HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

Innehåll 3 Förord 4 Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) 8 Europaperspektiv 12 Perfl uorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning 21 Exponeringsstudier i en befolkningsgrupp mönstrande 25 Cancerframkallande ämnen i tätortsluft 29 Tidstrendsstudie kvicksilver i hår hos gravida 32 Hg i hår hos gravida kvinnor i Västsverige 35 Exponering för bekämpningsmedel i befolkningen 38 Fältvalidering av Ogawaprovtagaren för NO 2 och NO x 46 Jämförande inomhusmätning mellan diffusionsprovtagare och direktvisande kemiluminescenceinstrument 48 Uppdrag

Förord Människors hälsa kan påverkas på olika sätt av förändringar i vår miljö. Klimatförändringarna vet vi på olika sätt kommer att påverka vår livsmiljö. Luftföroreningar kostar stora pengar varje år och kan bland annat ge oss allergiska besvär. Några procent av befolkningen uppskattas ha påverkan på njurarna orsakad av kadmium. Många av våra miljöföroreningar återfinns i modersmjölk. Detta ger oss anledning att vara vaksamma på miljögifter och deras spridning. Det är också därför vi har ett miljömål särskilt kopplat till miljögifter. Inom ramen för Miljöövervakningens programområde Hälsorelaterad Miljöövervakning hölls den 9 10 september 2009 en workshop i Lund. Syftet med workshopen var bl.a. att presentera aktuella resultat och diskutera gemensamma frågor. Alla föredragshållare inbjöds att bidra med ett avsnitt till denna årsrapport som genom det på ett bra sätt beskriver aktuella resultat inom programområdet och aktuella frågor som rör yttre-miljörelaterad hälsa. Respektive författare ansvarar för innehållet i de olika avsnitten. HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 3

Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) Den övergripande målsättningen för miljöövervakningen är att beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, analysera påverkan av miljöföroreningar samt lämna underlag för och följa upp åtgärder. En del av miljöövervakningen, den hälsorelaterade miljöövervakningen (hämi), följer upp människors exponering för miljöfaktorer. Där följs exponering för olika miljöfaktorer genom mätningar hos människor samt besvär och effekter av luftföroreningar och buller. Det görs ofta i vissa högexponerade grupper för att på så sätt följa de som löper störst risk att påverkas negativt på något sätt. NATIONELLT REGIONALT Den nationella miljöövervakning ska kunna redovisa det övergripande miljötillståndet i Sverige. Det innebär att det sällan går att få en sådan upplösning på resultaten så att det går att säga något om ett enstaka län. Speciellt hämi har också koncentrerats kring ett antal undersökningar som är relativt kostsamma att genomföra, och där det räcker med att det görs på en plats i Sverige. Det gäller t.ex. mätningar i modersmjölk. Den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen varierar i omfattning. Många län har valt att komplettera den regelbundet återkommande nationella miljöhälsoenkäten som koordineras av Socialstyrelsen för att på så sätt få en uppfattning om miljörelaterad ohälsa i länet. 4 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

PRIORITERINGAR Det är nödvändigt att i första hand prioritera miljöövervakningens kärnverksamhet, dvs att långsiktigt följa förändringar i miljötillståndet i relation till människors hälsa. Det görs genom att regelbundet följa upp de indikatorer som definierats av miljömålsmyndigheterna. Det är också viktigt att lyfta blicken och samverka med andra. Den information som tas fram inom hämi ska utnyttjas på bästa sätt. Det kan göras t.ex. genom samverkansprojekt där hämi bidrar med mätningar av effekter av yttre miljö medan andra myndigheter bidrar med andra typer av data. Kortare kartläggningar för att utreda om t.ex. en viss kemikalie utgör ett problem görs inom ramen för miljöövervakningens screeningprogram. En sådan studie kan ligga till grund för att avgöra om en ny tidsserie ska påbörjas. DELPROGRAM INOM HÄMI Programområdet är uppdelat i ett antal olika delprogram Biologiska mätdata metaller Biologiska mätdata organiska ämnen Luftföroreningar exponeringsstudier Luftföroreningar besvär, hälsoeffekter Livsmedel/dricksvatten Fysikaliska mätdata Indelningen beskriver de olika sätt på vilka människor exponeras för hälsoskadliga faktorer i den yttre miljön. Exempel på luftprovtagare. HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 5

En typ av urban miljö sedd från ovan. DATA Data finns samlande hos datavärdar. Naturvårdsverket finansierar den nationella miljöövervakningen i Sverige, och äger de data som samlas in. Dessa får fritt användas om källan anges. I de fall data finansierats av någon annan, till exempel länsstyrelser eller vattenvårdsförbund, tillfaller upphovsrätten respektive dataägare. Data som finansierats av Naturvårdsverket kan som regel laddas hem eller beställas över Internet utan kostnad. Specialbeställningar kan vara förenade med kostnader beroende på mängden data och i vilken form resultaten önskas. En förteckning över alla datavärdar kan hittas på: http://www. naturvardsverket.se/sv/tillstandet-imiljon/miljoovervakning/miljoovervakningsdata/ 6 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 7

Europaperspektiv STAFFAN SKERFING 1, MARIKA BERGLUND 2, BRITTA HEDLUND 3 Det är svårt att ge en heltäckande bild av alla aktiviteter som pågår i Europa. Här ges exempel på några forskningsprogram samt pågående övervakningsprogram. PHIME (PUBLIC HEALTH IMPACT OF LONG-TERM, LOW-LEVEL MIXED ELEMENT EXPOSURE IN SUSCEPTIBLE POPULATION STRATA) Det är känt att toxiska metaller som kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb), arsenik (As) och mangan (Mn) har negativa hälsoeffekter. Hg, Pb, As och Mn påverkar nervsystemet, medan Cd ger njurskador och troligen även skador på skelettet. Syftet med phime är att följa hur en exponering för låga halter av ett antal metaller under lång tid påverkar folkhälsan. Tanken är också att kartlägga exponeringen för metaller såväl i Europa (10 länder) som i ett antal andra länder (Kina, Marocko, Ecuador och Bangladesh). I fyra europeiska länder finns möjlighet att beskriva tidstrender för exposneringen för Hg, Cd (sedan 1986) och Pb (sedan 1978). Det behövs lösningar på problemet med metallexponering, och ett av resultaten hoppas man ska bli växtsorter som tar upp mindre mängd skadliga metaller från marken. phime är ett forskningsprogram finansierat av Europeiska Unionen inom ramen för Sjätte Ramprogrammet. Under fem år (2006 2011), uppgår eu:s anslag till totalt 13,4 miljoner euro. Själva phime-konsortiet består av 35 partners från 22 länder. Eftersom partners har finansiering från andra håll (bl a nv) är den totala budgeten betydligt större. Webplats: http:// www.phime.org 1 Avdelningen för Arbets- och Miljömedicin, Lunds Universitet 2 Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet 3 Naturvårdsverket 8 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

COPHES (CONSORTIUM TO PERFORM HUMAN BIOMONITORING ON A EUROPEAN SCALE) Ett viktigt område är harmonisering av mätmetoder för exponeringsuppskattning för att erhålla jämförbara data mellan studier och över tid. Detta arbete drivs dels nationellt inom ramen för den hälsorelaterade miljöövervakningen (hämi), dels inom ramen för eus sjunde ramprogram och projektet Consortium to perform human biomonitoring on a European scale (cophes). En Europeisk Miljö- och hälsostrategi antogs av eu-kommissionen 2003. I den pekades human biomonitorering ut som ett viktigt verktyg för att på ett nytt sätt koppla ihop miljöeffekter med människors hälsa. Den Environment and Health Action Plan 2004 2010 som antogs var baserad på strategin. En sak som skulle utvecklas var ett harmoniserat europeiskt humant biomonitoreringsprogram. Medel för detta har erhållits från sjunde ramprogrammet, och projektet planeras starta i december 2009. För att testa den harmoniserade strategin planeras även ett pilotprojekt, kallat Democophes ( Demonstration of cophes ) som planeras starta 2010 i 17 medlemsstater och som är direkt kopplat till cophes. Webplats: http://www.eu-humanbiomonitoring.org/ AMAP (ARCTIC MONITORING AND ASSESSMENT PROGRAMME) Arctic Monitoring and Assessment Programme (amap) är en av fem grupper under Arktiska Rådet. Främsta syftet att ge råd till de 8 arktiska länderna i frågor som gäller föroreningar och relaterade frågor. amap gör också regelbundna utvärdering av miljötillståndet och hur människor påverkas. Den senaste publicerades 2009. Det man främst inriktar sig på är regelbundna mätningar av miljö- och hälsofarliga ämnen hos mödrar och barn. Webplats: http://www.amap.no HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 9

Perfl uorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning ANDERS GLYNN 1, URS BERGER 2, SANNA LIGNELL 1, PER OLA DARNERUD 1 OCH MARIE AUNE 1 SAMMANFATTNING I ett utvecklingsprojekt inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har en grupp forskare från Livsmedelsverket, Uppsala, och Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, undersökt om resultat från endast en blodprovtagning under graviditeten eller amningsperioden kan ge en korrekt bild av mammans och fostrets kroppsbelastning av miljöföroreningarna perfluoroktan sulfonat (pfos) och perfluoroktanoat (pfoa). Resultaten visade en god korrelation mellan halter i navelsträngsblod och halter i blodserumprover tagna från modern i tidig och sen graviditet, samt 3 veckor och 3 månader efter förlossningen. Detta innebär att det räcker med en provtagning under graviditeten eller efter förlossningen för att få en god uppskattning av mammans och fostrets kroppsbelastning. BAKGRUND Perfluorerade alkyl substanser (pfas) är en grupp svårnedbrytbara halogenerade organiska ämnen som är spridda i miljön över hela norra hemisfären (Bossi et al. 2005; Giesy and Kannan 2001; Verreault et al. 2005). I motsats till fettlösliga persistenta halogenerade organiska föreningar, såsom pcb och dioxiner, ackumuleras pfas inte främst i organismers fettvävnad. pfas binds istället till blodproteiner och ackumuleras i levervävnad (Han et al. 2003; Jones et al. 2003; Luebker et al. 2002). Toxicitetsstudier har visat att flera olika pfas påverkar cell-cellkommunikation och orsakar peroxisomproliferation vilket kan leda till cancer (Berthiaume and Wallace 2002; Hu et al. 2002, Upham et al. 1998). Vissa pfas tycks också påverka fettmetabolism och reproduktion (Haugom and Spydevold 1992; Lau et al. 2003; Thibo- 1 FOU-avdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala 2 Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, Stockholm HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 11

deaux et al. 2003). Några nyligen publicerade studier antyder att fostrets exponering för pfos och pfoa kan påverka fostertillväxten negativt (Apelberg et al. 2007; Fei et al. 2007, 2008; Stein et al. 2009; Washino et al. 2009). I en tidstrendsstudie av pfoa och pfos i sillgrissleägg från Östersjön observerades en 30-faldig ökning av pfos under perioden 1968 till 2003 (Holmström et al. 2005). Halterna av pfoa var dock genomgående låga. För pfos observerades de högsta halterna 1997. I en tidstrendsstudie med gråtrutägg från Norge visades att halterna av pfos och andra fluorerade ämnen ökat från 1983 till 2003 men börjat plana ut mellan 1993 och 2003 (Verreault et al. 2007). Kunskaperna när det gäller hur kroppsbelastningen av pfas i den svenska befolkningen förändrats med tiden sedan 60-talet är obefintliga. Några få studier har visat att serum/plasmahalterna av pfos och pfoa hos vuxna i Sverige ligger på samma nivåer som halter uppmätta i usa, 12 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

Canada, Australien och Japan (Berglund et al. 2004; Harada et al. 2004; Kärrman et al. 2006, 2007; Kubwabo et al. 2004; Olsen et al. 2003). En studie av kvinnor med högt fiskintag antyder att fiskkonsumtion kan vara en källa till pfos-exponering (Berglund et al. 2004). Begränsade studier av pfas-halter i fisk pekar också på att fisk kan vara en källa för exponering av den svenska befolkningen, framförallt fisk från vatten påverkade av utsläpp från till exempel reningsverk (Berger et al. 2009). Som en bas för en framtida tidstrendsstudie av pfas-halter i blod hos gravida och ammande kvinnor genomfördes en studie av korrelationer mellan halter av pfos eller pfoa uppmätta i blodserum från förstföderskor i tidig graviditet (vecka 6 11), sen graviditet (vecka 32 34), 3 veckor och 3 månader efter förlossningen, samt i navelsträngsblod. Syftet var att ta reda på om halter av pfos och pfoa i blodserum varierar under graviditeten och efter förlossningen, samt att undersöka om halter uppmätta efter förlossningen kan sägas representera de halter som kvinnorna har under graviditeten, samt även halterna i navelsträngsblod. I förlängningen planeras en tidstrendsstudie, där pfas mäts i prover från ammande förstföderskor boende i Uppsalaområdet. MATERIAL OCH METODER Under 1996 1999 togs blodprover från 19 kvinnor i tidig graviditet (vecka 6 11), sen graviditet (vecka 32 34), 3 veckor och 3 månader efter förlossningen. Kvinnorna kom från Uppsala och födde sitt första barn. pfos och pfoa mättes i blodserum från mammorna och i helblod från navelsträngen med en metod som utvecklades under eu-projektet perforce (perforce 2006) och som har visat sig fungera bra i en internationell metodjämförbarhetsstudie (Fluoros Report 2006). Kortfattat blev 0,5 g prov (serum eller helblod) spikat med de interna standarderna 13 c4-pfoa och 13 c4-pfos och extraherat med acetonitril i ultraljudsbad. De utfällda proteinerna centrifugerades ner. Extraktet koncentrerades upp och renades med aktivt kol. Efter att en volymstandard blivit tillsatt analyserades pfoa och pfos med vätskekromatografi kopplat till tandem masspektrometri. Den instrumentella metoden och kvantifieringen är beskrivna i detalj i Verreault et al. (2007). Som kvalitetskontroll bestämdes halterna i metodblank, detektionsgränser, återvinning av de interna standarderna och reproducerbarheten. Dessutom analyserades ett serumprov från den internationella metodjämförbarhetsstudien (Fluoros Report 2006) fyra gånger med olika provbatcher. Alla kvalitetskontrollkriterier visade på utmärkt prestation av analysmetoden. Skillnader i halter i serum hos mammorna vid de olika provtagningstillfällena analyserades med hjälp av ett parvis t-test. Mann-Whitneys U-test användes för att analysera skillnader i halter mellan navelsträngsblod och mammans blodserum. Korrelationer mellan halter av pfos eller pfoa i de olika proven studerades med hjälp av Spearmans korrelationsanalys. HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 13

TABELL 1. Halter av PFOS och PFOA i blodserum från gravida och ammande kvinnor samt i navelsträngsblod från deras nyfödda barn a Graviditet (ng/g serum) Förlossning (ng/g blod) Amningsperiod (ng/g serum) 1:a trimestern 3:e trimestern Navelsträngsblod 3 veckor 3 månader PFOS 33 (18-53) b 32 (14-44) c 5.6 (2.5-8.4)* 29 (13-51) c 29 (17-42) c PFOA 4,4 (2,5-11) b 3,7 (2,0-7,5) c 1,4 (0,66-2,3)* 3,5 (1,4-7,3) c 3,1 (1,4-5,4) d a Median (min-max). Resultat med olika bokstäver skiljer sig från varandra (parvis t-test, p 0.05, N=19) *Halten i navelsträngsblod skiljer sig från halten i moderns blodserum (Mann-Whitney U test, p 0.05, N=19) RESULTAT OCH DISKUSSION pfos-halterna var klart högre än halterna av pfoa både i blodserum från mammorna och i navelsträngsblod (Tabell 1). Navelsträngsblodet hade signifikant lägre halter än mammans blodserum, men skillnaden i medianhalt var större för pfos (en faktor 5) än för pfoa (en faktor 2 3). Vid omräkning av halterna i navelsträngsblod, med hänsyn taget till att pfos- och pfoahalten i blodserum är ungefär dubbelt så hög som halten i helblod (personlig kommunikation, Urs Berger), ligger pfos-halterna i navelsträngsblod ändå klart lägre än i moderns blod. Även andra studier har funnit att skillnaden i halt mellan navelsträngsblod och mammans blod är större för pfos än för pfoa (Midasch et al. 2007; Monroy et al. 2008), vilket pekar på att pfoa har lättare att passera placentan än pfos. Halten av pfos och pfoa i mammornas blodserum var signifikant lägre under 3:e trimestern än under 1:a trimestern, sannolikt på grund av en ökning av kropps- och blodvolymen under graviditeten. För pfos skedde därefter ingen märkbar förändring medan halten av pfoa sjönk ytterligare under amningsperioden. Vår studie ger ingen information om orsakerna till skillnaderna i hur halten av pfos och pfoa förändras under amningsperioden. Resultaten antyder dock att pfos och pfoa omsätts på lite olika sätt i kroppen, men resultaten måste tolkas med viss försiktighet eftersom vår studie var relativt liten. En större studie från usa visade att halten av både pfos och pfoa i mammans blodserum sjönk något mellan vecka 4 6 och vecka 13 14 efter förlossningen (von Ehrenstein et al. 2009). TABELL 2. Spearman rank korrelationer mellan halter av PFOS och PFOA i prover tagna vid olika tillfällen under graviditet och amningsperioden. PFOS 1:a trimestern 3:e trimestern Navelsträngsblod 3 veckor 3:e trimestern 0,78 Navelsträngsblod 0,65 0,86 3 veckor 0,79 0,93 0,77 3 månader 0,71 0,74 0,58 0,73 PFOA 3:e trimestern 0,88 Navelsträngsblod 0,84 0,92 3 veckor 0,75 0,92 0,84 3 månader 0,82 0,78 0,66 0,77 3 veckor=3 veckor efter förlossningen, 3 månader=3 månader efter förlossningen. Alla Spearmans korrelationskoefficienter (r) är statistiskt signifikanta (p<0.05). 14 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

Trots analys av endast 19 prover per provtagningstillfälle, samt liten variation i pfos- och pfoa-halter vid de olika provtagningstillfällena (max 5-faldig), observerades en stark positiv korrelation mellan halterna (Fig. 1 och 2, Tabell 2). Resultaten antydde också att relationen mellan halten av de båda fluorerade ämnena i mammans blod och halten i navelsträngsblod blev något starkare ju närmare tiden för förlossning som mamman provtagits (Fig. 1 och 2, Tabell 2). De starka korrelationerna visar att prover tagna efter förlossningen kan användas för analys av mammans kroppsbelastning av ämnena under graviditeten, samt fostrets exponering för ämnena. Starka korrelationer mellan pfos och pfoa i moderns blod under graviditeten och navelsträngsblod har observerats i flera tidigare studier (Inoue et al. 2004; Midasch et al. 2007; Monroy et al. 2008), medan korrelationen för pfoa var svagare (r2=0.42) i en av studierna (Midasch et al. 2007). En tidigare studie av 12 förstföderskor i Uppsalakohorten visade på starka korrelationer mellan halter av pfos och pfoa i serum och modersmjölk tagna vid samma tillfälle efter förlossningen (Kärrman et al. 2007). Sammantaget antyder resultaten att moderns kroppsbelastning av pfos och pfoa under graviditeten och amningsperioden i hög grad bestämmer hur mycket av ämnena som går över i placentan till fostret och över till modersmjölken. 1:a timestern 3:e timestern Moderns serum (ng/g serum) Moderns serum (ng/g serum) 3 veckor efter förlossningen Navelsträngsblod (ng/g) 3 veckor efter förlossningen Navelsträngsblod (ng/g) FIGUR 1. Korrelationer (Spearman rank korrelation) mellan PFOS-halter i navelsträngsblod (helblod) och i blodserum hos mamman vid olika tillfällen under graviditeten och amningsperioden. Alla korrelationskoefficienter (r) är statistiskt signifikanta (p<0.05). HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 15

1:a timestern 3:e timestern Moderns serum (ng/g serum) Moderns serum (ng/g serum) 3 veckor efter förlossningen Navelsträngsblod (ng/g) 3 veckor efter förlossningen Navelsträngsblod (ng/g) FIGUR 2. Korrelationer (Spearman rank korrelation) mellan PFOA-halter i navelsträngsblod (helblod) och i blodserum hos mamman vid olika tillfällen under graviditeten och amningsperioden. Alla korrelationskoefficienter (r) är statistiskt signifikanta (p<0.05). REFERENSER Apelberg, B. J.; Goldman, L. R.; Calafat, A. M.; Herbstman, J. B.; Kuklenyik, Z.; Heidler, J.; Needham, L. L.; Halden, R. U.; Witter, F. R. Determinants of Fetal Exposure to Polyfluoroalkyl Compounds in Baltimore, Maryland. Environmental Science & Technology, 2007, 41, 3891 3897. Berger, U.; Glynn, A.; Holmstrom, K. E.; Berglund, M.; Ankarberg, E. H.; Tornkvist, A. Fish consumption as a source of human exposure to perfluorinated alkyl substances in Sweden analysis of edible fish from Lake Vattern and the Baltic Sea. Chemosphere, 2009, 76, 799 804. Berglund, M.; Holmström, K.; Ask, K.; Petersson-Grawé, K.; Pickova, J.; Järnberg, U. Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag. Resultatrapport till Miljöövervakningen, 2004. Berthiaume, J. ; Wallace, K. B. Perfluorooctanoate, perflourooctanesulfonate, and N-ethyl perfluorooctanesulfonamido ethanol; peroxisome proliferation and mitochondrial biogenesis. Toxicology Letters, 2002, 129, 23 32. Bossi, R.; Riget, F. F.; Dietz, R.; Sonne, C.; Fauser, P.; Dam, M.; Vorkamp, K. Preliminary screening of perfluorooctane sulfonate (PFOS) and other fluorochemicals in fish, birds and marine mammals from Greenland and the Faroe Islands. Environmental Pollution, 2005, 136, 323 329. Fei, C.; McLaughlin, J. K.; Tarone, R. E.; Olsen, J. Perfluorinated chemicals and fetal growth: a study within the Danish National Birth Cohort. Environ Health Perspect, 2007, 115, 1677 1682. 16 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 17

Fei, C.; McLaughlin, J. K.; Tarone, R. E.; Olsen, J. Fetal growth indicators and perfluorinated chemicals: a study in the Danish National Birth Cohort. Am J Epidemiol, 2008, 168, 66 72. Fluoros Report. 2 nd Worldwide Interlaboratory Study on PFCs Human Serum, Coordinators G. Lindström, S. van Leeuwen, Report December 2006. Giesy, J. P.; Kannan, K. Global distribution of perfluorooctane sulfonate in wildlife. Environ. Sci. Technol., 2001, 35, 1339 1342. Han, X.; Snow, T. A.; Kemper, R. A.; Jepson, G. W. Binding of Perfluorooctanoic Acid to Rat and Human Plasma Proteins. Chemical Research in Toxicology, 2003, 16, 775 781. Haughom, B.; Spydevold, O. The mechanism underlying the hypolipemic effect of perfluorooctanoic acid (PFOA), perfluorooctane sulfonic acid (PFOSA) and clofibric acid. Biochimica et Biophysica Acta, Lipids and Lipid Metabolism, 1992, 1128, 65 72. Harada, K.; Saito, N.; Inoue, K.; Yoshinaga, T.; Watanabe, T.; Sasaki, S.; Kamiyama, S.; Koizumi, A. The influence of time, sex and geographic factors on levels of perfluorooctane sulfonate and perfluorooctanoate in human serum over the last 25 years. J Occup Health, 2004, 46,141 7. Holmstrom, K. E.; Jarnberg, U.; Bignert, A. Temporal trends of PFOS and PFOA in guillemot eggs from the Baltic Sea, 1968 2003. Environmental Science & Technology, 2005, 39, 80 84. Hu, W.; Jones, P. D.; Upham, B. L.; Trosko, J. E.; Lau, C.; Giesy, J. P. Inhibition of Gap Junctional Intercellular Communication by Perfluorinated Compounds in Rat Liver and Dolphin Kidney Epithelial Cell Lines in Vitro and Sprague-Dawley Rats in Vivo. Toxicol. Sci., 2002, 68, 429 436. Inoue, K.; Okada, F.; Ito, R.; Kato, S.; Sasaki, S.; Nakajima, S.; Uno, A.; Saijo, Y.; Sata, F.; Yoshimura, Y.; Kishi, R.; Nakazawa, H. Perfluorooctane sulfonate (PFOS) and related perfluorinated compounds in human maternal and cord blood samples: assessment of PFOS exposure in a susceptible population during pregnancy. Environ Health Perspect, 2004, 112, 1204 1207. Jones, P. D.; Hu, W.; De Coen, W.; Newsted, J. L.; Giesy, J. P. Binding of perfluorinated fatty acids to serum proteins. Environmental Toxicology and Chemistry, 2003, 22, 2639 2649. Karrman, A.; Mueller, J. F.; van Bavel, B.; Harden, F.; Toms Leisa-Maree, L.; Lindstrom, G. Levels of 12 perfluorinated chemicals in pooled australian serum, collected 2002-2003, in relation to age, gender, and region. Environ Sci Technol, 2006, 40, 3742 3748. Karrman, A.; van Bavel, B.; Jarnberg, U.; Hardell, L.; Lindstrom, G. Perfluorinated chemicals in relation to other persistent organic pollutants in human blood. Chemosphere, 2006, 64, 1582 1591. Karrman, A.; Ericson, I.; van Bavel, B.; Darnerud, P. O.; Aune, M.; Glynn, A.; Lignell, S.; Lindstrom, G. Exposure of perfluorinated chemicals through lactation: levels of matched human milk and serum and a temporal trend, 1996 2004, in Sweden. Environ Health Perspect, 2007, 115, 226-230. Kubwabo, C.; Vais, N.; Benoit, F. M. A pilot study on the determination of perfluorooctanesulfonate and other perfluorinated compounds in blood of Canadians. Journal of Environmental Monitoring, 2004, 6, 540 545. 18 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

Lau, C.; Thibodeaux, J. R.; Hanson, R. G.; Rogers, J. M.; Grey, B. E.; Stanton, M. E.; Butenhoff, J. L.; Stevenson, L. A. Exposure to Perfluorooctane Sulfonate during Pregnancy in Rat and Mouse. II: Postnatal Evaluation. Toxicol. Sci., 2003, 74, 382 392. Luebker, D. J.; Hansen, K. J.; Bass, N. M.; Butenhoff, J. L.; Seacat, A. M. Interactions of flurochemicals with rat liver fatty acid-binding protein. Toxicology, 2002, 176, 175 185. Midasch, O.; Drexler, H.; Hart, N.; Beckmann, M. W.; Angerer, J. Transplacental exposure of neonates to perfluorooctanesulfonate and perfluorooctanoate: a pilot study. International Archives of Occupational and Environmental Health, 2007, 80, 643 648. Monroy, R.; Morrison, K.; Teo, K.; Atkinson, S.; Kubwabo, C.; Stewart, B.; Foster, W. G. Serum levels of perfluoroalkyl compounds in human maternal and umbilical cord blood samples. Environ Res, 2008, 108, 56 62. Olsen, G. W.; Hansen, K. J.; Stevenson, L. A.; Burris, J. M.; Mandel, J. H. Human Donor Liver and Serum Concentrations of Perfluorooctanesulfonate and Other Perfluorochemicals. Environ. Sci. Technol., 2003, 37, 888 891. perforce. Perfluorinated Organic Compounds in the European Environment, scientific report of the eu project perforce (fp6-nest-508967) prepared by de Voogt P., Berger U., de Coen W., de Wolf W., Heimstad E., McLachlan M., van Leeuwen S., van Roon A. 2006. Stein, C. R.; Savitz, D. A.; Dougan, M. Serum Levels of Perfluorooctanoic Acid and Perfluorooctane Sulfonate and Pregnancy Outcome. Am J Epidemiol, 2009, in press. Thibodeaux, J. R.; Hanson, R. G.; Rogers, J. M.; Grey, B. E.; Barbee, B. D.; Richards, J. H.; Butenhoff, J. L.; Stevenson, L. A.; Lau, C. Exposure to Perfluorooctane Sulfonate during Pregnancy in Rat and Mouse. I: Maternal and Prenatal Evaluations. Toxicological Sciences, 2003, 74, 369 381. Upham, B. L.; Deocampo, N. D.; Wurl, B.; Trosko, J. E. Inhibition of gap junctional intercellular communication by perfluorinated fatty acids is dependent on the chain length of the fluorinated tail. International Journal of Cancer, 1998, 78, 491 495. van Leeuwen, S. P. J.; Kaerrman, A.; van Bavel, B.; de Boer, J.; Lindstroem, G. Struggle for Quality in Determination of Perfluorinated Contaminants in Environmental and Human Samples. Environmental Science & Technology, 2006, 40, 7854 7860. Verreault, J.; Houde, M.; Gabrielsen, G. W.; Berger, U.; Hauks, M.; Letcher, R. J.; Muir, D. C. G. Perfluorinated Alkyl Substances in Plasma, Liver, Brain, and Eggs of Glaucous Gulls (Larus hyperboreus) from the Norwegian Arctic. Environmental Science and Technology, 2005, 39, 7439 7445. Verreault, J.; Berger, U.; Gabrielsen, G. W. Trends of Perfluorinated Alkyl Substances in Herring Gull Eggs from Two Coastal Colonies in Northern Norway: 1983 2003. Environmental Science & Technology, 2007, 41, 6671 6677. von Ehrenstein, O. S.; Fenton, S. E.; Kato, K.; Kuklenyik, Z.; Calafat, A. M.; Hines, E. P. Polyfluoroalkyl chemicals in the serum and milk of breastfeeding women. Reprod Toxicol, 2009, 27, 239 245. Washino, N.; Saijo, Y.; Sasaki, S.; Kato, S.; Ban, S.; Konishi, K.; Ito, R.; Nakata, A.; Iwasaki, Y.; Saito, K.; Nakazawa, H.; Kishi, R. Correlations between prenatal exposure to perfluorinated chemicals and reduced fetal growth. Environ Health Perspect, 2009, 117, 660 667. HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 19

HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2008

Exponeringsstudier i en befolkningsgrupp mönstrande BO AG JÖNSSON 1, CHRISTIAN H LINDH 1, ANNA AXMON 1, ÅKE BERGMAN 2 bakgrund: Det är fördelaktigt att kunna standardisera för ålder om man vill undersöka tidstrender i exponering för normalbefolkningen, eftersom det för många föreningar är en viktig determinant för den individuella kroppsdosen. Vi har därför i denna studie valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män genomgår vid omkring 18 års ålder. Genom att regelbundet ta blod- och urinprover från ett urval av de mönstrande för analys av olika miljögifter kan kalenderårsmässiga förändringar i exponeringen av dessa följas. metoder: Mönstrande från tre olika år har hittills studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande (234 urinprover), år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande och år 2006 serumprover från 200 mönstrande. Serumproverna analyserades med gaskromatografimasspektrometri (cg-ms) med avseende på 2,2,4,4,5,5 -hexaklorobifenyl (cb-153), p,p -diklordifenyldikloreten (p,p -dde) samt för polybromerade difenyletrar (pbde) och hexabromcyklododekan (hbcdd). Urinproverna analyserades med vätskekromatografi-tandem ms med avseende på ftalsyra, monoetylftalat (mep), monobutylftalat (mbp), monobutylbenzylftalat (mbzp) och monoetylhexylftalat (mehp). resultat: I undersökningen år 2006 av 200 mönstrande män var medianvärdena för cb-153 och p,p -dde i serum, 34 respektive 62 ng/g blodfett. Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökningar av mönstrande, som gjordes år 2000 samt 2004 var medianvärdet 65 och 19 ng/g blodfett för cb-153 (Figur 1). I motsvarande analyser av p,p -dde var medianvärdet 88 och mindre än kvantifieringsgränsen (<loq) ng/g blodfett (Figur 2). 1 Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitet 2 Institutionen för Miljökemi, Stockholms Universitet HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 21

Mellan åren 2000 och 2006 minskade alltså medianhalterna av cb-153 och p,p -dde med 47 respektive 29%. Mellan åren 2004 och 2006 fanns det dock i stället en ökning av halten cb-153 med 76% (Figur 1). För p,p -dde var medianhalten år 2004 <loq varför en beräkning av ökningen inte kan göras. Dock finns samma tendens till ökning genom att andelen personer som låg under kvantifieringsgränsen har minskat från 68% till 7% mellan 2004 och 2006 (Figur 2). De kreatininjusterade halterna av ftalater för åren 2000 och 20004 visas i Tabell 1. För dessa noterades signifikanta minskningar mellan år 2000 och år 2004 för ftalsyra (medianminskning 35%), för mep (72%) och för mbp (17%). Även mono-ethylhexylftalat (mehp) halterna i urin var lägre år 2004 än 2000, medan däremot halterna var oförändrade för mono-benzylftalat (mbzp). I ett slumpmässigt urval av 59 serumprover från 2006 analyserades sju bromerade flamskyddsmedel. Medianhalten för de enskilda bromerade difenyletrarna följer; bde-47 var 1,32 ng/g blodfett, för bde-99 0,38 ng/g blodfett, för bde-100 0,28 ng/g blodfett, för bde-153 2,50 ng/g blodfett, för bde-154 0,04 ng/g blodfett samt för bde-209 0,07 ng/g blodfett. Samtliga analyser för hexabromcyklododekan (hbcdd) var <loq slutsatser: Det har skett en minskning av serumhalterna av cb-153 och p,p - dde hos unga män födda 1988 jämfört med de födda 1982. Hos män födda 1988 verkar dock halterna ha ökat jämfört med de födda 1986. Det finns ingen enkel förklaring till dessa resultat. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på detta. En sådan studie pågår under 2009. De minskade koncentrationerna av ftalater i urin avspeglar troligen en lägre exponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika produkter ute i samhället. Det finns dock andra ftalater som vi inte mätt i denna studie där användningen i stället ökar. Halterna av de bromerade föreningarna var låga. TABELL 1. Kreatininjusterade (nmol/mmol) halter av ftalsyra och ftalatestrar i urin bland de undersökta mönstrande unga männen år 2004 jämfört med år 2000. nmol/mmol kreatinin n < LOQ (%) Medelvärde Min 10% 50% 90% Max p Ftalsyra 2000 234 8 41 < LOQ 9.9 26 59 2100 <0.001 2004 200 23 24 < LOQ < LOQ 15 33 1600 Monoetylftalat (MEP) 2000 230 24 740 < LOQ < LOQ 85 950 99000 <0.001 2004 200 35 170 < LOQ < LOQ 24 220 17000 Monobutylftalat (MBP) 2000 233 9 29 < LOQ 4.2 24 64 170 0.015 2004 200 13 23 < LOQ < LOQ 20 37 190 Monobenzylftalat (MBzP) 2000 233 25 6.0 < LOQ < LOQ 4.4 14 70 0.668 2004 200 28 4.9 < LOQ < LOQ 4.4 9.9 23 Monoetylhexylftalat (MEHP) 2000 232 63 2.7 < LOQ < LOQ < LOQ 8.4 24 0.001 2004 200 77 1.4 < LOQ < LOQ < LOQ 5.6 23 22 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

FIGUR 1. Lipidjusterade halter av 2,2,4,4,5,5 -hexaklorobifenyl (CB-153) hos mönstrande män i södra Sverige 2006 under åren 2000, 2004 och 2006. 200.0 CB-153 (ng/g lipid) 100.0 0.0 2000 2002 2004 2006 Provtagningsår FIGUR 2. Lipidjusterade halter av p,p -diklordifenyldikloreten (DDE) hos mönstrande män i södra Sverige 2006 under åren 2000, 2004 och 2006. 1200.0 800.0 DDE (ng/g lipid) 400.0 0.0 2000 2002 2004 2006 Provtagningsår HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 23

24 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

Cancerframkallande ämnen i tätortsluft HÅKAN TINNERBERG 1 Under hösten 2008 genomfördes projektet exponering för cancerframkallande ämnen i tätortsluft, personlig exponering och bakgrundsmätningar i Malmö. Det är andra gången som mätningarna genomförs i Malmö, första gången var 2003. Projektet har genomförts i fem olika städer med startår 2000 i Göteborg. Projektets övergripande mål Beskriva allmänbefolkningens exponering för vissa cancerframkallande luftföroreningar med avseende på genomsnitt och spridning inom och mellan individer Försöka kvantifiera betydelsen av trafiksituation, rökvanor och andra potentiella källor till dessa luftföroreningar Ge underlag för en bättre riskvärdering för allmänheten Jämföra personlig exponering med halter i bakgrundsluft Visa på trender i exponering för dessa ämnen hos befolkningen PERSONBURNA MÄTNINGAR Personer mellan 20 och 50 år boende i Malmö tätort slumpades ur befolkningsregistret. De personburna mätningarna genomfördes på 41 personer och för 20 av dessa genomfördes två mätomgångar. Försökspersonerna fick fylla i en dagbok om exponeringsdeterminanter samt svara på frågor i en enkät. För de personburna mätningarna användes passiva provtagare och bensen, butadien, formaldehyd och kvävedioxid mättes under en vecka. 1 Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 25

STATIONÄRA MÄTNINGAR Stationära mätningar genomfördes på rådhustaket i Malmö (urban bakgrund) och på Dalaplan (gatunivå). Vid mätningen 2003 användes samma station för urban bakgrund men en annan plats för mätningar på gatunivå. För de stationära mätningarna användes samma provtagare som för de personburna mätningarna. De stationära mätningarna genomfördes också under en vecka och provtagningen genomfördes parallellt med de personburna mätningarna. Totalt genomfördes 11 mätomgångar. Stationära mätningar med avseende på partiklar (pm2.5) och polyaromatiska kolväten (pah) genomfördes i vardagsrummet hos 20 personer. Av dessa 20 var 10 från befolkningsurvalet och 10 från anställda på Arbetsoch miljömedicin i Lund, boende i Malmö. Även för dessa mätningar genomfördes parallella mätningar på den urbana bakgrundsstationen. RESULTAT I jämförelse med mätningarna som genomfördes 2003 syns en tydlig minskning av exponeringen för bensen och butadien, medan formaldehyd och kvävedioxid är på nästan oförändrade nivåer. Ämnen Personburet Rådhustaket Dalaplan Vardagsrum (μg/m 3 ) (μg/m 3 ) (μg/m 3 ) (μg/m 3 ) N = 41 N = 11 N = 11 N = 20 Bensen 1.0 0.6 1.1 1,3-Butadien 0.4 0.05 0.12 Formaldehyd 11 3.4 3.1 Kvävedioxid 15 19 28 PM2.5 5.3 5.8 Benso(a)pyren (ng/m3) 0.024 0.014 FIGUR 1. Bensen i Malmö, median (μg/m3) 2.5 2 1.5 1 0.5 0 Personburet Personburet Gatunivå Gatunivå Urban bakgrund Urban bakgrund 2003 2008 2003 2008 2003 2008 26 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

FIGUR 2. Butadien i Malmö, median (μg/m3) 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Personburet Personburet Gatunivå Gatunivå Urban bakgrund Urban bakgrund 2003 2008 2003 2008 2003 2008 FIGUR 3. Formaldehyd i Malmö, median (μg/m3) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Personburet Personburet Gatunivå Gatunivå Urban bakgrund Urban bakgrund 2003 2008 2003 2008 2003 2008 FIGUR 4. Kvävedioxid i Malmö, median (μg/m3) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Personburet Personburet Gatunivå Gatunivå Urban bakgrund Urban bakgrund 2003 2008 2003 2008 2003 2008 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 27

Tidstrendsstudie kvicksilver i hår hos gravida MARIKA BERGLUND 1, BRITA PALM 1, SANNA LIGNELL 2, Exponering, tidstrender och risker med metylkvicksilver hos gravida kvinnor i den allmänna befolkningen undersöks inom den hälsorelaterade miljöövervakningen. Ett 30-tal förstföderskor rekryteras varje år i Uppsala län. Från dessa samlas hår för kvicksilveranalys, bröstmjölk för analys av persistenta organiska miljöföroreningar, blod och enkäter för information om kostvanor och annat. Totalt har 307 hårprover som hittills samlats in under en period av 12 år (1996 2008) analyserats. Kvinnorna som lämnar hårprov besvarar en detaljerad kostenkät. I kostenkäten anger de hur ofta de ätit olika fiskarter under året de blev gravida. Den totala fiskkonsumtionen, summan av alla fiskarter per månad, beräknas för varje kvinna. Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut inom ramen för miljömålsarbetet. Enligt miljömålet Giftfri miljö ska all fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag vara tjänlig som människoföda med avseende på innehållet av ämnen som spridits genom mänsklig verksamhet. Åtgärder för att minska användningen av kvicksilver har kraftigt minskat utsläppen, men det kvicksilver som släppts ut i miljön finns kvar under mycket lång tid och kan omvandlas till metylkvicksilver som ansamlas i fisk. Fisk är så gott som den enda exponeringskällan för metylkvicksilver hos människor. Metylkvicksilver (MeHg) kan skada centrala nervsystemet, och hos foster som är känsligast kan effekter uppkomma redan vid låg exponering. I epidemiologiska studier har man funnit ett samband mellan metylkvicksilverexponering under fosterstadiet och försämrad kognitiv förmåga hos barn. För att skydda foster har Livsmedelsverket utfärdat kostråd gällande fisk (www.slv.se). Livsmedelsverket vänder sig särskilt till kvinnor som planerar att skaffa barn snart, som är gravida eller som ammar med rådet att inte 1 Institututet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm 2 Livsmedelsverket, Uppsala HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 29

Saluförd fisk. äta t.ex. abborre, gädda, gös, lake, stor hälleflundra och tonfisk mer än 2 3 gånger per år. Det är speciellt rovfisk i insjöar och hav som kan innehålla höga metylkvicksilverhalter och som man bör äta mindre av. Generellt bör man äta fisk 2 3 gånger per vecka eftersom fisk innehåller många nyttiga ämnen, t ex fettsyror. Studier av svenska gravida kvinnor visar att exponeringen normalt är lägre än de nivåer som förknippats med effekter på centrala nervsystemet hos foster. Kvicksilverhalten i hår speglar exponeringen för MeHg (Berglund et al, 2005) och kan sättas i relation till de risknivåer som beräknats av bl a jecfa (who, 2003) och usepa (nrc, 2000). jecfa har beräknat det tolerabla dagliga intaget (tdi) till 0,2 µg/kg kroppsvikt, medan nrc har kommit fram till ett tdi på 0,1 µg/kg kroppsvikt, vilket motsvarar en kvicksilverhalt i hår på 2,2 respektive 1,2 mg/kg. 30 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

Figur 1 visar hur kvicksilverhalten i hår har förändrats hos förstföderskor (20 40 år) i Uppsalaregionen mellan år 1996 och 2008. Kvicksilverhalterna i hår är generellt låga. Ingen av kvinnorna överskred jecfas tdi motsvarande 2,2 mg Hg/kg hår, och endast 2 3% överskred nrcs tdi motsvarande 1,2 mg Hg/kg hår. I de senaste tre årens undersökningar var det ingen som överskred tdi. Det finns ingen klar trend och tendensen är oförändrade metylkvicksilverhalter i hår. Figur 2 visar fiskkonsumtionen hos kvinnorna, mätt som antal fiskmåltider per månad. Fiskintaget varierar mellan 0 och upp till flera gånger per dag. En tendens till ökat fiskintag har setts under några år men trenden är oklar. FIGUR 1. Kvicksilver i hår mg/kg. THg i hår, mg/kg 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Medel Median 0,1 0 96 98 00 01 02 03 04 06 07 08 År FIGUR 2. Fiskintag, gånger per månad. Fiskintag, ggr/månad 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Medel Median 96 98 00 01 02 03 04 06 07 08 År REFERENSER Berglund M, Lind B, Björnberg KA, Palm B, Einarsson O, Vahter M. Inter-individual variations of human mercury exposure biomarkers: a cross-sectional assessment. Environ Health. 2005 Oct 3;4:20 nrc. 2000. Toxicological effects of methylmercury. National Research Council, Washington, DC:National Academy Press. who. 2003. Diet, nutrition, and the prevention of chronic diseases. Technical Report Series, No. 916. Geneva: World Health Organization. HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 31

Kvicksilver i hår hos gravida kvinnor i Västsverige GERD SÄLLSTEN 1 Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut inom ramen för miljömålsarbetet och miljömålet Giftfri miljö. Åtgärder för att minska användningen av kvicksilver har kraftigt minskat utsläppen, men det kvicksilver som släppts ut i miljön finns kvar i miljön under mycket lång tid och kan omvandlas till metylkvicksilver som ansamlas i fisk. Fisk är så gott som den enda exponeringskällan för metylkvicksilver hos människor. Metylkvicksilver kan skada det centrala nervsystemet, och foster är känsligast. För att skydda foster har Livsmedelsverket utfärdat kostrekommendationer för fiskintag (www.slv.se). Det är speciellt rovfisk i insjöar och hav som kan innehålla höga metylkvicksilver och som man bör äta mindre av, t ex gädda, abborre, gös och lake, och hälleflundra, tonfisk och svärdfisk. Studier av svenska gravida kvinnor visar att exponeringen normalt är lägre än de nivåer som förknippats med effekter på centrala nervsystemet hos foster. Ett bra medium för att följa kvicksilverexponeringen är att göra mätningar i hår. I detta projekt undersökte vi kvicksilver (Hg) i hår hos gravida kvinnor i Västsverige. Undersökningen gjordes bland 100 kvinnor som 2008 besökte barnmorskemottagningarna i Kungshöjd, Göteborgs centrum och Lysekil i Bohuslän och bortfallet var litet. Genomsnittsåldern var 31 år (range 18 44 år) och endast tre kvinnor var rökare. Medianvärdet för kvicksilver i hår i sen graviditet (Hår-Hg) var 0.43 µg/g (95% konfidensintervall 0,38 till 0,58 µg/g). Det fanns ett tydligt samband med fiskkonsumtion och Hår-Hg. Halterna var något högre bland gravida i storstaden Göteborg jämfört med gravida i Lysekil (Figur 1). Det är önskvärt med hänsyn till riskvärderingen att gravida kvinnor inte överskrider Hår-Hg 1 µg/g. Åtta kvinnor (8%) hade Hår-Hg över 1 µg/g vilket är en högre andel än vid en liknande undersökning i Västsverige 2001/2002. Det bör dock noteras att nämnda Hg halt 1 Västra Götalandregionens miljömedicinska centrum (VMC), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Univeritetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet 32 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

i hår hos gravida svenska kvinnor är lägre än dem där effekter på foster faktiskt påvisats, eftersom en osäkerhetsfaktor om 10 har använts. Fiskkonsumtionen har ökat (Figur 2) medan konsumtionen av insjöfisk minskat. Fortfarande är dock fiskkonsumtionen i allmänhet lägre än rekommendationen från Livsmedelsverket. Hår-Hg visar ingen nedåtgående trend jämfört med tidigare undersökning vid samma barnmorskemottagningar. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning av gravida kvinnors exponering för metylkvicksilver bedöms vara motiverad. FIGUR 1. Associationen mellan Hår-Hg och fiskkonsumtion för respektive ort (medelvärden) 0,8 0,7 0,6 Lysekil Kungshöjd 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 <1 1 1 2 2 Antal fi skmåltider/vecka FIGUR 2. Antal fiskmåltider per vecka (%) för respektive undersöknings 60 50 0 <1 1 1 2 2 40 30 20 10 0 Alla Landala Lysekil Alla Landala Lysekil 2002 2008 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 33

34 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

Exponering för bekämpningsmedel i befolkningen MARGARETA LITTORIN 1, CHRISTIAN LINDH 1, ÅSA AMILON 1, GUNVOR JOHANNESSON 1, EVA ASSARSSON 1, BO AG JÖNSSON 1 Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande exponeras för kemiska bekämpningsmedel (bm), allmänbefolkning främst genom födan, särskilt färska frukter och grönsaker. Analys av exponeringsbiomarkörer för bm i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på hela kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. I detta projekt som initierats av Länsstyrelsen i Skåne har halter av bm i dygns- alternativt morgonurin undersökts (Metod: Lindh et al.2007, 2008a och b, Elfman et al., 2009). Rapporten går att ladda ner från http://www. naturvardsverket.se/sv/tillstandet-i-miljon/miljoovervakning/rapporteroch-nyhetsbrev/rapporter---halsorelaterad-miljoovervakning/. De bm som studerats var 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-d), 3,4-dikloranilin (3,4-dka, metabolit till anilider), 3,5-dikloranilin (3,5-dka, metabolit till dikarboximider), etylenthiourea (etu, metabolit till etylenbisdithiokarbamater), 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra (mcpa), hydroxi-mcpa (hmcpa, metabolit till mcpa), 2,4,5-triklorfenoxiättiksyra (2,4,5-t), 3-fenoxibensylsyra (3- pba, metabolit till pyretroider) samt 2,4,6-triklorfenoxiättiksyra (2,4,6-t, metabolit till prokloraz) och o,o dietyl-o-(3,5,6-triklor-2-pyridyl)thiofosfat (=triklorpyridinol=tcp, metabolit till klorpyrifos). Detektionsgränserna (dg) var mellan 0,05 och 0,4 ng/ml. Urinhalter av nämnda ämnen undersöktes mellan år 2004 och 2009 i två grupper ur allmänbefolkningen (n=100 och n=116), en grupp vegetarianer (n=40) och en grupp nyinvandrade från olika länder (n=50). Deltagarnas kön och ålder samt årstiden för provtagning ses i Tabell 1 3. Deltagarna besvarade också en kort enkät med frågor om matvanor och livsstil. En mindre yrkesexponerad grupp (n=8) undersöktes också. Hos mellan ca 90 och 100% i de olika befolkningsgrupperna kunde halter av 2,4-d, 3,5-dka och etu påvisas, övriga bm i olika andelar i befolkningsgrupper- 1 Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitet och Universitetssjukhuset i Lund HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 35

TABELL 1. Könsfördelning i undersökta grupper av befolkningen. Kön Grupp Man Kvinna Alla Allmänbefolkning/pilot 2004-05 (N) 42 57 99 1 Allmänbefolkning 2005-07(N) 50 66 116 Vegetarianer 2005-06 (N) 16 24 40 Invandrare 2006-09 (N) 17 33 50 Alla (N;% 125;41 180;59 3051;100 1 En person har inte uppgivit sitt kön. TABELL 2. Åldersfördelning i undersökta grupper av befolkningen. Ålder Grupp <40 år >40år Alla Allmänbefolkning/pilot 2004-05 (N) 35 65 100 Allmänbefolkning 2005-07 (N) 55 61 116 Vegetarianer 2005-06 (N) 21 19 40 Invandrare 2006-09 (N) 24 26 50 Alla (N;%) 135;44 171;56 306;100 TABELL 3. Provtagningstid för undersökta grupper. Årstid Grupp Vinter/vår Sommar/höst Alla Allmänbefolkning/pilot 2004-05 (N) 54 46 100 Allmänbefolkning 2005-07 (N) 40 76 116 Vegetarianer 2005-06 (N) 2 38 40 Invandrare 2006-09 (N) 34 16 50 Alla (N;%) 130;42 176;58 306;100 na (Tabell 4). De påvisade urinhalterna i samtliga grupper var låga och sträckte sig för 2,4-d upp till 11 ng/ml, för 3,4-dka till 2,1 ng/ml, för 3,5-dka till 30 ng/ ml, för mcpa och hmcpa till 0,28 och 2,9 ng/ml, för 3-pba till 4,0 ng/ml och för etu till 9,4 ng/ml (värdena är justerade för urinens utspädningsgrad). Hos två personer påvisades 2,4,5-t i halter kring detektionsgränsen 0,1 ng/ml. tcp och 2,4,6-t undersöktes endast bland de asiatiska invandrarna. Dessa ämnen fanns hos en majoritet av dem och var som högst 6,4 respektive 1,7 ng/ml. I materialet fanns indikationer på små skillnader i urinhalter relaterade till bl a årstid för provtagning, kön, ålder och livsstilsfaktorer som konsumtion 36 HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009

TABELL 4. Andel av undersökta ur befolkningen som har detekterbara halter av bekämpningsmedel i urinen [N; %]. Allmänbefolkning Allmänbefolkning Vegetarianer Invandrare Biomarkör 2004-05 2005-07 2005-06 2006-09 N=100 N=116 N=40 N=50 N % N % N % N % MCPA 6 6 20 17 4 10 9 19 HMCPA 17 17 14 12 2 5 8 17 2,4,5-T 1 1 0 0 1 2 2,4,6-T 15 68 1 2,4-D 94 94 72 62 36 90 38 81 3,4-DKA 27 27 40 34 9 22 26 54 3,5-DKA 99 99 105 91 38 95 47 98 3-PBA 19 19 22 1 10 25 30 62 ETU 98 98 111 96 34 87 48 96 TCP 17 74 2 1 Endast de sist insamlade proverna (22/25) har analyserats för 2,4,6-T. 2 Endast de sist insamlade proverna (23/25) har analyserats för TCP. av vindruvor och vin, ev. val av ekologiska livsmedel och val av fritidsintresse (golf). De plantskoleanställda behandlade under en arbetsvecka granplantor med en pyretroid mot snytbagge och med iprodion mot mögel. De flesta anställdas urinhalter för 3-pba och 3,5-dka steg påtagligt mellan måndag morgon och fredag morgon, medan metaboliten 3,4-dka (som speglar exponering för bm som inte använts) inte förändrades. Noggranna yrkeshygieniska observationer av arbetssätt m. m. behövs för identifiering av exponeringskällor. REFERENSER Lindh CH, Littorin M, Amilon A, Jönsson BA. Analysis of 3,5-dichloroaniline as a biomarker of vinclozolin and iprodione in human urine using liquid chromatography/triple quadropole mass spectrometry. Rapid Commun Mass Spectrom. 2007;21:536-42. Lindh CH, Littorin M, Amilon A, Jönsson BA. Analysis of phenoxyacetic acid herbicides as biomarkers in human urine using liquid chromatography/ triple quadropole mass spectrometry. Rapid Commun Mass Spectrom. 2008a;22:143-50. Lindh CH, Littorin M, Johannesson G, Jönsson BA. Analysis of ethylenethiourea as a biomarker in human urine using liquid chromatography/triple quadrupole mass spectrometry. Rapid Commun Mass Spectrom. 2008b;22:2573-9. Elfman L, Hogstedt C, Engvall K, Lampa ELindh CH. Acute Health Effects on Planters of Conifer Seedlings Treated with Insecticides. Ann Occup Hyg 2009;53:383-90. HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING ÅRSRAPPORT 2009 37