Kimitoöns kommuns integrationsprogram. Godkänd av kommunfullmäktige 5.10.2015

Kimitoöns kommuns integrationsprogram Godkänd av kommunfullmäktige 5.10.2015 0

Innehåll Inledning... 2 Terminologi... 4 Finlands integrationspolitik... 5 Stöd för invandrare i Kimitoöns kommun... 6 Målsättningen för integrationsprogrammet i Kimitoöns kommun... 6 Mottagning och vägledande tjänster... 6 Tolk- och översättningsservice... 6 Boende... 7 Hälsovårdstjänster... 7 Socialvårdstjänster... 7 Barndagvård... 8 Undervisningsväsendet... 8 Fritid och idrott... 8 Kulturverksamhet och bibliotek... 8 Vuxenutbildning, sysselsättning och övriga tjänster... 9 Integrationsplan... 9 Vuxenutbildning och språkkurser... 10 Övriga stödtjänster... 10 Utvecklingslinjer... 11 1

Inledning Integrationsprogrammet är ett centralt verktyg för invandrar- och flyktingpolitiken i en kommun. Programmet innehåller en plan om åtgärder, service, samarbete och ansvar som främjar och stöder integrationen. Detta är kommunens första integrationsprogram. Främjandet av integrationen ska beaktas i kommunens allmänna planering, verksamhet och uppföljning. I de kommunala strategidokument som görs upp ska främjandet av integration beaktas. Kimitoöns fullmäktige tog ett beslut om mottagning av kvotflyktingar den 13.4.2015. Dragsfjärds kommun tog emot flyktingar 1991 och 1993. Flyktingarna 1991 var högt utbildade iranier från miljonstaden Teheran. År 1993 kom 27 Kosovoalbaner på flykt undan kriget i Jugoslavien. År 1999 placerades dessutom 100 rumänska asylsökande romer i Dalsbruk från Bjärnå flyktingmottagning. Alla tre gånger ordnades bostäder i sexvåningshusen Klockberga och Trollberga i Dalsbruk. Den lokala Röda Kors-avdelningen skötte mycket av jobbet frivilligt. Nästan alla saker, t.ex. möbler, som behövdes donerades av privatpersoner och vänfamiljer. Erfarenheterna från grupperna på 90-talet visar att största delen flyttar bort från orten inom ett par år. Vissa sade att de hellre hade lärt sig finska om de hade fått välja. Någon annan sade att det var svårt att vänja sig vid en så liten ort efter att ha bott i storstad. Under 2000-talet har kommunen inte tagit emot kvotflyktingar och för närvarande finns det inte någon anställd med koordineringsansvar för invandrarfrågor, utan de utlänningar som bor i Kimitoön betjänas inom kommunens basservice i enlighet med de lagenliga rättigheter som deras uppehållsstatus föranleder. År 2013 bodde det 200 utländska medborgare i Kimitoöns kommun, 2,1 % av totalbefolkningen. En dryg tredjedel av denna grupp utgörs av personer från Estland (73) och en knapp tredjedel av personer från Sverige (64). Övriga mindre grupper utgörs av personer från Thailand (7), Ryssland (5), Förenta Staterna (4), Norge (3), Tyskland (3) och Storbritannien (3). Största orsakerna för att flytta till Kimitoöns kommun är arbete eller äktenskap. Statsrådet har godkänt ett åtgärdsprogram mot etnisk diskriminering och rasism. I åtgärdsprogrammet ser man att detta arbete sker bäst på regional nivå, eftersom det är i kommunen som människor möter varandra i vardagen. En lyckad integrationspolitik förutsätter att invandrarna integreras på bästa möjliga sätt i samhället. Genom de åtgärder som antecknats i integrationsprogrammet, invandrarnas eget initiativ och ett omfattande samarbete kan man skapa förutsättningarna för ett etniskt jämställd, tolerant och mångkulturell kommun som betjänar alla kommuninvånare. Jämställdhetslagens målsättning är att främja och trygga att likabehandling förverkligas. Enligt lag om främjande av integration (1386/2010) är kommunen allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se till att de kommunala 2

tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Ansvaret för att personalens kompetens i fråga om integration utvecklas ligger likaså på kommunen. Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande. Programmet ska godkännas av fullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet ska beaktas när budget och ekonomiplan görs upp. Programmet är uppgjort av en arbetsgrupp bestående av omsorgschef Maria Wallin, socialchef Lilian Nordell, vårdchef Carita Backas, bildningschef Mats Johansson samt projektkoordinator Sven Ivars. 3

Terminologi Nedan utreds de mest centrala begreppen i relation till invandring och integration. UNHCR: Förenta nationernas flyktingkommissariat, har av FN fått uppdraget att leda och samordna de internationella insatserna till skydd av flyktingar världen över enligt flyktingkonventionen och att finna lösningar på flyktingproblem. Invandrare: Ett allmänbegrepp som gäller för alla personer som flyttar från ett land till ett annat av olika orsaker. Utlänning: En person som inte är finsk medborgare. Migrant: En person som flyttar från ett land till ett annat för att där skapa sig ett nytt liv. (Också in/utvandrare) Flykting: En utlänning som har välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religiös uppfattning, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska övertygelse. Flyktingstatus får en person som någon stat beviljar asyl eller som UNHCR konstaterar vara flykting. I Finland kallas en person som har fått stanna i landet på grund av behov av skydd eller av humanitära orsaker också för flykting. Asylsökande: En person som begär skydd och uppehållstillstånd i ett främmande land. I samband med asylförfarandet utreds och avgörs huruvida den asylsökande kan beviljas asyl och därigenom flyktingstatus eller uppehållstillstånd på andra grunder. Kvotflykting: En person som UNCHR beviljat flyktingstatus och som har beviljats inresetillstånd inom ramen för en flyktingkvot som fastställts i statsbudgeten. Återflyttare: En finländare som varit bosatt utomlands och återvänder till Finland. I Finland tillämpas begreppet på både tidigare och nuvarande finska medborgare och på personer som kommer från det forna Sovjetunionen, såsom ingermanfinländare som är av finsk härkomst. Andra grupper är återflyttare från t.ex. Sverige. Utomlands bosatt finländare: En person som bor utomlands och som har varit eller är finländsk medborgare och dennes ättlingar som anser sig vara finländare. Integrationsprocess: Den process där invandrarna deltar i samhällets ekonomiska, politiska och sociala liv. Integrationsprocessen är individuell. Till integrationen hör också upprätthållandet av den egna etniska identiteten, språket och kulturen. Integrationsprocessen är ömsesidig och berör också majoritetsbefolkningen. Integrering: De av myndigheter ordnade åtgärder som främjar invandrares integration. Integrationsprogram: Uppgörs av kommunen och är en plan för de åtgärder som främjar invandrares integration. Integrationsplan: En individuell plan som uppgörs med de invandrare som är arbetslösa arbetssökande eller i behov av utkomststöd. 4

Finlands integrationspolitik Invandrarnas integration och de integrationsfrämjande åtgärderna förverkligas på tre nivåer i Finland: Nationell invandrar- och integrationspolitik och dess linjedragningar Kommunens integrationsprogram Individuella och familjevisa integrationsplaner Integrationslagens (lag om främjande av integration (1386/2010)) syfte är att stödja och främja integration och invandrarens möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. Vidare anger integrationslagen arbetsfördelningen i för i synnerhet de regionala och lokala myndigheterna i samband med integrationsfrämjande. Enligt lagen är målet för kommunens integrationsbefrämjande att främja goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer och delaktighet för invandrargrupper samt att stödja deras möjligheter att bevara sitt eget språk och sin egen kultur. Lagen tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004). Inrikesministeriet ansvarar för invandringen, invandrarnas integration samt för främjandet av etnisk jämlikhet och förhindrandet av rasistisk och etnisk diskriminering. Inrikesministeriet leder Invandrarverket och Närings-, trafik, - och miljöcentralerna, som har det regionala ansvaret i invandrar- och integrationsfrågor. Närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM-centralen) uppgift är att regionalt ansvara för planeringen, styrningen och uppföljningen av invandrarmottagningen och invandrarnas integration i samhället och arbetslivet. Arbets- och näringsbyråerna ansvarar i samarbete med centralerna för arbetskraftspolitiska åtgärder och ordnandet av arbetskraftstjänster. Kommunen har det allmänna ansvaret för samordnandet, utvecklandet, planeringen, styrningen och uppföljningen av integrationspolitiken. Kommunens uppgift är att ombesörja för invandrarnas boende-, social- och hälsovårdstjänster samt för andra kommunala tjänster såsom kultur-, ungdoms- och idrottstjänster. Dessutom ansvarar kommunen för grundundervisningen av invandrare. Arbets- och näringsbyråns roll i integrationen som är mycket central. Till arbets- och näringsbyråns uppgifter hör att ge personlig handledning till kunder som omfattas av integrationslagen, att motivera dessa kunder och göra en individuell integrationsplan tillsammans med kommunens sociala myndigheter och följa upp planen gällande sysselsättningen. I arbets- och näringsbyråns uppgifter ingår också att personligen informera om de rättigheter och skyldigheter som den centrala lagstiftningen ställer och om vad som följer av dessa. De aktiverande åtgärderna är möjliga under integrationstiden. Sådana tjänster är t.ex. lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier. 5

Stöd för invandrare i Kimitoöns kommun Även om Kimitoöns kommun inte under flera år tagit emot kvotflyktingar så finns det i kommunen 200 invånare med utländsk bakgrund. Orsaken till flyttningen till Kimitoöns kommun är oftast äktenskap eller arbete. En del invandrare kommer med familjen. Kommunen bör tillgodose de nya kommuninvånarnas behov på ett jämvärdigt sätt oberoende av personens etniska bakgrund. Målsättningen för integrationsprogrammet i Kimitoöns kommun Integrationsprogrammets målsättning är att främja invandrarens integrering i Kimitoöns kommun på ett flexibelt sätt så att hen blir delaktig i samhället. Integrationsprogrammet och de lokala målsättningar och åtgärder som upptagits i det, stöder målsättningarna i integrationslagen och regeringens invandringspolitiska program. Integrationsprogrammet kan användas och anses som ett verktyg för främjandet av mångkulturalitet i Kimitoöns kommun. I detta program fokuserar man speciellt på de allmänna tjänsterna som står till de nya kommuninvånarnas förfogande. Särskild uppmärksamhet riktas också på de integrationsfrämjande åtgärderna för barn och ungdom. Integrationsprogrammet kräver en precisering när kommunen besluter sig för att ta emot flyktingar eller kvotflyktingar igen. Då krävs också precisering av hurdana resurser som krävs för mottagningen. Mottagning och vägledande tjänster Invandrare kan vända sig till den allmänna servicerådgivningen som finns i kommunkansliet. I infopunkten får man allmän information om kommunen och dess tjänster, där finns olika blanketter och därifrån blir man vid behov hänvisad till rätt instans för respektive ärende. Kommunens hemsida finns på två språk (www.kimitoon.fi). På den nationella informationsportalen för utlänningar (www.infopankki.fi) i Finland, finns grundläggande information om det finska samhället på flera olika språk. De vägledande tjänsterna är viktiga dels för etableringen i kommunen och dels för att nya kommuninvånare skall hitta den service som kommunen erbjuder. Tolk- och översättningsservice För invandrare som inte kan svenska eller finska ger en fungerande tolk- och översättningsservice likvärdiga möjligheter vid myndighetsärenden. Tolkservicen garanterar både kundens och tjänsteinnehavarens rättskydd och är en förutsättning för att integrationsprocessen i det finländska samhället lyckas. Bestämmelser om arrangerandet av språktjänster finns i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande, förvaltningslagen, förvaltningsprocesslagen samt lagen om patientens ställning och rättigheter. 6

Tolk- och översättningsservice ges vid Åbonejdens tolkcentral. Tolkningen kan ske antingen på plats eller via telefon. Kommunen ersätter tolkkostnaderna inom social- och hälsovården enligt gängse taxa. Kommunen bör reservera tillräckligt med resurser för detta ändamål. Boende Kommunens hyresbostadsförvaltning sköts av kommunens dotterbolag Dalsbostäder Ab och Kimitobacken Ab. Invandrare kan söka bostäder av Dalsbostäders Ab och Kimitobacken Ab, och även på den övriga hyresmarknaden i kommunen. Kommunen har via sina bostadsbolag god kapacitet att ta emot flyktingar. För att integrationen av kvotflyktingar skall lyckas är det av största vikt att det från boningsorten finns ändamålsenlig kollektivtrafik att tillgå. Flyktingarna bör så smidigt som möjligt kunna uträtta ärenden med myndigheter, delta i utbildningar och nå den kommunala närservicen. Hälsovårdstjänster Personer med kontinuerligt uppehållstillstånd som har fått en hemkommun, såsom kvotflyktingar, har rätt till samma hälso- och sjukvård som övriga kommuninvånare. Hälsovårdsenheten i Kimitoöns kommun tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Hälsostationer finns i Kimito och Dalsbruk, hälsostationen i Kimito fungerar som huvudhälsostation. På vardera hälsostationen finns läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård, bäddavdelning samt tandvård. Laboratorium och fysioterapi finns även på båda hälsostationerna medan hälsocentralens röntgen finns i Kimito. Brådskande och icke-brådskande vård ges vardagar kl. 8-16, övriga tider ges brådskande vård i Salo hälsocentral/sjukhus i Salo och i ÅUCS EPLL samjour i Åbo. Socialvårdstjänster Socialvårdstjänster ordnas för invandrare/flyktingar med samma innehåll och i samma omfattning som för övriga invånare i kommunen, dock med beaktande av vad lagen om främjande av integration föreskriver om kommunens uppgifter och invandrares rätt till integrationsplan och integrationsstöd. Invandrare med hemkommunsrätt i Kimitoöns kommun har rätt till den lagstadgade socialservicen och de betjänas inom basservicen. 7

Barndagvård Barndagvården i Kimitoöns kommun styrs av de landsomfattande linjedragningarna samt av Kimitoöns kommuns linjedragningar för småbarnsfostran. Linjedragningarna samlar de centrala principerna och utvecklingslinjerna för verksamheten. I Kimitoöns kommun erbjuds barndagvården i daghem eller hos familjedagvårdare. Barn med invandrarbakgrund integreras i daghemmens grupper eller hos familjedagvårdarna. Dagvården har redan i dag i användning många ändamålsenliga metoder som med fördel kan användas med invandrarbarn, bl.a. smågruppsverksamhet, utepedagogik, bilder som stöd m.m. Undervisningsväsendet Grundutbildning Enligt 4 i lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att för barn som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. I grunderna för läroplanen definieras hur den förberedande utbildningen för invandrare och för barn med invandrarbakgrund ska ordnas. Den förberedande undervisningen är avsedd för de elever med invandrarbakgrund som ännu inte har tillräckliga kunskaper i finska eller svenska språket och/eller andra förutsättningar att delta i en grupp inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Förberedande undervisning ges i grupper om 4 10 elever. En elev som deltar i förberedande undervisning har rätt att flytta över till den grundläggande utbildningen, när hon eller han klarar av att följa med undervisningen inom den grundläggande utbildningen. En övergång till den grundläggande utbildningen förbereds under den förberedande undervisningen genom att integrera barnet efter dess färdigheter i den grundläggande utbildningen. Utbildning på andra stadiet och högskoleutbildning Elever söker till yrkesutbildning eller gymnasiet via den gemensamma elevantagningen. Vid behov kan man ordna föreberedande undervisning för yrkesutbildning till elever med utländsk bakgrund. Den yrkesförberedande undervisningen ordnas på extern ort. För den högre utbildningen erbjuder bl.a. regionens yrkeshögskolor och universitet många möjligheter till utbildningsprogram på svenska, finska och engelska. Elevhandledningen och yrkesvägledningen sker inom ramen för den vanliga elevhandledningen i grundskolorna. Fritid och idrott Kommunen har en mångsidig fritids- och kulturverksamhet. Även skräddarsydd verksamhet kan vid behov ordnas. Därutöver driver olika föreningar verksamhet där man gärna tar emot nya aktiva. Kimitoön har ett aktivt idrottsliv med ett stort antal föreningar inom flera idrottsgrenar. Ungdoms- och idrottsarbetet i kommunen är riktat till alla ungdomar som bor i kommunen. Skärgårdshavets nationalpark bidrar till goda möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Kulturverksamhet och bibliotek Kultursektorn har en viktig roll i att stöda integrationsprocessen av invandrare. Invandrarna har samma tillgång till kultur som alla kommuninvånare. Kulturutbudet i Kimitoön är 8

mångsidigt och brett. I Kimitoön verkar flera körer, musikinstitut, konstklubb och amatörteatrar. Dessutom finns kulturutbud i form av konserter, museer, utställningar osv. tillgängliga i kommunen. Biblioteket har möjlighet och resurser att köpa in material på önskat språk, därtill finns e- tjänsten Pressdisplay med över 300 tidningar från ca 60 länder på 35 olika språk. Biblioteket kan även låna in litteratur från det flerspråkiga biblioteket i Helsingfors. Det flerspråkiga biblioteket tillhandahåller litteratur på över 80 språk. Vuxenutbildning, sysselsättning och övriga tjänster I början av utbildningen uppgörs till en början en individuell läroplan, i vilken man beaktat bl.a. elevens läs- och skrivkunnighet, tidigare utbildning, yrkeserfarenhet, språkkunskaper och allmänkunskap. Syftet med integrationsutbildningen är att ge vuxna invandrare en sådan språklig, samhällelig, kulturell och livssituationsrelaterad beredskap att hen klarar av vardagliga situationer i en ny miljö. Målsättningen med utbildningen är att skapa sådana kunskaper och färdigheter att invandrarna kan hitta sysselsättning, arbete, söka sig till fortsatta studier, fungera i arbetslivet och vara en aktiv, fullvärdig och jämlik medlem av det finländska samhället. Inom Kimitoöns kommun deltar förvaltningsavdelningen, omsorgsavdelningen, sysselsättningskoordinatorn och ungdomsverkstaden i sysselsättningsbefrämjande åtgärder. Socialenhetens personal har tillsammans med TE-byrån och med hjälp av sysselsättningskoordinatorn främst ansvarat för aktivering av och sysselsättningsåtgärder för personer i listan över personer vars arbetsmarknadsstöd kommunen delvis betalar samt för aktivering av socialväsendets kunder. Kommunen har ordnat rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsprövningar och lönesubventionerade arbeten för arbetslösa och sommarjobb för unga. Integrationsplan För kunder som omfattas av lagen om främjande av invandrares integration uppgörs en personlig integrationsplan. Planen uppgörs antingen inom socialenheten eller ifall hen är arbetslös arbetssökande, i samarbete med arbets- och näringsbyrån. I integrationsplanen antecknas de åtgärder och tjänster som främjar invandrarnas möjligheter att skaffa tillräckliga färdigheter i svenska eller finska, övrig nödvändig information om samhället och arbetslivet samt möjlighet att delta i samhällsverksamheten. Stommen för planen är att bedöma invandrarens språkkunskaper i samband med den inledande kartläggningen, uppgöra en plan för att utöka språkkunskaperna, utreda utbildningsbakgrunden och arbetshistorian, möjligheten att utnyttja den etniska bakgrunden eller specialkunnande för att främja sysselsättningen, kunskap om fritidssysselsättning, datatekniska kunskaper samt annan specialkunskap. I integrationsplanen kommer parterna överens om integrationsfrämjande åtgärder. Dessa kan även vara åtgärder som kommunen eller invandraren självständigt vidtar och som kan jämställas med arbetskraftspolitisk vuxenbildning eller arbetsmarknadsåtgärder. Då den 9

individuella integrationsplanen har undertecknats kan invandraren under integrationsperioden få arbetsmarknadsstöd som integrationsstöd. Integrationsperioden är tre år räknat från personens första anteckning om hemkommun i befolkningsregistret. Rätten till integrationsplan kan förlängas med högst två år efter behovsprövning. I integrationsplanen kan man komma överens om deltagande i undervisning i finska eller svenska, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller självständig utbildning, yrkeshandledning, rehabilitering, arbetspraktik eller andra motsvarande åtgärder. Integrationsplanen granskas minst en gång per år på basis av en intervju samt feedback som utbildaren och arbetsgivaren (arbetspraktik som hör till utbildningen) gett samt om invandraren själv vill att planen skall granskas. Under perioden för den förlängda integrationsplanen beviljas också arbetsmarknadsstöd som integrationsstöd och/eller utkomststöd. Av Utbildningsstyrelsen anhåller man om jämställandet av utländska examen med de finländska motsvarigheterna. Man kan anhålla om jämställandet av högskolestudier eller yrkesstudier som avlagts utanför EU/ETA-området. Ett sakkunnigutlåtande ger inte kompetens att söka en tjänst. Arbetsgivarna värderar också ofta en examen som avlagts i Finland eller åtminstone är känd i Finland, så jämställandet av examen är nödvändigt även utöver att uppnå tjänstekompetens. Från Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrås utbildnings- och informationsservice får man ansökningsblanketter och rådgivning. Vuxenutbildning och språkkurser Språkundervisning En av de viktigaste integrationsfrämjande faktorerna för en vuxen invandrare är tillräckliga språkkunskaper, som ger en möjlighet att aktivt ta del av samhällslivet. De invandrare, som är berättigade till en personlig integrationsplan uppgjord antingen med arbetskraftsmyndigheterna eller kommunens socialarbetare, kan delta i den integrationsfrämjande utbildning, som ordnas som ett samarbete mellan arbets- och näringlivsbyrån och NTM-centralerna. En väsentlig del av den undervisningen består av språkoch samhällsundervisning. Kommunens vuxeninstitut har goda möjligheter att erbjuda kurser skräddarsydda för invandrare i såväl finska som svenska, samt bistå med integrationsstöd. Staten bidrar med extra ekonomiskt stöd för invandrarinriktad kursverksamhet. Vuxeninstitutet kan erbjuda/ordna skräddarsydda kurser för invandrare förutsatt att TE- centralen godtar den offert vuxeninstitutet ger för ifrågavarande kurser. Övriga stödtjänster Församlingarna Församlingarna strävar i sin internationella verksamhet till att skapa en tolerant inställning gentemot utlänningar och att ge upplysning om främmande kulturer. Församlingarna fungerar 10

också som en förenande länk till majoritetsbefolkningen och har därför en viktig roll i integrationsprocessen. Frivilliga organisationer I Kimitoöns kommun verkar många idrotts-, ungdoms-, och hembygdsföreningar. Dessutom finns politiska och religiösa föreningar samt Folkhälsans och Röda korsets lokala avdelningar. För närvarande finns inte någon invandrarförening och ingen av föreningarna bedriver särskild verksamhet för invandrare. Samtliga kommuninvånare är välkomna att delta i frivilligorganisationernas verksamhet. Folkpensionsanstalten För tillfället finns det inte någon speciell kundbetjäning för invandrare på FPA i Kimito. Byrån handhar inskrivningsrutinerna för socialstöden. De vanligaste ansökningsblanketterna finns på olika språk men ännu inte täckande för alla språkgrupper. Det är viktigt att en invandrare besöker FPA så snart som möjligt för att utreda sitt socialskydd och utreda vilka rättigheter hen har. Rättigheterna bestäms dels av ursprungsland, uppehållsstatus och hemkommunsrätt. Invandrare får i övrigt samma service som andra klienter, d.v.s. de får information om ansökningar och hur de skall gå tillväga i fortsättningen. Polisen Polismyndigheterna sköter om ärenden gällande uppehållstillstånd för europeiska invandrare och förlängning av samtliga uppehållstillstånd, arbetstillstånd, medborgaransökningar, asylansökningar samt övriga resedokument som t.ex. pass. Polisen samarbetar kring dessa ärenden med berörda myndigheter. Det finns information om polisens verksamhet på olika språk på polisens hemsidor. Magistraten Magistraterna är en del av den statliga lokalförvaltningen som sköter om folkbokföringen. Vid magistraten får personen ett socialskyddssignum samt det görs en anteckning om tillfällig eller varaktig hemkommun. Flyttningsanmälan kan göras till magistraten eller via posten. Skattebyrån Vid skattebyrån får personen ett skattekort eller ett källskattekort, beroende på arbetes karaktär. Vid skattebyrån finns också information om skatteavtal mellan olika länder. Utvecklingslinjer För närvarande pågår såväl regionala som nationella utvecklingsprojekt och -program med syfte att utveckla nya integrations- och samarbetsmodeller för olika instanser, förbättra vägledningen vid invandringens första skede, öka invandrarnas sysselsättning samt att utveckla den mångkulturella kompetensen inom kommunernas basservice. 11

Vid tidpunkten för uppgörandet av detta integrationsprogram finns inom Kimitoöns kommun ett beslut om mottagande av syriska kvotflyktingar till kommunen. Beslut är gjort på basen av en utredning gällande mottagning av flyktingar till Kimitoön. I utredningen konstateras bland annat att det krävs åtgärder för mottagningsverksamheten och tilläggsresurser till basservicen för att på bästa sätt främja integrationen i kommunen. Utredningen kan långt användas som integrationsplan för det konkreta mottagandet i enlighet med fullmäktiges beslut. Utredningen finns som bilaga till detta integrationsprogram. 12