Framtidsmat med rötter i tradi Han började som båtbyggare men sedan länge är det husbyggande och taktäckning som upptar hans tid. Byggnadsvård och kulturintresse går hand i hand med intresset för ekologiskt byggande även om Sten Nilsson hellre pratar om naturmaterial. Stråtak är egentligen bara märkvärdigt i Sverige. I Danmark stråtäcks många nya hus och i Tyskland används också mycket mer naturmaterial än här, säger Sten Nilsson. TEXT OCH BILDER: JESPER ZANDER På grusvägen innan jag kommer fram till gården Stajnahiet möter jag Sten Nilsson som kommer cyklande från brevlådan. Han vinkar glatt och vi möts sen på hans gårdsplan mellan byggnader i olika tekniker och alla med olika och mycket vackra tak. Gården ligger utanför Laholm i södra Halland och närheten till Småland och Skåne kan man spåra i bygg- Ängsladan på Råshult är en rekonstruktion. Man har tittat på byggnader i grannskapet och använt liknande knutar och man hittade hörnstenarna och fick de den ursprungliga storleken. Väggarna är byggda i bilad fur och det har inte använts någon metall utan trä, halm och vass och taket är bundet med björkvidjor. Huset har dekorativa tränaglar, träplugg av ek i stället för metallspik. Ryggningen på nocken är av ljung som har används mycket till detta. Ljungen hålls på plats av åsabockar och skatåsar. 38 HUSBYGGAREN, nr 4, september 2003
erial tionen nadernas stil. Husen är byggda i korsvirke, skiftesverk och knuttimmerteknik och taken är av halm, vass, grästorv och tegel. Sten har byggt dem själv. Många säger att det tar sådan tid att bygga men jag håller inte med. Jag menar att det ger tid. Vi har ett märkligt sätt att se på arbete. Man skall med alla medel komma från det fysiska arbetet och sen gå på gym. Jag har aldrig förstått det där. Sten, som har firman SnickarNilsson, tar ofta helentreprenad på renoveringar av gamla hus, men bygger också nytt. En stor del av jobben är på kulturbyggnader. Han gör stenarbeten, lerbyggeri av olika sorter, knuttimring, skiftesverk och korsvirke. Och så lägger han tak. Jag arbetar med olika former av naturmaterial som halm, vass, takstickor och grästorvtak. Jag samlar mycket begagnat byggmaterial och använder själv och säljer till andra hantverkare. Framför allt det som ingen annan vill ha och som jag ser stort värde i som kolbränt eller handslaget tegel. Sådant material finns ju ofta bara begagnat. Olika takmaterial Förutom att stråtaken är väldigt vackra har de flera fördelar. Taket i sig isolerar och därmed hålls värmekostnaden nere. Stråtak är också bra om man vill bygga okonventionella former och Sten poängterar det kulturella arvet och själva materialet. Det är en fördel om man använder samma material som när huset en HUSBYGGAREN, nr 4, september 2003 ROT gång byggdes. Inhemska material kräver lite energiresurser. De är heller inte speciellt miljöbelastande varken vid tillverkning, användning eller vid destruktion. Vassen, bladvass, köper han helst svensk från Tåkern eller Kalmarsund, men den mesta vassen som läggs i Sverige kommer från Polen och Baltikum. Halmen köper Sten på rot från kravodlare i Halland. Han har varit med och byggt en specialtröska som skördar, tröskar, repar och binder halmen. Man använder nästan bara råghalm men jag har även lagt med vete och det är ingen större kvalitetsskillnad men det är svårt att få tag i tillräckligt långt vete. Här i Halland odlades nästan inget vete förr så råghalmen är det traditionsenliga. Förespråkar naturmaterial Sten Nilsson förespråkar naturmaterial, material som kan andas och som åldras med skönhet. De är bevisligen användbara och han menar att de borde vara självklara alternativ med tanke på att de är beprövade genom mycket lång tid. Han säger att många av dagens byggmaterial fungerar i forskningsexperiment men inte i verkligheten. Han menar att byggindustrin inte är intresserade av att bygga sunda, ekologiska hus utan av att tjäna pengar. Jag har gått andra vägen. Jag har utgått från mångtusenårig kunskap och först när den nya tekniken visar sig bättre på flera sätt använder jag den. Det är många naturmaterial som inte är godkända som byggmaterial för att ingen har bemödat sig och kostat på sig den processen. Dagens papp och plast vet man inte hur de håller. Jag är orolig för certifieringssystem för då kommer inte naturmaterialen som man tar direkt från skog och mark med, för det finns inga pengar att tjäna på dem. Ett tak som sticker ut Stråtak kostar mer än konventionella tak. Ett stråtak på 200 m 2 till en nybyggd villa kostar 130 000 150 000 kr att lägga medan ett tegeltak inklu- Stålsäker brandisolering. Effektiv. Enkel. Ekonomisk. Knauf Fireboard är en obrännbar gipsskiva med en kärna av specialgips, på båda sidor och långkanter klädd med obrännbar glasfiberväv. Idealisk för brandisolering av stålkonstruktioner och klassifierad som obrännbart material. Fördelarna är många. Enkel montering med klammerinfästning. Dessutom går det att få den tillsågad i önskat format. Effektivt brandisolerande av stålpelare och -balkar och MK-godkänd. Ekonomisk, överlägsen andra jämförbara alternativ. Detaljerad information och branddimensionering hittar du på www.danogips.se, eller beställ vår Fireboard-broschyr. Knauf Danogips, 296 80 Åhus Tel 044-28 95 00, Fax 044-28 95 90 Från Danogips. Igen!
Hur man lägger stråtak Sten använder både tidstrogna material och verktyg. Ramsågat virke, huggen läkt till halmtak och takstickor som han hyvlar själv. När man lägger stråtak så är det tre verktyg som används. Krumnål för att binda fast stråkärvarna till läkten, vraka eller klappebräde för att jämna till stråna och kniv om stråna behöver skäras av. Ofta skär man inte stråna utan nöjer sig med att klappa taket jämnt. I södra Sverige där man hade gott om halm och ville ha ett slätt tak eller vackert mönster skar man ofta halmen med täckekniv. Taktäckning med strå har lång tradition och man har använt lite skiftande metoder och material. Principen är att stråna ligger med rotändan utåt och binds med tjärat hampgarn eller vidjor till takläkten. Idag binder de flesta i Sverige med rostfri ståltråd. Man använder käppar, raft, av hassel, rönn eller salix som håller ned materialet mot läkten. Raften skall vara raka och så långa som möjligt och ha en grovlek mellan en tumme och ett lillfinger. Ibland används stålraft och skruvtråd som skruvas i undertaket. Bara en till en och en halv tum av halmen sticker fram och den vittrar. Resten av halmen ligger torr. Det är dags att byta tak först när man ser bindningarna. Taket blir med tiden tunnare och tunnare. På nocken lägger Sten ofta havrehalm och lin med havren underst för att det skall stå emot fukt. Men tidigare använde man också ljung eller torv. Över nocken, som ett kors, ligger det nockträ av ek med jämna mellanrum. I nockträt finns ibland dymlingar på vilka man lägger slanor av gran som håller nere nockmaterialet. Ofta väljer jag ryggning efter gammal tradition och gör dem olika i olika landsändar. Taktäckare Mats Wikström (med hatt) och Nils-Anders Nilsson driver företaget Ni & Wi Timmer och Tak HB sive plåtarbeten går på 80 000 100 000 kronor. Trots hög timkostnad och arbetstiden är kostnaden för ett stråtak inte mycket högre än ett tegeltak. Det är ytterst sällan som stråtak antänds utifrån och en gnistsläckare på skorstenen förhindrar gnistorna effektivt. Om man har ett trähus så blir inte försäkringen dyrare om man väljer ett stråtak. Men lägger man stråtak på ett stenhus klassas huset ned till samma klass som trähus. Taktäckning görs med fördel under sommarhalvåret och det är inga problem att lägga stråtak när det regnar. Man skyddar med presenningar och den lilla fukt som blir torkar snabbt ut. Sten menar att det är en relativt lätt teknik att lära sig, även om man får kompensera vana med tid i början, och han anser inte man skall krångla till det för sig. Här har jag bundit halmen i läkt ovanpå vanlig masonite (som undertak). Masoniten sitter spikad i takstolarna med lite häng så jag ser i takskägget var det läcker in om det gör det. Man kan även ha råspont med papp eller plywood som undertak. Man behöver då inte använda läkt utan kan använda skruv och raft av stål eller trä. Att gå som lärling Det finns ingen formell yrkesutbildning till stråtakläggare i Sverige men hantverket har levt vidare och taken har blivit mer populära på senare tid. Byggnadsvård i Kvarnarp och Da Capo hantverksskola håller kurser och Sten Nilsson har också utbildat många. Han håller kurser, föreläser och är engagerad i byggnadsvård. Dessutom tar han lärlingar och flera av dem har startat egna verksamheter. Jag ordnar kurs när jag har tillräckligt många intresserade. Folk måste få lära sig att man kan bygga ett eget hus. Jag har alltid lärlingar och de som sen vill starta eget har ofta lika mycket att göra som mig, säger Sten som är efterfrågad och har en väntetid på flera år. Lärlingar startat egen verksamhet Två av Stens lärlingar, Nils-Anders Nilsson och Mats Wikström, arbetar nu på Carl von Linnés Råshult norr om Älmhult. Där återskapar man 1700-tals miljön med beteshagar, slåtterängar, kulturbyggnader och odlingslandskap. Här lägger de ett halmtak på en lada från 1872. Efter en tvåveckors kurs för Sten Nilsson var de bra handräckare åt en Forts sid 42 40 HUSBYGGAREN, nr 4, september 2003
Mats Wikström binder fast halmen vid takläkten med tjärat hampgarn med hjälp av en krumnål. Forts från sid 40 takläggare. De kunde hantverket men praktiken återstod. Nu är de ansvariga för det 500 m 2 stora halmtaket där första halvan täcktes i fjol vilket ger skiften i taket som återknyter till hur man gjorde förr när inte halmen räckte till att täcka så stora ytor. Vi är båda flygtekniker och vi sadlade om när F 10 i Ängelholm lade ned. Vi var mycket motiverade och hade en hel del i bagaget, var vana vid äldre byggnader. Vi har varit takläggare i ett år, säger Nils-Anders Nilsson. Ett halmtak är levande. Det fångar ljuset och har en lyster som andra tak saknar. De trivs med taktäckning och har startat eget företag (Ni & Wi Timmer och Tak HB) och Sten Nilsson finns där för goda råd. Vi timrar korsvirkeshus och lägger också tegeltak. Vår specialitet är gamla hus och vi jobbar på gamla vis, använder exempelvis inte några spikbleck utan arbetar med gamla tekniker. Vi sållar bort de värsta färgerna och inplastning och sådant när vi bygger, säger Nils-Anders Nilsson. Takets lutning är viktig Ett absolut minimum för ett stråtak är 30 graders lutning men skall det vara riktigt hållbart bör taket ha en lutning på minst 45 grader och det har ladan i Råshult. Stråtaken är 8 10 tum men här på Råshult lägger vi 10 11 tum vilket motsvarar 25 30 cm. Det finns halmtak som har legat i 70 år. Det är en myt att halm- och vasstak är mycket dyrare för man tänker inte på att man får ett bra isolerande tak och sparar energi, säger Nils-Anders Nilsson. De försöker återskapa taket så landskapstypiskt som möjligt. Något av ett detektivarbete där man får studera de Kundtidningar Folders Reklambroschyrer www.cty.se cty@cty.se 0411-736 10
hus som finns bevarade och läsa på i gamla luntor eftersom det skiljer sig från plats till plats beroende på vad man just där hade att tillgå. Där det var dåligt med trä byggde man korsvirkeshus och hade man inte halm fick man använda ljung till taknocken. Nils-Anders menar att det är svårt att få tag i bra långhalm och att den troligen är av sämre kvalitet i dag på grund av att gamla sorter försvunnit och på grund av försurningen. På ladan använder de råghalm som de binder med tjärat hampgarn. Tekniken för halm- och vasstak är nästan densamma. Vassen är lite halare och besvärligare att hålla på taket. Vasstak skär man inte för den är hårdare utan den klappar man rätt från början, säger Mats Wikström. Rekonstruktion av ängslada På Råshult har man också byggt en ängslada. Sten Nilsson ansvarade för rekonstruktionen och efter jämförelser Nils-Anders Nilsson jämnar till halmen med en vraka. Halmtaken i Halland skars inte som i Skåne utan här klappade man taken. Varma badrum och kortare eldningssäsong Installera Thermopanels badrumsradiatorer i fastighetens badrum och förkorta eldningssäsongen med cirka 1 månad! Radiatorn kompletterad med elpatron värmer hela badrummet och är samtidigt en elegant handdukstork. Dina hyresgäster reglerar själv värmen i badrummet - där den behövs bäst och känns mest. Du kortar ner den centrala uppvärmningstiden och med lägre energikostader sparar Du ofta in hela investeringen redan första året. Thermopanels badrumsradiatorer är vattenburna och kan både anslutas i centralvärmesystem och förses med elpatron. Elpatron finns i två utförande - en enkel insats eller med inbyggd timer och termostat. Novella Aloha Tel. 042-15 30 00 www.thermopanel.se Chorus
Sten Nilsson på sin gård Stajnahiet. Husen är byggda med olika metoder men genomgående i naturmaterial som trä, sten, lera, halm och vass. med andra byggnader i grannskapet och efter att ha hittat de gamla hörnstenarna byggdes den i den ursprungliga storleken. Ladans väggar är byggda i bilad fur och ingen metall har använts utan huset har dekorativa tränaglar av ek. Stråtaket av råghalm är bundet med björkvidjor och har ljung på nocken men längst ned användes vass för att inte kreaturen skall äta upp taket. Eftersom många gamla hus är byggda med en relativt klen takkonstruktion så har stråtak ofta ersatts av ett lätt takmaterial som plåt eller eternit. Men Nils-Anders och Mats tror att stråtaken har en framtid. De vill visa att det finns alternativ när man skall bygga om eller bygga till. Trenden har vänt och intresset för att bevara är stort idag. Kan man bevara det gamla i huset som bjälkar i taket så får man ett personligt hus. Folk är mera medvetna och många frågar oss. Det är väldigt roligt och det är lika kostnadseffektivt att fortsätta göra på det gamla viset när man skall renovera ett gammalt hus, säger Nils-Anders Nilsson. Fakta om tak i naturmaterial Halm- vass- och sticketak tar ungefär lika lång tid att lägga. Sten Nilsson säger att en takläggare lägger 10 15 m 2 /dag om man räknar in allt kringjobb som materialleveranser, att få upp materialet och ställningsbygge. Är det många takkupor går det lite långsammare. Grästorvtak är betydligt tyngre och tar lite längre tid att lägga och man behöver mer maskinell hjälp. Kostnaden för de olika taken är ungefär densamma. Livslängd: Halm 25 35 år. Vanligt med 8 10 tum tjockt, ca 20 kg/m 2. Vass 30 50 år. 8 10 tum (men man kan lägga tjockare), ca 40 kg/m 2. Sticketak 25 35 år. Grästorv minst 50 år om man använt tillräckligt många lager näver som tätskikt. Enligt Sten Nilsson gäller för ett stråtak: Tillräckligt tjockt ovanför bindningen, rotändan utåt. Tillräckligt hårt bundna i läkten. Strået som är ca en och en halv meter sticker fram 1,5 3 cm och vittrar med tiden. Tillräckligt fall på stråna för att leda bort vattnet. Halmen måste vara väl urtröskad för att slippa möss i taket och stråna måste vara mogna och ha förvedat sig för att stå emot fukt. Materialen inbjuder till fria former. Man kan i princip bygga hur som helst och lägga stråtak på. När du planerar våtrum i nya projekt eller ombyggnader, oavsett om det gäller kakel eller plast projektera enligt GVK-konceptet. Råd och anvisningar för vattenskadesäkert byggande, förteckning över GVK-auktoriserade företag, branschgodkända produkter och tätskiktskonstruktioner finns på www.gvk.se För säkra våtrum AB SVENSK VÅTRUMSKONTROLL Tel 08-702 30 90 Fax 08-644 43 47 e-post info@gvk.se www.gvk.se Kvalitetssäkrat våtrum. I GVK INGÅR: HSB RIKSFÖRBUND RIKSBYGGEN VVS-INSTALLATÖRERNA SVERIGES BOSTADSRÄTTSCENTRUM SBC FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE SVERIGES ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSFÖRETAG SABO VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND GOLVBRANSCHENS RIKSORGANISATION GBR