arbetsplatsbelysning

Byggnadsstyrelsens 167 rapporter 1987-06 Be lysnin g -kontor Underlag för val av funktionsanpassad arbetsplatsbelysning

Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumerttbeteckning Y Rapport nr 167 «Åb Dokumentets datum Ärendebeteckning BYGGNAD SS TYRELSEN 1987-06 5001-139/87 Projektnamn (ev forkortat) Projektledare, upphovsman (män), konsult (er), etc Uppdragsgivare Curt Brorsson, projektledare Lars Carlsson, Belysningskonsult Johanneshov Anja Welin, Inredningssektionen Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Dokumentets titel Belysning - kontor Underlag för val av funktionsanpassad arbetsplatsbelysning Huvudinnehåll Kombinationen allmänbelysning och platsbelysning har blivit allt vanligare. En bra platsbelysningsarmatur - rätt använd - ger bl a goda möjligheter till anpassning av belysningen efter arbetsuppgiften och individuella behov. Den spelar också en viktig roll för kontraståtergivningen. Goda kontraster på arbetsobjektet underlättar synarbetet. Med platsbelysningsarmatur menas när en armatur som är avsedd att ge arbetsljus på en enskild arbetsplats och som är åtkomlig för den arbetande vid arbetsplatsen för inställning och riktning av ljuset med hänsyn till individuella behov. syfte är bl a att belysa de olika faktorer som påverkar belysnings- samt att ge underlag för val av funktionsanpassad platsbelysnings- Rapportens resultatet armatur. Arbetet har följts av en referensgrupp med representanter från EMV, Ljusa och Statshälsan. Nyckelord' Belysning, arbetsplats, platsbelysningsarmatur, armatur, ljuskälla, belysningsstyrka, ljusstyrka, luminans, kontrast, kontrastreduktion, reflektansfaktor Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet 0348-9434 Svensk byggtjänst Omfång ISSN 22 sidor Sekretessuppgifter Red Ref Ingrid Bäckström Byggnadsstyrelsen Curt Brorsson Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 08.783 10 00 10446 Build S 106 43 STOCKHOLM

BE LYSNING VID ARBETSPLSE R INNE H ÅL LSFÖR TE CK N ING sid 1 Inledning 2 2 Bakgrund 3 3 Ljuskällor 5 4 Armaturer 7 5 Generella armaturkrav 9 6 Checklista 13 7 Referenser 14 Bilagor Bil. 1-3 Exempel med checklista 16 Bil. 4 Liten fackordlista 22

2 1 Inledning Kombinationen allmänbelysning och platsbelysning har blivit allt vanligare. Till detta finns flera skäl. En bra platsbelysningsarmatur - rätt använd - ger bl a goda möjligheter till anpassning av belysningen efter arbetsuppgiften och individuella behov. Den spelar också en viktig roll för kontraståtergivningen. Goda kontraster på arbetsobjektet underlättar synarbetet. I Byggnadsstyrelsens "Krav och råd" (1) och rapport nr 164 (2) förutsättes att varje arbetsplats utrustas med en individuellt ställbar platsbelysningsarmatur. För sådan armatur medges upptill 75 W effekt per arbetsplats. Med platsbelysningsarmatur menas här en armatur som är avsedd att ge arbetsljus på en enskild arbetsplats och som är åtkomlig för den arbetande vid arbetsplatsen för inställning och riktning av ljuset med hänsyn till individuella behov.. Olika arbetsuppgifter kan ställa olika krav på arbetsplatsbelysningen. Olika arbetsplatser (t ex bordskonstruktion, layout och fabrikat ) kan ställa olika krav på armaturens ljustekniska och mekaniska egenskaper. Människans individuella behov efter bl a synförmågan, ställer ytterligare krav på arbetsplatsbelysningen. För att slutresultatet verkligen skall bli ett funktionsanpassat arbetsljus måste typ av platsbelysningsarmatur ofta väljas från fall till fall. Syftet med denna skrift är bl a att belysa de olika faktorer som påverkar belysingsresultatet samt att ge underlag för val av funktionsanpassad platsbelysningsarmatur. Förklaringar till de olika fackuttryck som förekommer i denna skrift har sammanställts i bilaga 4, "Liten fackordlista".

3 2 Bak grund På många arbetsplatser förekommer reflexer i bordsytor och arbetsföremål på grund av felaktigt placerade och/eller felriktade platsbelysningsarmaturer. Olämpligt ljusinfall försämrar kontrasterna, t ex mellan texten och pappret, med risk för ökad synansträngning som följd. Bländning och reflexer kan också framtvinga onaturliga arbetsställningar som kan orsaka värk i nacke och rygg. Synförhållandena kan många gånger vara dåliga utan att man upplever dem som obehagliga. Dålig plat sbelysning - några vanliga orsaker endast vid placering mycket nära arbetsytan ger armaturen tillräckligt med ljus -- placeringen orsakar reflexer och kontrastreduktion i arbetsobjekt som följd bländning och reflexer från dåligt avskärmad ljuskälla armaturens ljusfördelning passar ej arbetsobjektets placering placeringen av armaturen har styrts av utrustningen på bordet - den har placerats där den fått plats obehaglig värmeavgivning armaturens fäste passar ej till bordet. användaren har inte blivit informerad om armaturens egenskaper. 1. en studie av belysningen på kontorsarbetsplatser (3) klagade användarna bl a på att: platsbelysningsarmaturerna arbetsljus vid skrivmaskin gav dåligt glödlampsarmaturerna (modell "skriv- och ritbordslampa") belyste för litet område på bordet - man önskade en armatur som kunde belysa en större del av bordet och dessutom ge mera ljus. Det är väl känt att stora luminansskillnader mellan angränsande ytor i synfältet kan ge upphov till s k kontrastbländning som kan bli försvårande för seendet. I nedanstående figur har för kvinnliga bildskärmsoperatörer inritats ögonbesvärspoäng mot luminansförhållanden för manuskript och mörk bildskärm (4). Resultaten visar att det finns en koppling mellan ögonbesvär och stora luminansskillnader och resultaten antyder vidare att ögonbesvären ökar vid större luminansskillnader (t ex när luminansen på manuspappret är mer än 15 gånger större än luminansen på bildskärmen). Resultaten från den här studien visar bl a att det är olämpligt med för stark platsbelysning på vita papper intill en mörk bildskärm (eller att det skulle vara bättre med en ljus bildskärm). Ogonbesvärspoäng 8 7 6 5 4 3 0 5:1 10:1 15:1 20:1 Luminansförhållande Fig 1. Sambandet mellan luminansförhållandet för manuskript/bildskärm och ögonbesvär rör kvinnor i en stor bildskärmsgrupp (4). I samma studie fann man också att kontrastreduktionen på manuskript var större hos en bildskärmsgrupp än hos en kontrollgrupp utan bildskärmsarbete. Bilds "rmsoperatärerna hade sämre arbetsljus. Att köpa platsbelysningsarmaturer som inte passar arbetssituationen eller belysningsuppgiften, eller att använda lämpliga armaturer felaktigt är en dålig investering.

4 Kontrastreduktion på manuskript % 20 15 Alla d' Q Fig 2. Kontrastreduktion på manuskript för bildskärmsgrupp (streckad stapel) och kontrollgrupp, för samtliga respektive för män (d') och kvinnor (9) (4). [ * = beteckningar för statistisk signifikans där, *: p<o,05; **: p<o,01 och ***: p<o,oo1j Förklaringen till att kontrastreduktionen på manuskript var större hos bildskärmsgruppen än hos kontrollgruppen kan stå att finna i en eller flera av följande tänkbara orsaksfaktorer: r armaturens arbetsbord och terminalutrustning har försvårat en lämplig placering av platsbelysningsarmaturen och/eller manuskriptet armaturens ljusfördelning, ställbarhet och räckvidd har ej passat arbetsplatsen armaturens ljusfördelning har ej passat för manuskript med vertikal placering på manushållaren placering och riktningen på ljuset kan ha gjorts i första hand för att undvika reflexer på bildskärmen, med olämpligt ljusinfall på manuskriptet som följd. Vilket eller vilka krav styr valet av en platsbelysningsarmatur? Ar det: utseendet? priset? ljuskaraktären/ljusfärgen? ("Det skall vara lysrör istället för glödlampa med hänsyn till effektförbrukning och värmeavgivning eller vice versa, det skall vara glödlampsljus med hänsyn till ljusets karaktär.") att andra haft goda erfarenheter av den aktuella armaturen? Vilka krav bör styra valet av platsbelysningsarmaturer? För att åstadkomma en funktionsanpassad arbetsplatsbelysning, måste flera olika krav och egenskaper vägas ihop. Att platsbelysningsarmaturer skall väljas efter behovet - med hänsyn då till i första hand arbetsuppgiften, arbetsplatsen, behovet av variation av ljuset, såväl i styrka som riktning och fördelning på arbetsytan - borde vara en självklarhet. Andra viktiga krav kan vara sådana som att armaturen är ställbar så att ljuset går att rikta på bästa sätt eller att armaturens ljusöppning (i alla inställningslägen) alltid skall vara horisontell för att förhindra bländning för den arbetande. Detta gäller för t ex terminalutrustning eller för andra personer i arbetslokalen. Mera detaljerade och vägledande råd vid val av platsbelysningsarmatur lämnas i de följande avsnitten.

Effekt, Lamp- Livslängd Kan Ijuslängd spänning i timmar KATEGORI TYP Egenskaper regleras Glödlampor Normalampor, 40-100 W 1) 1000 2) Lätta att installera, tänder direkt, enkla att Ja matt eller klar Ijusreglera. Dåligt ljusutbyte och kort livskolv längd jämfört med andra ljuskällor. Halogen, 20 W, 50 W 12 V, 24 V 2000 2) Kräver transformator. Små dimensioner 4) utan reflektor med kompakt glödtråd som medger -- mycket god optisk kontroll av ljuset. Något högre färgtemperatur än normalglödlampan, ljuset är vitare. Halogen, 20-75 W 12 V 2000 2) Kräver transformator. Ställer små krav på 4) med reflektor armaturens optiska egenskaper. Lampan är förmodligen mera lämplig till andra belysningsuppgifter än till platsbelysningsarmaturer. Iövrigt se "Halogen, utan reflektor". Lysrör Raka, 15 W, 9000 3) Detta lysrör finns endast i ett fåtal ljus- Nej 26 mm diam 437 mm färger. De nya kompaktlysrören för 18-36 W (se nedan) är nog intressantare alternativ. - 18 W, 9000 3) Finns i flera olika ljusfärger, lång livs- Ja 600 mm längd. Rörets längd gör att armaturen blir relativt stor och utrymmeskrävande. De nya kompaktlysrören för 18 W - 36 W (se nedan) är nog inressantare alternativ. Tabell i. Vanliga ljuskällor förplatsbelysningsarmaturer 01

Livslängd i timmar Kompaktlysrör, "4-stavar" 5000 3 Lysrör 5000 3) Förklaringar: 1) För normal nätspänning 2) Elektrisk funktionstid 3) Ekonomisk livslängd, ett rekommenderat värde som tar hänsyn till bl a Ijusflödesminsknirigen 4) Komplicerat att Ijusreglera lampan över transformatorns sekundärsida. Armatur med inbyggd transformator kan Ijusregleras med en regulator som klarar induktiv belastning. Med transformator som har olika spänningsuttag på sekundärsidan, kan två eller flera olika fasta ljusnivåer erhållas. Tabell2. Kompaktlysrör för platsbelysningsarmaturer

7 4 Armaturer Ljustekniska egenskaper: Mycket viktiga armaturegenskaper från ljusteknisk synpunkt 'air framförallt - ljusfördelning och "ljusbild" - bländfrihet. Ljusfördelningen kan vara symmetrisk eller asymmetrisk. Med asymmetrisk ljusfö rdelning kan armaturen placeras längre ifrån själva arbetsytan, och då minskar risken för reflexer samtidigt som kontrasterna blir bästa möjliga (se fig 3, 4 och 5). Asymmetrisk ljusfördelning (eller snedriktat ljus) kan egentligen innebära allt från ett ljusstyrkemaximum ca 5 ifrån en lodlinje genom armaturen till ca 40 0. Storleken på ljusstyrkan i de olika utstrålningsvinklama kan också variera stort mellan olika fabrikat. Ljusbilden hänger också samman med ljusfördelningen. En del armaturer belyser arbetsbordet mera punktformigt (med relativt hög belysningsstyrka inom en liten yta) medan andra kan ge relativt jämn belysning på en större del av arbetsbordet (se fig 6). Fig 4. Armatur med symmetrisk ljusfördelning. Konsekvenser av olika placeringsalternativ. Placering Konsekvens läge A för lite ljus på arbetsytan läge B tillräckligt med ljus men stor risk för bländning och reflexer (t ex på dataskärm) läge C tillräckligt med lys men kraftiga reflexer i arbetsytor med stor kontrastreduktion som följd. Risk också med störande värmestrålning (om glödlampa används). I - 90 0 Fig 5. Armatur med asymmetrisk ljusfördelning. Med armaturreflektorn placerad vid sidan av arbetsytan, vilket minskar risken för reflexer, erhålles erforderlig belysningsstyrka och minimal kontrastreduktion. o Symmetrisk ljusfördelning Bländfrihet för användare och omgivning ekan uppnås om armaturens ljusöppning sitter tillräckligt lågt och alltid år horisontell. o' 90 Asymmetrisk ljusfördelning Fig 3. Symmetrisk och asymmetrisk ljusfördelning. Pilarna visar riktningen för jusstyrkans maxvärde. Ljustekniska egenskaper som beror på såväl armaturen som på dess användning: - belysningsstyrkan - reflexbländfrihet och kontraståtergivning. Belysningsstyrkan på olika delar av arbetsborden beror på armaturens ljusfördelning och på dess placering/ljusriktning i höjd- och planled. Armaturen bör ha sådan ljusfördelning att den kan ge tillräckligt jämn belysning på arbetsområdet, utan att reflektorn behöver höjdinställas så att det blir risk för bländning. Belysningsstyrkan brukar redovisas i form av isoluxkurvor (se fig 6).

8 10 cm 700 X00 200 1500 Las- och 2000 1000 skrivfältet Fig 6. 1 fabrikantkataloger redovisas ibland den horisontella belysningsstyrkan med isoluxkurvor, vilka gäller för armaturen monterad på en viss höjd över arbetsytan. Exemplet här gäller för en armatur med 50 W/12 V halogenlampa och asymmetrisk ljusfördelning, monterad 400 mm över bordsytan. Kurvorna ger också en viss uppfattning om ljusbilden. Den här armaturen ger relativt jämn belysning på en stor yta av bordet. Inom en yta av ca 500 x 900 mm är belysningsstyrkanminst 400 lux och inom en yta av ca 400 x 750 mm är belysningsstyrkan minst 750 lux. En mycket viktig kvalitetsegenskap är kontraståtergivningen, en egenskap som hänger samman med användningen - hur armaturen placeras till arbetsobjektet. I en del fabrikantkataloger redovisas kontrastreduktionen, som anger hur den uppmätta kontrasten - på ett arbetsobjekt och i en viss belysningssituation - förhåller sig till den maximalt möjliga kontrasten (se fig 7). 120 35 90 cm så att kontrasterna på arbetsobjekten försämras så lite som möjligt (helst inte mer än 15 % kontrastreduktion, som maxvärde), utan avkall på den erforderliga belysningsstyrkan. Övriga egenskaper: energiförbrukning - som hänger samman med lamptyp, lampeffekt, ljusutbyte i lumen/ w och brinntiden armaturreflektorns/-skärmens storlek - ju mindre den är desto mindre skuggas den del av dagsljuset och ljuset från takarmaturerna som faller in mot bordets arbetsyta möjligheten till "ljusreglering" på mekanisk väg - kan vara en viktig egenskap hos armaturer med sådana ljuskällor som inte går att ljusreglera på elektrisk väg armaturens rörlighet och ställbarhet den mekaniska konstruktionen och stabiliteten hos fästen och leder fästanordningen - bordsfäste, bordsfot, väggfäste, fäste för genomföring i bordss ivamm. mm 400 200 0 200 400 ARMATUR A 400 800 0 200 400 600 800 mm 1 1 140 6 3 9 1 25 1 15 40 mm 600 400 200 ARMATUR B 400 800 1000 0 x 200 0 200 400 600 800mm Fig 7. Diagram visande kontrastreduktionen (i procent) inom läs- och skrivfältet för armaturen i exemplet i fig 6. Inom området till häger om kurvan är kontrastreduktionen 0 %. Det är i regel inga större problem att kunna åstadkomma antingen liten kontrastreduktion eller mycket ljus dvs hög belysningsstyrka på arbetsytan. Av en bra platsbelysningsarmatur skall man dock kunna kräva; att den skall kunna placeras Fig 8. Jämförelse mellan två armaturer, båda med asymmetrisk ljusfördelning men olika ljusfördelning och riktning på ljusstyrkans maxvärde. Armatur A har ett kompaktlysrör och en ställbar reflektorskärm, och armatur B har en glödlampa (E27) och en horisontellt vridbar reflektorskärm. Om kravet är att båda armaturerna skall ge ungefär lika mycket ljus på arbetsytan visar det sig att armatur A måste placeras nära arbetsytan, en placering som inverkar negativt på kontrasterna. Den uppmätta kontrastreduktionen är för armatur A = max 30 % och för armatur B = max 4 %.

9 5 Generella armaturkrav 5.1 Ljustekniska egenskaper Ljuskällor: I tabell 1 och 2 (sid 5-6) redovisas vanligen förekommande ljuskällor för platsbelysningsarmaturer. Det är viktigt att komma ihåg att det är ljuskällans egenskaper som i mycket hög grad påverkar armaturens möjliga ljustekniska egenskaper. Några generella rekommendationer för val av den ena eller andra lamptypen går ej att göra, men följande råd, av typ tumregler, kan vara till hjälp i vissa valsituationer. Viktigt krav Välj i första hand Ljusreglering Energibesparing Ingen störande värmestrålning på händer eller maskintangenter Ljusfördelning med mycket god asymmetri Glödlampor Lysrör Kom paktlysrör Halogenlampa. Lyskroppens små mått medger mycket god styrning av ljusflödet. Relativt liten reflektor. Ljusfördelning och ljusbild:. Med armatur som ger ett snedriktat ljus mot arbetsytan skapas goda förutsättningar för bra kontraster och bländfritt ljus. Armaturreflektorn kan placeras på lämpligt sätt vid sidan av arbetsyta och användare. Ljusbildens jämnhet går lätt att kontrollera om ljuset riktas mot ett vitt och slätt pappersark som har minst A3- format. Om allmänbelysningen ger ett bra tillskott på hela arbetsbordet kan man välja armatur som ger ett relativt punktformigt ljus - "liten ljusbild". I det motsatta fallet bör man välja en armatur med bredstrålande ljusfördelning - "stor ljusbild".

lo För belysning av manushållare väljs armatur som är avsedd att belysa vertikala ytor. Helst bör hållare och armatur vara sammanbyggda till en väl fungerande enhet. För belysning av skrivmaskin, vals, tangentbord och papper bör armatur för kompaktlysrör med symmetrisk ljusfördelning väljas (t ex i de arbetssituationer där det ej finns behov av manushållare). Ll Qy ewo CFCaQCMOtlP wc+aaaaana ö +' Bländfrihet: Bländfrihet för användaren, och andra i arbetsrummet, uppnås bäst med armatur där ljuskällan är väl avskärmad i reflektorn. Ett annat viktigt krav från såväl direktbländnings- som från reflexsynpunkt, är att armaturens ljusöppning alltid skall vara horisontell (den skall ej vara vippbar). För andra typer av arbetsbord, som t ex ritbord, kan däremot armatur med vippbar skärm vara lämplig. Belysningsstyrka: Armaturen skall ha sådan ljusfördelning och ställbarhet att den kan ge erforderlig belysningsstyrka, utan att behöva placeras för nåra arbetsytan (olämpligt från kontrastsynpunkt). Kontrastreduktion: Kontrastreduktionen inom arbetsytan bör ej vara större än 15 %, mätt med armaturen placerad där den ger den erforderliga belysningsstyrkan. Max 15%

11 5.2 Mekanisk och elektrisk funktion Armlängd och räckvidd bestäms av arbetsbordets storlek, avståndet mellan infästningspunkt och arbetsytan och eventuellt behov av att kunna föra ljuset över olika delar av arbetsbordet. Med hänsyn till såväl kostnader som mekanisk stabilitet bör inte längre armaturarm än nödvändigt väljas. Det är ofta en fördel om armen har sådan längd och utformning att den medger olika placeringar av armaturen i planled. -1'-7--- 1 '/,_- +--- --.. Sladdlängden får inte begränsa placeringsmöjligheterna i för hög grad. Behövs längre sladd än standardutförandet? Förutom ställbarhet i planled skall armaturen också kunna höjdinställas med hänsyn till bl a kroppsmått, avståndet reflektor - arbetsyta och risken för reflexer i terminalutrustningar. För att inte blända bör armaturens höjdläge vara begränsat till max 500 mm över bordsytan. Fästanordning för bord skall vara sådan att den passar de på marknaden vanligaste arbetsborden. Speciella fästen kan behövas för arbetsbord med rundade kanter. Bordsfäste med kläm- och åtdragningsanordning, skall vara tillräckligt stort och ha så kraftig konstruktion att armaturen sitter stadigt.

12 5.3 Lampb ytes- oc h und erh å ll s- rutin er Till skillnad från allmänbelysning, förekommer det normalt inte något planerat underhåll - tidsintervallbestämda åtgärder - för platsbelysning. Ljusförluster orsakade av nedsmutsade ljuskällor och armaturer förekommer även i kontorsmiljöer. Det är damm, tobaksrök och hudfett från fingeravtryck som kan försämra armaturernas reflektionsegenskaper och utseende. Det är lämpligt att rengöra platsbelysningsarmaturer minst vartannat år. Betr metoder, material och tillvägagångssätt hänvisas till Byggnadsstyrelsens rapport nr 159 "Belysningsanläggningar - underhåll". Det har varit relativt enkelt för kontorspersonalen att själva utföra lampbyten i platsbelysningsarmaturer därför att det nästan uteslutande rört sig om glödlampor, en lamptyp man inte stått främmande inför - den har s a s "alltid funnits". I takt med den tekniska utvecklingen har vi fått flera nya typer av ljuskällor, som t ex kompaktlysrör, lågvolthalogen och lysrörslampor, till vilka armaturfabrikanterna också tagit fram nya armaturtyper (se tabell 1 och 2, sid 5-6). I stället för den välkända glödlampssockeln har de nya ljuskällorna helt andra stiftsocklar, något som kan ställa andra krav på teknik och handlag vid lampbytet (undantag för lysrörslampan som har skruvsockel E27). Det kan mycket väl bli problem för kontorspersonalen, vid de enskilda arbetsplatserna, när de själva för första gången skall byta ut en sådan ny ljuskälla. Är det driftpersonalen eller kontorspersonalen (efter information och övning i lampbyten) som skall byta ljuskällor i fortsättningen? Nya typer av ljuskällor kan, i varje fall under en övergångstid, medföra högre kostnader för underhåll om man tvingas anlita särskild personal, eller externa entreprenörer, för lampbyten. Med hänsyn till de nya ljuskällornas goda ljustekniska egenskaper, långa livslängder och låga effektförbrukning, bör de praktiska frågorna om lampbyten, och därmed eventuella kostnadsökningar trots allt ges en underordnad betydelse.

13 6 Checkkista -frågor -till hjälp vid val av funktionsanpas sad platsbelysning Typ av arbete A B C Vanligt kontorsarbete? Maskinskrivning? Bildskärmsarbete? Kombination av A och B Kombination av A och C Kombination av A, B och C Arbetsplats och arbetsobjekt 1. Arbetsplatsens utformning och bordsstorlek? 2. Arbetsobjektens/manuskriptens placering - på bordet (läs- och skrivytan) eller på manushållare? 3. Läsbarhet (textstorlek och kontrast)? 4. Var på arbetsbordet behövs ljuset? 5. Avstånd mellan armaturens infästning på bordet och läs- och skrivyta? 6. Delas arbetsplatsen av flera? Utrustning 7. Typ av bildskärm - mörk med ljusa tecken eller ljus med mörka tecken? Typ av skrivmaskin - reflexkänsliga tangenter och ljuddämpande plastlock? Belysning 8. Vilket belysningstillskott ger rummets allmånbelysning på arbetsbordet? 9. Finns behov att rikta och ställa om ljuset under arbetets gång? 10. Klarar en platsbelysningsarmatur uppgiften eller behövs flera armaturer? 11. Finns behov av ljusreglering? Ovrigt 12. Kan värmestrålning på händer eller tangenter från ljuskällan bli ett problem? 13. Hur skall armaturen monteras på arbetsplatsen och vilken fästanordning passar? 14. Kan armaturen fästas på annat sätt än på arbetsbordet, t ex på väggkonsol?

14 Har man valt en bra platsbelysningsarmatur så är det trots allt ingen garanti för ett bra belysningsresultat. Bra belysning på arbetsplatsen blir slet - med en bra armatur, som passar arbetsuppgift och arbetsplats och som används på rätt sätt. Informera arbetstagarna om armaturernas användning och egenskaper! 7 Referenser 1. Byggnadsstyrelsens "Krav och råd för mark och hus", (A 1984-03) 2 Byggnadsstyrelsens rapport nr 164, "Belysningssystem i kontor", (1985-12) 3. Byggnadsstyrelsens rapport nr 157, "Belysning - Kontorsrum, Utvärdering av belysningssystem", (1983-10) 4. Arbetarskyddsstyrelsen, Forskningsavd "Undersökningsrapport 1985:25, Bildskärmsarbete och hälsa, Specialrapport Synergonomi och Belysning"

Bilagor

16 Bilaga 1 Exempel på svar och åtgärd/val till vissa av checklistans frågor (Se checklistan och använd den samtidigt med nedanstående exempel) Y A Vanligt kontorsarbete Fråga Svar (exempel ) Åtgärd/val 1. Skrivbord, Välj armatur med en lång, flerledad arm eller en armatur med 1900 x 800 mm kortare arm på bordsfot. 2. På skrivbordets - normala läs- och skrivyta 6. Ja Armatur med armkonstruktion som lätt medger olika inställningar såväl i plan- som höjdled. Ljuset bör kunna regleras. 8. Rätt så dåligt Välj armatur som ger relativt mycket ljus på en stor arbetsyta (bred ljusbild). 10. En armatur räcker 11. Inget absolut krav, Se fråga 6. men här är det fördelaktigt 12. Nej

17 Checklista -frågor -till hjälp vid val av funktionsanpassad platsbelysning Typ av arbete A B C Vanligt kontorsarbete? Maskinskrivning? Bildskärmsarbete? Kombination av A och B Kombination av A och C Kombination av A, B och C Arbetsplats och arbetsobjekt 1. Arbetsplatsens utformning och bordsstorlek? 2. Arbetsobjektens/manuskriptens placering - på bordet (läs- och skrivytan) eller på manushållare? 3. Läsbarhet (textstorlek och kontrast)? 4. Var på arbetsbordet behövs ljuset? 5. Avstånd mellan armaturens infästning på bordet och läs- och skrivyta? b. Delas arbetsplatsen av flera? Utrustning 7. Typ av bildsk ärin - mörk med ljusa tecken eller ljus med mörka tecken? Typ av skrivmaskin - reflexkänsliga tangenter och ljuddämpande plastlock? Belysning 8. Vilket belysningstillskott ger rummets allmänbelysning på arbetsbordet? 9. Finns behov att rikta och ställa om ljuset under arbetets gång? 10. Klarar en platsbelysningsarmatur uppgiften eller behövs flera armaturer? 11. Finns behov av ljusreglering? Ovrigt 12. Kan värmestrålning på händer eller tangenter från ljuskällan bli ett pröblem? 13. Hur skall armaturen monteras på arbetsplatsen och vilken fästanordning passar? 14. Kan armaturen fästas på annat sätt än på arbetsbordet, t ex på väggkonsol?

19 Bilaga 2 Exempel på svar och åtgärd/val till vissa av checklistans frågor (Se checklistan och använd den samtidigt med nedanstående exempel) Al-B Vanligt kontorsarbete och maskinskrivning Fråga 1. Svar (exempel) Skrivbord, 1900 x 800 mm 2. Vid skrivmaskin: Inget behov av manushållare 3. Vid skrivmaskin: Ibland förekommer manus med dålig läsbarhet 4. Vid skrivmaskin: På manus, på bordet, intill maskinen och på hela maskinen b. Nej 8. Ej tillräckligt vid skrivmaskinen 10. Två armaturer behövs - det är två olika arbetsuppgifter 12. Ja, vid skrivmaskinen 0 Åtgärd/val 0 Välj armatur med en lang, flerledad arm, eller en armatur med kortare arm på bordsfot. Anm: T de fall där arbetet ställer krav på manushållare, välj hållare med armatur som fördelar ljuset jämnt på manusytan (förhållandet mellan belysningsstyrkans min-/ maxvärde bör vara minst 1/3). Möjlighet till hög belysningsstyrka. Anm: Kan läsbarheten på manus förbättras? Välj en allsidigt ställbar armatur med symmetrisk ljusfördelning och kompaktlysrör. Snedrikta ljuset mot maskinen. Välj armatur som ger relativt mycket ljus på en stor arbetsyta (bred ljusbild). Glödlampor bör undvikas, välj istället kompaktlysrör med max 11 W effekt.

19 Checklista - frågor -till hjälp vid val av funktionsanpassad platsbelysning Typ av arbete A B C Vanligt kontorsarbete? Maskinskrivning? Bildskärmsarbete? Kombination av A och B Kombination av A och C Kombination av A, B och C Arbetsplats och arbetsobjekt 1. Arbetsplatsens utformning och bordsstorlek? 2. Arbetsobjektens/manuskriptens placering - på bordet (läs- och skrivytan) eller på manushållare? 3. Läsbarhet (textstorlek och kontrast)? 4. Var på arbetsbordet behövs ljuset? 5. Avstånd mellan armaturens infästning på bordet och läs- och skrivyta? 6. Delas arbetsplatsen av flera? Utrustning 7. Typ av bildskärm - mörk med ljusa tecken eller ljus med mörka tecken? Typ av skrivmaskin - reflexkänsliga tangenter och ljuddämpande plastlock? Belysning 8. Vilket belysningstillskott ger rummets allmänbelysning på arbetsbordet? 9. Finns behov att rikta och ställa om ljuset under arbetets gång? 10. Klarar en platsbelysningsarmatur uppgiften eller behövs flera armaturer? 11. Finns behov av ljusreglering? Övrigt 12. Kan värmestrålning på händer eller tangenter från ljuskällan bli ett problem? 13. Hur skall armaturen monteras på arbetsplatsen och vilken fästanordning passar? 14. Kan armaturen fästas på annat sätt än på arbetsbordet, t ex på väggkonsol?

20 Bilaga 3 Exempel på svar och åtgärd/val till vissa av checklistans frågor (Se checklistan och använd den samtidigt med nedanstående exempel) A+C Vanligt kontorsarbete och bildskärmsarbete Fråga Svar (exempel ) Åtgärd/val 1. Se skissen ovan 2. På skrivbordets normala läs- och skrivyta samt intill bildskärmen, till vänster om tangentbordet 5. Detår två olika arbetsytor att belysa Välj en armatur med en lång, flerledad arm som fästes på bordets bakre långsida, eller en armatur som placeras intill tangentbordet (då behövs två armaturer). 7. Mörk bakgrund och ljusa tecken, s k negativ bildpolaritet 8. Ej tillräckligt intill tangentbordet 9. Ja 10. Nej (om armatur placeras på vanligt sätt vid bordets vänstra kortsida) 11. Ja Ja (med en armatur på bordsfot som flyttas mellan arbetsytorna - opraktiskt!?) Undvik för hög belysningsstyrka på vita manuspapper som placeras nåra bildskärmen. Anm: Finns andra manuspapper ån vita? Se frågorna S och 10. Ställer stora krav på god ställbarhet och god mekanisk hållbarhet. Anm: En armatur, med flerledad arm, med lång räckvidd och kraftigt asymmetrisk ljusfördelning, monterad på väggkonsol framför arbetsbordet, kan klara uppgiften. Kräver horisontell bärskena på vägg med horisontella skenor. Välj armatur med en lätt åtkomlig ljusregulator (vid bildskärmen). Anm: Begränsar valet av ljuskälla.

21 Checklista - frågor -till hjälp vid val av funktionsanpassad platsbelysning Typ av arbete A B C Vanligt kontorsarbete? Maskinskrivning? Bildskärmsarbete? Kombination av A och B Kombination av A och C Kombination av A, B och C Arbetsplats och arbetsobjekt 1. Arbetsplatsens utformning och bordsstorlek? 2. Arbetsobjektens/manuskriptens placering - på bordet (läs- och skrivytan) eller på manushållare? 3. Läsbarhet (textstorlek och kontrast)? 4. Var på arbetsbordet behövs ljuset? 5. Avstånd mellan armaturens infästning på bordet och läs- och skrivyta? 6. Delas arbetsplatsen av flera? Utrustning 7. Typ av bildskärm - mörk med ljusa tecken eller ljus med mörka tecken? Typ av skrivmaskin - reflexkänsliga tangenter och ljuddämpande plastlock? Belysning 8. Vilket belysningstillskott ger rummets allmänbelysning på arbetsbordet? 9. Finns behov att rikta och ställa om ljuset under arbetets gång? 10. Klarar en platsbelysningsarmatur uppgiften eller behövs flera armaturer? 11. Finns behov av ljusreglering? Ovrigt 12. Kan värmestrålning på händer eller tangenter från ljuskällan bli ett problem? 13. Hur skall armaturen monteras på arbetsplatsen och vilken fästanordning passar? 14. Kan armaturen fästas på annat sätt än på arbetsbordet, 1 ex på väggkonsol?

22 Bilaga 4 Liten fackordlista: I bel sningssammanhang förekommer många olika fackuttryck. Här en liten ordlista på de som förekommer i denna skrift. 1 Arbetsobjekt/synobjekt: Det man ser på. Belysningsstyrka: Ljusstyrka: Luminans: Ett mått på hur mycket ljus som träffar en yta. Mäts i lux. Anger ljusstrålningens intensitet i olika riktningar (ljusfördelning) från en ljuskälla. Enhet candela. Ljusintrycket från en lysande (t ex lampa) eller ljusreflekterande yta (t ex arbetsbordet). Luminansen mäts i candela per kvadratmeter, cd/m2. Kontrast: Skillnad i luminans mellan två närliggande delar av ett arbetsobjekt, t ex texten på ett papper och själva pappret. /7 Kontrasten brukar uttryckas som ett förhållande enligt formeln LB" Lo K= LB x 100 % där LB står för luminans på bakgrund (t ex papperet) och LD för luminansen på detaljen (t ex texten). Kontrastreduktion: Uttrycker i procent hur den uppmätta (aktuella) kontrasten K förhåller sig till den bästa möjliga kontrasten Kmax. Kr(1 - _, = ) x 100 o/o Km ax Reflektans: En ytas förmåga att reflektera ljus. Anges ofta i procent.

23

24

Byggnadsstyrelsens rapporter 25:2 Utbyggnadsplaner mars 78 32 Nyttjare och fondfärvaltarefunktionerna inom byggprocessen dec 68 51 Laboratorieinredning sept 82 54 Utredning om elektromagnetisk skärmning mars 72 64 Flexibelt byggande dec 70 64E Sammandrag på engelska dec 70 65 Universitetsbibliotek febr 74 76 Mall för handikappguider dec 80 80 Metodredovisning Linköpings högskola mars 72 80E Sammandrag på engelska mars 73 83 Projektredovisning Linköpings högskola juni 71 84 Produktredovisning Linköpings högskola febr 72 87 Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta mars 73 88 Inventering av tomtens/fastighetens förutsättningar mars 72 91 Vägvisning nov 72 96 Laboratorieblocket Karolinska Institutet, projektrapport nov 72 101 Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen okt 74 104 Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum sept 74 106 Sittmöbel med skrivskiva okt 73 108 Filmning och fotografering av projektmodeller dec 73 112 Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser nov 73 115 Norrköpingsupphandlingen apr 74 116 Årskostnader byggprodukter okt 74 118 Hänvisningsskyltning del 1 och 2 mars 75 127:2 Parallella uppdrag okt 80 129 Gårdar apr 79 130:2 Arbetsmiljönormer nov 80 131 Cykelparkering, dimensionering och utformning aug 76 134:2 Brandskydd i befintliga byggnader nov 80 136 Städsynpunkter på byggnaders utformning okt 76 138 Redovisning av inredning dec 76 140 Lärosalar apr 78 141 Systemhandlingar juni 79 142 Flyttning okt 79 143 Träskydd apr 79 144 Polishus, kostnader och utnyttjandetal aug 79 145 Kostnadsstyrning sept 79 146 Brukarmedverkan vid lokalplanering dec 79 147 Kontorshus - anläggningars huvuduppläggning apr 85 148 Anpassbara kontorshus dec 80 149 Riksdagshuset grundläggning jan 81 150 Lokaler för försöksdjur jan 81 153 Årskostnadsberäkning, - metoder dec 81 154 Utrymmessamordning för installationer - projekteringsskedet mars 84 156 Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader jun 83 157 Belysning - kontorsrum okt 83 158 Trävara - furu till snickerier maj 85 159 Belysningsanläggningar - underhåll jan 84 160 Dataprojektering - CAD-teknik jan 84 161-162 - 163 CAD-projektering - en utvärdering nov 85 164 Belysningssystem i kontor dec 85 165 Skyltar m m aug 87 166 Entreer juni 87 167 Belysning - kontor juni 87 168 Glas juni 87 169 Energibesparing i statliga fastigheter - slutrapport maj 87 Upplysningar om övriga rapporter och publikationer lämnas av Byggnadsstyrelsen, publikationsförrådet, telefon 08-783 10 00. Aka/TBL eller

167 a BYGGNADSSTYRELSEN