena kostnader och tillgänglighet ligger över snittet medan förtroende och patienterfarenheter ligger på snittet. Cancerområdet ligger sammantaget strax under snittet men det varierar mellan de olika cancerområdena. Inom palliativ cancervård är resultaten i topp med undantag av att flera patienter har registrerade trycksår vid bortgång, ett exempel på ett viktigt område som behöver förbättras kraftigt. Bröstcancerområdet ligger fortfarande under ett beräknat rikssnitt men även inom detta område har förbättringar skett. Även inom sjukdomsspecifika områden som ligger över snittet finns flera enskilda indikatorer som behöver analyseras närmare och förbättras. Det finns ett område där landstingets resultat successivt har försämrats i relation till andra landsting under de senaste åren. Det gäller exempelvis avseende dödlighet i hjärtinfarkt, stroke och cancer, hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet, förväntad medellivslängd. Men 8

resultaten följer samma förändring som riket i övrigt och försämras i allmänhet inte i reella tal även dessa övergripande indikatorer följer samma trend som för landet i övrigt dvs sjunkande dödlighet i hjärtinfarkt, stroke och cancer och förväntad medellivslängd ökar. Detta är indikatorer som inte enbart kan påverkas av sjukvårdsinsatser utan bestäms även av sociala och andra faktorer. Sammanfattningsvis så är resultaten i ÖJ goda men det är nödvändigt att inte bara bedöma de övergripande resultaten utan varje enskild indikator behöver analyseras. Resultaten visar också att det även fortsättningsvis finns många områden som behöver förbättras men också att stora delar av landstingets sjukvård har goda resultat och inte enbart inom det medicinska området. För närmare beskrivning hänvisas till respektive sjukdomsspecifikt område nedan och till bilaga 3. 9

2. ÖJ Cancer 2014 Under 2014 släpps en särskild rapport med öppna jämförelser på cancerområdet (ÖJ Cancer). ÖJ Cancer visar landstingens resultat för 73 indikatorer. Resultaten avser 10 olika cancerformer. Ett särskilt avsnitt om den palliativa vården vid cancer finns också med. För att se resultat och förändring för enskilda indikatorer, var god se bilaga 3. 2.1 Sammanfattning: Resultaten tyder på en generell förbättring, men exempelvis väntetiderna från remiss till behandling sticker fortfarande ut för vissa diagnoser. Landstinget har satsat mycket på att förbättra bröstcancerprocessen och flera delar har förbättrats men det finns fortfarande behov av fortsatt utvecklingsarbete. Det är dock viktigt att komma ihåg att data i ÖJ mestadels är från 2013. Av de 11 områdena som finns i ÖJ Cancer så ligger 3 områden över ett uppskattat rikssnitt utifrån landstingets placering 1-7, 8-14 eller 15-21, nämligen för palliativ cancervård, äggstockscancer och prostatacancer. Resultaten är på ett ungefärligt rikssnitt avseende lungcancer, cancer i tjock- och ändtarm, maligna melanom och under riksnittet för bröstcancer, njurcancer, huvud- och halscancer och gynekologisk cellprovskontroll. När det gäller redovisad relativ överlevnad för de olika cancertyperna så föreligger dock inga signifikanta skillnader jämfört med rikssnittet. Cancerområdet är dock ett av de områden som behöver fortsatt stort fokus och förbättringsarbete och kommer även framöver att behöva prioriteras inom landstinget men också inom hela sydöstra sjukvårdsregionen. Tabell 5 2.2 ÖJ Cancer område för område Bröstcancer (tabell 5): Det finns fjorton indikatorer inom området. Fyra är bättre men tio är sämre än rikssnittet. Ungefär hälften har förbättrats och lika många försämrats jämfört med förra året. Det är fortfarande en del vårdprocessindikatorer som är sämre och har i vissa fall försämrats. Glädjande är dock att väntetiden mellan besök och behandling nu är något bättre än rikssnittet.. Det finns en tydlig definition från socialstyrelsen vilka deltagare som skall ingå vid en multidisciplinär konferens. Två indikatorer som försämrats är antalet patienter som tagits upp på multidisciplinär konferens före och efter operation. Bröstkirurg, onkolog, patolog, radiolog (mammografiläkare), kontaktsköterskor från Onkologiska och Kirurgiska klinikerna diskuterar bäst lämpliga åtgärder. Inregistrering i INCA (nationellt kvalitetsregister) bygger på att alla disciplinerna ska ha deltagit aktivt vid konferensen. 10

Under sommaren 2013 hade vi avsaknad av patolog (fysiskt närvarande) på de flesta sommarmånader. Det fanns även veckor då inte radiolog var närvarande. Oavsett detta så har varje kvinna med misstanke på cancer och verifierad cancer tagits upp på konferensen och muntligt diskuterats och ett konferensförslag har arbetats fram. Omoperation pga tumördata gäller för de kvinnor som primärt opereras med bröstbevarande kirurgi. Vi har ökat antalet bröstbevarande kirurgi samtidigt som vi har ökat lite i antal omoperationer pga tumördata vilket kanske kan vara en förklaring men data behöver analyseras närmare. Under 2012 hade vi något färre omoperationer än 2013 pga komplikationer. Kvalitetsmålet avseende omoperation pga komplikationer är satt till < 2 % och resultatet har granskat dessa utifrån olika variabler, men inget tydligt mönster har ännu framkommit. När det gäller planerad behandling med Trastuzumab efter operation vid HER2-positiv bröstcancer och cytostatikabehandling så analyseras HER-2 på samtliga patienter. Men även om det planeras för denna behandling kan det vid besök på onkologen framkomma kontraindikationer för denna behandling och då ges inte heller Trastuzumab då detta inte ges i singeldrog. Bröstcancer fortsätter att vara ett viktigt fokusområde och det pågår inom samtliga delar ett fortsatt utvecklingsarbete Gynekologisk cellprovtagning (tabell 5): Området har endast en indikator, och den beskriver hur vanligt det är att östgötska kvinnor tar gynekologiska cellprov inom rekommenderade tidsintervall. Liksom föregående år är resultatet något sämre än rikssnittet. LiÖ har en något lägre täckningsgrad av cellprover tagna inom det gynekologiska screeningsprogrammet för livmoderhalscancer jämfört med landet i övrigt. Täckningsgrad mäts som ett sammanvägt mått hos kvinnor 23 60 år och bygger på 3 1/2 år intervall 23 50 års ålder och 5 1/2 års intervall 50 60 års ålder. Beräkningen av indikatorn görs som prevalensmått utifrån faktisk befolkning inom området vid ett givet årsskifte. LiÖ har tillsammans med landstingen i Kalmar och Jönköping under 2014 beslutat om ett gemensamt vårdprogram gällande cervixcancerprevention och i det säkrat nyckelvariabler för kvalitetsmätning. Den 1 april 2014 blev cellprover tagna inom screeningverksamheten gratis i Östergötland och det är ännu inte känt om det kommer påverka täckningsgraden. Under 2014 har LiÖ infört telefontider för av- och ombokning för att öka tillgängligheten. Det pågår även ett arbete med att införa möjligheter till av- och ombokning via Mina Vårdkontakter (MVK). Under 2015 kommer LiÖ att införa den nya Nationella kallelsen och även få tillgång till ett webbaserat processregister (Cytburken) för att kunna erbjuda alla patienter som kommer till Kvinnokliniken ett cellprov vid rätt tidpunkt. Huvud-hals cancer (tabell 6): Området innehåller endast 2 indikatorer. Framförallt inom väntetider är LiÖ sämre än riket men det har skett förbättringar de senaste åren och arbetet med att korta väntetiderna ytterligare fortsätter. Tabell 6 Tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer, tabell 6): Hela 23 indikatorer. Femton indikatorer är bättre än rikssnittet medan åtta är sämre. Sexton indikatorer har förbättrats med 1 % eller mer medan fyra visar motsvarande försämring jämfört med föregående mätning. När det gäller indikatorer för olika komplikationer så varierar dessa från år till år då antalet 11

patienter som drabbas av allvarliga komplikationer är litet. Detta gäller exempelvis anastomosinsufficiens men även de som, av olika orsaker, avlider efter operation. Men alla komplikationer analyseras för att identifiera förbättra resultaten. När det gäller indikatorn vårdtid > 11 dagar kan en bidragande orsak till att vi har en längre vårdtid vara att vi i Linköping, som enda center i Sverige, rutinmässigt opererar levermetastaser och den primära koloncancern vid samma vårdtillfälle (synkron operation) vilket vi vet förlänger vårdtiden men sparar in ett andra vårdtillfälle och operation. Även omoperation för koloncancer är i denna jämförelse hög men vid en kontroll för perioden 2013-05-01-2014-04-30 så har en kraftig förbättring skett genom åtgärdsprogram genom olika åtgärdsprogram. Även andra delar av vårdprocessen behöver förbättras (starexempelvis t av cellgiftsbehandling inom fastställd tid). Det är glädjande att vi, trots detta, ser en rad förbättringar i de öppna jämförelserna. Det som sticker ut är att vi har blivit klart mer strukturerade i vårt sätt att omhänderta patientgruppen. Det ser man genom hög andel patienter som diskuterats i multidisciplinär konferens, deltagande i FOU och som en surrogatvariabel även undersökta lymfkörtlar. Lungcancer (tabell 6): Området beskrivs av sju indikatorer varav fyra är lika eller bättre än rikssnittet medan 2 är sämre. Fyra av indikatorerna har förbättrats sen föregående år medan en försämrats. Generellt således en viss förbättring. Relativa 1-årsöverlevnaden är möjligen något bättre, dock inte signifikant, än rikssnittet. Multidisciplinär konferens sticker ut positivt, signifikant fler patienter tas upp för sådan konferens i Östergötland än för rikssnittet, men förbättringspotential finns ändå. Även övriga enskilda indikatorer ligger ungefär på samma nivå som för riket med undantag för väntetiden från remissankomst till behandlingsstart. En osäkerhet är palliativ kemoterapi där registeret mäter första palliativa behandling som även kan vara exempelvis strålbehandling. Det på går förbättringsarbete men en stor utmaning är brist på erfarna specialister. Validering av lungcancerregistret är planerad. Professionsföreträdare inom lungmedicin har idag inte helt säker kunskap hur tillförlitliga de data är som matas in i registret vilket gör att data bör tolkas med försiktighet Tabell 7 Malignt melanom (tabell 7): Området innehåller fyra indikatorer, och tre av fyra har förbättrats. Väntetiden sticker ut som sämsta indikator, och är sämre än rikssnittet. Njurcancer (tabell 7): Alla indikatorer något sämre än rikssnittet men två av tre har ändå förbättrats jämfört med tidigare. Väntetiden sticker ut som mest negativ. Ovarialcancer (tabell 7): Endast1 indikator (relativ 5-årsöverlevnad). Den relativa 5-årsöverlevnaden vid ovarialcancer (äggstockscancer) har de senaste 10 åren legat något högre i Östergötland än i riket överlag. Bland universitetssjukhusen ligger US i topp. Skillnaderna i ÖJ är inte statistisk signifikanta. Orsakerna till förbättringarna och till resultatet är sannolikt multifaktoriella. Tidigt i perioden centraliserades den gynekologiska tumörkirurgin i Östergötland till US vilket kan ha bidragit till den högre relativa 5-års överlevnaden. I Östergötland ges dessutom all onkologisk behandling (bl.a. cytostatika) på den Onkologiska kliniken vid US. 12

Prostatacancer (tabell 7): Sex indikatorer, tre bättre och tre sämre än rikssnittet. LiÖ är sämre än rikssnittet när det gäller väntetiden mellan remiss till behandling, strålbehandlingar och kurativt syftande behandling.. Väntetiderna måste fortsatt vara ett fokusområde. Urinblåsecancer (tabell 7): Fem indikatorer varav tre bättre och två sämre än rikssnittet. Resultaten har varierat en del mellan åren, sannolikt beroende på att antalet patienter inte är så stort. Palliativ vård cancer (tabell 7): Fem indikatorer och samtliga resultat bättre än rikssnittet. LiÖ är bland de allra bästa landstingen för samtliga indikatorer. 13

3. ÖJ Hälso- och sjukvård 2014 del 1 övergripande indikatorer Tabell 8 3.1 Övergripande indikatorer Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014 släpps i två delar. Den första delen innehåller indikatorer av övergripande karaktär, vilka inte hänförs till ett specifikt sjukdomsområde. Dödlighet, hälsotillstånd mm (tabell 8): Tio indikatorer varav två bättre men åtta sämre än rikssnittet. De som sticker ut mest negativt i förhållande till riket är dödlighet efter stroke, hjärtinfarkt, höftfraktur. Det ska dock nämnas att LiÖ är bland de bästa landstingen när det gäller dödligheten vid sjukhusvårdad stroke och hjärtinfarkt vilket är den aspekt av dödligheten där sjukvården och LiÖ har störst möjlighet att påverka. Dödligheten i dessa sjukdomar påverkas av många faktorer såsom levnadsvanor m.m. Flera av indikatorerna har förbättrats sen tidigare mätning. Som nämns i sammanfattningen så följer utvecklingen i Östergötland samma utveckling som för landet i stort, med minskad dödlighet i hjärtinfarkt, stroke, cancer mm och ökad förväntad medellivslängd. Säker vård, undvikbar vård, vårdplatsutnyttjande mm (tabell 8): Åtta indikatorer varav fem bättre och tre sämre än rikssnittet. Det som sticker ut mest negativt är antal överbeläggningar, vårdrelaterade infektioner (VRI) och utskrivningsklara patienter som är kvar inom slutenvården även efter att de blivit utskrivningsklara. Glädjande är att andelen patienter med trycksår har minskat. LiÖ har bättre resultat än rikssnittet inom undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar, återkommande slutenvård i livets slutskede och responstid för ambulans. Indikatorerna är relativt oförändrade jämfört med tidigare år, förutom trycksåren, vilka sålunda har minskat. 3.2 Hälsoinriktad sjukvård Elva indikatorer, sex bättre och fem sämre än rikssnittet. Det som mest sticker ut negativt i förhållande till rikssnittet är rökstopp efter hjärtinfarkt och att antalet registreringar av att levnadsvanor (tobaksstopp) tagits upp vid besök i primärvåden fortfarande är, i jämförelse med andra landsting, relativt lågt. Den indikator som positivt avviker mest är andelen patienter som får genomgå artrosskola före höftprotesoperation, där LiÖ tillhör de bästa landstingen i landet. Flertalet indikatorer som är jämförbara med förra året har förbättrats, vilket är glädjande. 3.3 Kostnader Fem indikatorer varav fyra bättre och en sämre än rikssnittet. Resultaten inom området är i princip samma som föregående år tillbaka i tiden. LiÖ har den lägsta sammantagna strukturjusterade kostnaden i landet, och ligger för två andra indikatorer bland landets tre bästa landsting. 14

3.4 Förtroende och patienterfarenheter Området beskrivs av åtta indikatorer. Fyra är bättre och fyra sämre än rikssnittet. Generellt ses att patienterna skattar förtroendet för sjukhusvården högre än för primärvården. Däremot så har LiÖ bättre resultat än rikssnittet avseende huruvida man upplever att vården ges på lika villkor, om man upplever att man har tillgång till den vård man behöver samt om man har förtroende för hälso- och sjukvården i stort. LiÖ har sämre resultat än rikssnittet rörande hur patienterna upplever informationen och delaktigheten i primärvården, samt även till del för bemötandet. Sammantaget har det dock skett en viss försämring i samtliga indikatorer inom området, vilket är viktigt att notera. Det är dock så att försämringar för i stort sett samtliga av dessa indikatorer också skett på riksnivå. LiÖ är således långtifrån ensamma i detta. Utvecklingen kräver fortsatt analys och åtgärd. 3.5 Tillgänglighet Området har sju indikatorer. Av dessa är sex bättre och en sämre än rikssnittet. Jämfört med ett par år tillbaka visar området en klar förbättring. LiÖ är nu bättre än rikssnittet på 6 av 7 tillgänglighetsindikatorer, och förändringarna sedan senaste mätning är för de flesta indikatorer positiva. Patienternas upplevelse av tillgängligheten och väntetiderna är dock generellt sett något sämre än de faktiska jämfört med övriga landsting, vilket är viktigt att notera och analysera vidare 15

4. ÖJ Hälso- och sjukvård 2014 del 2 - sjukdomsgruppsvisa indikatorer Tabell 9 4.1 Diabetes Området beskrivs av 13 indikatorer varav sju bättre och sex sämre än rikssnittet. LiÖ har bland de bästa resultaten i landet när det gäller blodtrycks- och blodfettsbehandling. Resultaten är mindre bra när det gäller uppföljningskontroller av ögonbotten och i viss mån för blodsockerkontroll. Generellt har LiÖ sedan lång tid haft mycket goda resultat inom diabetesområdet och det står sig fortfarande, även om det finns områden där förbättringar behöver ske. En av de indikatorer som förbättrats mest är blodsockerkontroll hos barn och unga (typ 1), där LiÖ nu är bland de fem bästa landstingen. 4.2 Hjärtsjukvård Området omfattar hela sjutton indikatorer varav tio är bättre än rikssnittet medan sju är sämre. Åtta indikatorer har förbättrats jämfört med föregående år och tre har försämrats. Allmänt sett goda resultat. Förbättringsområden i jämförelse med riket är överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus, återförträngning av hjärtats kärl efter PCI och eventuellt också dödligheten. Starka områden är blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer, komplikationer vid pacemakerinsättning, blodtrycksbehandling och blodfettsbehandling. Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt visar en glädjande förbättring totalt (framförallt för kvinnorna). När det gäller ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom ses en förbättring jämfört med tidigare och jämfört med riket (gäller båda könen vilket är mycket positivt). Verksamheten har haft fokus på omhändertagandet efter akutfasen de senaste åren. Avseende tid till reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt ses ytterligare förbättringar jämfört med tidigare och jämfört med riket. Det har varit stort fokus på det prehospitala omhändertagandet (Kardiologiska kliniken vid US har exempelvis deltagit i global studie där kliniken var det största centret i världen, publicerat resultat i New England Journal of Medicine, september 2014). Indikatorerna RAAS-hämmande behandling efter hjärtinfarkt och blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt kommer att bli föremål för ökat fokus kommande år. Dödlighet efter PCI vid instabil kranskärlssjukdom har förbättrats för kvinnor, men svårförklarlig försämring för männen. Kommer att bli föremål för närmare analyser. 4.3 Graviditet, förlossning och nyföddhetssjukvård Tabell 10 Området innehåller sju indikatorer, varav fyra är bättre än rikssnittet och tre sämre. LiÖ har lägst andel kejsarsnitt bland förstföderskor i landet. Detta är resultatet av ett långsiktigt förbättringsarbete, att erbjuda fler patienter en säker vaginal förlossning där patienten är nöjd efteråt. Patientnöjdheten mätt med VAS skala visade att 94,3 % av kvinnorna var nöjda med sin förlossningsupplevelse 2014. Om 16

förstföderskan omhändertas på ett bra sätt medicinskt och omvårdnadsmässigt är komplikationsrisken vid framtida förlossningar i stort sett noll. Kvinnoklinikerna följer kontinuerligt andelen barn som föds påverkade men har i Östergötland och även nationellt valt att mäta variabeln Apgar < 4 vid 5 min hos fullgångna barn (I ÖJ redovisas < 7 vid 5 min). Här ligger Östergötland helt i nivå med Stockholm enligt 2013 års rapport från Graviditetsregistret. I öppna jämförelser har man valt att inkludera väldigt många helt friska barn som snabbt hämtar sig efter förlossningen och då ligger LiÖ högre än riksgenomsnittet. Andelen intrauterina dödsfall ligger som förväntat på riksgenomsnittet. Det är inte osannolikt att ökningen över tid kan bero på att allt fler kvinnor blir äldre o sjukare under sin graviditet, vilket är en utmaning för den preventiva kvinnohälsovården. Andelen förstföderskor som drabbas av en bristning vid sin förlossning ligger i LiÖ under riksgenomsnittet. Den här indikatorn ska betraktas med försiktighet då det viktigaste vad gäller förlossningsbristningar är att de upptäcks och lagas korrekt, självklart hand i hand med ett kontinuerligt förebyggande arbete. 4.4 Intensivvård Totalt tre indikatorer. För två bättre resultat än rikssnitt och för en sämre resultat. Det föreligger relativt stora fluktuationer mellan åren för de indikatorer som finns med. LiÖ har sedan tidigare goda resultat inom området. LiÖ är bland rikets tre bästa landsting för två av indikatorerna och det har skett en förbättring för samtliga indikatorer. Intensivvården i Östergötland hävdar sig väl ur ett nationellt perspektiv. 4.5 Kirurgi Området beskrivs av fjorton indikatorer (tabell 10), varav sju är bättre och sju är sämre än rikssnittet. Området uppvisar till del blandade resultat. Värt att uppmärksamma är de tre indikatorer som rör operationer av gallblåsa. Dessa behöver analyseras vidare då resultaten är sämre än för riket. Detsamma gäller komplikationer efter operation av kärlförträngningar i benen där också resultaten är sämre. Väntetiderna till operation är överlag bättre än riket, med undantag för väntetiderna till ljumskbråck. LiÖ har goda resultat för vård av patienter med magsår och goda resultat vid operation av pulsåderbråck vid buken. Området kirurgisk behandling har generellt sett förbättrats jämfört några år tillbaka. Tabell 11 4.6 Kvinnosjukvård Området innefattar i år femton indikatorer, elva med bättre resultat än rikssnittet och fyra med sämre. Flera indikatorer berör patientrapporterade mått efter operationer (borttagande av livmoder, framfallsoperation, operation vid inkontinens). Några av dessa är sämre än riket, medan övriga ligger lika eller bättre. Starka sidor är väntetider till besök och operation, där LiÖ är bättre än rikssnittet. En annan stark sida är andelen som opereras inom dagkirurgi, vilken i LiÖ är högst i landet. Kvinnoklinikerna har välfungerande rutiner för hantering av uppföljningsenkäter efter kirurgi. Andelen poliklinisk kirurgi för inkontinens och framfall är fortsatt avsevärt högre än rikets. Det borgar för god tillgänglighet, minskad risk för VRI och effektivt utnyttjande av slutenvårdresurser till sjuka patienter med större vårdbehov. LiÖ s vårdprocess är uppmärksammad i landet och kliniken håller nationella kurser i hur arbetssättet implementeras. En ändring av antibiotikaval för profylaktisk 17

behandling vid inkontinensoperation kan ha bidragit till färre VRI i denna grupp (oönskade händelser efter vissa operationer). Skillnaderna jämfört med föregående år är för flertalet indikatorer ganska små. 4.7 Ortopedi Området innehåller nitton indikatorer varav tretton är bättre och sex sämre än rikssnittet. Generellt sett uppvisar området goda resultat, inklusive de indikatorer som finns för väntetider. När det gäller läkemedel mot benskörhet är resultaten bäst i landet, men fortfarande klart lägre än önskvärt. Av de indikatorer som går att jämföra med föregående mätning, har samtliga förbättrats, vilket är anmärkningsvärt. Två indikatorer med sämre resultat än riket är oönskade händelser vid knä- och höftoperation och patientrapporterade resultat 2 år efter korsbandsoperation. Orsakerna till dessa resultat behöver studeras närmare. 4.8 Stroke Området innehåller tolv indikatorer varav sju bättre och fem sämre än rikssnittet. Sammantaget goda resultat. LiÖ är bland de 7 bästa landstingen för 8 av indikatorerna. För tre indikatorer är LiÖ bäst i landet. Detta gäller blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer, direktinläggning på strokeenhet och patienternas uppfattning av tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke. En tydlig förbättring är att andelen som får trombolysbehandling (blodproppslösande behandling) eller trombektomi (kirurgiskt avlägsnande av blodpropp) har ökat med över 50 % sedan föregående mätning. Ett kvarstående tydligt förbättringsområde är mediantiden till trombolysbehandling, vilken fortfarande är bland de längsta i landet. När det gäller test av sväljförmåga vid stroke har resultaten försämrats, delvis som följd av ändrade rutiner för testning. Även om skillnaderna i landet är små mellan landstingen, behöver detta förbättras. 4.9 Palliativ vård Området innehåller sex indikatorer, där fem är bättre och en är sämre än rikssnittet. Generellt sett mycket goda resultat, där LiÖ har bäst resultat i landet på tre av sex indikatorer. Det enda undantaget är andelen personer som har trycksår vid dödsfall, vilket behöver minskas. 4.10 Psykiatri Psykiatriområdet innehåller elva indikatorer, varav nio är bättre än rikssnittet och två sämre. Området uppvisar generellt sett goda resultat i jämförelse med andra landsting, även om resultaten för vissa indikatorer har försämrats. Detta gäller exempelvis depressionsskattning med viss specifik metod vid ECT. De goda resultaten inkluderar ett par indikatorer som rör den rättspsykiatriska verksamheten. Goda resultat rör även bland annat undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos och återinskrivningar. 4.11 Reumatoid artrit (RA) Fyra indikatorer varav två bättre och två sämre än rikssnittet. Andelen patienter som behandlas med biologiska läkemedel har ökat, men är fortfarande under rikssnittet. Däremot ses god effekt vid första behandling, där LiÖ är bättre än rikssnittet. Generellt ses en förbättring inom området RA. 18

4.12 Ögonsjukvård, HIV, cerebral pares och MS Ögonsjukvård: Fem indikatorer varav tre bättre och två sämre än rikssnittet. Området uppvisar en god tillgänglighet och även för indikatorn självskattad nytta av gråstarrsoperationer har LiÖ goda resultat. Däremot har LiÖ:s patienter fortfarande sämre syn vid operation än vad som är fallet vid flertalet övriga landsting. LiÖ har fortfarande stränga kriterier för operation och, även om LiÖ har närmat sig riket något får våra patienter fortfarande vänta lite längre innan operation görs med anledning av gråstarr. Inriktningen är att LiÖ fortsatt ska närma sig nationella medelnivån. När det gäller förbättring efter behandling för makuladegeneration är det mycket svårtolkade värden och utfallet stämmer inte med ögonklinikens egna siffror i lokalt kvalitetsregister. Siffrorna behöver kvalitetsgranskas och säkra slutsatser kan inte dras i nuläget. HIV: Nytt eget område. Området har endast en indikator - god viruskontroll vid HIV. Det har skett en förbättring sedan föregående mätning och LiÖ är nu ungefär i nivå med riket i övrigt. Cerebral pares: Nytt område, två indikatorer. Skillnaderna mot riket är små, men eftersom det är ett nytt område behöver det analyseras vidare. MS: Nytt eget område. Båda indikatorerna berör användningen av bromsmediciner vid multipel skleros (MS). Båda indikatorerna uppvisar en förbättring jämfört med föregående år. För den ena av indikatorerna är LiÖ bland de bästa landstingen i Sverige. 19

Bilaga 1 Resultat jämfört med riket samt förändringar, område för område 20

Bilaga 2 Signifikanta resultat jämfört med riket, samt signifikanta förändringar, område för område 21

Bilaga 3 Indikatorvis redovisning av placering, mätvärde i förhållande till riket samt procentuell förändring Tabellerna redovisas i bokstavsordning, med de indikatorer som ingår i ÖJ Cancer 2014 först. 22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35