Frågeschema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Henrik Larsson

Transkript

1 Frågeschema Bakgrund 1. Har du arbetat med stolpverkskonstruktioner. a. Nybyggnation eller restaurering/renovering? Ja/Ja 2. Vad är din bakgrund? Civilekonom/byggnadsantikvarie/restaureringshantverkare 3. Vad jobbar du med idag? Driver eget företag där jag utför restaureringsarbeten/utbildning/konsultarbete/projektledning Hållbart/bæredygtigt 4. Vad innebär hållbart/bæredygtigt bygge for dig? a. Tänker du enbart på miljön, eller finns det också grund att prata om social eller ekonomisk hållbarhet? Jag känner naturligtvis till begreppen social/ekonomisk hållbarhet, men tänker normalt endast på miljöaspekten. 5. Har du något argument för varför det är hållbart/bæredygtigt att bygga i stolpverk i stället för modernt träbyggeri. Precis som med de flesta andra traditionella byggteknikerna är stolpverk en tålig konstruktion som tål ombyggnation/anpassning för nya användningar samt tål skador bättre än moderna konstruktioner; konstruktionen skadas inte lika kraftigt eller genomgripande som moderna hus och det är möjligt att reparera på ett relativt enkelt sätt. 6. Använder du termer som livscykelanalys eller lång hållbarhet (t ex min 100 år), när du pratar om stolpverk/bindingsværk? Lång hållbarhet finns alltid med i konceptet. a. Ger du någon garanti på träkonstruktionen? Nej 7. Kan du formulera argument som kan kombinera det historiska träbyggnadshantverket med det hållbara/bæredygtige når man inte pratar om restaurering/renovering? Jag tror som sagt att stolpverkskonstruktioner har lång livslängd och är möjligt att underhålla/reparera, vilket för mig betyder ett långsiktigt hållbart byggande. Material a. Att hantverkaren hanterar råvaran från skog till konstruktion verkar vara en form av kvalité säkring. Kan vara men inte nödvändigt; jag kan köpa råvaran av t.ex. en lokal skogsägare. b. Finns det några delar i det historiska byggeriet som inte er hållbart? Rent traditionella byggkonstruktioner är ofta inte särskilt optimala för resurshushållning vid uppvärmning och kräver därför ofta någon form av förbättring/tillägg för att inte onödigtvis slösa på energi. 8. Brukar du helst lokalt sågat timmer, eller är det viktigare att virket håller bra kvalité? Helst en kombination av båda, men hög kvalitet behöver inte betyda kvistfritt, t.ex. I stolpverksbyggande kan man med fördel placera olika bitar med olika kvalitet i olika delar av konstruktionen = hela Side 1 af 5

2 trädet kan användas. Man kan t.ex. välja kvistigt material till stående stolpar, medan rafter i takkonstruktioner t.ex. helst inte bör ha kraftig kvist. a. Varför? 9. Vilken typ av virke använder du helst till att bygga stolpverk/bindingsværk? Fura. 10. Vad tycker du om att använda limträ i stället för helträ? Skulle aldrig använda limträ never! 11. Har du någon uppfattning om vad skillnaden är i tid/pris mellan att bygga en bostad i stolpverk och en bostad i lösvirke (reglar) om man tänker sig att det inte är stolpverkets estetiska värden som spelar roll. Har ingen uppfattning eller erfarenhet. Jag skulle aldrig välja att bygga med modern teknik av 2 x 4, gipsskivor och mineralull. 12. Finns det någon anledning att använda både stolpverk och regelstomme i samme byggprojekt? Om man önskar en synlig stolpverksstomme kan man möjligen bygga en regelstomme utanpå stolpverket. Inget jag gillar, dock. Återvindning av material 13. Finns det någon möjlighet att återanvända timmer från stolpverk till att bygga nya konstruktioner? a. Vilken typ av material i så fall? Gör det kanske, men jag tänker snarare på att använda gammalt virke i en ny konstruktion. 14. Skulle det fungera bra att använda begagnade snickerier, såsom fönster och dörrar, i dina byggprojekt? Det gör jag gärna. Isolering 15. Vilket material använder du främst som isolering när du bygger bostads eller fritidshus? Cellulosa, lin, torv i tak/vägg/golv samt cellglas i betong eller limecreteplatta. Ibland även Lecaculor under golv i stenhus. a. Var kommer ditt isoleringsmaterial från? Andra bi materialer?? Från Sverige, t.ex. icell, Feelingwood b. Vilka andra alternativ kan du förespråka? c. Vilken typ av lufttätning (papp) använder du? Olika på insida och utsida? Normalt tjärpapp(vindpapp) 16. Vad är dina tankar om att ha cm isolering i väggar, bjälklag och tak, och finns det någon risk att de sista cm är onödiga ur ett livscykelperspektiv. Har sällan mer än 20 25cm isolering i väggar. Det är tillräckligt. Det är inte önskvärt med en helt tät eller supervarm konstruktion, man behöver viss luftväxling i alla fall. Side 2 af 5

3 17. Ser du någon fördel med ångspärr (plastfolie), när man ska jobba med stolpverkskonstruktioner? Nej, föredrar som sagt traditionell tjärpapp(vindpapp) 18. Vad är dina erfarenheter med att bygga/isolera parallelltak utan ventilerande luftspalt såkallade kompakttak? Har gjort det men har ingen lång erfarenhet. 19. Vad är dina tankar om hur ditt isoleringsmaterial kan hantera inläckage om man bygger utan ventilerande luftspalt. Det är naturligtvis bra om isoleringsmaterialet kan transportera bort fukt. 20. Har du någon idé om hur en stolpverkskonstruktion på bästa sätt kan isoleras i dessa 3 exempel: d. Ett bostadshus på 120 m2 som ska hålla de energikrav som ställs i dag i Sverige/Danmark/Norge. Har inte byggt något sådant, men tror att man måste ha mycket tjock isolering för att möta regelverkets krav. e. Ett fritidshus (80m2), som ska kunna fungera som bostad hela året, men där man också tänker in att det inte behöver hålla mer än 19 grader och där alternativa energikällor räknas in. Skulle försöka jobba med 20cm bärande virke i väggar och golv som kan isoleras och sedan använda 28mm virke in och utvändigt för väggbeklädnad. f. Ett uthus (40m2) som ska hållas frostfritt och som ska kunna uppvärmas och hålla en rimlig temperatur under några dagar/en vecka. Samma som i e. 21. Har du något exempel på en konstruktion som fungerar bra, och som borde kommuniceras ut? a. Skicka gärna med ritningar/bilder. Jag tror mycket på lerklining i golvbjälklag för isolering men framför allt för vindtätning; 25 30mm tjock lerklining läggs på blindbottengolv före isolering. 22. Om du skulle bygga ett hållbart bostadshus, vilken typ av bärande stomme skulle du vilja förespråka? g. Varför väljer du denna konstruktionstyp. Stolpverk eftersom trä är förnybart. Underhåll 1. Pratar du med kund om underhåll, eller berättar att detta inte är underhållsfritt osv? Javisst! 2. Har du funderat på möjligheten att sälja in din produkt genom också kontinuerligt underhåll. (t ex en halv dag varje år där du går genom byggnaden för att se om allt är som det ska och för att upptäcka problem i tid). Har tänkt tanken. Historiska konstruktioner 3. Använder du argument för att restaurera i stället för att riva som inte går på byggnadernas kulturhistoriska värden? Jag utför alltid restaurering om inte befintliga material är helt slut eller moderna och fula. 4. Hur kan man bäst tilläggsisolera historiska stolpverkskonstruktioner, om man bortser från det estetiska? Jag har inget problem med att klä in stolpverkskonstruktioner De måste inte vara Side 3 af 5

4 synliga för att bevaras. Jag ogillar moderna lösningar som SIPS för att göra stolpverk synliga. En lösning är att inte isolera utrymmen fullt ut och låta en del av stolpverket vara kvar synligt i de tre exemplen nedan. h. Bjälklag i. Väggar j. Tak 5. Vilka isoleringsmaterial förespråkar du i dessa situationer? k. Finns det argument för att applicera detta på nybyggnation också? Förespråkar alltid cellulosa även vid nyproduktion. 6. Vilka kompetenser samarbetar du med när du projekterar ett restaureringsarbete? Ibland är åtgärdsprogram framtagna av konsult eller så utför jag det själv. Handverktyg vs maskiner 7. Vilken typ av verktyg använder du i produktionen av stolpverk? a. Stationära maskiner/eldrivna handverktyg/ handdrivna handverktyg? Huvudsakligen handdrivna handverktyg men även t.ex. skruvdragare. 8. Finns det några arbetsmoment där du föredrar handdrivna handverktyg som fogsvans eller stämjärn framför eldrivna maskiner? Föredrar det alltid. Specifika konstruktioner 9. Vad är dina erfarenheter från att bygga växthus/vinterträdgårdar i stolpverk, och ser du några fördelar eller olämpor med att använda stolpverk och glas. Har ingen erfarenhet. 10. Vilka typer av träförbindningar använder du främst i dina konstruktioner. l. Finns det alternativ som du hellre skulle använda om en kund är villig att betala för det? Trädymlingar i kombination med tapp och tapphål. 23. Vad tror du om att bygga stolpverk i rundvirke (med minimal bearbetning till evt raka ytor) för att spara turen till sågverket och för att optimera virkets bärighet, om man tänker sig att hela stolpverksstommen ändå skall byggas in i isolering. Mer krävande vid dimensionering i mötespunkter. Föredrar sågat virke. a. Har du någon erfarenhet av att bygga med rundvirke? Nej Side 4 af 5

5 Kunskapsutbyte 11. Skulle du vara intresserat av att ingå i en expertpanel i diskussioner om hållbarhet/bæredygtighed och stolpverk, svara på frågor/frågor/granska texter? Ja, men jag anser inte att jag har tillräcklig kompetens för det. 12. Har du förslag på andra personer som också vill vara intresserade i att uttala sig inom detta ämne? Eller känner du till pågående projekt som kan vara intressante att besöka/kontakta?i USA känner jag flera personer med stor kompetens om detta, tänker främst på Josh Jackson (instruktör för 2017 års kurs på Gotland.) 13. Har du någon litteratur som du kan rekommendera inom detta område (Historisk byggteknik/stolpverk är hållbart) som inte finns med på den bifogade litteraturlistan. Nej a. Skriv gärna varför. Side 5 af 5