Myndigheters anmälningar av tekniska regler En analys av intressanta ärenden enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG) under 2011
Sammanfattning Under perioden 1 januari till 31 december 2011 har EU-medlemsländerna anmält 698 förslag enligt anmälningsdirektivet varav 30 anmäldes av Sverige. Jämfört med 2009 och 2010 har det anmälts något färre förslag under 2011, både från Sverige och från medlemsländerna i stort. Under året har flest anmälningar rört produkter inom jordbruks- och livsmedelsområdet samt byggområdet. Mer specifikt har förslag exempelvis rört ekonomiska styrmedel på livsmedelsområdet, begränsningar av Bisfenol A i livsmedelsförpackningar samt olika typer av begränsningar på tobaksområdet. Kommissionens reaktioner har företrädesvis rört det harmoniserade området där förslagens förenlighet med EU:s sekundärrätt har ifrågasatts. Kemikalieområdet och i synnerhet livsmedelsområdet är produktsektorer som synes vara mest problematiska. Reaktionerna har dock varit relativt jämnt fördelade mellan olika sektorer. På det icke-harmoniserade området har reaktioner ofta rört avsaknad eller felaktig utformning av klausuler om ömsesidigt erkännande. Sverige har under 2011 mottagit elva reaktioner på förslag som anmälts. Transportstyrelsens förslag har föranlett flest reaktioner (3). Sverige har under året levererat en kommentar på ett tyskt förslag om miljöskyddskrav vid upphandling av leverans-, bygg- och tjänstekontrakt.
2(28) 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund till rapporten 3 1.2 Allmänt om anmälningsdirektivet 3 1.3 Anmälningar gjorda under 2011 4 2. Sektorer 5 2.1 Kemikalier 5 2.2 Avfall 9 2.3 Förpackningar 10 2.4 Hälsovård, medicin 11 2.5 Byggprodukter och energirelaterade frågor 12 2.6 Informationssamhällets tjänster 14 2.6.1 Speltjänster 14 2.6.2 Elektronisk varuhandel 16 2.6.3 Immaterialrätt 17 2.7 Tobak 18 2.8 Livsmedel 19 2.8.1 Märkning på livsmedelsområdet 21 2.8.2 Ekonomiska styrmedel på livsmedelsområdet 22 2.8 Märkning, marknadsföring (utöver livsmedels- och tobaksområdet) _ 23 2.9 Jordbruk 25 2.10 Klausuler om ömsesidigt erkännande 26 3. Svenska reaktioner 26 4. Avslutning 27
3(28) 1. Inledning 1.1 Bakgrund till rapporten Handelshinder uppstår ofta på grund av att företag måste anpassa sina produkter till andra länders olika tekniska regler. Genom direktiv 98/34/EG (anmälningsdirektivet) har ett informationsförfarande inrättats varigenom EU-länderna ska anmäla sina förslag till produktregleringar till Europeiska kommissionen. Syftet med detta förfarande är att genom transparens förebygga att nya tekniska handelshinder uppstår. Kommissionen och andra EU-länder har möjlighet att påverka varandras regleringar innan de antas. Via en databas kan företag, branschorganisationer och andra upptäcka förslag som riskerar att leda till handelshinder. Om de har synpunkter på förslagen kontaktar de Kommerskollegium. Svenska myndigheter och regeringen har även möjlighet att se hur andra länder har valt att reglera en viss produkt samt vilka reaktioner de anmälda förslagen har föranlett. För att öka medvetenheten om anmälningsproceduren och därmed öka möjligheterna för svenska intressenter att utnyttja dess fördelar har Kommerskollegium tagit fram denna rapport. I rapporten analyseras intressanta svenska och utländska anmälningar som gjorts inom ramen för anmälningsdirektivet under år 2011. 1.2 Allmänt om anmälningsdirektivet Varje år anmäls ungefär 800 förslag enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG). Anmälningarna samlas i en databas, TRIS 1. Under tre månader kan kommissionen och medlemsländerna studera förslagen och lämna synpunkter om de anser att de kan skapa hinder för handeln på den inre marknaden. Synpunkterna lämnas antingen i form av så kallade kommentarer eller detaljerade utlåtanden. Kommentarer sänds t.ex. när det anmälda förslaget väcker frågor om tolkning eller när det behövs ytterligare information om bestämmelserna runt genomförandet. Detaljerade utlåtanden sänds när det anmälda förslaget tros kunna skapa hinder för den fria rörligheten för varor. Detaljerade utlåtanden är därför den skarpare formen av synpunkter och innebär bland annat att de tre månader långa frysningsperioden förlängs med ytterligare tre månader. TRIS-databasen är öppen för alla. Myndigheter, branschorganisationer, företag och andra intresserade aktörer kan via e-post prenumerera på förslag inom sin sektor. Kommerskollegium är svensk kontaktpunkt för anmälningsproceduren. Det innebär att vi stödjer myndigheter och departement vid tolkningen av 1 http://ec.europa.eu/enterprise/tris/index_sv.htm
4(28) direktivet, exempelvis genom att i remissvar påtala om vi anser att ett författningsförslag bör anmälas och genom att informera myndigheter om deras skyldigheter enligt direktivet. Det är också Kommerskollegium som sköter korrespondensen med kommissionen i anmälningsärendena och i samarbete med berörda svenska aktörer utarbetar förslag till svenska reaktioner på utländska förslag. 1.3 Anmälningar gjorda under 2011 Tabell: Anmälda förslag enligt anmälningsdirektivet Anmälda förslag 2009 2010 2011 Svenska anmälningar 31 40 30 Anmälningar totalt i EU 736 843 698 Tabell: Reaktioner på förslag som anmälts enligt anmälningsdirektivet från samtliga EU/EES-länder Reaktioner Svenska reaktioner på utländska förslag Reaktioner på svenska förslag Reaktioner från kommissionen Detaljerade utlåtanden 2010 Detaljerade utlåtanden 2011 Kommentarer 2010 Kommentarer 2011 1 0 3 1 (samt 3 EESanmälningar 2 ) 2 4 12 7 49 45 86 103 Sverige har under året anmält 30 förslag. Flest förslag har Transportstyrelsen (9), Boverket (4), Läkemedelsverket, Elsäkerhetsverket samt Swedac (2) anmält. Statens energimyndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Trafikverket, Jordbruksverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Konsumentverket samt Kemikalieinspektionen har anmält ett förslag var. 2 Reaktioner på anmälningar från EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein) samt Schweiz och Turkiet kan inte avges direkt från medlemsländerna utan avges av kommissionen. Förslag från kommissionen till sådana unionssynpunkter inkommer till kollegiet som snabbremitterar dem till berörda fackmyndigheter. Beslut om svenska synpunkter på kommissionens förslag fattas av regeringen.
5(28) Elva reaktioner i form av kommentarer eller detaljerade utlåtanden har inkommit under 2011 med anledning av svenska förslag som anmälts, varav två kommentarer gäller samma anmälan och fyra kommentarer gäller förslag som anmäldes år 2010. Reaktionerna rör förslag från Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Jordbruksverket, Transportstyrelsen, Swedac, Miljödepartementet, samt ett lagförslag om leksakers säkerhet. Transportstyrelsen var den myndighet som fick flest reaktioner på sina förslag. 2. Sektorer Nedan följer en beskrivning av några av de anmälningsärenden som varit pågående under år 2011. Urvalet bygger dels på vilka ärenden som föranlett reaktioner och dels på vilka ärenden som, enligt Kommerskollegiums bedömning, rör i Sverige särskilt intressanta områden. Sammanställningen är således inte heltäckande, varken vad gäller sektorer eller anmälningar per sektor som behandlas. Sammanställningen begränsas inte till anmälningsärenden som inletts under år 2011 utan tar även upp förslag som anmälts under år 2010 men som föranlett reaktioner under 2011. Det bör noteras att merparten av de förslag som beskrivs fortfarande är under frysningsperiod och således inte är beslutade ännu. För mer detaljerad information om förslagen hänvisas till TRIS-databasen. 2.1 Kemikalier Kemikalieområdet är till stor del harmoniserat inom EU. Medlemsländernas förslag som anmäls på området utgörs därför framför allt av anpassningar av nationell rätt till unionsrättsakterna. Detta innebär också att kommissionens synpunkter på området ofta rör förslagens eventuella oförenlighet med sekundärrättsakter. Vissa produkter på kemikalieområdet är emellertid inte fullt ut harmoniserade på EU-nivå. Kommissionen har därför i vissa fall även ifrågasatt anmälda förslags förenlighet med EU:s generella regler om fri varurörlighet. Gödselmedel Kommissionen har ifrågasatt ett lettiskt förslag om krav på registrering av gödselmedel innan dessa sätts på den lettiska marknaden 3. Enligt förslaget ska bara sådant gödselmedel kunna registreras som är fritt från genetiskt modifierade organismer. Enligt kommissionen riskerar förslaget därmed att vara oförenligt med GMO-direktivet 4 som förbjuder medlemsstaterna att hindra marknadstillträdet för produkter som uppfyller kraven i direktivet. Lettland har låtit meddela att förslaget är ändrat i enlighet med kommissionens synpunkter. 3 2011/0028/LV. 4 Direktiv 2001/18/EG.
6(28) Kontrollerade ämnen Kommissionen har kritiserat ett tjeckiskt förslag om bland annat krav på märkning av så kallade kontrollerade ämnen och produkter som innehåller kontrollerade ämnen vid dessas framställning, import, export och transport 5. Kommissionen noterade att EU-förordningen 6 som reglerar denna typ av ämnen inte utesluter möjligheten för medlemsstaterna att ytterligare begränsa marknadstillträdet för sådana ämnen genom exempelvis krav på märkning, men att sådana krav kan skapa handelshinder och vara oförenliga med reglerna om fri varurörlighet. Tjeckien har därför ombetts att förklara varför det föreslagna märkningskravet är nödvändigt och proportionerligt i förhållande till syftet med kravet, framför allt med tanke på det mycket begränsade antal kontrollerade ämnen som fortfarande är tillåtna inom EU. Tjeckien svarade att man låtit ändra förslaget efter de synpunkter som inkommit från kommissionen. Bisfenol A Bisfenol A (BPA) är fortsatt en aktuell fråga inom EU. Österrike har anmält ett förslag om att förbjuda användning av bisfenol A i nappar och bitringar 7. Kommissionen kommenterade anmälan och uppmuntrade Österrike att föra upp denna fråga på EU-nivå inom ramen för REACH 8 eller leksaksdirektivet 9. I sitt svar argumenterade Österrike för att traditionella bitringar inte omfattas av leksaksdirektivet. Kommissionen har därefter hävdat att bitringarna omfattas av leksaksdirektivet samt påpekat att medlemsstaterna i enlighet med artikel 69 i REACH är ålagda att meddela den europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, i de fall de anser att en vara utgör en hälso- och miljörisk, då varan inte kontrollerats på ett adekvat sätt. Frankrike anmälde i oktober ett förslag om att förbjuda tillverkning, import, export och utsläppande på marknaden av alla förpackningar avsedda för livsmedelsanvändning som innehåller bisfenol A från och med 1 januari 2014 10. Förslaget innebär vidare att förbudet ska träda i kraft den 1 januari 2013 för förpackningar som är avsedda att användas för livsmedelsprodukter för spädbarn och småbarn. I väntan på ett förbud av användningen av bisfenol A ska dessa material och föremål förses med en varningstext som avråder gravida kvinnor och barn under tre år att använda dem med anledning av förekomsten av bisfenol A. Frankrike yrkade på att frysningsperioden om tre månader inte skulle tillämpas på förslaget då det var undantaget med anledning av brådskande skäl. Kommissionen godtog inte att brådskande skäl förelåg och hänvisade till 5 2011/0078/CZ. 6 Förordning 1005/2009/EG. 7 2011/0050/A. 8 Förordning 1907/2006/EG om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. 9 Direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet. 10 2011/0529/F.
7(28) att förslagen skulle tillämpas först från och med den 1 januari 2013. Kommissionen ville att Frankrike skulle förklara mot vilken bakgrund de olika datumen beslutats och om en avvägning var gjord i förhållande till den tid det tar att ta fram alternativa material. Frankrike ombads även klargöra från vilket datum varningstexten ska användas och om det finns några övergångsbestämmelser för konserverad mat som redan placerats på marknaden och som har en längre hållbarhet än två år. I början av 2012 inkom kommissionen med ytterligare kommentarer till förslaget. De gick i huvudsak ut på att Frankrike borde avvakta ytterligare forskningsresultat för att bättre kunna bedöma behovet av ett förbud. Representanter för Plast- och Kemiföretagen och ett företag kontaktade Kommerskollegium i december och påpekade att det franska förslaget kan innebära handelshinder för svenska företag och hämma den fria rörligheten för varor inom EU. De synpunkter som fördes fram var bl. a. att förslaget saknar vetenskaplig grund, att det inte tar hänsyn till EU:s gemensamma livsmedelssäkerhetsarbete samt att det kan leda till en snedvridning av den fria rörligheten för varor inom EU. Vidare påpekades att alternativ till bisfenol A också måste testas, utvärderas och godkännas och att ett förbud mot bisfenol A kan leda till att mindre väl testade ämnen kan komma att ersätta bisfenol A. Mot bakgrund av detta inhämtade Kommerskollegium synpunkter från Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen. Livsmedelsverket menade att det saknas vetenskapligt grundade hälsoskäl som motiverar de åtgärder som Frankrike föreslår. Enligt Kommerskollegiums bedömning kan det ifrågasättas om förslaget är förenligt med EU-rättens regler om fri rörlighet för varor då Frankrike inte ansetts styrka att det generella förbudet är nödvändigt samt att det står i proportion till sitt syfte. Efter beredning inom regeringskansliet beslutades dock att ingen svensk reaktion skulle avges. Ett antal medlemsländer inkom med detaljerade utlåtanden i vilka de menar att det franska förslaget grundas på otillräckliga studier, att bisfenol A inte bevisats vara farligt för varken barn eller vuxna samt att förslaget innebär ett påtagligt hinder för handeln inom EU utan att det medför några fördelar för medborgarna. Fosforförbud i tvätt- och maskindiskmedel Finland har anmält ett förslag gällande fosforförbud i tvätt- och maskindiskmedel i den åländska lagstiftningen 11. Förbudet har tagits fram i syfte att minska övergödningen och innebär att tvättmedel med en fosforhalt som överstiger 0,2 viktprocent respektive maskindiskmedel med en fosforhalt som överstiger 0,5 viktprocent förbjuds. Kommissionen kommenterade förslaget och hänvisade till att det finns ett förslag 12 till ändring av den förordning 13 som reglerar området. 11 2011/0502/FIN. 12 KOM(2010) 597.
8(28) Ändringarna kommer dock att tillämpas först från och med 2013 respektive 2017. Kommissionen föreslog därför att förslaget skulle ändras så att det överensstämmer med den ändring som är planerad, vilket Finland även gjort. Sverige tog fram liknande regler 2009 och fick då synpunkter från kommissionen om att avvakta åtgärder på unionsnivå. Sverige ansåg dock att förbudet var en angelägen åtgärd för att minska utsläppen till Östersjön och att det inte fanns skäl att skjuta på den. Nanopartikelämne Kommissionen har även kommenterat ett förslag från Frankrike gällande ett förslag om årlig deklaration av ämnen i nanopartikelform 14. Förslaget innebär att tillverkare, distributörer och importörer ska redovisa mängd och användning av nanopartikelämnen och produkter av nanomaterial i en årlig deklaration. Syftet är att förbättra kunskapen om nanomaterial och deras användning, om marknaden och försäljningsvolymer, att samla in tillgänglig information om toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaper samt att kunna förutse risker förknippade med nanomaterial. Kommissionen kommenterade bl. a. definitionen av importör vilken skiljde sig från tillverkare och distributör på ett sådant sätt att privata personer kunde omfattas av kravet på en årlig deklaration och förslaget kunde därmed uppfattas som både diskriminerande och oproportionerligt. Vidare önskade både kommissionen och ett medlemsland att Frankrike ytterligare skulle utveckla hur gränsen vid 100 gram/år motiverades. Kommissionen upplyste även Frankrike om att det pågår en process inom unionen gällande nanomaterial. Frankrike svarade att man ändrat definitionen av importör till att omfatta import som företas inom ramen för yrkesmässigt bruk. Vidare gavs ytterligare information kring hur gränsen på 100 mg/år beslutats, bl.a. genom konsultation med branschen, samt att särskilda villkor kommer att gälla för bruk i forskningssyfte. Leksakers kemiska egenskaper och brännbarhet Sverige har gjort en anmälan under året gällande kemikalieprodukter 15. Anmälan rör ett förslag till ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer. Förslaget har tagits fram för att genomföra säkerhetskraven för leksakers kemiska egenskaper och brännbarhet enligt leksaksdirektivet och att utvidga dessa till att även gälla inom offentlig verksamhet. Kemikalier Sverige har lämnat vissa synpunkter med anledning av fyra norska förslag om kemikalier 16. De norska förslagen rörde restriktioner beträffande tillverkning, import, export, försäljning och användning av kemikalier och andra produkter som är farliga för hälsa och miljö (t.ex. 13 Förordning (EG) nr 648/2004 vad gäller användningen av fosfater och andra fosforföreningar i tvättmedel för hushållsbruk. 14 2011/0307/F. 15 2011/0333/S. 16 2010/9016/N, 2010/9017/N, 2010/9018/N och 2010/9019/N.
9(28) bly). Sverige, liksom flera andra medlemsländer, lämnade synpunkter på kommissionens förslag till reaktion 17. Kommissionen påpekar i sitt utkast att enligt artikel 69(4) i REACH-förordningen ska medlemsländerna, om de inför restriktioner för substanser som kan utgöra en risk för personers hälsa eller miljön och som inte är tillräckligt kontrollerade, anmäla detta till ECHA (European Chemical Agency) och förbereda en akt enligt Annex XV. De svenska synpunkterna rör frågan i vilken mån medlemsländerna har möjlighet till undantag från den harmoniserade lagstiftningen inom kemikalieområdet (REACH). I de synpunkter kommissionen framförde till Norge lämnas något större tolkningsutrymme, jämfört med utkastet, om när en akt ska upprättas. Kommissionen har på detta sätt tagit hänsyn till de synpunkter som lämnades av Sverige. 2.2 Avfall Avfall är reglerat inom EU framför allt genom ett ramdirektiv 18 som gäller alla typer av avfall. Avfallsdirektivet anger vad avfall är och innehåller allmänna principer för hur det ska hanteras. EU:s sekundärrätt på området lämnar emellertid utrymme för nationella regleringar, vilket möjligen är förklaringen till det relativt stora antal förslag som anmäls på området. Förslagen rör ofta hur avfall från olika typer av produkter ska hanteras. Handel med utsläppsrätter och beskattning av utsläpp Lettland har exempelvis anmält ett förslag om handel med utsläppsrätter och beskattning av utsläpp 19. Kommissionen inkom med en kommentar och noterade att förslaget innehåller ett undantag för koldioxidsutsläpp från torv från beskattning och bad Lettland att förklara skälen till undantaget. Lettland uppgav att syftet var att främja användningen av lokala energikällor, dels för att minska importen, dels för att försäkra sig om ett effektivt resursutnyttjande. Kommissionen inkom därefter med en kommentar med önskemål om att Lettland utvecklar vad som menas med främja användningen av lokala energikällor för att minska importen och försäkra sig om ett effektivt energiutnyttjande. Lettland svarade att lagen inte behandlar lokala produkter och produkter från andra medlemsstater eller tredje land olika. Alla koldioxidutsläpp från torvförbränning, oavsett varifrån torven kommer, omfattas av undantaget. Importerade produkter diskrimineras därför inte. Kommissionen valde att inte kritisera förslaget ytterligare inom ramen för anmälningsproceduren. Detta hindrar emellertid inte kommissionen från att, om de anser det vara 17 Reaktioner på anmälningar från EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein) samt Schweiz och Turkiet kan inte avges direkt från medlemsländerna utan avges av kommissionen. Förslag från kommissionen till sådana unionssynpunkter inkommer till kollegiet som snabbremitterar dem till berörda fackmyndigheter. Beslut om svenska synpunkter på kommissionens förslag fattas av regeringen. 18 Direktiv 2008/98/EG om avfall. 19 2011/15/LV.
10(28) nödvändigt, i ett senare skede gå vidare med en formell överträdelsetalan mot landet. 2.3 Förpackningar Förpackningskrav är till stor del harmoniserade inom EU genom förpackningsdirektivet 20. Förpackningar som överensstämmer med bestämmelserna i direktivet får inte hindras av medlemsstaterna. Anmälningarna på området utgörs till stor del av medlemsstaternas förslag till bestämmelser för att genomföra detta direktiv. Märkning och etikettering av förpackningar Danmark har anmält ett förslag om krav på bland annat märkning och etikettering, bruksegenskaper, test och testmetoder rörande förpackningar 21. Kommissionen levererade en kommentar där den påpekade att förslaget skiljde sig från förpackningsdirektivet i fråga om nationella standarder och föreslog för Danmark att göra ändringar så att förslaget överensstämmer med direktivet vilket Danmark även gjorde. Bärkassar Italien har anmält ett förslag som rör förbud mot saluföring av icke biologiskt nedbrytbara bärkassar 22. Införandet av förbudet är enligt Italien avsett att förändra medborgarnas konsumtionsvanor genom att främja återanvändning. Kommissionen levererade ett detaljerat utlåtande i juli och menade att förslaget skulle vara oförenligt med artikel 18 förpackningsdirektivet då det skulle förbjuda plastpåsar som uppfyller kriterierna i direktivet. Italien å sin sida menade att förslaget var nödvändigt och proportionerligt och stod fast vid förslaget. Kommissionen har sedan påpekat att det rör sig om ett totalharmoniserat område och att medlemsstaterna därmed inte har någon möjlighet att införa ytterligare eller inskränkande bestämmelser. Italien hade i januari 2012 ännu inte svarat på kommissionens synpunkter. Användning av miljöpåståenden för föremål och förpackningar Kommissionen har även lämnat ett detaljerat utlåtande gällande ett grekiskt förslag till förordning om bestämning av villkor för användning av miljöpåståenden för föremål och förpackningar av plast 23. Syftet med förslaget är enligt Grekland att behålla konsumentens förtroende för miljöpåståenden på denna typ av produkter och att garantera rättvis konkurrens mellan företag. Förslaget innebär dels informationskrav avseende vissa produkter, t ex namn och adress till den som ansvarar för att släppa ut produkten på marknaden samt produktionsland om produkten är tillverkad utanför EU. Vidare innebär förslaget ett förbud mot att använda beskrivningar såsom t ex grön och naturvänlig. 20 Direktiv 94/62/EG. 21 2011/156/DK. 22 2011/174/I. 23 2011/0405/GR.
11(28) Kommissionen menar att förslaget strider mot förpackningsdirektivet och EG-direktiv om otillbörliga affärsmetoder 24 då förslagets förbud och informationskrav går utöver bestämmelserna i direktivet. Grekland hade i januari 2012 ännu inte svarat på kommissionens synpunkter. 2.4 Hälsovård, medicin Områdena kosmetika- och hygienprodukter, läkemedel och medicintekniska produkter är produktområden som i stort sett är harmoniserade inom EU. Det finns emellertid en del produkter som faller utanför dessa definitioner och därför lämnar utrymme för nationella särregleringar. Exempel på sådana produkter är sådana som sprutas in i huden för förskönande syfte, såsom tatueringsfärg, botox, och läppförstoringsmedel. Dessa produkter är inga medicintekniska produkter enligt medicintekniska produktdirektivet, då huvudsyftet med dem är att försköna, och inte kosmetikaprodukter enligt kosmetikadirektivet, då de inte appliceras på huden vilket är en förutsättning för att kosmetikadirektivet ska vara tillämpligt. När medlemsstaterna avser att reglera sådana produkter måste detta anmälas enligt anmälningsdirektivet. Tatueringsfärger Våren 2011 uppmärksammades farliga ämnen i tatueringsfärger i svensk media. I november 2011 anmälde Sverige ett förslag till förordning om tatueringsfärger 25. Förslaget gäller bl.a. ett förbud mot yrkesmässig införsel, saluförande och injicering av tatueringsfärger som inte är sterila eller har sådana egenskaper att de vid normal eller rimligen förutsebar användning kan skada människors hälsa eller miljön. Kommissionen kommenterade förslaget och påminde Sverige om att följa förfarandet i REACH 26. Malta och Frankrike i sin tur anmälde i början av året förslag som rör dels krav på tatueringsverksamhet 27, dels krav på själva tatueringsprodukterna 28. Inget av förslagen föranledde synpunkter från kommissionen eller från de andra medlemsländerna. Däremot har tidigare förslag gällande tatueringsprodukter föranlett synpunkter från kommissionen. Frankrike och Tyskland anmälde, 2006 respektive 2007, förslag som innebar olika typer av märkning av tatueringsprodukter. Kommissionen ansåg att märkningen skulle kunna vara handelshindrande. 24 Direktiv 2005/29/EG. 25 2011/0604/S. 26 Förordning 1907/2006/EG om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. 27 2011/0034/MT. 28 2011/0045/F.
12(28) Narkotika Sverige har under året anmält två förslag till ändring i förordning om kontroll av narkotika 29. Ett antal anmälningar har gjorts inom samma område av andra medlemsländer 30. Vid anmälningar av förslag till förbud för olika typer av narkotika, brukar Sverige liksom andra medlemsländer utnyttja det så kallade brådskandeundantaget i anmälningsdirektivet vilket innebär att ingen frysningstid inträder och man direkt kan införa förbudet. Det kan noteras i detta sammanhang att kommissionen på detta område i regel har accepterat medlemsländernas begäran om brådskandeundantag inom den informella tidsgränsen på tio dagar. Detta förhindrade dock inte andra länder att komma med synpunkter vid ett senare tillfälle. Polen anmälde exempelvis sitt förslag 31 den 20 maj och Italien inkom med en kommentar först den 24 augusti. Polen hade i januari 2012 ännu inte kommit med något svar på Italiens kommentar. 2.5 Byggprodukter och energirelaterade frågor Byggproduktområdet har länge varit den kategori där flest förslag anmäls enligt anmälningsdirektivet. EU:s byggproduktdirektiv 32 harmoniserar bedömnings- och provningsmetoder av byggprodukternas egenskaper 33. Produkter som uppfyller angivna förutsättningar i direktivet kan CEmärkas. En byggprodukt som överensstämmer med en harmoniserad standard kan dock inte anses direkt lämpad för all tänkbar användning. Krav på byggnader och anläggningar i sig regleras inte på EU-nivå utan i nationella byggregler där det framgår om en byggprodukt är lämplig för avsedd användning. Dessa föreskriftsförslag anmäls därför inom ramen för anmälningsdirektivet. Många förslag som anmäls syftar också till att komplettera EU:s regelverk på området. Risk för intressekonflikt Österrike har anmält två förslag där Österreichisches Institut für Bautechnik (OIB) anförtros rollen som gemensam marknadskontrollsmyndighet för byggprodukter 34. Kommissionen kommenterade förslagen och påpekade att EU:s marknadskontrollförordning 35 kräver att marknadskontroll utförs utan risk för intressekonflikt. Kommissionen noterade i detta hänseende att 29 2011/0115/S och 2011/0369/S. 30 T.ex. 2011/0007/PL, 2011/0198/A, 2011/0221/PL, 2011/0252/RO och 2011/0243/E. 31 2011/0221/PL. 32 Direktiv 98/106/EEG. 33 Byggdirektivet ersätts nu av europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter. Denna förordning har redan trätt ikraft. Artiklarna 3-28, 36-38, 56-63, 65 och 66 samt bilagorna I, II, III och V ska emellertid tillämpas först från och med den 1 juli 2013. Byggprodukter som har släppts ut på marknaden i enlighet med byggproduktdirektivet före den 1 juli 2013 anses emellertid följa byggproduktförordningen. 34 2011/0031/A och2011/47/a. 35 Förordning 765/2008/EG.
13(28) OIB också var anmält organ under byggproduktdirektivet och ville därför ha klargjort hur Österrike säkerställt att detta inte innebär en risk för intressekonflikt. Österrike har besvarat båda kommentarerna med att kommissionen uppenbarligen förmodat att OIB anmälts som ansvarig myndighet under byggproduktdirektivet. Österrike skriver att så inte är fallet utan att OIB endast varit anmält som europeiskt tekniskt ackrediteringsorgan och inte som inspektör, övervakare eller certifieringsorgan. Österrike anser därför inte att någon intressekonflikt föreligger. Krav på en viss sorts säkerhetsglas Tyskland anmälde i augusti ett förslag om bl.a. krav på tredjepartsprovning av en viss sorts säkerhetsglas 36. Kommissionen levererade ett detaljerat utlåtande i december och ansåg att kravet är otillåtet. Om detta kan ha något samband med förekomsten av s.k. ü- märkning, som tidigare fanns i Tyskland och då ledde till handelshinder, framgår inte. Tyskland har ännu inte svarat på kommissionens reaktion. Funktionskrav i byggregler Under året har Sverige gjort fyra anmälningar som rör Boverkets byggregler och som främst syftar till att tydligare definiera hur de i Sverige använda funktionskraven kan verifieras 37. Frysningsperioden för dessa anmälningar har löpt ut. Förslagen föranledde inga reaktioner. Främjande av energieffektivitet i bostäder och företagslokaler På det närbesläktade energiområdet kan noteras att Storbritannien anmälde ett förslag om främjande av energieffektivitet i bostäder och företagslokaler 38. Förslaget, The Green Deal, förväntas enligt anmälan öppna en enorm ny marknad för energieffektivitetsåtgärder i Storbritannien, finansierade av den privata sektorn. Förhandskostnaderna ska bäras av leverantören inom ramen för den gröna given och sedan återbetalas genom en tilläggsavgift på fastighetens elräkning. Den gröna given kan, framhålls det, vara ett bra erbjudande för kunder samt även en bra möjlighet för företag att ta sig in på en ny marknad. Analys sägs visa att marknaden för den gröna given skulle kunna vara värd miljarder euro i kapitalinvesteringar över nästa årtionde, samt skulle kunna skapa omfattande möjligheter för sysselsättning och efterfrågan av energieffektivitetsprodukter. Eventuella reaktioner på förslaget väntas komma senast i början av mars. Lysdioder Frankrike har anmält ett särskilt intressant förslag om fotobiologiska risker beträffande lampor och ljuskällor med lysdioder 39. Förslaget fastslår att endast de lampor och ljuskällor med lysdioder som är avsedda 36 2011/452/D. 37 2011/0163/S, 2011/0226/S, 2011/0228/S och 2011/0321/S. 38 2011/0613/UK. 39 2011/0097/F.
14(28) för hushållsbruk vilka utgör en obefintlig eller mindre fotobiologisk risk får saluföras på den franska marknaden. Lysdioder faller under lågspänningsdirektivet 40, LVD. LVD är ett så kallat Nya metoden-direktiv vilket innebär att direktivet endast innehåller övergripande, väsentliga krav, medan de mer detaljerade tekniska kraven uttrycks i harmoniserade standarder. Standarderna, som tas fram av de europeiska standardiseringsorganen, är inte rättsligt bindande men om en produkt överensstämmer med en sådan ska den antas vara förenlig med direktivets bindande bestämmelser (s.k. presumtion om överensstämmelse). Det föreslagna franska kravet tycks innebära att vissa produkter som uppfyller kraven i harmoniserade standarder under LVD inte kommer att tillåtas i Frankrike. Kommerskollegium fick i ett sent skede in en skrivelse från en europeisk branschorganisation som var kritisk mot förslaget. Berörda myndigheter samt den svenska branschorganisationen har kontaktats. Dessa aktörer har dock inte uttryckt intresse för att kritisera förslaget. 2.6 Informationssamhällets tjänster Informationssamhällets tjänster kallas den typ av tjänst som sker på elektronisk väg och där köparen inte befinner sig i direkt anslutning till säljaren vid köptillfället. Ett typexempel på informationssamhällets tjänster är tjänster som tillhandahålls över internet, men även e-handel med varor omfattas i vissa fall. Sverige har inte gjort någon anmälan inom området informationssamhällets tjänster under 2011. Totalt har ca 30 förslag anmälts inom området under året. De flesta har rört spelområdet. 2.6.1 Speltjänster Spelmarknaden inom EU är fragmenterad och i många EU-länder begränsas speltjänsterna till några få aktörer (ensamrätter). Detta gör det svårt och i vissa fall omöjligt för utländska speloperatörer som är lagligt verksamma i vissa EU-länder att (lagligen) erbjuda sina tjänster över gränserna. Rättsläget för dessa operatörer är oklart. Speltjänster är undantagna från tjänstedirektivets 41 tillämpningsområde men täcks av EUF-fördragets regler om fri tjänsterörlighet 42. EU-domstolen har, inte minst på senare år, vid ett flertal tillfällen fått tillfälle att pröva huruvida nationella spelregleringar överensstämmer med reglerna om fri tjänsterörlighet. Trots den omfattande praxis från EU-domstolen som således finns i denna fråga råder fortfarande stor osäkerhet och delade meningar avseende vilka typer av begränsande krav medlemsstaterna får ställa på utländska speloperatörer. Sedan 2005 har det anmälts över 160 förslag enligt anmälningsdirektivet som rört spelområdet. Kommissionen 40 Direktiv 2006/95/EG. 41 Direktiv 2006/123/EG. 42 Artikel 56.
15(28) och vissa länder med liberala spelregleringar har även varit flitiga med att lämna synpunkter på förslagen. Bland annat har Danmark, under 2011, anmält många lagändringsförslag med syfte att till viss del öppna upp den danska spelmarknaden, som fram till 2010 varit monopoliserad. Förslagen, som rör landbaserade speltjänster såväl som internetspeltjänster, har inte föranlett några ingripande reaktioner från kommissionen under 2011. I sammanhanget kan också noteras att kommissionen i ett beslut konstaterat att den danska omregleringen av spelmarknaden, som även innebär att internetspel beskattas avsevärt mindre än landbaserat spel, även är förenlig med EU:s statsstödsregler 43. Under 2011 har bland andra Tyskland, Grekland, Belgien och Rumänien haft pågående anmälningsärenden med förslag till nya regler avseende speltjänster. Det rumänska förslaget rörde krav som ställs på anordnare av bland annat spelverksamhet över internet 44. Kommissionen kritiserade förslaget i ett detaljerat utlåtande i mars i år, framför allt den del av förslaget som kräver att speloperatörer i Rumänien ska ha ett registrerat säte i landet. Kommissionen menar att Rumänien inte visat att denna typ av krav på fysisk etablering för tjänsteföretag är nödvändig och proportionerlig i förhållande till det eftersträvade syftet. I sitt svar försvarade Rumänien kravet på etablering med att det är nödvändigt för att effektivt motverka penningtvätt, bedrägerier och finansiering av terrorism, vilka är särskilt vanliga på områden som spelområdet där stora pengar är i omlopp. Spelmarknaden har dessutom stor social och ekonomisk påverkan i samhället. Rumänien pekade även på att många andra länder inom EU har liknande krav. I detta sammanhang är också ett tyskt förslag som anmälts under våren intressant 45. Det tyska spelmonopolet underkändes av EU-domstolen år 2010 med hänvisning till att monopolet inte på ett sammanhängande och systematiskt sätt syftade till att uppnå det åberopade folkhälsoskyddet. Tyskland har därför omorganiserat spelmarknaden och förslaget som anmäldes i februari rörde en ny rättslig ram för området Schleswig-Holstein. Förslaget innebar i korthet att vissa typer av spel öppnas upp för ett licenssystem medan andra, mer farliga typer av spel, spärras med olika metoder, exempelvis betalningsblockering. Kommissionen inkom visserligen med en kommentar men den avsåg endast vissa mindre synpunkter på vilka banker som tillåts ge garantier. Kommissionen har däremot kritiserat ett annat tyskt förslag gällande begränsning av antalet licenser för internetspelföretag 46. Kommissionen ställer sig frågande hur en sådan begränsning kan uppnå det åberopade syftet, dvs. att bekämpa kriminalitet och bedrägeri samt att kanalisera 43 http://europa.eu/rapid/pressreleasesaction.do?reference=ip/11/1048&type=html 44 2010/0747/RO. 45 2011/0063/D. 46 2011/0188/D.
16(28) spelandet till kontrollerade system. Tyskland besvarade det detaljerade utlåtandet från kommissionen, samt synpunkter som inkommit från andra medlemsstater, i december. I svaret försvarade Tyskland bland annat systemet med ett begränsat antal licenser men medgav dock en höjning av antalet licenser från 7 till 20 för att försöka tillgodose kommissionens synpunkter. Kommissionen hade i januari 2012 ännu inte reagerat på det tyska svaret. Vidare har kommissionen kritiserat ett tjeckiskt förslag som bland annat avser ett krav på att spelföretag måste registrera ett säte i Tjeckien samt bli godkända av en tjeckisk myndighet för att få erbjuda speltjänster i landet 47. Kommissionen ansåg inte att Tjeckien visat att målet att förhindra spelmissbruk och bedrägerier inte kunde uppnås av mindre handelshindrande regler än de föreslagna. Tjeckien har besvarat kommissionens kritik och medgett att förslaget är EU-rättsligt problematiskt men försvarat sig med att detta förslag endast är en tillfällig lösning. Ett nytt förslag som kommer öppna upp för företag etablerade i andra länder är på väg. 2.6.2 Elektronisk varuhandel E-böcker Frankrike anmälde ett förslag om priset på e-böcker 48 som föranledde ett detaljerat utlåtande från kommissionen. Enligt förslaget skulle priset på e-böcker som saluförs i Frankrike fastställas av den franska utgivaren och även aktörer utanför Frankrike som vill saluföra e-böcker i landet skulle bli bundna av prisregleringen. Syftet med förslaget var att förhindra att marknaden för e-böcker togs över av aktörer vars målsättning skulle kunna vara att sälja andra produkter och tjänster och som skulle göra e- böckerna till lockvaror. Kommissionen menar att fastställandet av en prisnivå, trots att den tillämpas lika för franska och icke-franska aktörer, kan utgöra ett hinder för bland annat den fria tjänsterörligheten 49 då icke-franska aktörer kan bli tvungna att tillämpa en annan prisstrategi för sin försäljning i Frankrike än den som tillämpades i andra länder. Kommissionen noterar också att priset idag är det kanske viktigaste konkurrensverktyget för gränsöverskridande handel då prisjämförelser är lättillgängliga och produktions- och fraktkostnader nästan är eliminerade. Kommissionen pekade på praxis från EU-domstolen enligt vilken diskriminerande hinder för fri tjänsterörlighet inte kan motiveras med hänsyn till skyddet för kulturell mångfald. Enligt kommissionens bedömning kan det franska förslaget anses utgöra en de facto diskriminering av utländska aktörer då franska aktörer, jämfört med 47 2011/0359/CZ. 48 2010/0710/F. 49 Artikel 56 FEUF.
17(28) utländska aktörer, typiskt sett inte bedöms vara lika beroende av att kunna konkurrera prismässigt då de redan har en kundbas i Frankrike. Även om förslaget inte anses utgöra en diskriminering menar kommissionen att förslaget inte kan anses vara lämpligt eller proportionerligt i förhållande till sitt syfte. I ett omfångsrikt svar förklarade Frankrike att de för det första anser att förslagets restriktiva påverkan på handeln kommer att vara mycket liten och för det andra att eventuella handelshindrande effekter kan motiveras av hänsyn till skyddet för kulturell mångfald, vilket de anser är ett hänsyn som kan motivera hinder för den fria handeln inom EU. Tyskland anmälde i augusti ett förslag som syftar till att skydda konsumenter mot kostnadsfällor inom den elektroniska handeln 50. Enligt förslaget ska företagen utforma beställningssituationen inom den elektroniska handeln på ett sådant sätt att konsumenten med sin beställning uttryckligen bekräftar sin betalningsskyldighet. Konkret innebär det att den virtuella beställningsknappen ska förses med information om att beställningen är förknippad med betalningsskyldighet. Förslaget, som enligt Tyskland motsvarar bestämmelserna i det kommande konsumenträttighetsdirektivet, föranledde inga reaktioner. 2.6.3 Immaterialrätt Tre länder har under året anmält förslag som syftar till att hindra illegal fildelning på internet 51. Detta samtidigt som den svenska så kallade IPRED-lagen med samma syfte är uppe för prövning i EU-domstolen. 52 Kommissionen har reagerat på ett italienskt samt ett norskt förslag 53. I båda fallen har kommissionen bett om vissa förtydliganden för att försäkra sig om att förslagen är förenliga med EU:s regler om upphovsrätt och immaterialrätt. Eftersom det norska förslaget faller under den särskilda EES-proceduren är det EU i sin helhet som kommenterar förslaget och medlemsstaterna inbjuds att lämna synpunkter på kommissionens förslag till reaktion. Sverige har enligt detta förfarande rekommenderat vissa ändringar i kommissionens föreslagna EU-synpunkter på det norska förslaget. Enligt de svenska synpunkterna har Norge en något större handlingsfrihet enligt EUbestämmelserna än vad kommissionens förslag till kommentar gör gällande. I den slutliga gemenskapskommentaren som skickades i december 2011 hade kommissionen accepterat i princip alla de ändringar som Sverige föreslagit. Norge hade i januari 2012 ännu inte besvarat kommentaren. Det sistnämnda italienska förslaget har en frysningsperiod 50 2011/0440/D. 51 Italien 2011/0403/I och 2011/598/I, Storbritannien 2011/0418/UK samt Norge 2011/9012/N. 52 Mål C-461/10, Generaladvokaten meddelade sitt förslag till avgörande den 17 november 2011. 53 2011/0403/I och 2011/9012/N.
18(28) som går ut i februari 2012 och hade i januari 2012 inte föranlett någon reaktion. 2.7 Tobak Tobaksområdet är omgärdat av mycket EU-rättslig reglering. Exempelvis finns EU-reglerade miniminivåer för punktbeskattning av tobaksprodukter och det finns gemensamma regler för hur tobaksprodukter får direktmarknadsföras samt hur de ska märkas och förpackas. 54 Det finns emellertid visst utrymme för nationella bestämmelser. Under 2011 har 13 förslag avseende nationella regler på tobaksområdet anmälts till kommissionen enligt anmälningsdirektivet. Två exempel som kan nämnas är ett irländskt förslag om att förbjuda saluförande av tobaksprodukter i Irland till ett reducerat pris eller utan kostnad 55 och ett danskt förslag om att förbjuda försäljning av cigarettpaket som innehåller 19 stycken cigaretter eller färre 56. Det irländska förslaget föranledde inga reaktioner och det danska förslagets frysningstid går ut den 24 februari 2012. I januari 2012 hade inga kommentarer inkommit. Storbritannien anmälde i augusti 2011 ett förslag enligt vilket bland annat skyltningen (exponering) av tobaksprodukter i affärer blir strikt reglerad 57. Liknande regler har funnits redan tidigare och detta förslag lättar en aning på reglerna om exempelvis tillåten yta för tillfälligt uppvisande vid betjäning av kunder. Även Finland anmälde ett liknande förslag i juni 58. Tre länder har riktat detaljerade utlåtanden mot de båda förslagen och påtalat att förslagen riskerar att stå i strid med EU:s regler om fri varurörlighet. Alla tre hänvisar till ett EFTA-domstolsavgörande från 2010 rörande ett norskt exponeringsförbud för tobaksprodukter, där domstolen kom fram till att ett sådant förbud kan utgöra ett otillåtet handelshinder om det de facto påverkar utländska företag mer än nationella 59. I de detaljerade utlåtandena ifrågasätts huruvida exponeringsbegränsningar kan vara nödvändiga och proportionerliga i förhållande till det eftersträvade syftet, dvs. att minska tobaksanvändningen och skydda framför allt unga personer från tobakskonsumtion. Till följd av reaktionerna har frysningstiden för det brittiska förslaget förlängts och går nu ut den 29 februari 2012. Finland har svarat på synpunkterna och menar att förslaget kan motiveras EUrättsligt och därför inte kommer ändras. Frysningstiden för det finländska förslaget gick ut den 16 december 2011. 54 Se PM från Riksdagens utredningstjänst från januari 2011, http://henrikripa.se/wp- content/uploads/lagar-och-reger-kring-tobakskonsumtion-i-eu- OCH-USA-1822ba1.pdf 55 2011/0313/IRL. 56 2011/0606/DK. 57 2011/0451/UK. 58 2011/0285/FIN. 59 Mål Ε-16/10, 12 september 2011.
19(28) 2.8 Livsmedel Livsmedelsområdet tycks tillhöra de mer kontroversiella områdena att döma av de anmälningar som görs och de reaktioner som inkommer inom ramen för anmälningsproceduren. Detta trots att de flesta regler på livsmedelsområdet är harmoniserade på EU-nivå och de nationella bestämmelserna således i huvudsak implementerar och kompletterar EUbestämmelserna. Livsmedelshygien Förslag till föreskrifter avseende livsmedelshygien föranleder ofta reaktioner såväl från kommissionen som från andra medlemsstater. Kommissionen har levererat detaljerade utlåtanden avseende ett danskt 60 och ett finskt 61 förslag om livsmedelshygien. Kommissionen hade flera synpunkter men gemensamt för de två förslagen är kritiken mot förslag rörande rå fisk. Enligt förslagen undantas vissa typer av fisk (sill fångad i Östersjön, finsk regnbågsöring och finsk sik i det finska förslaget och odlad atlantlax i det danska förslaget) från kraven i EU:s livsmedelshygiensförordning 62 om att rå fisk, före saluföring till konsument, bland annat måste ha varit fryst i minst 24 timmar i en temperatur under -20 Celsius. Enligt kommissionen hade inte länderna visat att EU-förordningens möjligheter till undantag från kraven är tillämpliga. Utöver kommissionen hade ytterligare ett antal medlemsländer kritiserat förslagen. Eftersom kommissionen antog förslag till ändring av livsmedelshygiensförordning, valde Danmark att inte anta förslaget och istället vänta tills förändringarna i förordningen träder i kraft. Finland svarade i sin tur att undantaget från frysningskravet inte kommer att antas. Slovakien anmälde i juni 2011 ett förslag som fastställer tekniska och hygieniska krav för tillfälliga slakterier och styckningsanläggningar 63. Kommissionen levererade en kommentar och ansåg att förslaget i vissa delar inte är förenligt med förordningen om livsmedelshygien 64 och förordningen om fastställande av särskilda hygienkrav för livsmedel av animaliskt ursprung 65. Ett medlemsland levererade i sin tur ett detaljerat utlåtande och kritiserade bl.a. regeln i förslaget som anger att endast djur som har fötts upp i Slovakien får slaktas i ett tillfälligt slakteri. Enligt utlåtandet skiljer förslaget mellan djur som föds upp i Slovakien och djur som föds upp på andra håll inom EU och därför anses förslaget vara en diskriminerande åtgärd. Medlemslandet angav vidare att förslaget innebär att ett potentiellt stort antal djur som importeras från andra medlemsstater inte kommer att slaktas på tillfälliga slaktarier. Förslaget kan därmed innebära ett handelshinder. Mot bakgrund av dessa 60 2011/0053/DK. 61 2011/0054/FIN. 62 Förordning 853/2004/EG. 63 2011/0287/SK. 64 Förordning 852/2004/EG. 65 Förordning nr 853/2004/EG.
20(28) reaktioner gjorde Slovakien ändringar i sitt förslag och tog bort krav som kunde göra skillnad på djur som har fötts upp i Slovakien och djur från andra EU-länder. Finland har gjort ett antal anmälningar inom livsmedelshygiensområde. Bl.a. har Finland anmält följande förslag: Förslag till förordning om hygienkrav för primärproduktion av livsmedel 66. Förslag till förordning om livsmedelshygien för anmälda 67 livsmedelslokaler. Förslag till förordning om köttbesiktning, där det ställs bl.a. utförliga kompletterande krav vad gäller köttbesiktning än det som står i förordningen om fastställande av särskilda hygienkrav för livsmedel av animaliskt ursprung. Kommissionen levererade ett detaljerat utlåtande i alla de tre anmälda förslagen och ansåg bl.a. att förslagen inte är förenliga med gällande EUrättsakter om livsmedelshygien. Finland gjorde ändringar enligt kommissionens synpunkter. Finland var inte ensam att få reaktioner. Kommissionen reagerar nästan alltid på medlemsstaternas förslag när det gäller tillämpningen av EUförordningar om livsmedelshygien. Kommissionen har i vissa fall ansett att de anmälda förslagen är oförenliga med gällande EU-rättsakter och i andra fall att ett specifikt förslag eller krav redan är reglerat i förordningarna och att det därmed inte finns utrymme för medlemsstaterna att komma med ytterligare krav. Marknadsföring av alkohol Island anmälde i oktober ett förslag som förstärker den nuvarande isländska regleringen av marknadsföring av alkohol 69. Enligt nu gällande regler är det förbjudet att i Island marknadsföra produkter som innehåller mer än 2,25 % alkohol. Enligt förslaget ska detta förbud även gälla produkter med lägre alkoholhalt än 2,25 % om det på grund av förpackningens utformning finns risk för förväxling med produkter med högre alkoholhalt. Frysningstid för förslaget gick ut den 18 januari 2012. Transfetter Island anmälde även under året ett förslag som syftar till att förbjuda saluföringen av livsmedel som innehåller mer än 2 gram transfetter per 100 gram livsmedel 70. Kommissionen föreslog en 68 66 2011/0286/FIN. 67 2011/0302/FIN. 68 2011/0304/FIN. 69 2011/9013/IS. 70 2011/9009/IS.
21(28) gemenskapskommentar som skulle uppmärksamma förslagets potentiellt handelshindrande effekter och efterfråga mer information från Island om varför de anser att förslaget är nödvändigt och proportionellt. Sverige skickade en reaktion till kommissionen med innebörden att Sverige också utreder frågan om transfetter och välkomnade kommissionens begäran om mer information från Island. Gemenskapskommentaren skickades till Island i juni 2011. Island hade i januari 2011 ännu inte besvarat kommentaren. 2.8.1 Märkning på livsmedelsområdet Märkning av livsmedelsprodukter är ett område som inte är fullt ut harmoniserat på EU-nivå. Medlemsländerna har ofta synpunkter när det gäller regleringen av märkning på nationell nivå. Frankrike anmälde till exempel, i slutet av maj 2011, ett förslag om märkning av livsmedel som bedöms vara fria från genetiskt modifierade organismer 71. Förslaget föranledde sex kommentarer från olika länder. Tre av länderna menade att förslaget kan vilseleda konsumenter. Förslaget kan även skapa illojal konkurrens i och med att två produkter som uppfyller samma krav, gällande frihet från genetiskt modifierade organismer, märks på olika sätt. De tre andra länderna ansåg å andra sidan att förslaget inte nödvändigtvis innebär ett handelshinder, men däremot att man bör överväga möjligheten att införa bindande bestämmelser för denna fråga (märkning av livsmedel som bedöms vara fria från genetiskt modifierade organismer) på EU-nivå. Frankrike svarade på alla kommentarer i ett och samma meddelande. Frankrike angav bl.a. att den stödjer begäran att en sådan märkning ska harmoniseras på EU-nivå. Men under tiden, för att möta de högt ställda kraven från konsumentorganisationer och från vissa operatörer som vill främja utbudet av GMO-fria livsmedel, vill Frankrike anta den anmälda nationella åtgärden. Spanien i sin tur anmälde ett förslag om frivillig kvalitetsmärkning i juni 72. Förslaget gäller reglering av den hantverksmässiga produktionen av livsmedel i den autonoma regionen Baskien. Kommissionen levererade ett detaljerat utlåtande, där den hade några synpunkter gällande förslagets förenlighet med förordningar 852/2004, 853/2004 och 854/2004/EG. Det som kommissionen reagerade mest på var bl.a. de frivilliga reglerna om kvalitets- och ursprungsmärkning. Kommissionen angav att kravet på kvalitetsmärkning, även om det är frivilligt, kan utgöra ett omotiverat handelshinder. Spanien ombeds att ändra förslaget för att säkerställa att andra produkter från andra medlemsstater kan använda sig av kvalitetsmärke när dessa produkter uppfyller de fastställda kraven i förslaget. Spanien ändrade därmed sitt förslag enligt kommissionens synpunkter. 71 2011/0256/F. 72 2011/0293/E.