1 2 Alexander G. Bell 1847 1922 Brittisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare Bell utforskade metoder att göra ljud synliga för döva. Han experimenterade bl.a. med membraner och elektromekaniska anordningar. Bell utnyttjade dessa erfarenheter samt sina kunskaper om människans tal- och hörselorgan till att utveckla en praktiskt fungerande telefon. Bröderna Wright Wilbur 1867 1912 Orville 1871 1948 Amerikanska flygpionjärer Bröderna Wright genomförde den 17 december 1903 de allra första kontrollerade flygningarna med ett motordrivet flygplan (The Flyer 1) enligt systemet tyngre än luften vid Kitty Hawk i North Carolina. 3 4 James Watt 1736 1819 Skotsk instrumentmakare och uppfinnare Watt arbetade med att utveckla och förbättra ångmaskiner. Hans uppfinningar var ett viktigt inslag i den industriella revolutionen, eftersom de gjorde ångmaskinen till en allmänt användbar energikälla. Tycho Brahe 1546 1601 Dansk astronom Brahe utarbetade en katalog över omkring tusen stjärnor, iakttog flera kometer och upptäckte den oregelbundenhet i månens rörelse som kallas variationen. Sin främsta insats gjorde han som observatör och genom att han konstruerade en mängd stora astronomiska instrument, de bästa som byggdes innan kikaren uppfanns.
5 6 Leonardo da Vinci 1452 1519 Italiensk konstnär, arkitekt, uppfinnare och naturforskare Leonardo da Vinci är genom sin mångsidighet en av konst- och vetenskapshistoriens största gestalter. Han konstruerade maskiner och studerade mekanismers olika beståndsdelar (kugg växlar, lager, vev stakar, hissblock, skovelhjul, axlar, drev etc.) och hur de kunde kombineras. Aristoteles 384-322 f.kr Grekisk filosof och naturforskare Aristoteles är en av de viktigaste figurerna inom västerländsk filosofi och logik. Han skrev även inflytelserika verk inom astronomi, fysik, teologi och många andra ämnen. 7 8 Galileo Galilei 1564 1642 Italiensk naturforskare Galileo byggde kikare och upptäckte de fyra stora månar som kretsar kring Jupiter, han såg berg och kratrar på månen och en mängd stjärnor som var osynliga för blotta ögat. Han upptäckte planeten Venus faser och studerade, bl.a. ljusets natur, atomlära, tidvattenteori och jordens rörelse. Pythagoras 570 497 f.kr Grekisk filosof och matematiker Pythagoras har fått ge namn åt Pythagoras sats, trots att han troligen inte stod för upptäckten. Han tillskrivs den betydelsefulla upptäckten av ett matematiskt förhållande mellan tonens höjd och strängens längd samt tankarna att jorden är klotformad, universum är sfäriskt och himlakropparnas banor är cirklar.
9 10 Hippokrates 460 370 f.kr Grekisk läkare Hippokrates har kallats läkekonstens fader och har gett namn åt de s.k. hippokratiska skrifterna som fick avgörande inflytande på senare läkarvetenskap. I en av hans skrifter utvecklas den klassiska teorin om sjukdom som tillstånd av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna. Arkimedes 287 212 f.kr Grekisk matematiker, fysiker, ingenjör, uppfinnare, astronom och filosof Arkimedes ryktbarhet under antiken grundade sig främst på en mängd uppfinningar, t.ex. ett mekaniskt planetarium och arkimedesskruven. Han kan även ha spelat en avgörande roll för utvecklandet av tidiga kugghjulsväxlar. Av särskild betydelse är de verk som behandlar area- och volymberäkning. 11 12 Heron fr. Alexandria ca 0 100 e.kr Grekisk matematiker och fysiker Herons skrifter är vår viktigaste källa rörande antikens tekniska och mekaniska kunnande. De beskriver enkla maskiner och deras användning, kraftomvandling och kraftöverföring. Christopher Polhem 1661 1751 Svensk uppfinnare och industriman Polhem kallas den svenska mekanikens fader. Han tog fram Polhemsknuten som är en kardanknut, en koppling som för över rörelse mellan två axeländar som bildar viss vinkel mot varandra. Han konstruerade även Polhemslåset, en sorts hänglås som tillverkades ända in på 1950-talet. Polhem startade den första skolan för ingenjörer i Sverige, Laboratorium mechanicum.
13 14 Isaac Newton 1643 1727 Engelsk matematiker och naturvetenskapsman Newtons verk sammanfattade och preciserade rön som Galilei, Kepler och många andra hade gjort tidigare. Mest känd är han för sitt arbete med kraftbegrepp, särskilt teorin för gravitationen. Marie Curie 1867 1934 Polsk fransk fysiker och kemist Curie var en av sin samtids mest beundrade personligheter. Hon är den enda som har fått nobelpris i både fysik och kemi. Hennes upptäckter inom radioaktivitetens område blev början till förståelsen av atomernas inre byggnad. Hon bidrog också i hög grad till användningen av joniserande strålning inom kemi, biologi och medicin. 15 16 Albert Einstein 1879 1955 Tysk-schweizisk-amerikansk fysiker Einstein är en förgrundsgestalt inom 1900-talets fysik. Han fick nobelpriset 1921 för hans förtjänster om den teoretiska fysiken, särskilt för hans upptäckt av lagen för den fotoelektriska effekten. År 1905 publicerade han också sin berömda relation E=mc 2 för sambandet mellan energin E och massan m hos ett föremål med c = ljusets hastighet. Louis Pasteur 1822-1895 Fransk kemist och biolog Pasteur var en av sin tids mest berömda naturforskare. Han studerade mikroorganismers roll i jäsnings- och förruttnelseprocesser och som sjukdomsalstrare. Han utarbetade en rad medicinska och industriella tillämpningar som ledde till att mikrobiologi blev en självständig gren av biologin.
17 18 Nikola Tesla 1856 1943 Serbisk-amerikansk uppfinnare och forskare Tesla upptäckte tidigt grundläggande principer för växelströmstekniken och räknas som en av dess främsta pionjärer. Han är mest känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism. Han demonstrerade trådlös kommunikation (radio) 1893 och var allmänt känd som en av de största elektroingenjörerna som arbetade i Amerika. Wilhelm Röntgen 1845 1923 Tysk fysiker Röntgen fick år 1901 det första nobelpriset i fysik, för upptäckten av de egendomliga strålar, som sedermera uppkallats efter honom. Han upptäckte röntgenstrålarna vid studium av elektriska strömmar i evakuerade urladdningsrör. Röntgen studerade strålarnas egenskaper, vilket lade grunden till deras användning inom medicinen. 19 20 Johannes Kepler 1571 1630 Tysk astronom Kepler visade att rörelserna inom planetsystemet varken är cirkelformiga eller likformiga, vilket hade varit en självklarhet sedan antiken, och han formulerade två av de tre fundamentala lagar för planetrörelserna. Nicolas Copernicus 1473 1543 Polsk astronom Copernicus livsverk var hans teori om universums byggnad och himlakropparnas rörelser. Att det är solen och inte jorden som är universums medelpunkt. Jorden rör sig kring solen på ett år och roterar kring sin axel på ett dygn.
21 22 Al-Biruni 973 1048 Iransk historiker och naturvetare Al-Birunis skrifter räknas bland de viktigaste och mest tillförlitliga källorna till den medeltida världens vetande inom fysik, astronomi, matematik, medicin, geografi, historia och filosofi. Inom matematiken ägnade han sig bland annat åt teoretisk och praktisk aritmetik och metoder för att lösa algebraiska ekvationer. Al-Haytham 965 ca 1040 Arabisk filosof och vetenskapsman Känd i västerlandet under namnet Alhazen. Al-Haytham behandlade allt från etik och teologi till naturvetenskap och matematik. Det är främst hans verk om optik som har bevarats. Han undersökte ljusets brytning och reflexion och dess förhållande till ögat. Under 1200 talet översattes delar av hans arbeten till latin och fick därigenom stor betydelse för optikens utveckling under medeltiden och 1500 1600-talen. 23 24 Ibn Battuta 1304 ca 1368 Litografi: Hippolyte Leon Benett Al-Battani 850 929 Arabisk forskningsresande och reseskildrare Ibn Battuta reste under en period på nära trettio år, mellan 1325 och 1353, över nästan hela den kända muslimska världen och bortom den. Hans resor gick sammanlagt över 121 000 kilometer runt om i värld en, vilket var rekord för hur långt en upptäcktsresan de hade rest under sin livstid. Detta rekord stod sig i ungefär 450 år. I Marocko dikterade han sina memoar er, som publicerades i boken Rihla ( Resan ). Arabisk astronom Känd i västerlandet under namnet Albatanius. Al-Battani är mest känd för sina iakttagelser av solen och för sina bestämningar av dagjämningspunkternas tillbakaskridande. Han beräknade solårets längd till 365 dagar, 5 timmar och 46 minuter, alltså endast några minuter för kort. Han medverkade också till trigonometrins utveckling.
25 26 Al-Khwarizmi 780 850 Persisk matematiker och astronom Känd för att ha gett namn åt algoritm. Han skrev de första egentliga standardverken i aritmetik och ekvationslära. De arabiska originalversion erna av dessa böcker och deras översättningar till latin 300 år senare var mycket viktiga för matematikens utveckling. Han införde de indiska siffrorna 1 9 och 0 samt det decimala positionssystemet. Han beskrev också de grundläggande aritmetiska operation erna med decimala heltal och decimalbråk. Al-Jaziri 1136 1206 Arabisk eller kurdisk uppfinnare och ingenjör Al Jazari skrev boken The Book of Knowledgeof Ingenious Mechanical Devices där han beskrev 100 olika mekaniska konstruktioner och hur de fungerade. 27 28 Al-Kindi 801 873 Arabisk filosof, matematiker, astronom, kemist och musiker Al-Kindi skrev böcker om en lång rad olika ämnen. Bland annat utvecklade han sfärisk geometri som han använde i sitt arbete inom astronomin. Ibn Sina ca 980 1037 Persiskspråkig filosof, läkare och vetenskapsman Känd i västerlandet under namnet Avicenna. Ibn Sina var verksam som livläkare hos en rad härskare, men var ursprungligen självlärd. I sin bok Canon medicinae sammanställde han sin tids medicinska vetande. Hans inflytande var enormt; Canon medicinae användes i Europa under hela medeltiden och trycktes om ännu på 1700-talet för att användas som lärobok.
29 30 Abbas Ibn Firnas 810 887 Uppfinnare, ingenjör, teknolog, kemist, läkare och poet Ibn Firnas levde i Córdoba i Andalusien. Han är mest känd för sina tidiga försök till kontrollerad flygning. Al-Zahrawi 936 1013 Läkare och kirurg Känd i västerlandet under namnet Abulkasim. Han var en av de mest kända läkarna under den islamiska medicinens storhetstid. Al-Zahrawi största bok, al Tasrif, bygger på kunskap från antikens Grekland men vittnar även om hans stora praktisk-kliniska erfarenhet. Det är den första medicinska skriften som har bilder av kirurgiska instrument. Boken användes som lärobok vid många europeiska universitet ända fram till slutet av 1700-talet.