Innehåll Hälsan bland vårdarbetare i Sörmland 4 Sjukdomar och andra besvär 5 Kontakter med vården 7 Arbete och arbetsmiljö 8 Livsstilsfaktorer 12 Formler för att beräkna osäkerhet i skattningarna 14 Enkätundersökningen Liv & hälsa har nu genomförts för andra gången, första undersökningen genomfördes år 2000. Undersökningen 2004 ger information om befolkningens hälsa,levnadsvanor, livsvillkor och kontakter med vården. Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen, i denna rapport kallad regionen) samarbetar kring undersökningarna. Undersökningsområdet sträcker sig således tvärs över Sverige, från norska gränsen till Östersjön. Regionen innefattar 55 kommuner med omkring 1 miljon invånare mellan 18 och 84 år. Ur denna grupp har ett slumpmässigt urval om drygt 68 000 personer gjorts. Drygt 43 000 har besvarat postenkäten, därav 8 196 sörmlänningar. Rapporten är framtagen av FoU-centrum vid Landstinget Sörmland. Vill du veta mer om undersökningen Liv & hälsa 2004, se hemsidan: www.landstinget.sormland.se/fou-centrum Författare: Fredrik Granström 3
Bakgrund Med hjälp av data från undersökningen Liv & hälsa 2004, en enkätstudie av livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter riktad till den vuxna befolkningen i bl.a. Sörmland, har en specialstudie av den del av Sörmlands befolkning som arbetar inom vården kunnat göras. Vårdarbetare består av yrkesgrupperna Hälso- och sjukvårdsspecialister, Barnmorskor, Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl., Sjuksköterskor och Vård- och omsorgspersonal. Antalet vårdarbetare i Sörmland, med vår definition, som deltagit i Liv och hälsa 2004 framgår av tabellen nedan. Som framgår av tabellen är den överväldigande majoriteten av alla vårdarbetare i Sörmland kvinnor. Antalet män är så pass litet att det inte är meningsfullt att fortsättningsvis dela upp resultaten med avseende på kön. Därför är det viktigt att komma ihåg att gruppen är kraftigt kvinnodominerad när resultaten tolkas. Tabell 1. Antal vårdarbetare i Liv & Hälsa 2004 Sörmland totalt 900 - varav kvinnor 804 - varav män 96 - varav arbetande som anställd 690 - med kommunal arbetsgivare 431 - med landstinget som arbetsgivare 230 Eskilstuna 243 Nyköping 147 Katrineholm 124 I den följande redovisningen har resultaten räknats upp till att gälla för det totala antalet vårdarbetare i Sörmland. Jämförelsen med resultaten för samtliga i arbetskraften baseras på totalt 4 961 enkätsvar från sörmlänningar som tillhör arbetskraften. I diagrammet till höger, ser vi att bedömningen av det allmänna hälsotillståndet är tämligen lika bland vårdarbetare som i hela arbetskraften. I en jämförelse mellan de vårdarbetare som har kommunen som arbetsgivare och dem som har landstinget hittar vi en signifikant skillnad till de landstingsanställdas fördel. En större andel av dessa bedömer sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Det går inte att se några signifikanta skillnader i allmänt hälsotillstånd med avseende på boendekommun. 100 80 60 40 20 0 Samtliga i arbetskraften Vårdarbetare totalt Kommunal arbetsgivare Frågan som ställdes var: Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? (%) Mycket bra Landstinget arbetsgivare Bra 4
Att vara vårdarbetare är inte en faktor som bidrar till ett bättre, eller sämre, allmänt hälsotillstånd. När en sambandsanalys gjorts, där flera faktorer parallellt studeras, finner vi att faktorerna rökning, kraftig övervikt, ålder, kostvanor, tunga lyft i arbetet, långvarig sjukdom, högt blodtryck, hörselnedsättning, fysiska funktionshinder, värk, trötthet och psykiskt välbefinnande påverkar det allmänna hälsotillståndet, men alltså inte huruvida man är vårdarbetare eller inte. Förklaringen till att landstingsanställda vårdarbetare bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som signifikant bättre än dem som arbetar i kommunerna torde gå att finna i skillnader med avseende på en eller flera av ovan nämnda faktorer. Det beror dock inte på åldersskillnader. Det är tvärtom så att vårdarbetarna med kommunal arbetsgivare i genomsnitt är ett par år yngre än sina kollegor inom landstinget. Sjukdomar och andra besvär Tabell 2. Har Du eller har Du haft någon eller några av följande långvariga sjukdomar eller besvär under de senaste 12 månader? Vårdarbetare Samtliga i arbetskraften Hjärt-kärlsjudom 2,6 % 2,7 % Högt blodtryck 11,9 % 12,1 % Diabetes 4,6 % 3,5 % Sköldskörtelssjukdom eller annan ämnesrubbning 5,8 % 3,1 % Astma 7,7 % 6,7 % Allergiska ögon- eller näsbesvär 22,9 % 21,7 % Födoämnesallergi 7,5 % 6,4 % Eksem 15,1 % 12,2 % Annan hudsjukdom 4,4 % 6,2 % Nickelallergi 9,5 % 6,5 % Depression 10,4 % 9,5 % Utmattningssyndrom 10,1% 10,4 % Cancersjukdom 1,5 % 1,2 % KOL 0,4 % 0,4 % Sjukdom i mage eller tarm 9,6 % 8,6 % Ofrivillgt urinläckage 8,5 % 5,7 % Ledgångsreumatism 2,3 % 2,3 % Neurologisk sjukdom 1,2 % 1,3 % Sömnapné 2,5 % 3,3 % Öronsus 8,0 % 12,0 % Hörselnedsättning 8,9 % 14,2 % Synnedsättning 2,0 % 3,3 % Fysiskt funktionshinder 5,1 % 5,7 % Psykiskt funktionshinder 1,1 % 1,3 % Fet stil indikerar att andelen är signifikant skild från andelen bland dem i arbetskraften som inte är vårdarbetare Tabell 2 ger oss bilden av att hälsotillståndet bland vårdarbetare i Sörmland i de flesta hänseenden är jämförbart med den sörmländska arbetskraften i stort. De signifikanta skillnader vi kan hitta när det gäller långvariga sjukdomar är att vårdarbetare har sköldkörtelsjukdom, nickelallergi och ofrivilligt urinläckage i större utsträckning än övriga, medan de lider av öronsus, hörsel- eller synnedsättning mer sällan än andra jämförbara sörmlänningar. En del av dessa skillnader kan säkerligen förklaras av den kvinnodominans som finns bland vårdarbetare. Hörselnedsättning var en faktor som påverkade det allmänna hälsotillståndet negativt och vårdarbetare lider alltså av dessa besvär i signifikant mindre utsträckning än andra. 5
När det gäller andra hälsobesvär utöver långvariga sjukdomar förekommer vissa oftare bland vårdarbetare än i hela arbetskraften i Sörmland. Vårdarbetare har oftare värk i händer, armar, ben eller fötter, har oftare huvudvärk eller migrän, är oftare trötta och kraftlösa och har oftare sömnproblem än övriga. Inom gruppen vårdarbetare finns dessutom stora skillnader med avseende på om de har kommunal eller landstingskommunal arbetsgivare. Diagrammen nedan, visar även tydligt att det finns ett genomgående mönster. Alla besvär som består av något slags värk är mer vanligt förekommande bland de vårdarbetare som har kommunal arbetsgivare jämfört med dem som har landstinget som arbetsgivare. Det är känt från flera nationella undersökningar att undersköterskor, sjukvårdsbiträden och vårdbiträden är kraftigt överrepresenterade när det gäller problem med värk. En av dessa visar också att det är personal inom äldrevården som oftast har problem, medan personal inom hälso- och sjukvården inte är mer drabbade än andra. Äldrevården drivs ju ofta i kommunal regi, så detta överensstämmer med våra resultat. Vi ser tydligt att den vanligare förekomsten av värk i händer, armar, ben, knän eller fötter samt huvudvärk eller migrän bland vårdarbetare beror på att vårdarbetare med kommunal arbetsgivare ofta lider av dessa besvär. De vårdarbetare som har landstinget som arbetsgivare har inte dessa besvär i större utsträckning än arbetskraften i stort. Värk i skuldror, nacke, axlar, rygg eller höfter är också signifikant mer förekommande hos vårdarbetare i kommunal regi än hos övriga i den sörmländska arbetskraften. Vårdarbetare inom landstinget har inte överrepresentation av något av de besvär som redovisas i tabellen. Vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden 50 40 (%) 30 20 Samtliga i arbetskraften Vårdarbetare i kommunen Vårdarbetare i Landstinget 10 0 50 Värk skuldror, nacke eller axlar Värk i rygg eller höfter Värk i händer, armar, knän, ben eller fötter Värk i magen Vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden Huvudvärk eller migrän Frågan som ställdes var: Har Du under de senaste 3 månaderna upplevt något eller några av följande besvär eller symtom? 40 30 Samtliga i arbetskraften Vårdarbetare i kommunen Vårdarbetare i Landstinget (%) 20 10 0 6 Ängslan och oro Trötthet och kraftlöshet Sömnproblem Nedstämndhet Yrsel
Vårdarbetare inom kommunen upplevde i genomsnitt att det allmänna hälsotillståndet var något sämre än vad deras kollegor inom landstinget gjorde. En förklaring till detta kan vara att de oftare lider av värk, då vi har konstaterat att värk inverkar negativt på det allmänna hälsotillståndet. Frågan är då om de har värk beroende på sitt arbete eller om det råkar vara så att kvinnor, för det rör sig som vi konstaterat oftast om kvinnor, med värk ofta söker sig till vårdyrken inom kommunerna. Från tidigare studier vet vi att kvinnor oftare har besvär med värk, så kanske är förklaringen till att vårdarbetare ofta har värk, helt enkelt att de flesta vårdarbetare är kvinnor. Om vi kontrollerar för faktorerna övervikt, ålder, kön, fysiska funktionshinder, ledgångsreumatism och psykiskt välbefinnande, visar det sig att det fortfarande kvarstår ett samband mellan att vara vårdarbetare med kommunal arbetsgivare och att ha värk i händer, armar, ben, knän eller fötter. Det tycks alltså vara arbetet i sig som förklarar åtminstone en del av överrepresentationen av värk bland kommunala vårdarbetare. Överrepresentationen bland vårdarbetare när det gäller trötthet och kraftlöshet, samt sömnproblem finns, som diagrammen visar, oavsett om vårdarbetaren arbetar i kommunen eller i landstinget. Möjligen är besvären allra mest utbredda bland de kommunanställda. Diagrammet visar dessutom att problem med yrsel är betydligt vanligare bland vårdarbetare i kommunerna jämfört med kollegorna i landstinget. Kontakter med vården De sörmlänningar som arbetar inom vården har generellt samma mönster av egna vårdkontakter som dem som inte arbetar inom vården. Tabell 3 visar dock att vårdarbetare som arbetar åt landstinget gör signifikant färre besök på vårdcentral och hos distriktssköterska än övriga. Tabellen visar också att vårdarbetare mer sällan än genomsnittet i arbetskraften besöker företagshälsovård. Detta tycks dock främst gälla de vårdarbetare som varken arbetar åt landstinget eller någon kommun. Tabell 3. Har Du under de senaste 3 månaderna på grund av egna besvär eller sjukdom besökt eller besökts av någon av följande? Vårdarbetare Totalt Kommunen Landstinget Samtliga i arbetskraften Läkare på akutmottagning 7,3 % 7,0 % 5,6 % 6,6 % Läkare på annan sjuhusmottagning 12,2 % 11,0 % 12,6 % 11,5 % Läkare på vårdcentral eller liknande 20,6 % 22,9 % 14,2 % 20,0 % Privatläkare 5,5 % 4,3 % 5,9 % 6,0 % Distrikstsköterska 7,7 % 7,6 % 5,1 % 7,3 % Barnmorska 5,9 % 5,5 % 6,5 % 3,7 % Tandläkare 21,2 % 21,9 % 19,7 % 21,1 % Tandhygienist 8,3 % 10,2 % 7,4 % 8,8 % Sjukgymast 9,2 % 10,1 % 9,2 % 8,8 % Arbetsterapeut 1,5 % 2,4 % 0,5 % 1,1 % Psykolog 2,4 % 1,8 % 2,3 % 2,2 % Kurator 2,4 % 2,6 % 1,6 % 1,7 % Företagshälsovård 5,4 % 6,0 % 7,7 % 7,6 % Varit inlagd på sjukhus 3,7 % 3,4 % 4,8 % 2,5 % Fet stil indikerar att andelen är signifikant skild från andelen hos samtliga 7
Vårdarbetare har i allmänhet ett större förtroende för vården än vad andra har. Detta gäller i synnerhet för dem som arbetar inom landstinget. Bland dessa har 82 % ganska eller mycket stort förtroende för sjukhusvården i länet. Bland samtliga sörmlänningar i arbetskraften var andelen 63 %. Ganska stort eller mycket stort 100 80 Frågan som ställdes var: Vilket förtroende har Du för vården i Ditt län? (%) 60 40 Samtliga i arbetskraften Vårdarbetare i kommunen Vårdarbetare i Landstinget 20 0 Primärvården Sjukhusvården Arbete och arbetsmiljö Av alla sörmlänningar som arbetar som anställda, arbetar mer än tre fjärdedelar heltid. Bland vårdarbetare är denna andel mindre, bara drygt hälften. Av de vårdarbetare som har någon av länets kommuner som arbetsgivare arbetar mindre än hälften heltid. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka bland vårdarbetare är 34,5 timmar. Bland dem med landstinget som arbetsgivare är den knappt 36 timmar och för kommunanställda drygt 33 timmar/vecka. Trots att vårdanställda alltså i genomsnitt arbetar färre timmar i veckan än andra, är det inte särskilt många som skulle önska att arbeta mer. De flesta är nöjda med sin arbetstid och bland dem som inte är det, vill de flesta snarare arbeta färre timmar än vad de gör. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsmiljön vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Den fysiska miljön med riskabla maskiner och apparater, illa utformade arbetsplatser eller brist på hjälpmedel för t.ex. tunga lyft, hör till det som många i första hand förknippar med begreppet dålig arbetsmiljö. Under senare år har allt större uppmärksamhet fästs vid de psykosociala arbetsmiljöförhållandena. Det är vanligt att beskriva den psykosociala arbetsmiljön dels genom de krav som ställs på den anställde, dels den beslutsfrihet som denne har, d.v.s. hur mycket den anställde kan kontrollera själv i sitt arbete. 8
Tabell 4. Frågor beträffande kraven inom Ditt arbete Andel som svarat Ja, ofta Vårdarbetare Samtliga anställda eller Ja, ibland Totalt Kommunen Landstinget Kräver Ditt arbete att Du arbetar mycket fort? 69,7 % 64,3 % 87,9 % 78,8 % Kräver Ditt arbete att Du arbetar mycket hårt 65,7 % 64,7 % 71,5 % 72,4 % Kräver Ditt arbete en för stor arbetsinsats 60,9 % 61,6 % 64,0 % 60,6 % Har Du tillräckligt med tid för att hinna med arbetsuppgifterna? 78,6 % 76,1 % 78,5 % 77,9 % Förekommer det motstridiga krav i Ditt arbete? 56,8 % 57,6 % 61,8 % 55,5 % Fet stil indikerar att andelen är signifikant skild från andelen bland de anställda som inte är vårdarbetare På de frågor som rör vilka krav som den anställde upplever i sitt arbete, är svarsbilden bland vårdarbetare något komplex. Tittar man på gruppen totalt så upplever vårdarbetare mer sällan än andra att arbetet kräver att man arbetar mycket fort samt att man arbetar mycket hårt. Tabell 4 visar sig dock att upplevelsen av kraven skiljer sig markant åt mellan de vårdarbeten som finns i kommunal regi och dem i landstingets regi. De är de som arbetar med någon kommun som arbetsgivare som i mindre utsträckning än andra anställda upplever att arbetet kräver att de arbetar mycket fort och mycket hårt. Bland de landstingsanställda däremot, är det tvärtom vanligare, än bland samtliga anställda sörmlänningar, att man upplever att arbetet kräver att de arbetar mycket fort. Mer än sju av åtta landstingsanställda uppger att deras arbete ofta eller ibland kräver att de arbetar mycket fort. Det går således inte att finna något stöd för att den ökade förekomsten av värk som finns bland kommunanställda vårdarbetare skulle bero på att arbetet är stressigt eller hårt. Tabell 5. Frågor beträffande kontrollen över Ditt arbete Andel som svarat Ja ofta Vårdarbetare Samtliga anställda eller Ja, ibland Totalt Kommunen Landstinget Får Du lära Dig nya saker i Ditt arbete? 86,5 % 81,2 % 96,4 % 84,3 % Kräver Ditt arbete skicklighet? 95,2 % 94,7 % 98,3 % 94,2 % Kräver Ditt arbete påhittighet? 96,0 % 96,7 % 95,1 % 91,1 % Innebär Ditt arbete att man gör samma saker om och om igen? 80,3 % 83,1 % 77,4 % 72,6 % Har Du frihet att bestämma hur Ditt arbete ska utföras? 85,0 % 86,3 % 81,3 % 85,6 % Har Du frihet att bestämma vad som ska utföras i Ditt arbete? 62,3 % 62,5 % 58,1 % 66,4 % Kan Du själv bestämma över dina arbetstider? 39,4 % 28,0 % 60,7 % 53,7 % Fet stil indikerar att andelen är signifikant skild från andelen bland de anställda som inte är vårdarbetare. 9
I enkäten ställdes även ett antal frågor beträffande hur mycket den anställde själv kan styra över saker som rör arbetet. Vårdarbetare svarade på flera av dessa signifikant annorlunda än vad som gäller för samtliga anställda i Sörmland. Även här skiljde sig svaren dessutom åt beroende på om den anställde vårdarbetaren jobbade åt kommunen eller landstinget. En landstingsanställd upplever ofta att denne lär sig nya saker i arbetet, att arbetet kräver skicklighet och påhittighet, men att det finns begränsad frihet att bestämma vad som ska utföras. Allt detta överensstämmer med vad tidigare nationella undersökningar har visat. Även kommunanställda vårdarbetare upplever oftare att arbetet kräver påhittighet, men samtidigt att arbetet är monotont. En kommunanställd vårdarbetare anser i mycket liten grad att denne kan bestämma över sina arbetstider. Att arbetet är monotont kan vara en tänkbar förklaring till att dessa oftare drabbas av värk än andra. Resultatet att vårdarbetare i Sörmland signifikant oftare än andra upplever att de utför arbetsuppgifter som upprepas om och om igen är intressant då nationella undersökningar inte har visat på några sådana skillnader. Varje dag eller flera dagar i veckan 100 80 Frågor beträffande den fysiska arbetsmiljön. (%) 60 40 Samtliga anställda i Sörmland Vårdarbetare i kommunen Vårdarbetare i Landstinget 20 0 Jag utför tunga lyft Jag är utsatt för buller Jag är utsatt för kemiska preparat, ångor, gaser Jag utför upprepade och ensidiga arbetsrörelser Figuren ovan visar hur vårdarbetare respektive samtliga anställda svarat på ett antal frågor som rör deras arbetsmiljö. Det är sedan tidigare känt att många kvinnliga arbetare inom vård och omsorg dagligen utför tunga lyft samt utför många böjande och vridande rörelser. I den här undersökningen ser vi tydligt att förekomsten av tunga lyft är olika beroende på om den vårdarbetande har landstinget eller kommunen som arbetsgivare. Vårdarbetare i kommunal tjänst utför oftare tunga lyft och upplever på det hela taget att de har ett tungt arbete i större utsträckning än andra. Här har vi således ännu en plausibel förklaring till den mer frekventa förekomsten av värk i denna grupp. Tunga lyft i arbetet har, som vi konstaterade i inledningen, en direkt negativ effekt på det allmänna hälsotillståndet. Dessutom har sådana alltså antagligen även en indirekt negativ effekt, genom att de orsakar värk, som i sin tur inverkar negativt på det allmänna hälsotillståndet. I andra hänseenden utmärker sig vårdarbeten inom kommunen positivt när det gäller arbetsmiljön. De anställda är inte lika ofta utsatta för buller, kemiska preparat, ångor eller 10 gaser som anställda inom andra arbeten. Vi såg i tabell 2 att vårdarbetare var drabbade av öronsus och hörselnedsättning i mindre utsträckning än andra i arbetskraften. Detta kan säkert delvis förklaras av att vårdyrkena inte så ofta utförs i bullriga miljöer. Det finns en tendens, även om inte skillnaden är signifikant, att vårdarbetare oftare än andra utsätts för nedlåtande behandling av någon chef eller arbetskamrat. Den specialstudie om psykisk hälsa som gjorts på Liv & hälsa 2004 visade att det finns en klar överrisk för nedsatt psykiskt välbefinnande om man utsätts för kränkning eller nedlåtande behandling 1. Nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar i sin tur det allmänna hälsotillståndet negativt. Därför kan det vara värt att bevaka detta område, för att säkerställa att det inte finns en kultur där nedlåtande behandling inom vårdyrken är vanligt förekommande. Svaret på en annan fråga i enkäten visar dock, glädjande nog, att mobbing och trakasserier generellt är ovanligt. Mindre än en procent av vararbetarna utsätts regelbundet för sådant. 1. Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Lindén-Boström M, Nordström E, Persson C, Sahlqvist L, Starrin B, Ydreborg B. Jordmån för psykisk hälsa. resultat från enkätundersökningen Liv & hälsa 2004. Rapport nr 2, 2006
Det som inte framkommer här, men som tidigare undersökningar visat, är att vårdarbetare kommer i hudkontakt med vatten respektive rengöringsmedel betydligt oftare än andra, vilket ökar risken för hudproblem som t.ex. eksem. Tabell 2 indikerade också att eksem var något vanligare hos vårdpersonal, även om skillnaden mot gruppen samtliga inte var signifikant. Den yttre arbetsmiljön för vårdarbetare i landstinget är god. Andelen vårdarbetare inom landstinget som utför tunga lyft skiljer sig inte från genomsnittet bland samtliga anställda i Sörmland. Buller och upprepade och ensidiga arbetsrörelse förekommer förhållandevis sällan i dessa arbeten. 100 80 Frågan som ställdes var: Hur trivs Du med Ditt nuvarande arbete? 60 (%) Ganska bra Mycket bra 40 20 0 Samtliga anställda Vårdarbetare totalt Kommunal arbetsgivare Landstinget arbetsgivare På frågan om man trivs med sitt arbete, som redovisas i diagrammet ovan, svarar närmare hälften av vårdarbetarna att de trivs mycket bra. Detta är mer än bland samtliga anställda i Sörmland. Allra bäst trivs de vårdarbetare som arbetar inom landstinget, 60 procent av dessa trivs mycket bra på sitt arbete och ytterligare nästan 30 procent trivs ganska bra. De vårdanställda inom kommunerna har svarat ungefär på samma sätt som de anställda sörmlänningarna i stort. Tidigare nationella undersökningar har visat att så mycket som 90 procent av de anställda inom vård och omsorg upplever att arbetet ger en personlig tillfredsställelse, detta oberoende av om de är arbetare eller tjänstemän. Detta har förklarats med att dessa arbeten går ut på att hjälpa andra människor. En annan sida av detta är dock att man i de här arbetena ofta möter starka känslor från andra människor, vilket ofta upplevs psykiskt ansträngande. 11
Tabell 6 Har Du varit sjukskriven någon gång de senaste 12 månaderna? Nej Ja, en Ja, två till Ja, sex gång fem gånger gånger eller fler Vårdarbetare Totalt 51,3 % 28,2 % 14,9 % 4,6 % Kommunen 45,7 % 29,7 % 17,3 % 6,2 % Landstinget 53,1 % 30,4 % 13,5 % 3,0 % Samtliga i arbetskraften 58,7 % 23,7 % 14,0 % 3,0 % Summan av varje rad blir inte riktigt 100 % beroende på att vissa ologiska svar har uteslutits i tabellen Det är vanligare att man har varit sjukskriven under senaste året om man är vårdarbetare. Nästan hälften hade varit sjukskriven åtminstone en gång, jämfört med runt 40 procent av sörmlänningarna totalt i arbetskraften. Ungefär var femte vårdarbetare var sjukskriven minst två gånger under perioden. Vårdarbetare i kommunerna var något mer sjukskrivna än dem i landstinget. När det gäller sjukskrivningarnas längd finns inga generella skillnader mellan vårdarbetare och övriga, men tittar man specifikt på de vårdarbetare som finns i kommunerna så har dessa generellt längre sjukskrivningstider än övriga i arbetskraften. Eftersom vårdarbetare med kommunal anställning oftare lider av värk än övriga och de alltså även är sjukskrivna mer än genomsnittet, ligger det nära till hands att anta att sjukskrivningar beroende på besvär från rygg, nacke, leder eller muskler är överrepresenterade bland dessa. Denna tes stärks dock inte av undersökningen. Sjukskrivningsorsakerna fördelar sig likartat oberoende av om man är vårdarbetare eller inte, samt huruvida man tillhör den kommunala eller landstingskommunala sektorn. I Liv & hälsa frågas inte om det händer att man går till jobbet trots att man är sjuk, men statistik från Arbetsmiljöverket visar att vårdarbetare inom äldre- och handikappomsorg har högre sjuknärvaro än genomsnittet. Om det gäller även för Sörmland, innebär det att bilden av vårdarbetare som sjukare än andra förstärks ytterligare. Livsstilsfaktorer Det går inte att påvisa några skillnader i andel överviktiga mellan vårdarbetare och övriga. Det genomsnittliga BMI ligger på runt 25,5 i Sörmland, vilket ligger strax över gränsen för övervikt. Den genomsnittlige vårdarbetaren är alltså något överviktig, men inte värre än andra. Tabell 7 Hur mycket rör eller anstränger Du Dig kroppsligt på fritiden? Vårdarbetare ägnar sig åt regelbunden motion i ungefär samma utsträckning som sörmlänningen i gemen. Med regelbunden motion menas att regelbundet minst 1-2 gånger per vecka omklädd ägna sig åt fysisk aktivitet som framkallar svett eller väsentligt höjer pulsen. 44 procent av vårdarbetarna motionerar regelbundet, medan andelen är 42 procent bland Lite Måttlig Måttlig Regelbunden Summa motion motion regelbunden motion eller motion träning Vårdarbetare Totalt 12,4 % 43,6 % 28,9 % 15,1 % 100,0 % Kommunen 14,2 % 44,9 % 28,2 % 12,7 % 100,0 % Landstinget 10,6 % 43,8 % 28,7 % 16,8 % 100,0 % Samtliga i arbetskraften 17,8 % 40,2 % 27,8 % 14,3 % 100,0 % alla sörmlänningar tillhörande arbetskraften. 12
Tabell 8. Frågor om alkohol och tobaksvanor Vårdarbetare Samtliga Totalt Kommunen Landstinget Kvinnor Män Jag har druckit alkohol minst 2-3 gånger/vecka senaste året 16,0 % 9,9 % 22,4 % 18,7 % 28,0 % Jag dricker varje vecka minst sex glas vid varje tillfälle 2,6 % 1,5 % 4,3 % 1,9 % 9,1 % Jag har druckit mig berusad minst en gång/vecka senaste året 2,5 % 1,0 % 4,3 % 1,4 % 6,3 % Jag röker 20,6 % 25,6 % 13,8 % 20,1 % 13,8 % Jag snusar 6,3 % 5,0 % 8,4 % 3,1 % 26,7 % Fet stil indikerar att andelen är signifikant skild från andelen hos samtliga kvinnor Alkohol och tobaksvanor skiljer sig ganska mycket åt mellan män och kvinnor, och eftersom de allra flesta vårdarbetare är kvinnor, borde det vara mest relevant att jämföra vårdarbetarnas vanor med dem i den kvinnliga delen av arbetskraften i Sörmland. I tabell 13 ser vi att alkohol och tobaksvanorna bland vårdarbetarna stämmer väl överens med motsvarande vanor bland alla kvinnor i arbetskraften i Sörmland. Undantaget är snusning, där vårdarbetare snusar mer än kvinnor. Detta resultat är dock svårvärderat, då könsskillnaderna vad gäller snusning är exceptionella och att det trots allt finns ett antal män bland vårdarbetarna. Tittar man specifikt på vårdarbetare anställda i kommunerna, ser vi att dessa dricker mindre alkohol än genomsnittskvinnan, men röker i gengäld oftare än de landstingsanställda vårdarbetarna. Sammanfattning Gruppen vårdarbetare är så pass heterogen att det är svårt att beskriva den generellt. Delar man in den efter arbetsgivare blir däremot mönstren tydligare. Schablonbilden av en landstingsanställd vårdarbetare är en kvinna som trivs bra på sitt jobb. Nästan 90 procent av de landstingsanställda vårdarbetarna trivs mycket eller ganska bra med sitt arbete. Hon har ett utvecklande och varierande arbete som kräver skicklighet och påhittighet och som präglas av högt tempo. Friheten att bestämma saker som rör arbetet är något begränsad, men den fysiska arbetsmiljön är på det hela taget god. Hennes hälsotillstånd är gott. Hon motionerar regelbundet men är ändå något överviktig. Hon besöker sällan primärvården i eget ärende, men är paradoxalt nog ganska ofta sjukskriven. Den kommunanställde vårdarbetaren har ett tungt och ganska monotont arbete där tempot inte är allt för högt, men hon har svårt att påverka sina arbetstider. De många tunga lyften och de obekväma arbetsställningarna gör att hon ofta har värk i t.ex. axlar, rygg eller ben. Hon dricker måttligt med alkohol men röker ganska mycket. Hennes hälsa är i stort sett god, även om värken i kroppen sänker helhetsintrycket. Till och från drabbas hon av längre sjukskrivningar. Utöver dessa två grupper finns det vårdarbetare med andra arbetsgivare, t.ex. privata vårdföretag, men antalet sådana var inte tillräckligt stort i denna undersökning för att studera separat. 13
Formler för att beräkna osäkerhet i skattningarna Ett stratifierat urval har gjorts med kommun som stratifieringsvariabel och de redovisningsgrupper som används, vårdarbetare och övriga, överlappar strata. Skattningen av P r = andelen som svarat på ett visst sätt i redovisningsgruppen erhålls av: Pˆ r = h Nh * mh * p nh Nh * mh n h h rh där N h är totalt antal populationselement i stratum h och mh är antalet element tillhörande redovisningsgrupp r i urvalet i stratum h. Variansen för denna skattning skattas av: Ett konfidensintervall för P r fås av: P = Pˆ ± Z * r r V ( Pˆ ) r För att testa om skillnaden mellan P r och P 1-r är signifikant testas på vanligt sätt: Z = Pˆ ˆ r P1 r V ( Pˆ ) + V ( Pˆ r 1 r ) 14 Till enkätsvaren har registeruppgifter om treställig SSYK-kod för de svarande kopplats. Med hjälp av den har delpopulationen vårdarbetare kunnat identifieras. SSYK-koderna 222, 223, 322, 323 och 513 har klassificerats som vårdarbetare. Denna indelning är egentligen något för grov för att vara helt optimal, exempelvis ingår nu yrkesgruppen barnskötare, men det är den möjlighet som datamaterialet har erbjudit. Uppräkningen till totalnivå har gjorts med hjälp av så kallad kalibreringsteknik, där man använder ett antal enkätvariabler, som det finns kända totalvärden i befolkningen för. Man viktar därefter de svarande i urvalet så att totalerna för dessa variabler överensstämmer med de kända totalerna. Därutöver har också en åldersstandardisering gjorts. Denna är dock inte gjord med hänsyn till sysselsättning, varför skillnader mellan vårdarbetare och övriga skulle kunna förklaras av olika åldersstruktur.
Mer information om Liv & hälsa hittar du på: www.landstinget.sormland.se/fou-centrum Kontaktpersoner: Landstinget Sörmland FoU-centrum Kungsgatan 41 631 88 Eskilstuna Hans Eriksson Telefon: 016-10 40 86 E-post: Hans.G.Eriksson@dll.se Anna Ekholm Telefon: 0155-24 72 17 E-post: Anna.Ekholm@dll.se Fredrik Granström Telefon: 016-10 40 78 E-post: Fredrik.Granstrom@dll.se Lotta Sahlqvist Telefon: 016-10 55 94 E-post: Lotta.Sahlqvist@dll.se