Sida 1(11) Handläggare Giltigt från och med Reviderat Processägare Jeannette Sehlberg (jsg011) 2014 06 26 2014 06 26 Beslutat av Landstingsfullmäktige 2014 06 26 108 Gäller för Landstingsgemensamt Granskare Helena Andersson (uan002) Ytterligare information Revidering av plan beslutad i fullmäktige 30 juni 2011. 93 Folkhälsoplan "Friskare Västernorrland" 2011 2020. En långsiktig plan för att minska insjuknandet i diabetes och hjärt kärlsjukdom Bakgrund Vi vill att alla västernorrlänningar ska kunna nå sina egna mål i livet och delta i samhällsutvecklingen och vi vet att en god hälsa är avgörande för medborgarens möjligheter till en god livskvalitet. 1 I Västernorrland är att andelen vuxna med övervikt eller fetma, diabetes och högt blodtryck hög. Många barn och ungdomar är också överviktiga. Detta innebär en ökad sjukdomsbörda och ett större behov av hälso- och sjukvård 2. Ett mått är att länet har högst antal hjärtinfarkter i förhållandet till antalet innevånare 20 år och äldre (2002-2006) 3. En utmaning är att arbeta för ett friskare Västernorland. Fokus skall därför sättas på ett brett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och särskilt intensifieras när det gäller att påverka levnadsvanor som leder till ökad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och diabetes går i mycket hög grad att förebygga. I en stor internationell studie beräknades att över 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av påverkbara faktorer, där rökning och höga blodfetter bedöms vara de viktigaste. Psykosociala faktorer har nästan lika stor betydelse som rökning. Därnäst kommer bukfetma, högt blodtryck, lågt kostintag av frukt och grönt, fysisk inaktivitet, typ 2-diabetes och alkoholförbrukning. 4 Även stress och bristande återhämtning ökar risken. Risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Lågutbildade löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som högutbildade, och för män är risken tre gånger så hög som för kvinnor. Vissa invandrargrupper har också en förhöjd risk att insjukna i hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Hjärtkärlsjukdomar, diabetes har många riskfaktorer gemensamma med cancersjukdomar 5. 1 Landstingsplanen 2010-2012 2 Landstingets folkhälsopolicy antagen 2010 3 SKL, Öppna jämförelser Folkhälsa 2009 4 SoS, Folkhälsorapport 2009 5 SoS, Folkhälsorapport 2009
Sida 2(11) Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är ibland mer kostnadseffektiva än vårdande och rehabiliterande insatser. Därför bör hälsoekonomiska utvärderingar finnas med som en del i underlagen för resursfördelning. Man får på så sätt bättre underlag för hur resurser bör fördelas mellan olika insatser och verksamheter för att uppnå hälsopolitiska mål. Ett exempel är den hälsoekonomiska utvärderingen av Kalmar läns landstings hälsofrämjande arbete Metabola projektet. Besparingarna för hälso- och sjukvården i rutinmässig verksamhet beräknades till cirka 7 000 kronor per deltagare. Dessutom minskade deltagarnas risk för insjuknande. 6 Utgångspunkter för planen Landstingets folkhälsopolicy lyfter fram att det finns ett behov av att ta ett samlat grepp för att påverka hälsoutvecklingen i länet. Ett brett och långsiktigt folkhälsoarbete behöver inledas som inbegriper primärvården, sjukhusen och tandvården. Arbetet förutsätter samverkan med andra samhällssektorer. Viktiga arenor är skolor, arbetsplatser och föreningsliv. Landstinget har ett särskilt ansvar för att använda de resurser man själv förfogar över 7. Planen bör innehålla såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande insatser. Hälsofrämjande insatser innebär att bidra till hälsosamma miljöer och att underlätta för individen att göra hälsosamma val. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att förhindra eller skjuta upp insjuknande. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Även om den individuella risken för insjuknande stiger kraftigt för dem med flera och kraftigt förhöjda riskfaktorer, är de allra flesta som drabbas av sjukdom de som har mer måttliga risker. Detta talar för nödvändigheten av att kombinera förebyggande arbete riktade till hela befolkningen med insatser för att förebygga ohälsa bland de med de högsta riskerna. Insatserna ska där det är möjligt bygga på evidensbaserade metoder och dessutom beakta det arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården i Västernorrland för ökad jämställdhet. Förutsättningar Landstinget har i många avseenden goda förutsättningar för att lyckas med en långsiktigt förebyggande plan. Inom primärvården har riktlinjer och rutiner för det förebyggande arbetet utarbetats. En ersättningsmodell för att stimulera förebyggande insatser har genomförts. 6 Kjell Ola Engman et al. (2008) Hälsoekonomisk utvärdering av Metabola projektet i Kalmar län 7 Landstingets folkhälsopolicy antagen 2010
Sida 3(11) Inom hela hälso- och sjukvården har en organisation för kunskapsstyrning utvecklats för att hantera riktlinjer från Socialstyrelsen och resultat från Öppna jämförelser. Syftet med kunskapsstyrningen är att arbeta för begreppet God vård. Landstinget har genom det goda samarbetet med skolhälsovården och hälsosamtalet i skolan goda möjligheter att följa hälsoutvecklingen bland barn och ungdom. Övergripande mål Insjuknandet i diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ska minska. Riskfaktorer som rökning, övervikt/fetma och bristande fysisk aktivitet ska kontinuerligt minska från och med 2014. Insatsområden Utöver det arbete som idag bedrivs ska insatser påbörjas eller förstärkas inom följande områden. En kommun kommer att tillfrågas om att få del av en kraftsamling med pilotprojekt inom flera insatsområden. Behandlingslinjer för förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom Pröva modell för förebyggande arbete vid vårdcentral Införande av hälsoundersökningar med hälsosamtal riktade till olika åldrar Särskilda insatser för psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta Utveckla breddmotion och Fysisk aktivitet på recept Utveckla det förebyggande arbetet i samverkan med tandvården och skolan Utveckla samverkan med skolorna runt mat och motion Organisation Styrgrupp Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämndens arbetsutskott utgör styrgrupp. Projektgrupp I projektgruppen ingår enhetschef folkhälsocentrum, landstingsöverläkare, beställarchef, chefsläkare slutenvården, utvecklingschef samt informationschef. Arbetsgrupper i arbetsgrupperna för insatsområdena ingår representanter för berörda organisationer. Där det så är möjligt utgör redan befintlig grupp arbetsgrupp. En representant från Folkhälsocentrum svarar för sekreterarfunktion. Länssamverkan
Sida 4(11) Initiativ ska tas för att få till stånd en länssamverkan kring folkhälsoarbete i skolan med bland annat kommunförbund, kommuner med flera. Ekonomi Kostnaderna för insatserna beräknas till 1 345 tkr för 2011, 3 150 tkr för 2012 samt 4 400 tkr för 2013, totalt 8 895 tkr. För 2012 och framåt inarbetas kostnaderna i budgetprocessen. Projektmedel kan komma att sökas från Folkhälsoinstitutet för införande av hälsoundersökningar. Uppföljning och utvärdering I samband med verksamhetsberättelsen redovisas genomförda insatser och uppnådda resultat till fullmäktige. Utvecklingsavdelningen ansvarar för uppföljning och utvärdering av planen. En samverkan med Mittuniversitetet ska eftersträvas. Kommunikation En kommunikationsplan för den inledande perioden är under utarbetande av informationsavdelningen och kommer kontinuerligt att utvecklas. Kommunikationen kommer främst att beröra mat och fysisk aktivitet. Den individuella hälsan fokuseras alltmer och alltfler hälsobudskap serveras för att tilltala den enskilde. Detta görs möjligt av det ökade utbudet av media som gör att det är lättare att nå fram med olika budskap. Individualiseringen bidrar till ökade hälsoskillnader mellan högutbildade och lågutbildade och det egna ansvaret betonas alltmer. De offentliga aktörer som har ett uttalat ansvar för folkhälsan har svårare att komma ut med tydliga och accepterade budskap. Dessa trender beaktas i kommunikationsplanen som ska: inriktas mot må bra i stället för att undvika sjukdom öppna för individuella lösningar men ges vetenskaplig trovärdighet finnas närvarande i media med tydliga, trovärdiga avsändare inriktas på att nå så breda grupper som möjligt Ett nationellt projekt som landstinget medverkar i har startats med syfte att ge ökad kunskap om strokesymptom och vikten av att ta snabb kontakt med sjukvården. En samordning av informationsinsatserna ger samordningsvinster. Insatsområden
Sida 5(11) Behandlingslinjer för förebyggande av diabetes och hjärt kärlsjukdom (bilaga1) I Landstinget Västernorrland har man organiserat hur bästa tillgängliga kunskapsunderlag ska använda för beslut om organisation, enskilda åtgärder samt om prioriteringar för att nå målbilden God vård kunskapsstyrningsprocessen. Behandlingslinjer beskriver hur vårdprocesser ska standardiseras för olika diagnosgrupper och preciserar ansvarsfördelningen mellan egenvård, primärvård och sjukhusvård. Behandlingslinjer finns bland annat utarbetade för stroke, hjärtinfarkt och diabetes. Förebyggande insatser för dessa och ett flertal andra diagnoser är till största del gemensamma. Idag faller också vissa grupper mellan stolarna, exempelvis uppmärksammas inte levnadsvanorna i samma utsträckning för patienter med psykisk funktionsnedsättning. Det finns behov av att utveckla förebyggande behandlingslinjer. Syftet är att involvera frågor om levnadsvanor i organisationen för kunskapsstyrning så att kvalitén på hälso- och sjukvårdens arbete i att stödja levnadsvaneförändringar förbättras. Förebyggande behandlingslinjer omfattar egenvård, primärvård och slutenvård. Här ingår tidig upptäckt och behandling av patienter med hög risk för insjuknande. Styrgruppen för kunskapsstyrning får i uppdrag att utarbeta förebyggande behandlingslinjer. En förebyggande behandlingslinje ska presenteras i slutet av 2011. Pröva modell för förebyggande arbete vid vårdcentral (Bilaga 2) Inom primärvården i Landstinget Västernorrland finns redan idag riktlinjer och rutiner för förebyggande insatser när det gäller levnadsvanor. Ett ersättningssystem som ska stimulera till förebyggande arbete har även införts med särskilt avsatta folkhälsomedel. Det finns utvärderade modeller för ett intensifierat förebyggande arbete som har visat att det med låg kostnad för vården går att goda minska risken för hjärt-kärlsjukdom. En sådan modell är Hälsolyftet som har utvecklats på Hisingen men som nu används på fler vårdcentraler i Västra Götaland. Om denna modell kan anpassas till Västernorrlands förutsättningar skulle det stärka det förebyggande arbetet. Syftet är att pröva om Hälsolyftet kan vara en modell för att stärka det förebyggande arbetet vid vårdcentraler i Västernorrland. En arbetsgrupp med representanter från primärvården samt Folkhälsocentrum tillsätts för att presentera en modell anpassad till Västernorrland under 2011.
Sida 6(11) Därefter erbjuds två vårdcentraler att ingå i försöket som beräknas komma igång 2012. Försöket utvärderas under senare delen av 2014. Två vårdcentraler arbetar på försök under två år enligt Hälsolyftsmodellen med start 2012. Införande av hälsoundersökning med hälsosamtal för olika åldrar (bilaga3) Bakgrund Västerbotten är ett län som har sänkt insjuknandet och dödligheten i hjärtkärlsjukdom och är ett exempel av flera på att hälsoundersökningar tillsammans med befolkningsinriktade insatser ger resultat. I Västerbotten erbjuds relativt omfattande hälsoundersökningar till 40-, 50-, och 60-åringar. Idag erbjuder landstinget Västernorrland hälsosamtal till 35-åringar men där en hälsoundersökning inte är obligatorisk. Även om den individuella risken för insjuknande stiger kraftigt för dem med flera och kraftigt förhöjda riskfaktorer är de allra flesta som drabbas av sjukdom de som har mer måttliga risker. Därför bör interventionen i första hand ses som en metod för att höja medvetandet hos många i befolkningen och därmed stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser. En hälsoundersökning ger även möjlighet att upptäcka personer med kraftigt förhöjda risker eller dem som har sjukdom i en tidig och påverkbar fas. Vidare ger hälsoundersökningar landstinget värdefull kunskap om befolkningens hälsostatus. I Hälsopolitisk rapport 2010 föreslår Statens folkhälsoinstitut att tilldela ekonomiska medel till andra landsting och regioner som vill testa och vetenskapligt utvärdera Västerbottens interventionsprogram. Syftet är att införa hälsosamtal med hälsoundersökning för att öka medvetenheten om sambandet mellan levnadsvanor och insjuknande i diabetes och hjärtkärlsjukdom, samt för att fånga upp och behandla individer med hög risk eller sjukdom. En arbetsgrupp inom landstinget tillsätts för att ta fram ett förslag på utformning av en metod för hälsoundersökning med hälsosamtal samt ge förslag på två lämpliga åldersgrupper. Resultatet ska presenteras senast i november 2011. En standardiserad hälsoundersökning med hälsosamtal genomförs för en bestämd åldersgrupp under 2012. Från 2013 genomförs detta för ytterligare en åldersgrupp.
Sida 7(11) av särskilda insatser för de med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning (bilaga 4) Många som har en psykisk funktionsnedsättning har levnadsvanor som ökar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Exempelvis är dagligrökande vanligt hos personer med ångest och depression. Medicinering ger ökad risk för övervikt och fetma. Personer med allvarlig psykisk sjukdom har en kraftigt förhöjd dödlighet kopplat till metabolt syndrom, dvs. en kombination av många riskfaktorer kopplade till levnadsvanor. Det finns därför anledning att genomföra särskilda insatser förutom att i en förebyggande behandlingslinje särskilt beakta dessa grupper. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är enligt Statens Folkhälsoinstitut för lite fysiskt aktiva och har för lite sociala aktiviteter. För gruppen med intellektuell funktionsnedsättning bedrivs idag en satsning på fysisk aktivitet, På Gång. För de med psykisk funktionsnedsättning finns inte motsvarande men är angeläget. Syftet är att i samverkan med patient- och brukarorganisationer stimulera personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning till förbättrade levnadsvanor och samtidigt stimulera socialt utbyte. Kontakt med en patientförening för de med psykisk funktionsnedsättning tas under våren 2011. Satsningen På Gång genomförs i samverkan med Västernorrlands Handikappidrottsförbund. Satsningen På Gång ska fortsätta och stärkas under från 2011 och framåt. En samverkan med patientförening för de med psykisk funktionsnedsättning ska under 2011 ha påbörjats med en satsning på aktiviteter som främjar goda matvanor, fysisk aktivitet och socialt utbyte. Samverkan med ideella föreningar och företag för breddmotion och fysisk aktivitet i sjukdomsförebyggande och behandling (bilaga 5) Regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga och behandla en rad sjukdomar men våra levnadsvanor blir allt mer stillasittande. Det finns ett behov av att stimulera främst de som idag har en stillasittande fritid eller har låg fysisk aktivitet. I Landstinget Västernorrland ges inom ramen för folkhälsomedel stimulans för att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) men förskrivningen skulle kunna öka påtagligt. Det finns även ett behov av att utveckla och kvalitetssäkra FaRverksamheten i samverkan mellan primärvården och föreningslivet.
Sida 8(11) Syftet är att stimulera breddmotion genom samverkan med föreningslivet och företag samt att utveckla och kvalitetssäkra FaR som en sjukdomsförebyggande och behandlande metod. Ett föreningsbidrag inrättas för att stimulera satsningar på breddmotion anpassat till dem som har en stillasittande fritid eller låg fysisk aktivitet. För Fysisk aktivitet på recept tas ett förslag fram på en modell för samverkan med föreningslivet under 2011 och aktiviteter påbörjas. Här ingår utbildning och certifiering av föreningar som genomför aktiviteter för de med recept på fysisk aktivitet i samverkan med Västernorrlands idrottsförbund. Utbildningsinsatser ska även ges till medarbetare inom hälso- och sjukvården. Under 2011 ska breddmotionssatsningar påbörjas. Under 2011 ska en modell för utbildning och certifiering av föreningar som tar emot FaR-recept ha fastställts och börjat införas. Utveckla det förebyggande arbetet i samverkan med tandvården och skolan (bilaga 6) Tandvården har länge legat i framkant beträffande hälsoupplysning. Tandvården har en bred kontaktyta gentemot befolkningen och är därför viktig i det förebyggande arbetet mot diabetes och hjärt-kärlsjukdom i vårt län. Tandvården och övrig hälso- och sjukvård har hittills inte samarbetat i någon större utsträckning i det förebyggande arbetet. Folktandvården har ett särskilt ansvar när det gäller barns och ungas hälsa. Det finns dock inte generella riktlinjer för hur det arbetet ska bedrivas. Bland annat i Västerbotten samarbetar tandvården med skolorna och uppvisar goda resultat när det gäller att förebygga ungas rökning och snusning. I Västerbottens projekt, Tobaksfri duo, är tandhälsan en viktig arena. Projektet startade 1993 i stort sett i alla skolor i Västerbotten. Sedan år 2009 drivs verksamheten av landstinget och Folktandvården i samarbete med kommunerna och skolorna. Eleverna får utbildning i tobaksfakta och erbjuds att bilda en tobaksfri duo tillsammans med en vuxen tobaksfri partner. En fråga som har uppmärksammats är om det finns samband mellan inflammationer i munhålan och hjärt-kärlsjukdom. Man bör överväga möjligheterna att screena för denna riskfaktor. Syftet är att i första hand kartlägga möjligheterna för att tandvården öka sina förebyggande insatser och i nästa skede föreslå riktlinjer för detta arbete.
Sida 9(11) En arbetsgrupp bildas bestående av representanter för tandvård, hälso- och sjukvården samt Folkhälsocentrum. Arbetet påbörjas under augusti 2011. Tobaksfri duo förankras under vårterminen 2012 och en, alternativt flera försökskommuner tas fram. Införande sker från och med höstterminen 2012. Under 2011 ska en projektplan för tandvårdens sjukdomsförebyggande arbete presenteras. Utveckla samverkan med skolorna kring mat och motion (bilaga 8) Landstinget Västernorrland har ett utvecklat samarbete med skolhälsovården genom de hälsosamtal som genomförs i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt årskurs 2 på gymnasiet. Landstinget har därför också en möjlighet att följa hälsoutvecklingen hos barn och ungdomar. En oroande utveckling har varit att antalet barn med fetma har ökat. I samverkan med några skolor har några pilotprojekt genomförts för att förbättra maten och den fysiska aktiviteten, Bra mat och motion i skolan (BROMS). Metoden är den så kallade genombrottsmetoden, som även har använts inom hälso- och sjukvården. Det är ännu inte så många skolor som har deltagit. Det finns anledning att stärka förankringen hos kommunledningar, skolledningar och lärare för att främja goda levnadsvanor hos eleverna. Syftet är att utveckla samverkan med skolorna för att främja goda levnadsvanor hos eleverna och därigenom förebygga diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Initiativ tas för att skapa ett forum för samarbete mellan kommunerna och landstinget för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan. Ett förslag till utveckling av Broms utarbetas under 2011 och presenteras för kommunförbundets skolpresidium. Våren 2012 erbjuds skolor att delta. Ett pilotprojekt för att stödja barn och familjer med övervikt och fetma skall starta senast 2013 utifrån de erfarenheter som finns från viktskolan i Sollefteå och från Västernorrlands idrottsförbunds Full fart i livet. En samverkan mellan landstinget och kommunerna ska ha etablerats senast våren 2012. Revidering 2014 04 30 En samverkan mellan folkhälsa och tandvård i norra regionen med fokus på mat och dryck har tillkommit 2013, det arbetet omfattar även samarbete med skolan via tandvården. Ekonomi
Uppföljning och utvärdering Dokumentrubrik Sida 10(11) Kommunikation 0,5 informatör 500 tkr 2011*, 2012, 2013 Informationsinsatser 200 tkr 2011*, 2012, 2013 * Halva kostnaden 2011. Behandlingslinje för förebyggande av diabetes och hjärt kärlsjukdom Ingår i ordinarie verksamhetsutveckling Modell för förebyggande arbete vid vårdcentral Utbildning 50 tkr 2011 2 * 0,25 distriktssköterska 250 tkr 2012, 2013 Material 50 tkr 2012, 2013 Försöket ökar möjligheterna för deltagande vårdcentraler att få större ersättning från befintligt ersättningssystemet för arbete med levnadsvanor. Införande av hälsoundersökningar med hälsosamtal riktade till olika åldrar Kostnad för en åldersgrupp (30 % deltagande) 500 tkr 2011 Kostnad för en åldersgrupp (60 % deltagande) 1 000 tkr 2012 Kostnader för två åldersgrupper (60 % deltagande) 1 000 tkr 2013 Medel för hälsosamtal finns inom ramen för särskilda folkhälsomedel i primärvården (100-kronan). Särskilda insatser för psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta Samarbete med patientföreningar 100 tkr 2011*, 2012, 2013 Breddmotionssatsning PÅ GÅNG 50 tkr 2011, 2012, 2013 * 50 tkr 2011. Utveckla breddmotion och Fysisk aktivitet på recept Föreningsbidraget 500 tkr 2011*, 2012, 2013 Utvecklingen av FaR 200 tkr 2011*, 2012, 2013 * 250 tkr 2011 * 100 tkr 2011 Utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom tandvården Planering av Tobaksfri DUO 50 tkr 2011 Tobaksfri DUO 500 tkr 2012, 2013
Detta förutsätter att skolorna och tandvården deltar. Sida 11(11) Utveckla samverkan med skolorna runt mat och motion Bra mat och motion i skolan, bland annat lärandeseminarier och spridningsseminarier 50 tkr 2011, 2012, 2013 Pilotprojekt* för barn med fetma i samverkan mellan medicinklinik, skolan och föreningsliv, läkarmedverkan. 250 tkr 2013 * Pilotprojekt planeras under två år 2013 samt 2014. Relaterad information