Pedagogiska arbetsformer

Pedagogiska arbetsformer Att utbilda sig till sjuksköterska ställer krav på att du som student tillägnar dig de kunskaper och färdigheter som krävs för att vårda människor i livets alla skeden. Därför har didaktiska strategier framtagits för att stödja ditt lärande i att vårda. Övergripande är ett tydligt patientperspektiv. Till detta kommer strategier som stödjer reflektion och utvecklande av ett kritiskt förhållningssätt. Strategierna syftar till integrering och sammanflätning av teoretiska, praktiska och etiska kunskaper. Strategierna syftar också till att skapa arenor för lärandet och i gemenskap med andra. Vidare syftar strategierna till att utvecklingen av professionskunskaper sker där utbildningens huvudområde, omvårdnad, har en framträdande roll. Målet är att utbildningen ska ge professionellt trygga sjuksköterskor som ger vård av hög kvalitet som utgår från patientens behov. Du som student ska genom hela utbildningen tränas i och utveckla färdigheter i omvårdnad som utgår från ett patientperspektiv. Detta görs bl. a. med hjälp av självbiografier, film eller föreläsningar med inbjudna patienter och närstående som lever med olika sjukdomar. I kliniskt träningscenter (ktc) kommer patienten som hel och kännande person lyftas fram. Med utgångspunkt i patientberättelser från din verksamhetsförlagda utbildning tydliggörs patientperspektivet ytterligare. Den pedagogiska grundsynen utgår ifrån att du som student tar ett aktivt ansvar för ditt lärande och din kunskapsutveckling. Lärandet är en process där du förväntas vara aktiv och söka efter kunskap utifrån frågor och problem i relation till uppställda mål. Lärandet sker enskilt men stöds i relation till andra personer som exempelvis andra studenter, lärare, patienter, närstående och handledande sjuksköterskor. Portfolio, Pedagogiska arbetsformer, 2013-06-03, Berm/Ekkr

Daganteckningar Under vfu skriver du daganteckningar. Målet med dessa är att du ska få en så individuellt anpassad handledning som möjligt samt att kvalitetssäkra din feedback och bedömning. Daganteckningarna ska skrivas så att handledare och klinisk lärare kan läsa och följa ditt lärande. Daganteckningarna ska innehålla: vad du har gjort vem som varit ansvarig för din handledning under dagen din egen utvärdering av dagen feedback av för dagen ansvarig handledare På detta sätt blir det tydligt vad du har gjort, vad du har lärt dig, hur du bedömer din egen utveckling och hur andra uppfattar din utveckling i förhållande till personliga och kursens mål. Dessa anteckningar ska därför vara tillgängliga på din vfu plats för samtlig handledande personal. Dagboksanteckningarna är ett stöd för ditt lärande och för dina handledare på vfu och utgör ett komplement för dina mer personligt skrivna dagboksreflektioner som berör hela kursen. Vfu, Daganteckningar, 2013-06-03, Berm/Ekkr

Dagboksreflektioner I varje kurs under år ett och två ingår att du ska skriva dagboksreflektioner (för kursrelaterad information se respektive studiehandledning). Syftet med dagboksreflektionerna är att stödja ditt personliga lärande och din utveckling till professionell sjuksköterska. Dagboksskrivandet är personligt, du använder din egen stil. Dagboksreflektionerna ska göras i relation till kursmål, ämne och till professionen. Dagboksreflektionerna skall innehålla de reflektioner du gör i förhållande till innehållet i kursen, vad som är nytt och vad som berör dig på något sätt. Vid kursslut analyserar du dina dagboksreflektioner och lämnar in ett A4 papper där, analysen över det egna lärandet i relation till kursens, utbildningens, och de personliga målen tydligt framkommer. Kraven på analys av innehållet och nivå kan styras i förhållande till respektive kurs och framkommer i studiehandledningen. Dagboksanalysen lämnas in till den av kursansvarige utsedda lärare. Analysen sparar du i CV mappen, där kan du sedan lätt följa din utveckling och sätta upp nya mål för din utveckling till sjuksköterska. I slutet av år två i kursen Delaktighet och lärande samt i sjuksköterskeprogrammets sista kurs Vårdande och profession ska du sammanställa och analysera dina reflektioner från år två respektive från hela utbildningen. Dagboksreflektioner, 2013-06-03, Berm/Ekkr

Handledarmodellen och patientfokuserad handledning! I Västra Götaland har en handledarmodell utarbetats. Modellen har som mål att skapa goda förutsättningar för dig som student att uppnå kursen mål i samband med vfu. Handledarmodellen stödjer en patientfokuserad handledning. Patientfokuserad handledning syftar till att stödja ett djupinriktat lärande med utgångspunkt i en eller ett par patienter. Syftet är att du ska lära känna patienten och hans/hennes närstående, träna på att planera, utföra och utvärdera omvårdnaden. Den patientfokuserade handledningen syftar till att träna din självständighet och förståelse för hela patientens situation, behov och vård som sedan examineras genom den nationella kliniska slut examinationen (NKSE) i sista terminen på utbildningen. Handledningen är utifrån handledarmodellen organiserad med en huvudhandledare som har ett övergripande ansvar för planering och samordning av vfu inom ett avgränsat område. Till varje huvudhandledarområde hör en lärare från Högskolan (klinisk lärare). På varje vfu område finns sedan ett antal bashandledare som är mer direkt ansvarig för den praktiska handledningen. Du kommer att ha en utsedd bashandledare under din vfu som är ansvarig för att skapa lärsituationer för dig samt att tillsammans med huvudhandledaren ge underlag för bedömning. Vfu är ett examinerande moment. Beroende på vfu placeringens omfattning sker utvärdering eller bedömning av dig som student på olika sätt. Se respektive kursplan och studiehandledning. Ihop med din bashandledare planerar du för vilka patienter du ska vårda för att du ska få möjlighet att nå kursens mål utifrån dina förutsättningar. De vårdande verksamheterna är av olika karaktär och det finns verksamheter där det passar bättre att du följer handledande sjuksköterska, ett sådant exempel är hemsjukvård. Men även i dessa fall är det för ditt lärande värdefullt att du fördjupar dig och tar större ansvar i en eller några patienters vård. Portfolion och särskilt dina daganteckningar utgör ett viktigt redskap för samarbetet mellan dig och de olika handledarna du möter under din vfu.! Vfu, 2013-06-03, Berm/Ekkr

Kliniskt träningscenter - ktc I ktc kommer du att färdighetsträna olika moment som en sjuksköterska utövar i sin kliniska verksamhet. Här sammanvävs teoretisk och praktisk kunskap och den erhållna kunskapen utövas i fiktiv patientvård. Du får här möjlighet att förbereda dig inför kommande verksamhetsförlagd utbildning (vfu) samt träna teamarbete. Du kommer att träffa många olika lärare i ktc, både lärare från omvårdnad och biomedicin samt sjuksköterskor som är verksamma i den kliniska verksamheten (adjungerade lärare). Träningscentret är utformat till en vårdnära miljö med vårdsalar och hygienutrymmen. Här finns även möjlighet till datorstödd dokumentation. Reflektion över patientperspektivet, mötet och den egna rollen är en mycket viktig del i ktc. För att tydliggöra detta förekommer det att olika aktiviteter i ktc filmas. Detta är en del i de pedagogiska arbetsformerna som används i syfte för att du som student ska ges möjlighet att reflektera över framför allt din egen men även andras färdigheter. Du kommer att få feedback på din egen prestation och ibland även ge feedback till andra studenter. Inför vissa ktc moment kommer du att få genomgå prekliniska prov (på Scio). Syftet med dessa prov är att säkerställa att du har de baskunskaper som krävs för att delta i tillämpningsövningarna. Provet består av flervalsfrågor där 100 % korrekta svar krävs för att bli godkänd. Uppnås inte detta måste nytt prov genomföras innan du är får delta i tillämpningsövningarna på ktc. Som student genomgår du även övningar och examination i ktc bl.a. med hjälp av olika patientsimulator, VitalSim och SimMan 3G. Vid examinationer i ktc bedöms dina prestationer utifrån OSCE modellen (Objective Structured Clinical Examination). Detta är ett bedömningsformulär med förutbestämda kriterier för vad som krävs för att uppnå godkänt betyg. I ktc arbetar både studenter och lärare i arbetskläder, som lånas ut av högskolan. I samband med att du hämtar ut dina kläder får du skriva på ett lånekvitto som sedan rivs när kläderna återlämnas. Du har ansvar för dina kläder så länge du lånar dem. Du ska även själv sköta tvättning och strykning av kläderna mellan tillfällena i ktc. Omklädning finns i högskolans källare. Arbetskläderna får inte bäras utanför skolans område, inte till och från skolan eller i matsalen. De får inte användas på verksamhetsförlagd utbildning. När kläderna återlämnas ska de vara nytvättade och strukna. Om kläder inte återlämnas kommer betalning av kläderna krävas. I ktc gäller samma regler och riktlinjer som finns ute i vården. För mer detaljerad information se uppsatta riktlinjer inne och utanför ktc-salarna, nedan finns ett axplock från gällande regler. Hygien samma rutiner som på vårdinrättningar gäller i ktc Nagellack/naglar inget nagellack i ktc inte heller långa naglar Håret inget hängande hår Inga ringar, armband eller halsband, inte heller stora hängande örhängen Mobiltelefon ska vara avslagen under hela ktc vistelsen Långärmat inget långärmat under arbetskläder, t-shirt eller linne är OK Kliniskt träningscenter, 2014-06-03, berm/ekkr

Nationell klinisk slutexamination Utbildningen avslutas med Nationell klinisk slutexamination (NKSE) där syftet är att pröva om studenten har uppnått den kliniska kompetens som krävs hos en nyutexaminerad sjuksköterska. Det innebär att alla ämnen som ingår i utbildningen examineras. Nationell klinisk slutexamination innehåller två delar. Den teoretiska delen skrivs på samma dag i hela landet. Detta skriftliga prov konstrueras av högskolorna och universiteten tillsammans. Provet utgår från två olika patientsituationer. Där får du beskriva och motivera ditt agerande som sjuksköterska och svara på kunskapsfrågor. Den kliniska delen av provet genomförs på sista vfu-placeringen. Den praktiska delen genomförs efter att det teoretiska provet är genomfört och efter att en mittbedömning är gjord. Provet går ut på att under tre timmar vårda en patient under observation av en bedömningsansvarig sjuksköterska. Avslutningsvis samlas student, klinisk lärare och bedömningsansvarig sjuksköterska för en sammanfattande bedömning, där även patienten kan få ge sin bedömning av den givna vården. Mer information hittar du på www.nkse.se Nationella kliniska slutexaminationer, 2013-06-03, Berm/Ekkr

Patientberättelser Målet med att du ska skriva och reflektera över patientens berättelse är att du ska nå en fördjupad förståelse för patientens situation, vårdandets betydelse och betydelsen av din egen roll och förhållningssätt i vårdandet. Avsikten med patientberättelserna är att fördjupa dina kunskaper om patientperspektivet som grund för sjuksköterskans vårdande. Under din vfu i år tre ska du göra en fördjupad skriftlig reflektion per studievecka. Följande punkter används för att strukturera din berättelse: 1. Reflektionen ska ta sin utgångspunkt i en patients berättelse 1. Prata med en patient, beskriv patientens situation och hans/hennes upplevelse av den. 2. Beskriv också hur du själv ser på den, vilka tankar och känslor väcker patientens berättelse hos dig. 3. Vad tänker och känner du runt de vårdhandlingar som du varit delaktig i, då det gäller din patient. Hur ser du på patientens delaktighet i vården? 4. Reflektera över din patientberättelse i förhållande till kurslitteraturen, hur är t.ex. omvårdnadens centrala begrepp synliga i din patientberättelse. 5. Din berättelse ska omfatta ca en A4 sida, vara lättläst och tydlig. 6. Du ska diskutera din berättelse med en handledande sjuksköterska, som också skall signera den. Din kliniska lärare skall också läsa och kommentera dina berättelser. 1 Med patient innefattar här även de närstående. Vfu, Patientberättelser, 2013-06-03, Berm/Ekkr

Reflekterad Handledning i Omvårdnad (RHiO) Syftet med RHiO är att främja din personliga och yrkesmässiga mognad genom integrering och sammanflätning av teori och praxis. Syftet är vidare att utveckla ett kritiskt förhållningssätt; till dig själv; till vårdandet och till vetenskaplig samt förgiven tagen kunskap. RHiO ska även leda till att främja din utveckling av självkännedom, inlevelseförmåga och ett etiskt förhållningssätt. Målet med RHiO är att tydliggöra patientperspektivet som grund för sjuksköterskans profession. Handlednigen är en arena där tankar och känslor och handlingar lyfts fram, tydliggörs och bearbetas i en trygg lärande miljö. Handledningen tar sin utgångspunkt i en patients berättelse, som reflekteras och analyseras med hjälp av teorier och begrepp inom ämnet (Ekeberg, 2009, Tveiten, 2003). RHiO ingår i omvårdnadskurserna under år två och tre. Ni kommer att delas in i grupper bestående av max 10 studenter. Denna grupp kommer att hållas så intakt som möjligt under hela tiden. Gruppen har en lärare som genomgått godkänd handledarutbildning enligt krav från Svensk sjusköterskeförenings sektion för handledning i omvårdnad. Mer information om sektionen och litteraturtips finns på: http://www.swenurse.se/sektioner-och-natverk/handledning-i-omvardnad-sektion-inom-svensksjukskoterskeforening-hio/ Handledningen introduceras med en föreläsning under termin tre, därpå följer handledningsträffarna. För de olika tillfällena finns teman som knyter an till den kurs du går, dessa framgår av studiehandledningen. RHiO är ett examinationsmoment i omvårdnadskurserna och det krävs att du är aktivt deltagande vid handledningstillfälle för att bli godkänd. Inför varje handledningstillfälle förbereder du dig genom att ta med en patientberättelse som du önskar få handledning i. Vid handledningstillfället tränas du i att aktivt lyssna, ställa fördjupande frågor och ge feedback till dina studiekamrater. Tysthetslöfte gäller inom gruppen, dvs. det som sägs inom handledningsgruppen stannar där och får inte diskuteras med utomstående. Ett etiskt kontrakt kommer att upprättas i gruppen. Då obligatorisk närvaro gäller diskuteras hur ev frånvaro från handledningsgruppens träffar ska tas igen med den för gruppen ansvarig handledare. Observera att du måste vara godkänd på RHiO för att få slutbetyg på hel kurs. Referens: Ekeberg, M. (2009). Att lära sig vårda med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur Tveiten, S. (2003). Yrkesmässig handledning mer än ord. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur Reflekterad handledning i omvårdnad, 2013-06-03, Berm/Ekkr