Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?



Relevanta dokument
Bioraffinaderi Öresund för ett hållbart samhälle med nya affärsmöjligheter

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Välkommen! Workshop för svenska och danska bönder 23 maj Bioraffinaderi Öresund/Biorefinery Oresund Workshop 23 maj 2013_bild/slide nr.

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Mjölkkon & biologisk mångfald

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Förnybara energikällor:

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Ämnen runt omkring oss åk 6

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Inläsningsblad, organisk kemi

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Näringsämnena och matspjälkning

Biobränslen. s

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Några enkla organiska föreningar

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Lektion nr 3 Matens resa

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Plasternas roll i samhället 1

Biogaskunskaper på stan

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Plastpåsar Myter och sanningar

Vatten och luft. Åk

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Av: Erik. Våga vägra kött

Christl Kampa-Ohlsson

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

1. Vad är naturkunskap?

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Nitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Biogas Research Center

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Utveckling och hållbarhet på Åland

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Jordbruk, biogas och klimat

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Transkript:

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas till produkter. Det speciella med ett bioraffinaderi är att alla råvaror som kommer in till fabriken kan produceras om och om igen av naturen. Ofta använder man sig också av naturens eget sätt att göra kemiska rektioner. Detta tillsammans gör att de produkter som tillverkas i ett bioraffinaderi kan återföras till naturen när man inte vill använda dem mer. På detta sätt kan man få en hållbar produktion av material och kemikalier som kan användas direkt av en konsument eller av ett annat företag som i sin tur producerar andra produkter. Vad kan det vara för råvaror? Bioraffinaderiets råvaror brukar med ett gemensamt namn kallas för förnyelsebara just för att de kan produceras om och om igen av na-

turen. Exempel på förnyelsebara råvaror är jordbruksprodukter som korn, vete, raps och andra växter som kan odlas på en åker. Man kan också använda träd eller organismer från havet. För att arbeta så miljövänligt och ekonomiskt som möjligt används gärna avfall från jord- och skogsbruken eller avfall från livsmedelsindustrin. Råvaran kan till exempel då vara spill från slakterier, blast från sockerbetor eller stekfett från restauranger. Varför är bioraffinaderier mer miljövänliga än traditionella industrier? Ur ett bioraffinaderi kan man få produkter som återgår till naturens kretslopp. Produkterna sägs då vara biologiskt nedbrytbara. Dessa produkter ligger inte kvar och skräpar i naturen efter att de har använts, utan de förmultnar och tas sedan upp av naturen för att bli nya växter och djur. På detta sätt får man en hållbar produktion vilket innebär att man inte förstör jordens resurser på sikt. Inom traditionell industri är det vanligt att använda sig av fossila råvaror som olja, kol, naturgas och på senare år även skiffergas. Precis som ordet fossil anger så tar det många år (tiotusentals år) för fossila råvaror att bildas. De har bildats av döda växter och djur som under hög temperatur och högt tryck omvandlats till kolväten under jordskorpan. När man eldar upp produkter från

fossila råvaror frigörs koldioxid som tidigare har legat bundet under jorden. På detta sätt får vi allt mer växthusgaser i atmosfären. De flesta forskare är överens om att den allt större mängden växthusgaser i atmosfären påverkar jordens klimat på ett mycket negativt sätt. I ett bioraffinaderi använder man sig också ofta av mer energisnåla och gift- och lösningsmedelsfria produktionsmetoder, vilket ger stora miljöfördelar i förhållande till traditionell industri. Att produktionen är gift- och lösningsmedelsfri är också till stor fördel för produktionspersonalens hälsa. På ett bioraffinaderi har man dessutom helt unika möjligheter att utnyttja hela råvaran då man i stort sätt alltid kan göra biogas av de sista produktionsresterna. Biogasen kan användas som energi eller drivmedel och den sista resten, den sk. rötresten, som blir kvar efter biogasproduktionen kan anändas som gödsel. CO 2 och rötrest Produktion av material och kemikalier Produktionsrester till biogas Biomassa Biologiskt nedbrytbara produkter CO 2 och biologiskt nedbrutet material Produktförädling

Hur går det till? Den teknik man använder för att efterlikna hur naturen gör kemiska reaktioner brukar kallas för bioteknik. Om man använder bioteknik i ett bioraffinaderi eller i andra industriella sammanhang kallas det för industriell bioteknik. Inom bioteknik utnyttjas mikroorganismer för att framställa de produkter man vill ha. Att använda sig av mikroorganismer är egentligen inget nytt utan tekniken har använts i tusentals år. Vanliga mikroorganismer som har använts länge vid exempelvis livsmedeltillverkning är jäst för att få en deg att jäsa, svamp och bakterier för att tillverka ost och bakterier och jäst för att framställa vin och öl. Man behöver inte alltid ha hela levande mikroorganismer i sin process, utan det kan räcka med att använda deras enzymer. Enzymer är naturens katalysatorer och de finns i allt som lever för att organismen ska kunna tillgodogöra sig sin föda. I din egen saliv finns exempelvis enzymet amylas som bryter ner stärkelse (t ex från en potatis) till socker som kroppen sedan kan använda till

energi. Det är enzymernas förmåga att bryta ner och bygga upp molekyler som man använder sig av för att kunna göra produkter inom industriell bioteknik. Vad kan det vara för produkter man framställer i ett bioraffinaderi? Många tänker på drivmedel som biodiesel och bioetanol när de hör ordet bioraffinaderi. Men egentligen går det att framställa vilka produkter som helst i ett bioraffinaderi. Man kan exempelvis göra plast eller kompositmaterial, som kan användas som lättviktsmaterial till dörrar och paneler i bilar. Man kan även göra industriella oljor som vanligen används i motorer och lacker som ofta används som en skyddande ytbehandling på exempelvis möbler och golv.

Andra produkter kan vara färger till byggindustrin eller tillsatser som används inom kosmetikaindustrin till hud- och hårvårdsprodukter. Efter hand som vi lär oss mer om industriell bioteknik och bioraffinaderier fås också allt större möjligheter att göra helt nya produkter som inte är möjliga att framställa med traditionella produktionsmetoder.

Om Bioraffinaderi Öresund Denna trycksak är producerad av EU-projektet Bioraffinaderi Öresund som finansieras av Interreg. Inom Bioraffinaderi Öresund har svenska och danska forskare från Lunds Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Danmarks Tekniske Universitet samarbetat för lära sig mer om bioraffinaderier. De har också arbetat för att öka användningen av bioraffinaderier genom kommunikationsinsatser och utbildning till omgivande näringsliv, akademi och offentliga myndigheter och media. Inom projektet har det färdigställts ett bioraffinaderi i pilotskala och man har även tagit fram mobila enheter. Kalundborgs Kommune/Kalundborg Symbiosis Center, LRF, Nordic Sugar, Novozymes A/S och Perstorp AB har deltagit i Bioraffinaderi Öresunds Advisory Board. Bioraffinaderi Öresund avslutas hösten 2013 men projektets hemsida kommer att finnas kvar till hösten 2015 och nås via: http://www.biorefinery-oresund.org EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Foto: Photoexpress (framsida. spannmål, fossil, traktor och produkter i kretslopp, deg, potatis, instrumentpanel i bil. Övriga foton, text och layout av J. Ahlqvist.