Regionala mål Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205
Varför är frågan aktuell? Vi har haft regionala systemmått, utgått från God Vård Politikerna önskade löften och mätbara mål kopplat till folksjukdomar inte bar cancer Arbete påbörjades kring stroke som pilot Socialstyrelsen fick uppdrag av regeringen att arbeta fram målnivåer till indikatorer som finns i Nationella riktlinjer (stroke, diabetes o hjärta)
Det pågår ett viktigt arbete med målnivåer på nationell nivå: Socialstyrelsens arbete med målnivåer kopplade till Nationella Riktlinjer Urval: Följande beaktas när indikatorer väljs: a) Åtgärder med hög prioritet i NR (eller icke-göra i NR) b) Målnivåerna har ofta sats efter de tre bästa landstingens resultat = målet är uppnåeligt i Sverige Målen sätts i en konsensusprocess: a) indikatorgrupp (medicinska experter, registerkompetens samt SoS) b) konsensusgrupp (bredare, profession, huvudmän, patientföreningar). c) remissrunda till landstingen. Målnivåer enligt ovanstående finns idag för: 1. bröst-, prostata- och ändtarmscancervård (sommaren 2013, cirka 50 målnivåer) 2. strokesjukvård (28 feb 2014) 3. diabetessjukvård (28 feb 2014) 4. hjärtsjukvård (28 feb 2014) 5. lungcancervård (sedan 2011, men endast en statistisk modell på 90:e percentilen) Sannolikt uppfattas målnivåerna som jämförelsevis legitima inom professionen.
Vad bör man tänka på när man sätter mål? Två aspekter har i RSL:s diskussioner framstått som särskilt centrala: Mål bör endast sättas på lämpliga indikatorer. Men vad är en lämplig indikator? Följande resonemang används när indikatorer till Öppna jämförelser tas fram: 1) Mätbar och tillgänglig. Indikatorerna ska återkommande kunna rapporteras. 2) Vedertagen och valid. Det vill säga ett bra mått påden aspekt av sjukvården som den avser att mäta. 3) Relevant. Indikatorn ska avse väsentlig volym/kostnad, eller väsentlig aspekt eller problem. Mål som sätts ska vara SMARTa: Specifika Mätbara Acceptabla Realistiska Tidssatta 4) Tolkningsbar. Indikatorn ska stödja en värderande tolkning; man ska veta om det är bra eller dåligt att ha ett högt eller lågt värde. 5) Påverkansbar. Det ska vara möjligt för landstingen och hälso- och sjukvården att kunna påverka sitt utfall. Resultatmått eller processmått? Både och!
Vad är syftet med regionala mål? Utgångspunkter Regionsamverkansavtal ((Reglemente för RSN)) Grundläggande intressegemenskap 2 Parterna förbinder sig genom detta avtal att gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård främja och bidra till hälsa i regionen främja och bidra till utveckling av hälsooch sjukvård i regionen Parternas gemensamma värderingar: Patientfokusering Tillgänglighet Jämlikhet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Kostnadseffektiv Särskilt fokus ska vara på följande regiongemensamma vårdområden: -Barn- och kvinnosjukvård -Hjärtsjukvård -Kirurgisk och onkologisk vård -Rekonstruktiv kirurgisk vård utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas.
Vad är syftet med regionala mål? Utgångspunkter Några frågor från en som är ny i regionarbetet: Regionala mål Mål från SoS / NR / NU Kvalitetsregistrens mål 1)Vilka är RSN för verksamheten? 2)Hur uppfattas mål (och uppföljning) som kommer från RSN i jämförelse med mål som kommer från det egna landstinget? Eventuella RMPG-mål Mål utifrån eget huvud/litteratur? Verksamhetschef Mål i landstingsdirektörens verksamhetsplan Mål i vårdprogram/pm Mål i uppdrag/avtal med huvudmannen Statens riktade satsningar t ex Senior Aler 3)Varför regionala mål? A) Följer RSN upp för att få egen kunskap om läget? B) Följer RSN aktivt upp verksamheten och ber dem återkomma med analyser och handlingsplaner på hur målen ska nås? (Två olika synsätt på uppföljning!) 4)Vad ska RSN göra om/när det visar sig att målen inte nås? Vilka mandat har RSN? (jmf med landstingen) Specialitetsorganisatio nernas mål, t ex SFAM
RSL: Regionala mål bör i nuläget baseras på nationella mål A.Vilka typer av regionala mål bör sättas? 1) Nya, egna regionala mål med utgångspunkt i de tre landstingens befintliga mål (om sådana finns). Jämkning eller acceptans för skillnader krävs. Jämkning mot eventuella nationella mål krävs. Kräver omfattande förankringsarbete samt stor inblandning av professionen. 2) Regionala mål utifrån befintliga nationella mål a) Att göra de nationella målen mer relevanta genom att på regional nivå påminna och efterfråga hur man ligger till i jämförelse med dessa. Kräver mindre förankringsarbete eftersom detta görs på nationell nivå. B. VEM ska följa upp VILKA mål? Alla nationella mål kan inte följas upp på RSL-nivå. I de nationella målen ges förslag på för vilken nivå målet är mest relevant. Detta är en vägledning för RSL. Vid urval av målnivåindikatorer att följa kan RSL även vägledas av följande fyra fokus: a) att resultaten på området som indikatorn avspeglar - enligt de data vi har tillgång till - är märkbart sämre än i andra regioner (förbättringsfokus) b) att resultaten på området varierar stort inom regionen (likvärdighetsfokus) c) att området utgör en stor volym kostnads-/patientmässigt (volymfokus) d) att resultaten inom området är starkt beroende av fungerande regionsamverkan (samverkansfokus)
Tänkbara fördelar respektive fallgropar med regionala mål Tänkbara fördelar: - Det är lättare att efterfråga resultat om man har ett mål att förhålla sig till. Förutsättningen är dock att man är överens om att målet är relevant och påverkningsbart. - Regiongemensamma mål signalerar vad regionen gemensamt anser vara extra viktigt att fokusera på. - Ökat fokus på mål kan öka enheternas benägenhet att jämföra sig med varandra, vilket skulle kunna sporra till förbättringar. - Regiongemensamma mål är ett sätt att stärka regionsamverkan. Tänkbara fallgropar: - Mål som måste anpassas efter det landsting som ligger sämst till riskerar att göra att de andra känner sig nöjda - Uppföljning mot ett fåtal mål tas felaktigt som intäkt på att vi har koll på hur vården i regionen bedrivs. Det är svårt att välja ett litet antal mål vars uppfyllelse kan antas representera hela vårdområden. Även ÖJ, med 162 indikatorer, förmår inte beskriva vissa områden där stora vårdvolymer finns. - Målen blir ytterligare ett i en lång rad av mål från olika avsändare. Avsändaren är långt bort och begränsat mandat. Vilken verkstad blir det? - Det blir alltför stort fokus på områden där mål och data finns och annat glöms bort.
En tänkbar inriktning Tänkbar utgångspunkt: Vi ser från regionens sida arbetet med målvärden främst som ett sätt att uppmärksamma/efterfråga resultat på områden där (1) det finns väl förankrade nationella målvärden att ansluta sig till, OCH, bland dessa, där (2) vi behöver ett ökat - Förbättringsfokus (dåliga eller kraftigt varierande resultat över tid, avvikande trend mot riket) - Likvärdighetsfokus - Volymfokus - Samverkansfokus Konsekvens (var ska vi i så fall börja?): -Cancervård: svaga resultat, stor vårdvolym, viktigt samverkansområde (RCC). Dessutom finns nationella målvärden inom några stora cancerformer. Regionala målvärden inom dessa torde vara möjliga. (RCC:s roll i detta?) OBS! För 4 olika diagnoser finns totalt omkring 50 målvärden. Hur välja rätt? -Diabetes, hjärtsjukvård och stroke: stor vårdvolym, blandade resultat. Nationella målvärden färdiga i februari. Även inom dessa områden torde regionala mål vara möjliga att sätta i linje med de nationella målen. Men dagens viktigaste fråga är: Vad ska vi ha för ambitionsnivå i målarbetet?
Hälsans bestämningsfaktorer Livsvillkor Strukturperspektiv Levnadsvanor Individperspektiv Bearbetat original av Göran Dahlgren och Margret Whitehead, 1991