Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor fortsätter stiga. Osäkerhetsfaktorerna i omvärlden är dock många och det finns både uppåt- och nedåtrisker i räntebedömningen. Försiktiga bostadsrättsföreningar Bostadsrättsföreningar väljer betydligt längre bindningstider på bostadslånen än privatpersoner som belånar småhus eller bostadsrätter. För bostadsrättsföreningar utgör korta lån 26 procent av de totala lånen medan de svarar för 62 procent av privatpersoners bostadslån. Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor fortsätter stiga. Osäkerhetsfaktorerna i omvärlden är dock många och det finns både uppåt- och nedåtrisker i räntebedömningen. Riksbanken höjde som väntat styrräntan med,25 procentenheter till 1,5 procent vid sitt senaste räntemöte den 14 februari. Prognosen för styrräntan (räntebanan) justerades också upp med en kvarts procentenhet till första halvåret 212 men bara marginellt mot slutet av prognosperioden. Vår egen prognos ligger nära Riksbankens fram till slutet av 212, därefter räknar vi med en något högre styrränta. Räntemarknadens förväntningar, så som de kan avläsas i prissättningen på ränteswapmarknaden, ligger något över Riksbankens räntebana fram till mitten av 212 och därefter något under. Vi räknar med att Riksbanken höjer styrräntan till 1,75 procent vid nästa räntemöte den 2 april och lämnar räntebanan oförändrad. Vi bedömer att den information som tillkommit sedan mitten av februari kommer att resultera i väldigt små förändringar av Riksbankens bedömningar, när den vägs samman. Tecken på ökande inflationstryck från råvaruprisuppgångar, stigande inflationsförväntningar och en stramare arbetsmarknad uppvägs av den senaste tidens signaler på att tillväxten saktat in något i omvärlden och av den ökade osäkerheten kring de internationella orosfaktorerna. Riksbankens styrränta Utfall Riksbankens prognos Räntemarknadens förväntningar SBAB:s prognos jan-1 jan-11 jan-12 jan-13 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, SBAB BORÄNTENYTT 1 NUMMER 3 14 APRIL 211
Ökat inflationstryck Råvarupriserna har stigit snabbt det senaste året och är i många fall ikapp, och förbi, tidigare toppnivåer. En kombination av ökad global efterfrågan i ljuset av återhämtningen efter finanskrisen, begränsat kortsiktigt utbud och ett ökat intresse från finansmarknadsaktörer för råvaruplaceringar har bidragit. Oljepriset påverkas kraftigt av den svårförutsägbara politiska utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern som står för en stor del av världens oljeproduktion. Många insatsvarupriser har stigit men kronförstärkningen har hittills begränsat genomslaget till svenska konsumentpriser. Både kortsiktiga och långsiktiga inflationsförväntningar har dock stigit en del de senaste månaderna och ligger nu väl över inflationsmålet. Vi tror att Riksbanken är lite oroade av denna uppgång, framför allt i de långsiktiga förväntningarna. En fortsatt uppgång av dessa till 3 procent eller mer skulle kunna vara den utlösande faktorn som får Riksbanken att höja styrräntan snabbare än vad vi räknar med. Orosfaktorerna i omvärlden blir fler Konjunktursignalerna i de flesta länder har sammantaget visat på en viss inbromsning av den globala tillväxten de senaste månaderna. Det är dock ingen entydig bild som ges av den ekonomiska statistiken, läget varierar från land till land. Dessutom har osäkerheten om omvärlden ökat. Situationen i Libyen, Syrien, Jemen, Bahrain och många andra länder i Nordafrika och i Mellanöstern är instabil och osäkerheten om vart utvecklingen är på väg och hur den kommer att påverka den globala ekonomin, framför allt via effekter på energipriserna, har snarare ökat än minskat de senaste månaderna. Stigande energipriser är inte bara inflationsdrivande utan dämpar också tillväxten. Detta sker både direkt de högre energipriserna fungerar ungefär som en skattehöjning och gröper ur plånböckerna för både hushåll och företag och indirekt via stigande räntor. Några centralbanker, exempelvis den europeiska och den kinesiska, har redan stramat åt penningpolitiken av rädsla för stigande inflation. Jordbävningen, flodvågen och kärnkraftsolyckan i Japan kommer också att kortsiktigt dämpa tillväxten, inte bara i Japan utan i hela världen. Effekterna verkar bli större än vad de flesta bedömare initialt trodde och fortfarande en månad efter olyckan är inte reaktorerna helt under kontroll vilket skapar en högst osäker situation. Skuldkrisen, som är en efterföljare till finanskrisen, fortsätter att förvärras. Portugal ansluter nu till den grupp av euroländer, Grekland och Irland, som tvingats söka hjälp av EU-kommissionen och Internationella valutafonden (IMF) för att klara sina statsfinanser. Många bedömare menar att Spanien står på tur, inom en inte allt för avlägsen framtid. Även i USA hamnar de usla statsfinanserna mer och mer i fokus, både bland politiker och marknadsaktörer. Flera länder har redan aviserat åtstramningar och Ackumulerad prisuppgång senaste året Olja Livsmedel Metaller Jordbruksråvaror exkl. livsmedel Svenska kronan vs US-dollar apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 Inflationsmål Förväntad inflation, mar-8 sep-8 mar-9 sep-9 mar-1 sep-1 mar-11 Sverige Tyskland Hushåll (ett år framåt) Räntemarknaden (genomsnitt till 214) Räntemarknaden (genomsnitt till 22) Offentligt budgetsaldo 211 (andel av BNP) Italien Island Portugal Spanien Grekland Storbritannien Japan USA Irland 1 8 6 4 2-2 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 2-2 -4-6 -8-1 -12 Källa : IMF SBAB BORÄNTENYTT 2 NUMMER 3 14 APRIL 211
nedskärningar, och mer är att vänta. Även Kina har aviserat åtstramningar, men i deras fall för att motverka en begynnande överhettning. Samtidigt som åtstramningarna är långsiktigt nödvändiga så finns det en risk att de blir så stora och synkroniserade att den globala tillväxten helt stryps. Oförändrad ränteprognos SBAB:s bolåneräntor 7 6 5 4 3 Trots en hög grad av osäkerhet så känner vi oss ganska komfortabla med vår tidigare ränteprognos givet den riskbild som finns i dagsläget. Potentialen för ränteutvecklingen att ta en annan väg än den vi räknar med, både högre eller lägre, är dock avsevärd. Vi räknar med att bolåneräntan med den kortaste bindningstiden på tre månader fortsätter att stiga framöver. Uppgångstakten väntas dock bli lite långsammare än vad den varit det senaste året, dels på grund av att Riksbanken väntas slå av på takten i sina räntehöjningar från och med andra halvåret, dels på grund av att vi räknar med en liten nedgång i olika riskpremier som påverkar bolåneräntorna. Vid årets slut väntas tremånadersräntan ligga på drygt 4 procent och i slutet av nästa år på knappt 5 procent. Tvåårsräntan väntas också stiga till omkring 5 procent vid nästa årsskifte och 5,5 procent i slutet av 212. Femårsräntan följer med i den allmänna ränteuppgången, men stiger inte lika mycket som de kortare räntorna. Under resten av 211 räknar vi med en uppgång med omkring,5 procentenhet och under 212 endast en marginell uppgång. Binda eller inte? I våra beräkningar av skillnaden mellan bunden boränta och den genomsnittliga tremånadersräntan under bindningstiden, utgår vi från att tremånadersräntan fortsätter att stiga till omkring 5,5 procent i slutet av 213 och sedan ligger kvar där till 216. Med dessa antaganden finns det en liten fördel för den kortaste boräntan med en bindningstid på tre månader. De beräknade ränteskillnaderna ligger på mellan,2 och,3 procentenheter. Om den osäkerhet och de risker som finns i ränteprognoserna beaktas så är dock denna skillnad att betrakta som en ganska liten premie att betala för att vara skyddad mot oväntade ränteuppgångar. För den osäkre kan det därför vara läge att binda åtminstone en del av lånet på någon längre bindningstid. 3 månader 2 år 5 år jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 Prognos för SBAB:s boräntor, olika bindningstider 14-apr-11 jun-11 dec-11 dec-12 3 mån 3,79 4, 4,15 4,95 2 år 4,57 4,75 5, 5,55 5 år 5,38 5,65 5,85 5,95 Anm: Prognosen är oförändrad sedan Konjunkturbrev 16 mars 4,21 3,99 Skillnad mellan bunden boränta och beräknad tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta 5,17 4,57 4,33 4,89 4,68 4,91 5,38 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 5,5 2 1 6, 5,5 5, 4,5 4, 3,5 3, Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB BORÄNTENYTT 3 NUMMER 3 14 APRIL 211
Försiktiga bostadsrättsföreningar Bostadsrättsföreningar väljer betydligt längre bindningstider på bostadslånen än privatpersoner som belånar småhus eller bostadsrätter. För bostadsrättsföreningar utgör korta lån 26 procent av de totala lånen medan de svarar för 62 procent av privatpersoners bostadslån. Det visar SBAB:s statistik över lånestockarna under de senaste åren. Det är stor skillnad mellan privatpersoner och bostadsrättsföreningar i valet av bindningstider på bostadslånen. När privatpersoner belånar sin villa eller bostadsrätt väljer man ofta kort räntebindningstid. I slutet av mars i år var lån med den kortaste bindningstiden på 3 månader vanligast och utgjorde 62 procent av privatpersoners totala lånestock hos SBAB. Bostadslån med bindningstider på 1-4 år svarade för 25 procent av lånestocken medan andelen lån med långa bindningstider på 5-1 år bara var 13 procent. Bostadsrättsföreningar är försiktigare och väljer i betydligt högre grad längre bindningstider än privatpersoner. I slutet av mars i år var lån med bindningstider på 1-4 år vanligast och svarade för 44 procent av bostadsföreningarnas totala lånestock hos SBAB. Lån med långa bindningstider på 5-1 år utgjorde 29 procent av lånestocken och de kortaste lånen med bindningstider på 1-6 månader kom först på tredje plats med en andel på 26 procent. Föreningar tar mindre ränterisk Bostadsrättsföreningar har fördubblat andelen korta lån under de senaste åren men fördelar ändå lånen ganska jämnt med ungefär en tredjedel vardera på korta, medellånga och långa bindningstider. För privatpersoner har andelen korta lån de senaste åren ökat från 5 till drygt 6 procent. Toppen verkar dock vara passerad och under de senaste kvartalen har efterfrågan ökat på medellånga bindningstider på 1-4 år. Det finns flera anledningar till att bostadsrättsföreningar väljer att ta mindre ränterisk än privatpersoner. Bostadsrättsföreningars lån är i allmänhet betydligt större än privatpersoners, vilket bidrar till en större försiktighet hos föreningarna. Föreningar vill ha stabila avgifter och föredrar därför längre bindningstider. Föreningsmedlemmar har egna bostadslån förutom föreningens lån. En kort bindningstid på det egna bostadslånet kan då balanseras av en längre bindningstid på föreningens lån. SBAB:s lån till småhus och bostadsrätter fördelat på bindningstider 7 Bunden 1-6 månader Bunden 1-4 år 6 Bunden 5-1 år 5 4 3 2 1 dec 4 dec 5 dec 6 dec 7 dec 8 dec 9 dec 1 mar 11 SBAB:s lån till bostadsrättsföreningar fördelat på bindningstider 7 Bunden 1-6 månader Bunden 1-4 år 6 Bunden 5-1 år 5 4 3 2 1 dec 4 dec 5 dec 6 dec 7 dec 8 dec 9 dec 1 mar 11 SBAB:s bostadslån fördelat på bindningstider, mars 211 1% 13 9% 29 8% 25 7% 5-1 år 6% 1-4 år 44 1-6 månader 5% 4% 62 3% 2% 26 1% % Bostadsrättsföreningar Småhus och bostadsrätter Frågan är om bostadsrättsföreningar har haft en alltför försiktig räntestrategi. De senaste 1-12 åren har räntekostnaden med en tvåårig och femårig bindningstid varit,8 respektive 1,6 procentenheter högre än genomsnittet för tre månaders bindningstid. Uppenbarligen har föreningarna varit villiga att ta den högre räntekostnaden som en försäkring SBAB BORÄNTENYTT 4 NUMMER 3 14 APRIL 211
för att få stabilitet i räntebetalningarna. Vår bedömning är att skillnaden mellan räntan på lån med långa och korta bindningstider kommer att vara mindre framöver än före finanskrisen. Regeländringar och ökad försiktighet hos långivarna bidrar till att upplåningen blir längre och därmed dyrare för korta bostadslån. Det verkar därför troligt att bostadsrättsföreningar kommer att fortsätta med sin försiktiga räntestrategi. Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se Boräntenytt är ett nyhetsbrev från SBAB. Boräntenytt har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn 8-614 43 88 Tor Borg, tfn 8-614 38 84. Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Boräntenytt men ange alltid källa. SBAB Bank AB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box 2738 12 54 Stockholm Tel 8-614 43 Fax 8-611 46 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-7513) SBAB BORÄNTENYTT 5 NUMMER 3 14 APRIL 211