Den goda gröna staden

Den goda gröna staden Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. Med ekologiskt tänkande bidrar vi till en positiv livsmiljö som märks i olika sammanhang. Vi ligger långt framme och är innovativa för att stimulera en hållbar utveckling. Vi erbjuder också gröna oaser, blomsterprakt och nära tillgång till vattennära upplevelser på både Klarälven och Vänern. Viktiga händelser Nytt avtal för stadstrafiken har tecknats som innebär att den ska drivas med biogas En förstudie kring en framtidsinriktad kollektivtrafik har påbörjats Ny energieffektiv teknik för IT-drift Sammanträdeshandlingar distribueras digitalt till läsplattor Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn i Karlstads kommun, som geografiskt område, ska minska med 25 procent mellan 2008 och 2020 Transporter utgör en stor andel av de totala koldioxidutsläppen. I Karlstad har klimatutsläppen från transporter mellan åren 2008 och 2010 (som är de senaste siffrorna vi har) sjunkit med i genomsnitt 2,5 procent per år vilket ger 7,5 procents sänkning totalt under perioden. Karlstad har lägre utsläpp från transporter jämfört med riket. Utsläpp av växthusgaser från transporter, ton koldioxid per invånare 2008 2009 2010 Karlstad 2,14 1,99 1,98 Riket 2,23 2,17 2,18 Källa: Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS Antalet resor med Karlstadsbuss har ökat stadig liksom antalet cykelresor. Cykel- och kollektivtrafikresor antas ersätta resor med bil vilket har en positiv effekt på våra klimatutsläpp. Under året avslutades EU-projektet SMILES, där syftet varit att få fler att gå och cykla till skolan och därmed minska biltrafiken och öka trafiksäkerheten längs skolvägarna. Utanför de deltagande skolorna har biltrafiken minskat med i genomsnitt 17 procent. 32 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Kommunen har infört möjligheten till så kallade Resfria möten, där resor till möten ersätts av webb- och videomöten. Alla Karlstads kommuns egna personbilar är klassade som miljöfordon och Karlstads Energi AB:s samtliga sopbilar är idag biogasdrivna. Trots detta har utsläppen av fossil koldioxid från bilresor i tjänsten och transporter med egna arbetsfordon ökat med 1,7 procent mellan åren 2009 och 2011. Kommunen har även börjat utreda hur vi kan arbeta med samordnad varudistribution. Koldioxidutsläppen från energiförsörjningen ökade mellan åren 2008 och 2010 (som är de senaste siffrorna vi har) samtidigt som rikets värde har legat på en relativt jämn nivå 3. Energianvändningen i Karlstads kommuns egna lokaler har minskat med 13 procent sedan år 2009. En viktig förklaring till utvecklingen är att eldningsolja som uppvärmning till stor del ersatts med framför allt berg- och fjärrvärme. Ökningen i Karlstad har alltså skett trots att koncernen Karlstads kommun minskat energiförbrukningen. Utsläpp av växthusgaser från energiförsörjning, ton koldioxid per invånare 2008 2009 2010 Karlstad 0,49 0,72 0,93 Källa: Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS Karlstadsbornas matavfall omvandlas till biogas. Under 2012 samlades knappt 80 procent av allt matavfall i kommunen in, 4 380 ton, vilket är en ökning med 769 ton, eller 21 procent, jämfört med 2011. Fler hushåll är nu anslutna till systemet för källsortering av mat- och restavfall och den fastighetsnära insamlingen har utvecklats. KBAB har under året genomfört flera energisparande åtgärder. Rotrenoveringar på flera områden har gjort att den totala energiförbrukningen under 2012 är lägre än någonsin tidigare och förbrukningen understiger Boverkets krav vid nybyggnation. Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas Kommunen mäter luftföroreningar löpande vid olika platser i Karlstad. Luften i staden klarade 2012 miljökvalitetsnormerna för såväl kvävedioxid som för partiklar (PM10) och bensen. De betydligt skarpare nationella miljökvalitetsmålen överskreds dock på Hamngatan för kvävedioxid och PM10. Årsmedelvärdet för halten kvävedioxid var på Hamngatan något högre 2012 jämfört med 2011 och för PM10 något högre 2012 jämfört med 2009. Förekomsten av bensen i Karlstads tätortsluft har sjunkit de senaste två åren. Luftföroreningar, årsmedelvärde, (μg/m 3 ) 2008 2009 2010 2011 2012 Miljö kvalitetsnorm Nationellt miljökvalitetsmål Kvävedioxid, Rådhuset (urban bakgrund) 19,0 22,0 18,6 19,2 18,8 40 20 Kvävedioxid, Hamngatan (gaturum) 23,0 24,3 40 20 Partiklar PM10, Hamngatan 16,4 18,1 40 15 Bensen, Hamngatan 2,1 2,2 2,4 1,3 1,0 5,0 1,0 Källa: miljöförvaltningen Under sommarhalvåret 2012 genomfördes en lavinventering. Resultatet visar att luftföroreningarna har minskat i en så pass hög grad att alla indikatorarter finns på de platser där vi mäter. 3. Jämförelsetal för riket finns men redovisas inte då de är belastade med osäkra värden. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 33

Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon och luftföroreningar ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt Förekomsten av kemikalier mäts kontinuerligt genom förekomst av tungmetaller i avloppsslam. Slammet i Karlstad klarar med god marginal gränsvärdena för samtliga metaller. Kvicksilver- och blyhalten har varit relativt jämn de senaste åren. Mängden kadmium i avloppsslammet har ökat de senaste fem åren, men ökningen sker från en låg nivå. Det är oklart vilka orsaker som ligger bakom. Metaller i avloppsslam (mg/kg TS) 2008 2009 2010 2011 2012 Bly 19 20 18 19 16 Kvicksilver 0,77 0,80 1,0 0,81 0,81 Kadmium 0,49 0,51 0,47 0,63 0,68 Avseende exponeringen av buller överskred ingen gata i Karlstad, där kommunen är väghållare, riktvärdet 65 decibel vid den senaste bullerkartläggningen 2008. Trafikflödena, mätt vid Hamngatan och Jungmansgatan, ökar dock successivt vilket kan komma att få konsekvenser för bullernivåerna i framtiden. I kommunen finns ett antal flerbostadshus som har okända eller höga radonhalter och under året fortsatte kommunen att uppmana berörda fastighetsägare att genomföra mätningar och/eller åtgärder. Från och med nästa år kommer statistik att finnas tillgänglig över andelen flerbostadshus som radonmätts och som klarar riktvärdet. Andelen Karlstadsbor som upplever att de är tillräckligt informerade om vad som får spolas ned i avloppet ökar. Vid den senaste mätningen år 2010 var andelen 70 procent, vilket var högre än riksgenomsnittet på 64 procent. Mängden tungmetaller i kommunens avloppsslam ligger långt under gränsvärdena, vilket indikerar att Karlstadsborna är bra på att inte spola ned sådant som påverkar miljön negativt. Vattnets kvalitet och förhållande vid och i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras Vårt grundvatten är av hög kvalitet. Samtliga sju allmänna grundvattenförekomster bedöms ha god kemisk och kvantitativ status utifrån EU:s Vattendirektiv. 99,64 procent av kommunens VA-abonnenter får vatten från dricksvattentäkter som är skyddade. Andelen skyddade allmänna och större enskilda dricksvattentäkter ökar. Under 2012 fick ytterligare två vattentäkter skydd. Flertalet av de större enskilda dricksvattentäkterna saknar dock skydd och på grund av detta är det ändå bara hälften av de allmänna och större enskilda dricksvattentäkterna som är skyddade. Andel skyddade dricksvattentäkter, allmänna och större enskilda 2008 2009 2010 2011 2012 Andel i procent 37,5 37,5 37,5 37,5 50 Medelvärdet för andel sjöar och vattendrag i Karlstad som uppnår god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv var 32,5 procent år 2009. Nästa mätning sker 2015. Det är en låg andel sjöar och vattendrag som uppnår god ekologisk status, något som kan förbättras. Två av faktorerna i klassningen för ekologisk status är övergödning och försurning och ett flertal av våra sjöar och vattendrag har problem med detta. Återföringen av fosfor till jordbruket genom REVAQ-certifierat slam är en betydelsefull insats i detta arbete. 34 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Avloppsreningsverken har under året klarat gällande gränsvärden för både renat vatten och slam. Andelen slam som hållit tillräckligt hög kvalité och därför kunnat återföras till jordbruk har stigit från 76 procent år 2010 till 100 procent år 2011 och 2012. I syfte att minska näringsläckaget från åkermark har ett strukturkalkningsprojekt i Glummans och Arnöfjordens avrinningsområden påbörjats. Målsättningen är att öka intresset och kunskapen om åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruksmark. Hittills har tio lantbrukare anmält intresse av att delta i projektet. Under året inventerade kommunen försäljningen av båtbottenfärger i syfte att utreda hur mycket giftig färg avsedd för västkusten som säljs i Karlstad. Resultatet var nedslående, då betydligt mer giftig färg än ogiftig avsedd för sötvatten såldes. Resultatet kommer att följas upp genom information till båtägare och försäljningsställen samt genom en förnyad inventering av färgförsäljningen. Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas Andelen skyddad natur av Karlstads yta har legat konstant de senaste åren. Kommunen och Länsstyrelsen arbetar med olika reservatsbildningar och framöver kommer andelen att öka. Andel skyddad natur av Karlstads landyta 2010 2011 2012 Andel i procent 3,23 3,24 3,24 Andelen ekologiskt brukad åkermark har ökat och jämfört med andra jämförbara kommuner har vi en hög andel. Kommunen premierar ett ekologiskt brukande på kommunens egen jordbruksmark genom en lägre arrendeavgift. Andel ekologiskt odlad åkermark 40,0 35,0 34,5 30,0 27,3 25,0 20,0 20,7 15,0 10,0 5,0 9,9 13,6 5,0 10,9 12,3 6,5 0,0 Linköping Örebro Jönköping Sundsvall Gävle Karlstad Växjö Luleå Kalmar 2009 2010 2011 Källa: Jordbruksverket KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 35

Karlstads kommun har under året fortsatt genomföra biotopvårdande åtgärder av Herröns västra våtmark. Naturupplevelsen görs tillgänglig genom en parkering, en markerad led och ett fågeltorn. Vi har även utfört en inventering av bryggor och båtar på kommunens mark i Karlstads tätort, som kommer att ligga till grund för arbetet med att ta fram en strand- och bryggpolicy. Dialog sker löpande med Karlstadsbor i samband med olika projekt. Goda exempel under året är Älvstråket, utvecklingen av stadsnära odling och spontanidrottsytor. Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden Ett mått på hur samhällsplaneringen ger förutsättningar för ett hälsosamt liv är hur långt Karlstadsbor har till ett större grönområde. År 2009 hade 87 procent av våra invånare 300 meter eller kortare till ett större grönområde. Under året har vi genomfört en ny mätning. En uppdaterad siffra kommer finnas tillgänglig under 2013. Ett annat mått är Karlstadsbornas upplevelse av tillgång till parker, grönområden och natur. Det är fler och fler som upplever att de har tillgång till detta. Karlstadsbornas upplevelse av tillgång till parker, grönområden och natur 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstad 7,5 7,8 7,9 varav män 7,4 7,6 7,9 varav kvinnor 7,7 8,0 7,9 Medelvärde 7,2 7,1 7,8 Källa: SCB Under året har kommunen uppnått målet om att samtliga nybyggnadsprojekt i kommunal regi ska kunna klassificeras som lågenergihus och vid varje nybyggnadsprojekt utvärderas möjligheten att använda massivträ. Genom att alltid ha kollektivtrafikutveckling samt gång- och cykelnätsutbyggnad med som viktiga planeringsunderlag säkerställs fortsatta möjligheter till hållbara kommunikationer. Vi utvecklar bytespunkter i syfte att främja utnyttjandet av kollektiva färdmedel Under 2012 inventerades fyra områden i kulturmiljöprogrammet. Antalet inventerade områden har ökat från åtta till 15 stycken under de senaste fem åren. Samtidigt har antalet kulturhistoriska byggnader med rivningsförbud i detaljplan ökat. Totalt har nu 84 kulturhistoriska byggnader i Karlstad rivningsförbud. Att arbetet fortlöper med uppdateringar på kulturmiljöområdet bidrar till att samhällsplaneringen tar hänsyn till de kulturhistoriska värden som finns i Karlstad. 36 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012