Wild Camp 2015 på Jägartorpet i Värmland En fredagseftermiddag i mitten av september samlades 17 förväntansfulla ungdomar mellan 10-15 år på Jägartorpet i Storfors för att vara med på Wild Camp som anordnades av Jägareförbundet i Värmland. Framför sig hade de en helg fylld av både jakt och skytteaktiviteter. Efter att alla fått var sitt rum och hälsats välkomna väntade det obligatoriska fredagsmyset med tacos innan programmet drogs igång. Gruppen bestod av ett härligt gäng killar och tjejer där några av de yngre aldrig hade hållit i en bössa tidigare medan några av de äldre höll på med eller var klara med jägarexamen. Säkerhet är ju som alltid en viktig punkt när man skall hantera vapen under en helg så en av fredagskvällens viktigaste punkter var genomgången säker vapenhantering och skjutsäkerhet. Kreativiteten hos ungdomarna var stor när det gällde att komma på hur man inte fick göra med ett vapen, men kunskapen om hur man skulle göra fanns där den också hos många eller blev en ny lärdom under kvällen för de som var helt nya inför jakt och skytte som hobby. En annan av kvällens aktiviteter var att i tre olika grupper få träna på skytte. En grupp fick lära sig olika skyttetekniker samt lite tips och trix för att bli bättre skyttar medan de andra grupperna övade praktiskt från början. Den ena gruppen med luftgevär på fall-mål och den andra gruppen i en skjutsimulator. Under kvällens lopp fick de sedan chansen att prova samtliga stationer och efter någon timme vara de flesta överens om att själva få hålla i ett gevär och skjuta ett bra skott var
höjdpunkten så här långt på lägret. Men visst var det lite läskigt när björnen i skjutsimulatorn kom rakt emot en i full fart om man skjutit ett mindre bra skott på den. Lördag morgon gick reveljen redan klockan 04:45 för att gänget som skulle ut i gömslet på myren där det skulle lockas på orre med pipa och bulvaner skulle hinna på plats innan soluppgången. Det var Anders, lärare från Forshagaakademin som tillsammans med Diana och Martin som är jaktelever på Viltvårdsprogrammet, som tog med halva gänget ut i orrskogen. Det blev en spännande morgon med några orrar som slog i närheten av gömslet men tyvärr ingen inom hagelhåll för varken Anders, Diana eller Martin. Gänget var helnöjda ändå efter att ha fått prova på en jaktform som var helt ny för de allra flesta.
Det andra gänget hade i stället tänt upp stövarbrasor på några olika ställen i väntan på upptag på en hare eller kanske rent av en räv som man kunde överlista. Några harar kom också på benen men tyvärr ville inte de heller komma inom skotthåll varken för ledarna eller någon av de föräldrar som agerade skyttar, men när finnstövaren Calle drog i för full halls på en räv så tändes hoppet på nytt både hos de unga jägarna och hundförare Micke. Tyvärr var det räven som var den listigaste denna gången och tog sin tillflykt till ett gryt och eftersom det drog ihop sig till att avbryta jakten fick räven avgå med segern denna gång. Efter jakten hade Jenni, Kristina och Eva i köket blandat två fulla hinkar med smet och fläsk för att vi skulle kunna steka kolbullar vid brasan till lunch. Det dröjde inte många minuter förrän doften av
nystekta kolbullar med lingon spred sig över landskapet. Oj vad det smakade bra efter alla morgonens och förmiddagens aktiviteter. Mätta i magen och vid gott mod var det så dags för nya skytteövningar med både hagel och kula. Nicklas, en eldsjäl inom det värmländska sportskyttet, visade och tipsade om hur man bäst förvandlar en lerduva till en hög med skärvor vid den ena skjutstationen. Vid den andra stationen fick de man i stället öva precisionsskytte längs en snitslad jaktstig i skogen med salongsgevär. Här fick flera av deltagarna prova på att för första gången skjuta mot en pappfigur som såg ut som ett riktigt djur och diskussionerna blev livliga bland de yngsta om var man skall sikta på en tjäder. Till slut enades de om att huvet nog inte var så bra att sikta på ändå. Efter skyttet och en välförtjänt fika var det så dags att ge sig ut i skogen på nytt. Denna gång i sällskap av två vorstehrar och en pointer med deras förare Niklas, Anders och Gert-Ove. Gert-Ove hade siktat in sig på skogsfågel i kanterna på en myr men fick tyvärr bryta tidigt på grund av att Valle som
pointern heter skadade sig på en pinne så han fick ett blödande sår precis över ena ögat. Som tur var hade han inte skadat ögat i alla fall. Anders hade gått in mer i storskogen för att försöka överlista någon tjädertupp eller möjligen få span efter någon järpe som hade observerats under morgonens harjakt. Den mest lyckade strategin visade sig dock komma från Niklas som smög sig längs en bäck på jakt efter morkulla. En fågel som både han och vorsteh tiken Bella specialiserat sig på med framgång. Det blev två fina uppflog längs bäcken för skyttarna men vid det första stod hunden lite för nära så Diana valde att hålla inne skottet och andra gången var det tekniken och mekaniken i vapnet som inte ville som vi andra. Alla var glada och nöjda ändå och Diana passade på att föreviga hela situationen i en fin skiss över händelsen på kvällen. Efter middagen var det fria aktiviteter med tillgång till skyttesimulatorn eller ett stort utbud av videofilm. Men vem vill se på film när man kan uppleva jaktens spänning på riktigt?? Inte deltagarna på Wild Camp i alla fall så med pannlampor och spadar och utvilade terriers fick det bli en improviserad grytjakt på kvällskvisten. Som tur var fanns ett gryt i närheten där grävlingen sannolikt var hemma. Det blev en kväll fylld av action men trötta efter dagens alla aktiviteter var det fler och fler som valde sängen framför natt jakten. De visste ju att det var tidig morgon och harjakt som gällde dagen efter också. När så de två grävlingarna som var i grytet lyckades ta sig ut en obevakad bakväg så var det dags att bryta för samtliga och få några timmars sömn innan stövarna skulle gå loss igen. Dagen efter var det ett något sömndrucket gäng som samlades för att dela upp sig med jägare och hundförare. De som åkte ut i orrkojan såg nog mest fram emot att få sova en stund till under kamouflagenätet. Stövarna var tyvärr inte heller riktigt i form utan hade svårt att få några bra upptag eller så bar det sig inte bättre än att de som fick fina upptag gick av marken och hundförare Christer fick hämta stövaren Mikko närmare 1 mil bort efter att räven valt att gå på långtur.
Efter lite förmiddagsfika och en summering av morgonens jakt var det så dags för nya skjutövningarna. Stationerna var de samma men nu med lite ökad svårighetsgrad. Målet var att alla deltagare skulle klara att skjuta en frångående duva i luften och efter en stund visade det sig att det inte var några som helst problem. Lerduveskyttet är ju som alltid en av de populäraste aktiviteterna på lägret och 10 åriga Signe konstaterade efter en stund att nu fick hästen åka ned på andra plats på önskelistan och ett eget hagelgevär stod nu överst. En kommentar som fick morfar Olof, som var med Signe på lägret, att mysa och att omedelbart börja smida planer hur han skulle sälja in det hos Signes föräldrar i lagom tid till jul. Efter att ha skjutit så mycket de orkat på lerduvor, björnfigurer, vildsvinstavlor med mera med både hagel och salongsgevär var det så dags för den avslutande lunchen före hemfärden. När man skall laga mat till ett stort och hungrigt gäng gäller det att ha stora grytor och som tur var hade vi fått låna Forshagaakademins stora stekpanna så strax fräste det 60 hamburgare i pannan över öppen eld till hungriga deltagare, ledare och föräldrar.
Vid den avslutande summeringen konstaterades som alltid att tiden går alldeles för fort när man har roligt och att det varit en toppen helg men det skulle bli lite skönt att komma hem till den egna sängen och få gå och lägga sig tidigt den kvällen. Text: Stefan Ivarsson Foto: Olof Kortfeldt, Niklas Jonsson och Stefan Ivarsson